Uppgörande av budget för underhåll av skogsbilvägar
Om det har grundats ett väglag för en skogsbilväg så är det väglaget som beslutar om underhållet, budgeten och finansieringen av arbetena vid något av sina möten. Vägdelägarna i en skogsbilväg som saknar väglag beslutar sinsemellan om vilka underhållsarbeten som ska utföras och hur de ska finansieras.
Det finns inget lagstadgat krav på att göra upp en budget för underhållet av en skogsbilväg. Det är ändå att rekommendera att man gör upp en allmän verksamhetsplan som syftar till att hålla vägen i gott skick. En verksamhetsplan för en skogsbilväg innehåller en lista över de planerade underhållsåtgärderna, en budget för arbetena och en plan för hur arbetena ska finansieras. Det är särskilt viktigt att göra upp en verksamhetsplan då det föreligger ett behov av större underhållsarbeten som t.ex. rensning av vägdiken och avloppsdiken för att förbättra dräneringen eller för att byta ut eller reparera vägtrummor som är i dåligt skick.
Vid planeringen av underhållsarbetena behövs information om vägens skick och om hur vägen kan repareras. Om vägen redan är i dåligt skick behövs noggrannare planering. I samband med planeringen utreds vilka åtgärder som behövs och vilka kostnaderna för dem är. Vid kostnadsberäkningen och den finansiella planeringen av underhållet ska man komma ihåg att vägdelägarna också själva kan ha möjlighet sköta en del underhållet.
Administrationskostnader för en skogsbilväg
Underhållsarbetena för en skogsbilväg kräver att någon tar hand om administrationen och planeringen, kostnaderna för dessa arbeten kallas samkostnader. Till samkostnaderna hör bland annat:
- planering av underhållet, uppgörande av verksamhetsplan och budget, konkurrensutsättning av underhållsarbeten, övervakning av entreprenader samt uppföljning av kostnader och arbetsmängder
- eventuella arvoden för väglagets funktionärer, möteskostnader och övriga administrationskostnader.
Kostnadsberäkning för underhållsarbeten
Arbetsmängden för underhållsarbetena är dels beroende av väderleksförhållandena under året och dels av vilken nivå underhållet ska hålla. En snörik vinter och en regnig sommar ställer högre krav på underhållet och höjer därmed kostnaderna.
Det är lättare att göra upp verksamhetsplanen och budgeten om väglagets funktionär eller en utomstående sakkunnig som har anlitats för ändamålet följer upp kostnaderna och vilka arbetsmängder som har realiserats och gör ett sammandrag av dem, åtminstone på årsbasis. Som utomstående sakkunnig kan väglaget till exempel anlita en vägdisponent som har fått utbildning i vägfrågor.
Enhetskostnaderna för underhållsarbetena varierar i olika delar av landet. Enhetskostnaderna påverkas också av om arbetena görs inom ramen för en entreprenad för en enstaka skogsbilväg eller om de utgör en del av en större entreprenad.
Det kan vara klokt att jämföra underhållskostnaderna per kilometer för den egna vägen med ett medeltal för skogsbilvägar i allmänhet. Om kostnaderna ligger klart under medeltalet är det en risk att väglaget försöker spara i fel ända, och det att en del arbeten försummas kan göra att det i framtiden uppstår ett stort behov av underhåll eller grundreparationer. Om kostnaderna är höga kan orsaken vara att konkurrensutsättningen inte har lyckats eller på materialpriser, långa transportavstånd eller en alltför hög nivå på underhållet.