Gallringsavverkningar och förhandsröjning

Vid förröjningen avlägsnar man sådan naturligt uppkommen underväxt som försvårar drivningen och som inte kommer att utnyttjas för virkesproduktion. Målet med röjningen är att förbättra drivningsförhållandena och minska skadorna på beståndet. 

Första gallringen är den första avverkningen i ett bestånd som ger gagnvirke för försäljning i form av massaved och energived. Den är i första hand en skogsvårdande åtgärd vars huvudsyfte är att förbättra kvaliteten på de kvarvarande träden och att trygga deras diametertillväxt.

En senare gallring är en gallring som utförs i grövre gallringsskog efter första gallringen och vars syfte är att främja såväl skogsvården som ekonomiska mål. Ett centralt mål är att få avverkningsintäkter och att förbättra avkastningen av det kapital som är bundet till trädbeståndet. Avverkningsuttaget består till största delen av massaved och stock. 

I en blandskog växer två eller flera trädslag. Det är en större utmaning att sköta en blandskog som inte har något utpräglat huvudträdslag än ett bestånd där huvudträdslagets andel av trädbeståndet är stort och de andra trädslagen finns enbart i litet antal som blandträd. I praktiken är nästan alla skogar blandskogar av något slag, eftersom monokulturer med ett trädslag är ovanliga. Med undantag av tallbestånd på karga marker har vi bestånd med bara ett trädslag endast i undantagsfall.

Stamkvistning innebär att man avlägsnar döda och levande kvistar på de bästa träden i beståndet. Målet är att öka mängden värdefulla kvistfria rotblock i bestånd av hög kvalitet och därmed förbättra den ekonomiska avkastningen. Vid stamkvistningen avlägsnas kvistar på den del av stammen som blir rotblock. Efter att såren av de kapade kvistarna vallats in, börjar trädet bilda kvistfri ved.

Det låga virkesuttaget per hektar, långa närtransportavstånd och diken som hindrar framkomligheten bidrar till de utmaningar som drivning på torvmarker innebär.