Förbättra lönsamheten i skogsbruket
En skogsägare kan genom egna beslut och åtgärder förbättra lönsamheten i sitt skogsbruk. Omsorgsfull planering och väl grundade investeringar kan höja lönsamheten avsevärt.
Rätt åtgärd i rätt tid
Ett skogsbruksföretag kan öka sitt kassaflöde genom att göra investeringar i skogsbruket. Ökningen i kassaflödet ska då jämföras med de kostnader investeringarna medför. Det lönar sig bara att göra sådana investeringar som ger ett positivt nettonuvärde.
Vid alla skogsbruksåtgärder gäller att för att de ska vara lönsamma ska de riktas in på rätt objekt och utföras vid rätt tidpunkt. På det här sättet går det att undvika onödiga kostnader och öka inkomsterna från skogsbruket.
Det är till exempel inte någon mening med att idka dyrt, intensivt skogsbruk på lågproduktiva ståndorter där virkesproduktionen aldrig kan bli särskilt stor. Däremot kan det vara nog så lönsamt på bördiga ståndorter där insatserna senare belönas med högre avverkningsintäkter.
På bördiga ståndorter kan en försenad plantskogsröjning igen resultera i betydligt högre kostnader än om den skulle ha utförts i enlighet med rekommendationerna. En försummad plantskogsvård leder till lägre avverkningsintäkter i framtiden.
Om en slutavverkning eller plockhuggning skjuts upp blir igen följden att avkastningen på det kapital som är bundet vid trädbeståndet sjunker. Om avverkningen å andra sidan görs onödigt tidigt går man miste om en del av den värdetillväxt som uppstår då en allt större del av trädstammarna uppnår stockdimension.
Som skogsägare kan du förbättra lönsamheten i ditt skogsbruk
-
genom att öka avkastningen av kapitalet
-
genom att öka intäkterna
-
genom att minska kostnaderna och förbättra kostnadseffektiviteten
Öka kapitalavkastningen i skogsbruket
I en skog är en betydande mängd kapital bundet i själva trädbeståndet. Om man vill öka avkastningen av det här kapitalet bör man välja en omloppstid som är i linje med de egna målen för skogsbruket, beakta marknadsläget för virke och utnyttja de avverkningsmöjligheter skogen ger.
Trädbeståndet representerar ett avsevärt kapital
Vid en avverkning omvandlas virket till pengar och träden övergår från att vara produktionsfaktorer till slutprodukter för skogsindustrin. Samtidigt minskar mängden kapital som är bundet i den stående skogen och värdeproduktionen övertas av de träd som står kvar eller av en helt ny trädgeneration. Genom att besluta om avverkningstidpunkt, -styrka och -metoder kan man reglera både de omedelbara intäkter som kan fås från skogen och de mer långsiktiga intäkterna och kostnaderna av skogsbruket.
Den ersättning som en skogsägare får för virket är beroende av volymerna av de olika virkessortiment som avverkningen resulterat i och av sortimentens enhetspris. Priset på stock är 3-4 gånger högre än priset på massaved vid försäljning på rot. Apteringen av stockstammarna har stor betydelse med tanke på intäkterna för olika virkessortiment. Skördarföraren har programvara till sin hjälp som optimerar apteringen och föreslår var stammen ska kapas. I allmänhet är programmet inställt så att produktion av stockar prioriteras så länge minimitoppdiametern uppnås. På det här sättet kan stockandelen maximeras.
Skogen är ingen bank
Det lönar sig i allmänhet inte att överhålla ett bestånd som är moget och som kan förnyas. Ett äldre trädbestånd fungerar dåligt som bank. Tillväxten avtar så småningom och särskilt lövträd och gran blir lätt utsatta för röta.
Tid är pengar också när det gäller virkesproduktion. Det lönar sig därför sällan ekonomiskt att vänta på att beståndet växer till sig i grovlek då det annars kunde förnyas. Det samma gäller äldre träd i olikåldriga bestånd. Om man vill producera värdefullt specialvirke kan en förlängning av omloppstiden dock bli aktuell.
Användning av förädlat odlingsmaterial
Vid förnyelse genom skogsodling lönar det sig att använda förädlat frö eller plantor. De något högre förnyelsekostnaderna för förädlat odlingsmaterial resulterar i ett snabbvuxet bestånd av hög kvalitet.
Gödsling ökar tillväxten
Man kan ofta öka ett bestånds tillväxt avsevärt genom att gödsla, så länge man väljer rätt slags objekt. Det är också lönsamt att utföra vitaliseringsgödsling för att åtgärda t.ex. borbrist hos träden.
Öka skogsbrukets inkomster
Det lönar sig att koncentrera avverkningarna och sälja större virkesmängder på en gång eftersom det gör stämplingarna mer intressanta för köparna och ger möjlighet att få ett bättre pris för virket. På samma sätt lönar det sig att koncentrera skogsvårdsarbetena för att uppnå kostnadsinbesparingar. Skogsvårdsarbetena i sig leder dessutom till större framtida inkomster.
Följ med virkesmarknaden
En skogsägare som är aktiv på virkesmarknaden och följer med dess utveckling har de bästa förutsättningarna att dra nytta av marknadsläget. Det är bäst att begära in anbud av flera olika virkesköpare för att garantera att priset för en stämpling verkligen motsvarar marknadspriset.
Utnyttja statsstödet
Det är möjligt att få stöd för vissa skogsbruksåtgärder inom ramen för finansieringssystemet för hållbart skogsbruk. Stödet kan ofta avsevärt öka lönsamheten hos enskilda skogsvårdsarbeten. Det lönar sig att utnyttja stödet, men samtidigt måste man värna om den genuina lönsamheten i virkesproduktionen. Om man till exempel skjuter upp en plantskogsröjning bara i hopp om att få stöd kan det i många fall leda till att tillväxten och kvaliteten hos plantskogen blir lidande. Barrträdsplantorna lider och kan dö om lövträden tillåts ta över plantskogen.
En skogsägare som har objekt med höga naturvärden på sin mark kan erbjuda dem till Metso-programmet. Det här lönar sig särskilt för objekt där virkesdrivningen skulle bli besvärlig och dyr, till exempel skogsholmar på torvmark eller öar.
Produktion av kvalitets- och specialvirke
Det är högst troligt att det också i framtiden finns efterfrågan på kvalitetsvirke, det här gäller särskilt sågvirke av hög kvalitet. Kvalitetsvirke kan ge ett bättre pris än standardvirke. Produktion av kvalitetsvirke är emellertid någonting som man måste vara villig att satsa på på längre sikt för att insatser som redan gjorts inte ska gå förlorade. Nyttan av stamkvistning kan till exempel gå förlorad om den inte beaktas vid framtida beståndsbehandling. Tilläggsinkomster kan också fås genom odling av specialträdslag som masurbjörk och ädla lövträd samt julgranar.
Behandlingsområdets storlek och karaktär
Det är möjligt att avsevärt öka skogsbrukets lönsamhet genom att förstora behandlingsområdena och göra dem mer lättillgängliga. Detta gäller såväl virkesdrivning som förnyelsearbeten och skogsvård.
För att få en köpare intresserad av ett förstagallringsobjekt kan det kräva att det kombineras med ett avverkningsobjekt som ger ett större avverkningsuttag. Det är särskilt viktigt att eftersträva större avverkningsområden om det är fråga om gallringar som ger ett mindre avverkningsuttag. Speciellt mindre lägenheter kan vinna på att samarbeta med grannarna för att få till stånd en större koncentration av stämplingar och därmed en större virkesaffär.
Det är ofta nödvändigt att förröja underväxten på gallringsobjekt för att underlätta drivningsarbetet. Vid maskinavverkning kan produktiviteten sjunka med en femtedel om objektet är oröjt jämfört med om det är röjt.
Flyttningen av maskiner förkortar den tid som kan sättas på produktivt arbete då en maskin står oanvänd i väntan på transport eller då den flyttas. Flyttningen av maskiner utgör i själva verket en betydande kostnadspost vid virkesdrivning
och i synnerhet vid markberedning av förnyelseytor. Den virkesmängd som drivs ut på en gång måste vara tillräckligt stor för att kostnaderna för flyttningen och antalet förlorade maskinarbetstimmar ska kunna hållas på en rimlig nivå. Också förnyelseytorna och andra behandlingsområden måste vara tillräckligt stora. Med god planering kan man ofta koncentrera arbetsområdena så att kostnaderna för flyttningar minskar.
För arbeten som går snabbt att utföra, dvs. där tidsåtgången per hektar är låg, växer flyttningskostnaderna snabbt i takt med att objektets areal minskar. Harvning utgör här ett bra exempel på arbeten där kostnaderna för flyttningen av maskinen blir relativt hög. Då plantering och plantskogsvård småningom mekaniseras kommer flyttningskostnaderna att få en inverkan på helhetskostnaderna också för de här arbetsslagen. Det är inte heller bara maskiner utan också maskinförare och annan personal som behöver flyttas från en plats till en annan.
Vid försäljning på rot ansvarar virkesköparen för virkesdrivningen; skogsägaren själv ser inte vilka kostnaderna för drivningen blir. I praktiken har drivningskostnaderna ändå en stor inverkan på virkespriset för en stämplingspost. En stämplingspost där drivningen blir dyr ger därför ett lägre virkespris än en motsvarande stämpling där drivningen kan utföras på ett förmånligare sätt.
Behandlingsområdets storlek vid plantering och skogsvård
Om ytan markbereds är det inte så stor skillnad i kostnader mellan maskinell och manuell plantering. Maskinell plantering utförs i samband med markberedningen, vilket minskar antalet besök till ytan jämfört med manuell plantering.
Vid maskinell plantskogsvård ska behandlingsytan helst vara över 2 hektar stor. Om arealen minskar till 1,5 hektar, ökar kostnaderna med ca 5 %. En ytterligare minskning till en hektar leder till 15-20 procent högre kostnader jämfört med en 2 hektar stor behandlingsyta, vilket betyder att kostnaderna för en helt mekaniserad plantskogsvård stiger med 200-300 euro/ha.
[Lähdeviite2] Vid manuell plantskogsvård är kostnadseffekten av en mindre behandlingsyta mindre än om arbetet utförs maskinellt. Enhetskostnaderna är ca 10 % högre på en en hektar stor behandlingsyta jämfört med en dubbelt så stor. För små objekt blir plantskogsvården billigare om den utförs manuellt jämfört med ett maskinellt alternativ.
Hurdana stämplingsposter väcker köparnas intresse?
En virkesköpare är i första hand intresserad av stora stämplingsposter där avverkningsuttaget totalt och per hektar är tillräckligt stort. För att få ett så bra pris som möjligt ska man som skogsägare också tänka på följande:
- Se till att skogen hålls skött. Drivningen går smidigare i en välskött skog och detta kan återspeglas i virkespriset.
- Utför förröjning vid behov. Ofta är det här nödvändigt om det handlar om en gallringsavverkning.
- Se till att skogsbilvägarna är i gott skick. Om drivningen ska utföras under barmarksperioden måste vägarna ha god bärighet. För avverkningsobjekt som kräver vinterdrivning betalas i allmänhet ett lägre pris. Röj bort störande buskar och småträd vid vägkanten.
- Se till att vändplatserna är i skick. Du får ett bättre pris för virket om det går att vända en virkesbil med fullt släp på vändplatsen jämfört med om bara dragbilen ryms att vända där.
- Komplettera skogsbilvägsnätet där det är förnuftigt att göra det. Om närtransportsträckan blir över 300 meter lång börjar det redan synas i virkespriset.
- Var aktiv då väglaget beslutar om underhållet av vägen. Ge förslag till väglagets verkställande organ och på väglagets möten.
Apteringen viktig
Apteringen av trädstammarna i olika virkessortiment ute i skogen utgör det första skedet i virkesförädlingen. Vid kapningen strävar man till att kunna utnyttja varje stam så noggrant som möjligt i nästa förädlingsskede och därmed optimera dess värde.
Alla stammar är inte lika värdefulla sett ur sågens perspektiv. Ju grövre en stock är, desto flera slags sågprodukter är det möjligt att framställa av den och desto mindre är andelen bark och sågspån. Det ligger i sågens intresse att stockarnas längd så väl som möjligt sammanfaller med de sågvarubeställningar som har kommit in för att stockarna ska kunna utnyttjas fullt ut.
Höj kostnadseffektiviteten i skogsbruket
En kostnadseffektiv verksamhet kännetecknas av att en produkt eller tjänst produceras med så små insatser som möjligt. Inom skogsbruket innebär kostnadseffektivitet inte bara att man skär ned på kostnaderna utan också att investeringarna är väl valda och att verksamheten är väl organiserad och arbetena utförs effektivt.
Hela virkesproduktionskedjan är viktig
Det är viktigt att man tittar på hela virkesproduktionskedjan då man eftersträvar ett kostnadseffektivt skogsbruk. Effekterna av en enskild åtgärd på de följande skedena i kedjan avgör hur lönsam åtgärden egentligen är. Därför kan man inte avgöra lönsamheten genom att granska kostnadseffektiviteten hos en enskild åtgärd.
Även om man inte kan sätta likhetstecken mellan kostnadseffektivitet och produktivitet, hänger de i allmänhet ihop. Om arbetets produktivitet ökar minskar enhetskostnaderna räknat som ’€/röjd hektar’ eller ’€/utdriven virkeskubikmeter’. Produktiviteten ökar i takt med att mekaniseringsgraden stiger och maskinerna utvecklas. Enhetspriserna sjunker ändå aldrig i lika hög grad eftersom maskinkostnaderna drar ned på den vinst som den höjda produktiviteten ger. Bland annat mekaniseringen av planeringsarbetet har drabbats av den här problematiken.
Satsa på rätt saker
Det är klokt att undvika onödiga kostnader och att se till att de arbeten som är nödvändiga med tanke på skogsbruket utförs så kostnadseffektivt som möjligt. Då man eftersträvar inbesparingar är det viktigt att spara in på rätt saker så att det inte uppstår tilläggskostnader eller så att inkomsterna inte minskar i ett senare skede.
Det är också viktigt att beakta förhållandet mellan kostnader och arbetets kvalitet. Arbetet bör uppfylla fastställda kriterier, men överdriven noggrannhet kan ofta höja kostnaderna utan att någon större nytta uppnås. En plantskog ska t.ex. inte ”städas” i onödan i samband med röjningen, det bara ökar kostnaderna och försämrar samtidigt mångfalden och viltets livsmiljö.
Metoder att höja kostnadseffektiviteten
- kombinera behandlingsytor
- kombinera arbetsslag, t.ex. gallring, iståndsättningsdikning och gödsling på torvmarker enligt principen ”allt i skick på en gång”
- välj åtgärdskedjor vars totalkostnader är förmånliga
- köp tjänster då det blir förmånligare än att utföra arbetet själv:
- skogsvårdsarbeten
- bokföring
- skogsbruksplanering
- konkurrensutsättningen både vid virkesförsäljning och köp av tjänster
- övervakning av arbeten och av skogens tillstånd.
Självverksamhet ur ekonomisk synpunkt
Att förvalta en skogsegendom innebär att både ta hand om virkesproduktionen och ekonomiförvaltningen av skogsinnehavet. Virkesproduktionen kräver arbetsinsatser inom bl.a. skogsförnyelse, skogsvård och avverkningar samt virkeshandel. Vanligen görs en del av arbetena med lejd arbetskraft, och skogsägaren behöver då både göra upp avtal om arbetena och övervaka att de utförs rätt. Bland de administrativa arbetena har bokföringen en central ställning.
Självverksamhet eller köptjänster
En skogsägare som har tid och yrkeskunskap kan själv ta hand om många av de arbeten som behöver utföras. För den som saknar den tid, intresse eller kunskap som krävs är det bästa alternativet att köpa in tjänsterna av utomstående. Bland annat skogsvårdsföreningar, skogsserviceföretag och skogsindustrins virkesanskaffningsorganisationer erbjuder de tjänster en skogsägare kan behöva. Särskilt om skogsinnehavet är stort eller tiden inte räcker till kan det vara klokt att gå in för köptjänster när det gäller de praktiska arbetena och i stället koncentrera sig på ekonomiförvaltningen.
Den ekonomiska långsiktsplaneringen underlättas om man gör längre avtal med de aktörer man anlitar, samtidigt som kostnaderna vanligen sjunker. Ett annat sätt att förbättra skogsbrukets ekonomiska resultat är att aktivt begära in anbud från olika håll vid köp av tjänster och inför virkesaffärer.
Den ekonomiska förvaltningen av en skogslägenhet består av många delar. Skogsägaren måste sköta skattedeklarationen för skogsbruket och se till att skatteanteckningarna blir gjorda. Virkesaffärer och eventuella skogsköp kräver aktiv planering och beslutsfattande. Aktiv skogsförvaltning kräver ofta också fältbesök i skogen. Det är viktigt att kontrollera att avverkningar, skogsförnyelse och skogsvård har utförts på det sätt som man kommit överens om med den som fått uppdraget. Dessutom är det bra att kontrollera behovet av plantskogsvård och gallringar - särskilt första gallringar - och om det har uppkommit några skogsskador.
Många skogsvårdsarbeten är sådana som en skogsägare själv kan utföra. Hur lönsamt det är beror på hur man värderar sin egen tid. Om man har tid och i första hand ser arbetet i den egna skogen som en hobby, är förstås timlönen inte en avgörande faktor.
De redskap som behövs vid planteringsarbete är relativt billiga. Själva planteringsarbetet är inte heller särskilt tungt på markberedd mark, och tekniken lär man sig ganska snabbt. Som skogsägare kan man med andra ord spara in en del pengar genom att utföra planteringen själv, men det förutsätter att man har tid att utföra arbetet under planteringssäsongen.
Också förröjning och plantskogsröjning hör till de arbeten som är lämpliga för en skogsägare som vill vara självverksam. Arbetet är emellertid mer fysiskt och tekniskt krävande än plantering och förutsätter också att man har tillgång till en bra röjsåg. Förröjningen underlättar virkesdrivningen och höjer det pris man kan förvänta sig att få för virket. Plantskogsvården har igen stor betydelse för beståndets framtida utveckling.
Skogsvårdsarbeten behöver med andra ord inte vara särskilt tunga eller krävande, men det samma gäller inte avverkning och drivning. För en skogsbruksföretagare som kan få användning för sina maskiner och utrustning genom att också erbjuda tjänster för utomstående kan virkesdrivning som självverksamhet ändå vara ett förnuftigt alternativ. Om man själv utför avverkningsarbetet och har utomstående att sköta närtransporten, behöver man inte heller investera i större skogsmaskiner.
Självverksamhet kräver tid och kunskap
Även om anskaffningskostnaderna för arbetsredskap är avdragbara i beskattningen, innebär de ändå en betydande kostnadsbelastning. Skatteavdraget för anskaffningar kan bli högst så stort som kapitalskattens storlek. Kostnaderna för självverksamheten kan bli avsevärt större än för motsvarande köptjänst för den som investerar onödigt mycket i sådana arbetsredskap och utrustning som har begränsad användning.
Arbetsredskapen behöver dessutom lagringsutrymmen och regelbunden service. Om självverksamheten omfattar arbete med röj- eller motorsåg behövs också säkerhetsutrustning och lämpliga arbetskläder. Om man bara har små arealer att ta hand om kan till och med anskaffningen av en röjsåg vara olönsam ur ekonomisk synvinkel.
Arbete ute i skogen kräver både tid och kunskap. Produktiviteten i det egna arbetet är lägre än om det utförs av en fackman. Det har gjorts undersökningar som visar att produktiviteten vid plantskogsröjning i medeltal blir knappt 60 % av fackmannens, men det här beror förstås mycket på hur yrkesskicklig skogsägaren är.
Arbetsdagarna tenderar också att bli kortare för den som inte är van att utföra arbeten av det här slaget.
Ibland kan det gå så att det inte finns tid för de arbeten man själv tänkt göra, och arbetet blir ogjort. Försummelser av det här slaget kan visa sig bli dyra, speciellt när det gäller plantskogsvård och första gallring. Beståndets produktion och kvalitet sjunker och det blir dyrare att utföra arbetet i ett senare skede.
Om du vill vara självverksam, tänk på att du behöver
- tillräckligt med tid
- tillräcklig arbetsförmåga och yrkesskicklighet
- ändamålsenlig utrustning, inkluderande arbetskläder och skyddsutrustning
- en tillräcklig framtida utnyttjandegrad för de arbetsredskap du behöver köpa för arbetet.
Skatteplanering
Det är möjligt att höja lönsamheten i skogsbruket genom en god skatteplanering. Viktigast är att komma ihåg att utnyttja skatteavdragen och att periodisera skogsbrukets intäkter och kostnader. Skatteplanering är en del av ekonomiplaneringen som görs inom ramen för gällande lagstiftning.
Kom ihåg avdragen
Målet med skatteplaneringen inom skogsbrukets ekonomiförvaltning är att sörja för att alla avdragbara kostnader beaktas i beskattningen. Du hittar noggrannare information om skogsbrukets beskattning i tjänsten skatt.fi (extern länk)(extern länk).
Dra nytta av periodiseringen av intäkter och kostnader
Det kan uppstå stora skillnader från år till år i intäkterna och kostnaderna för skogsbruket. Därför är det klokt att periodisera intäkter och kostnader och att göra reserveringar. Kapitalbeskattningen minskar om man periodiserar större avverkningsintäkter över flera år, eftersom skatteprocenten är högre för den del som överskrider 30 000 euro under ett år. Om det under ett visst år flyter in större kapitalinkomster av tillfällig natur, kan det löna sig att periodisera också mindre avverkningsintäkter.
Att tänka på vid skatteplaneringen
- Skogsavdraget minskar beskattningen av inkomster från en skogsfastighet som förvärvats mot vederlag, t.ex. genom köp.
- Det lönar sig för en skogsägare att registrera sig som momsskyldig eftersom mervärdesskatt då inte behöver betalas för anskaffningar.
- Generationsskiften bör planeras noggrant eftersom den skatt som behöver betalas ofta är betydande.
Ordlista
- Förröjning
Vid förröjning inför en gallringsavverkning avlägsnas underväxt som har uppkommit under huvudbeståndet på naturlig väg och som försvårar drivningsarbetet. Syftet med röjningen är att förbättra drivningsförhållandena och minska risken för skador på det kvarstående beståndet.
- Plantering
Plantering är en av skogsodlingsmetoderna. Vid plantering används nästan bara täckrotsplantor. Täckrotsplantor är lätta att plantera och börjar genast växa. Man kan plantera täckrotsplantor av gran och björk under så gott som hela växtsäsongen.
- Stamkvistning
Stamkvistning innebär att man avlägsnar döda och levande kvistar på de bästa träden i beståndet. Målet är att öka mängden värdefulla kvistfria rotblock i bestånd av hög kvalitet och därmed förbättra den ekonomiska avkastningen.
- Vitaliseringsgödsling
Med vitaliseringsgödsling avses gödsling av skötta skogar vars utveckling är ogynnsam på grund av näringsobalans i marken och där det är möjligt att återställa balansen med hjälp av gödsling.
I praktiken innebär vitaliseringsgödsling askgödsling på torvjordar eller gödsling av objekt där det förekommer borbrist i marken. Privatskogsägare har möjlighet att få stöd för vitaliseringsgödsling av sina skogar.
Litteratur
- Väätäinen, K., Asikainen, A. & Sikanen, L. 2006. Metsäkoneiden siirtokustannusten laskenta ja merkitys puunkorjuun kustannuksissa. Metsätieteen aikakauskirja 3/2006: 391–397.
http://www.metla.fi/aikakauskirja/full/ff06/ff063391.pdf(extern länk) - Huuskonen, S., Hynynen, J, & Valkonen, S. (toim.) 2014, Metsänkasvatus – menetelmät ja kannattavuus. Metsäkustannus Oy ja Metsäntutkimuslaitos.
- Harstela, P. 2006. Kustannustehokas metsänhoito. Gravita ky.
- Valkonen, J, Tanttu, V. & Peltola, M. 2007. Omatoimisen taimikonhoitotyön tuottavuus ja laatu. TTS tutkimuksen julkaisuja 401.