Anläggning av en byggd våtmark
Våtmarker kan användas som vattenvårdskonstruktioner inom skogsbruket. Med en byggd våtmark avses en våtmark som anlagts genom uppdämning eller grävning. En byggd våtmark har en vattenspegel som täcker en del av våtmarken. Våtmarker är alltid vattenfyllda vid höga vattenflöden och är blöta eller fuktiga under andra delar av året.
Byggda våtmarker fångar upp fasta partiklar och näringsämnen som härstammar från olika skogsbruksåtgärder och minskar därigenom eutrofieringen av vattendragen[Lähdeviite1]. En väl fungerande våtmark fyller ofta flera olika syften: förutom vattenvård och flödesreglering kan våtmarken bidra till att öka den biologiska mångfalden genom att erbjuda livsmiljöer för ett flertal växter och djur. Samtidigt gynnas friluftslivet i form av t.ex. ornitologi och jakt. Då man anlägger en våtmark rekommenderas samarbete med andra aktörer, t.ex. jordbrukets organisationer och jaktvårdsföreningar.
Fuktiga terrängpartier bäst lämpade
En våtmark ska i första hand etableras på ett ställe som från början är fuktigt, såsom en intorkad tjärn, åkrar som lätt översvämmas, i kanten av en åker eller på skogsmark. En lämplig plats är en sådan där våtmarken kan etableras främst genom uppdämning och invallning. På det sättet kan man undvika mer omfattande konstruktioner, vilket i sig kan orsaka utsköljning och urlakning av fasta partiklar och näringsämnen. Det är också möjligt att anlägga våtmarker på nedlagda torvtäkter för att utnyttjas för skogsbrukets vattenvård.
Om lutningsförhållandena inte ger möjlighet till uppdämning för att höja vattennivån och skapa en våtmark, men förhållandena annars är lämpliga, går det också att anlägga en våtmark uteslutande genom grävning. Man ska inte planera våtmarker på områden med finkornig jord eller jordar som annars är problematiska med tanke på markbyggnad eller där dimensioneringskraven inte uppfylls.
Man kan också anlägga en våtmark genom att kombinera en stor sedimentationsbassäng med ett översilningsområde. Också mindre våtmarker kan fungera som dellösningar för att organisera vattenvården i samband med ett dikningsprojekt.
Faktorer att beakta vid anläggning av en våtmark
- Våtmarkens areal bör vara så stor att vattenflödet bromsas upp tillräckligt mycket för att vattenvårdseffekten ska vara tillräcklig. Också mindre våtmarker än det här kan vara till nytta i och med att de kan fånga upp de grövre fasta partiklarna.
- Det lönar sig att etablera våtmarker på ett sådant sätt att man undviker onödigt grävningsarbete.
- Det ska finnas djupare områden med en vattenspegel där fasta partiklar sedimenteras och grundare områden som minskar strömningshastigheten. I de djupare partierna kan kväve frigöras till atmosfären och på de grunda områdena binds fosfor i bottenslammet[Lähdeviite2].
- Det lönar sig att planera in små uddar och öar i våtmarken eftersom både landskapsbilden och fåglarnas häckningsframgång då gynnas.
- Växtligheten som etablerar sig på våtmarken är viktig eftersom den gör förhållandena på våtmarken mer stabila och effektiverar vattenreningen.
Risker med att anlägga en våtmark
Om våtmarken inte planeras väl kan det hända att den orsakar försumpning av närliggande skogsmark. Det här kan undvikas med en noggrant utförd dimensionering och planering.
Om vattenflödet är litet och vattnet står mer eller mindre stilla finns det en risk att det uppstår syrefria förhållanden i bottnen av våtmarken. Det här kan leda till utsläpp. Risken minskar om våtmarken anläggs på ett ställe som är fuktigt från början[Lähdeviite2].
Fördelar med att anlägga en våtmark
Mångfunktionella våtmarker fångar upp fasta partiklar och näringsämnen, jämnar ut flödestoppar och erbjuder skydd och föda åt många slags växter och djur. Våtmarkerna kan också bidra till ett mångsidigare landskap och öka möjligheterna till rekreation.