Stamkvistning
Ekonomi och risker i samband med stamkvistning
Stamkvistningens ekonomiska lönsamhet beror av hur stor efterfrågan i framtiden är på stock av hög kvalitet och om det betalas ett kvalitetstillägg för stamkvistat virke. Eftersom man får vänta länge på avkastningen på investeringen och det finns många risker förknippade med stamkvistning är det flera faktorer som inte talar för stamkvistning.
Stora nackdelar med fel utförd stamkvistning
Stamkvistning kan orsaka färgfel, röta och lyror om arbetet inte blir utfört på rätt sätt eller om det utförs under fel årstid. Om till exempel tallstammar stamkvistas på senhösten och tidigt på vintern kan sporer av barrträdskräfta tränga in i stammarna via skador i barken och orsaka lyror.
Värdeökningen störst för grovt virke
Välväxande tallbestånd i södra och mellersta Finland, som kan producera rotblock av hög kvalitet med hjälp av stamkvistning och gallringar med relativt kort omloppstid, är ekonomiskt sett bäst lämpade för stamkvistning. På torr mo får stamkvistade tallar hög kvalitet, men lönsamheten är inte lika god som på frisk mo på grund av den längre omloppstiden och en sämre tillväxt.
Det lönar sig att förlänga omloppstiden något för stamkvistade bestånd eftersom den största värdetillväxten kommer först i slutet av omloppstiden. Stamkvistningens lönsamhet kan förbättras genom att gödsla 1–2 gånger före förnyelseavverkningen.
Exempelkalkyl: Stamkvistning av tallbestånd
Om vi utgår från att kostnaden för stamkvistning av ett tallbestånd är 500 €/ha, borde vi med en kalkylränta på 4 % få över 3 500 €/ha mer intäkter vid slutavverkningen av beståndet (50 år efter stamkvistningen) i dagens penningvärde för att arbetet ska kunna ses som lönsamt. Om mängden stock då är 250 m³/ha, betyder det här att vi borde få ett 14 €/m³ högre pris. Det här skulle förutsätta ett 25 procents pristillägg om vi utgår från stockpriset i början av år 2015 (56 €/m³).
Exempelkalkyl: Stamkvistning av vårtbjörk
Eftersom omloppstiden för björk är kortare än för tall, kommer investeringen i stamkvistningen att realiseras tidigare. Det är billigare att stamkvista ett björkbestånd än ett tallbestånd, men virkesutfallet blir också mindre. Om vi utgår från att kostnaden för stamkvistning är 300 €/ha, borde vi med en kalkylränta på 4 % få över 1 180 €/ha mer intäkter vid slutavverkningen av beståndet (35 år efter stamkvistningen) i dagens penningvärde för att arbetet ska kunna ses som lönsamt. Om mängden stock då är 180 m³/ha, betyder det här att vi borde få ett 6,50 €/m³ högre pris. Det här skulle förutsätta ett 15 procents pristillägg för björkstocken om vi utgår från stockpriset i början av år 2015 (43 €/m³).