Bekämpning av snöskador

Suomeksi

Snöskador förekommer i hela landet, men de är vanligast i östra och norra Finland. Risken är störst i överslutna, unga bestånd och uppe på höga, skogklädda kullar i norra Finland. Om plantskogsvård och första gallring har utförts i tid är risken mindre.

Om första gallringen skjuts upp för länge blir kronorna uppkörda och risken för snöskador ökar. Bild: © Sakari Pönniö.

Tillbaka till början

Förekomsten av snöskador, deras inverkan på skogsbruket samt troliga förändringar orsakade av klimatförändringen

Om man ser till arealen, är snöskadorna de mest betydelsefulla abiotiska skogsskadorna i Finland. Det har uppkommit betydande snöskador Finland med ca 3-17 års mellanrum [Lähdeviite1]. Den största skaderisken finns i överslutna, unga bestånd där tung, våt snö och underkylt regn böjer och bryter av stammar och trädkronor. Särskilt utsatta är nygallrade tall- och björkbestånd som varit överslutna och haft uppkörda kronor. Granen klarar sig bättre, men toppen kan ändå brytas av om det faller stora mängder tung snö. Risken för snöskador ökar efter gödsling [Lähdeviite2]. Efter en snöskada blir trädet också utsatt för andra skadegörare, såsom granbarkborre, märgborre och rotticka.

Snöskador förekommer i hela Finland, men de är speciellt vanliga där upplega är mer allmän, det vill säga på kullar i östra och norra Finland som ligger minst 180 meter över havsytans nivå. Snöskador blir vanligare redan på 100 meters höjd över havet [Lähdeviite3]

men hittas också i lägre liggande terrängpartier. Skaderisken påverkas av den relativa höjden hos ett objekt i förhållande till den kringliggande terrängen. Vattendelare och kuperade områden drabbas ofta av snöskador, det här gäller t.ex. områden som Stängselåsen och omgivningen kring Lojoåsen samt högplatån i Noux. Snöskador kan också förekomma sporadiskt längs sydkusten på grund av fuktig luft som blåser in från havet.

Risken att snö ska samla sig i trädkronorna är störst vid en temperatur på mellan -3 °C och +1 °C [Lähdeviite1], eftersom den fuktiga snön då lättast fäster sig vid grenarna. Skador på grund av snöbelastning är ofta stambrott och att stammen böjs eller att trädet faller omkull om marken inte ännu är frusen. Gran klarar snöbelastning bättre än tall tack vare kronans form, men blir snöbelastningen för stor kan också grantoppar brytas av [Lähdeviite4]. Nederbörden under vintern antas öka med klimatförändringen vilket gör att snöbelastningen på träden i medeltal blir större i ett område som sträcker sig från Norra Karelen och Kajanaland upp mot Lappland [Lähdeviite5]. Orsaken till det här är att mer dimfrost samlas i kronorna och att det blir vanligare med kraftiga snöfall med blöt snö [Lähdeviite6].

I södra och västra Finland förväntas däremot kraftig snöbelastningen på träden minska under kommande årtionden, även om det ännu kan förekomma i södra Finland.

Risk för snöskador under perioden 2040 till 2070. Särskilt i norra delen av Finland är det skäl att i framtiden bereda sig på betydligt större snöskador än tidigare.

Tillbaka till början

Förebyggande av snöskador

Snöskador är vanligast i unga bestånd. Det effektivaste sättet att undvika snöskador är att gallra skogen enligt rekommendationerna. Störst risk löper alltför täta tall- och björkbestånd med tillbakabildade kronor som har gallrats nyligen.

Tillbaka till början

Förebyggande av snöskador och skötsel av skadeområden

Gallringar och plantskogsvård utförs i rätt tid för att förhindra att beståndet blir slankt. Detta är det effektivaste sättet att förebygga snöskador.
Tallbestånd i riskområden gallras försiktigt och oftare än normalt
[Lähdeviite7].
Trädslags väljs omsorgsfullt vid skogsföryngring. Blandbestånd bidrar till att minska risken.
I områden med hög risk för snöskador i Östra och Norra Finland kan gran, kontinuerligt skogsbruk samt den blandning som lövträd bidrar med gynnas.

Beredskap för snöskador kan stärkas genom att granska prognosmodeller för objekt med hög risk. Vid riskbedömningen används parametrar som är kopplade till väderförhållanden, klimatprognoser, beståndsfaktorer och topografi. En genomgång av faktorer som ökar risken för snöskador underlättar skogsvårdsmässig anpassning i områden med hög risk. Naturresursinstitutet och Meteorologiska institutet har tagit fram snöskademodeller som gör det möjligt att granska önskade målområden [Lähdeviite8]. Meteorologiska institutets snöskademodeller visar att snölasten på träd ökar i nordöstra och norra Finland. [Lähdeviite9][Lähdeviite10][Lähdeviite6].

Lag om bekämpning av skogsskador

Avverkning av snöskadade träd i ekonomiskogar ska vidtas med stöd av lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013), om mängden grandominerat skadat virke överstiger 10 m³ per hektar. För tallbestånd är gränsvärdet 20 m³ per hektar. Snöskadade träd ska avlägsnas från skogen inom de tidsfrister som fastställs i lagen om bekämpning av skogsskador, eftersom snöbrott gör beståndet mer utsatt för insekts- och svampskador. För att förebygga skador förutsätter lagen att skogsägaren:

Granvirke som fällts eller skadats av naturhändelser under perioden 1.9–31.5 samt barkad tallråvara ska transporteras bort från skogen eller mellanlagret senast (se bild nedan):
- – i område A: tall 1.7 och gran 15.7
- – i område B: tall 1.7 och gran 24.7
- – i område C: tall 15.7 och gran 15.8
Granvirke som fällts eller skadats under perioden 1.6–31.8 ska i område A transporteras bort från skogen eller mellanlagret inom 30 dagar från avverkningstillfället.

I snöskadeområden tillämpas skogslagen på normalt sätt och anmälningar om användning av skog ska göras i enlighet med den. Se ytterligare anvisningar om tillämpningen av skogslagen och lagen om bekämpning av skogsskador.

Tillbaka till början

Ordlista

Förstagallring
Vid förstagallring uppstår säljbar massaved eller energived för första gången under omloppstiden. Det viktigaste målet med förstagallring är att förbättra trädbeståndets kvalitet och att försnabba diametertillväxten.
Gallring
Gallring (senare gallring) görs i grövre gallringsskog, en tid efter förstagallringen. Senare gallringar har ofta både skogsvårdsmässiga och ekonomiska mål.
Skogsskada
Med skogsskada avses en serie händelser som leder till att trädbeståndets värde eller tillväxten sjunker eller att trädbeståndet förstörs och detta leder till förluster med tanke på användningen av skogen.
Skadans ekonomiska betydelse för skogsägaren är beroende av dennes situation och förmåga att bära skaderisken och den ekonomiska risken. Vad som ska betraktas som en skogsskada beror alltså på vilken betydelse den har för skogsägarens ekonomi. Det att enstaka träd skadas eller dör är normalt och en del av naturens mångfald.

Tillbaka till början

Litteratur

Solantie R. 1994. Effect of weather and climatological background on snow damage of forests in Southern Finland in November 1991. Silva Fennica 28: 203–211.
Valinger, E., Lundqvist, L. & Brandel, G. 1994. Wind and snow damage in a thinning and fertilisation experiment in Pinus sylvestris. Scandinavian Journal of Forest Research 9: 129–134.
https://doi.org/10.1080/02827589409382822(extern länk)
Nykänen, M-L., ym. 1997. Factors affecting snow damage of trees with particular reference to European conditions. Silva Fennica 31, 193– 213.
Peltola, H., Kellomäki, S., Väisänen, H., Ikonen, V-P. 1999. A mechanistic model for assessing the risk of wind and snow damage to single trees and stands of Scots pine, Norway spruce and birch. Canadian Journal of Forest Research 29:647-661.
https://doi.org/10.1139/x99-029(extern länk)
Lehtonen, I., Venäläinen, A., & Gregow, H. 2020. Ilmastonmuutoksen vaikutukset Suomessa metsänhoidon näkökulmasta. Ilmatieteen laitoksen raportteja 2020:5.
http://hdl.handle.net/10138/319348(extern länk)
Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Gregow, H., Venäläinen, A., Peltola, H. 2016. Heavy snow loads in Finnish forests respond regionally asymmetrically to projected climate change. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16(10): 2259-2271.
https://doi.org/10.5194/nhess-16-2259-2016(extern länk)
Uotila, A. & Kankaanhuhta, V. 1999. Metsätuhojen tunnistus ja torjunta. Metsälehti kustannus. Karisto Oy:n kirjapaino, Hämeenlinna. 215 s.
Suvanto, S., ym. 2021. Mapping the probability of forest snow disturbances in Finland. PLoS ONE 16(7): e0254876.
https://doi.org/10.1371/journal. pone.0254876(extern länk)
Gregow, H., ym. 2011. Combined occurrence of wind, snow loading and soil frost with implications for risks to forestry in Finland under the current and changing climatic conditions, Silva Fennica 45, 35–54.
https://doi.org/10.14214/sf.30(extern länk)
Lehtonen, I., Hoppula, P., Pirinen, P., Gregow, H. 2014. Modelling crown snow loads in Finland: a comparison of two methods. Silva Fennica vol. 48 no. 3 article id 1120. 30 s.

Tillbaka till början

Bekämpning av snöskador

Ordlista

Litteratur

Sökning och meny