Följ upp skogsbrukets lönsamhet med hjälp av bokföringen

• förändringar i virkeskapitalet (ökat eller minskat)

• kostnader för främmande kapital (dras av)

• värdet av eget arbete (dras av)

• skatter (dras av).

Det här exemplet visar en resultaträkning som har genererats av lönsamhetskalkylatorn för skogsbrukets affärsverksamhet (PTT). I exemplet har också beskattningen tagits med, något som kalkylatorn inte beaktar. 

• Beräkna intäkterna från virkesförsäljning på rot och leverans.  OMSÄTTNING AV VIRKESFÖRSÄLJNING 
• Lägg till statliga stöd och andra intäkter från skogsbruket.  SKOGSBRUKSFÖRETAGETS OMSÄTTNING 
• Dra av kostnader för avverkning och transport av virke, skogsvård och administration, inkluderande värdet av eget arbete.  DRIFTSBIDRAG 
• Dra av avskrivningar enligt avskrivningsplanen. Enklast är att använda samma avskrivningar som i skattedeklarationen.  RÖRELSERESULTAT 
• Lägg till ränte- och kapitalintäkter; dra av kostnader för främmande kapital. Kostnaderna för främmande kapital består av lånekostnaderna för skogsbruksföretagets lån.  NETTORESULTAT 
• Lägg till extraordinära intäkter.  RESULTAT 
• Dra av skatterna.  RESULTAT EFTER SKATT 
• Lägg till förändringen i virkeskapitalets värde (eller dra av om värdet har sjunkit). Värdeförändringen beräknas utgående från rådande rotprisnivå.  KORRIGERAT RESULTAT 
• Lägg till värdet av eget arbete och dra av ovan nämnda förändring i virkeskapitalets värde.  BOKFÖRINGENS RESULTAT (EFTER SKATT)

En stark balans innebär att andelen främmande kapital är liten och skogsbruksföretaget har tillräckliga buffertar med tanke på temporära förluster, till exempel kontanta medel eller annan realiserbar egendom som kan användas för att  finansiera verksamheten.

Ett skogsbruksföretag har ofta en stark balans eftersom värdet av virkeskapitalet utgör en betydande omsättningstillgång som vid behov kan omvandlas till pengar. Balansen försvagas av lånekapital som belastar ekonomin, särskilt om avkastningen av skogsbruket är mindre än räntekostnaderna. I allmänhet kan en skogsägare vid behov finansiera extraordinära kostnader genom virkesförsäljning. Hur lätt det är att omvandla den växande skogen till pengar (likviditeten) varierar ändå mycket beroende av virkesförrådet, drivningsförhållandena och virkesmarknaden. 

I nedanstående exempel har man använt lönsamhetkalkylatorn för skogsaffärsverksamhet (PTT)

[Lähdeviite2] för att göra en balansräkning. 

• mark- och vattenområden = värdet på skogslägenhetens mark, fås till exempel genom fastighetsvärdering 
• plantskogar = värdet av plantskogarna, till exempel från fastighetsvärderingen eller summavärdetabellen som innehåller förväntningsvärden och korrigeringskoefficienter som beskriver trädbeståndets tillväxtpotential. 
• byggnader och konstruktioner = t.ex. värdet av skogsbrukets lagerbyggnader (utgiftsrest) 
• maskiner och utrustning = t.ex. värdet av en skogsvagn (utgiftsrest) 
• skogsbilvägar och dikessystem = återstående värde efter avskrivningar 
• övriga tillgångar. 

• omsättningstillgångar = värdet av virkesförrådet i skogen, t.ex. från fastighetsvärderingen eller skogsbruksplanen 
• kortfristiga fordringar = resultatregleringar, dvs. ännu inte erlagda betalningar för virkesförsäljning samt utgiftsförskott för nästa års amorteringar av räntebärande främmande kapital. (Icke erlagda betalningar beaktas inte i lönsamhetskalkylatorn för skogsbrukets affärsverksamhet). Till detta tillkommer ännu momsåterbäringar från staten, som en del av de kortfristiga fordringarna. (Momsen ingår inte i den balansräkning som genereras av lönsamhetskalkylatorn för skogsbrukets affärsverksamhet). 
• kassa och värdepapper = pengar och banktillgodohavanden, t.ex. skogslikvider på ett bankkonto. 

• eget kapital i början av redovisningsperioden = tillgångarna från förra redovisningsperioden + förändringarna i värdet av de egna tillgångarna under redovisningsperioden. Då man först påbörjar bokföringen för en skogsfastighet räknas som eget kapital 
• det ursprungliga beskattningsvärdet av gåva eller arv 
• den egna finansieringsandelen av ett köp (ej lån) 
• förändringar i värdet av eget kapital = förändringar i värdet på växande skog 
• placering av kapital = användning av eget (inte skogsbrukets) kapital för skogsbruket; läggs till 
• redovisningsperiodens resultat = resultatet (före skatter) i resultaträkningen från vilket har avdragits förhandslikvider från rot- och leveransförsäljning; läggs till  
• värdet av eget arbete = värdet av eget skogsvårdsarbete mm., läggs till 
• privatuttag = värdet av kapital (pengar, virke) som tagits i eget bruk; dras av. 

• långfristigt främmande kapital = lån som upptagits för skogsbruket 
• kortfristigt främmande kapital = förhandslikvider för rot- och leveransförsäljning samt amorteringar av främmande kapital som enligt amorteringsplanen infaller under nästa år, samt momsskulder, dvs. den del av mervärdesskatte som tillfaller staten. (Momsen ingår inte i den balansräkning som genereras av lönsamhetskalkylatorn för skogsbrukets affärsverksamhet). 

Skogsbruksplanen innehåller de fastighetsvisa utgångsuppgifter som behövs för att kunna göra ekonomiska kalkyler. Ur skogsbruksplanen framgår bl.a. plantskogarnas areal och skogens virkesförråd. För att göra ekonomiska kalkyler behövs dessutom bl.a. uppgifter om priserna för olika virkessortiment. 

Tidpunkten när olika skogsvårdsåtgärder och avverkningar utförs är en viktig faktor vid den ekonomiska planeringen. Skogsbruksplanen underlättar prioriteringen av arbeten på fastighetsnivå och lägger in dem på tidsaxeln. Åtgärder som angetts som brådskande leder sannolikt till ekonomiska förluster om de skjuts upp. Prioriteringen av avverkningarna är också beroende av marknadsläget såsom skillnaden i efterfrågan mellan massaved och stock. Med hjälp av skogsbruksplanen är det lätt att välja de avverkningsobjekt som bäst motsvarar marknadsläget. 

I skogsbruksplanen ingår vanligen en uppskattning av intäkterna av virkesförsäljning och kostnader för förnyelse och skogsvård under de kommande åren. Den här uppskattningen baserar sig på skogsbruksplanens avverknings- och skötselprogram. De värden som anges i skogsbruksplanen föråldras i takt med förändringarna i priser och penningvärdet och behöver uppdateras för att vara tillförlitliga. Om man avviker från planen - vilket det av olika orsaker kan finnas anledning att göra - förändras inte bara de omedelbara utan också de långsiktiga penningströmmarna.