Bekämpning av vindskador

Skogsskador orsakade av vind är vanliga i hela Finland. Det finns inget regelbundet mönster för var och när stormvindar uppstår, variationen är stor från år till år. Ofta kan det vara djupa lågtryck under höst och vinter som ger upphov till stormar, men också sommarens åskväder kan orsaka stormar som resulterar i omfattande skogsskador [Lähdeviite1]. Sommarovädren inträffar ofta i juli och augusti. Det har uppkommit betydande stormskador Finland med ca 10-15 års mellanrum [Lähdeviite2].  

I grandominerade skogar i den sydboreala zonen är risken för vindskador störst, medan den är lägst i talldominerad skog i den nordboreala zonen. Risken för vindskador ökar ju högre träden är. I grandominerad, äldre gallringsskog är risken för vindskador allra störst på grund av granarnas grunda rotsystem, men också tall och lövträd är kan vara utsatta.  Björken är utsatt för vindskador då den bär löv.

Vindskadorna har varierat mycket från ett decennium till ett annat och en enskild storm kan tillföra en mycket stor areal till skadestatistiken. Stormarna ser inte ut att öka i antal på grund av klimatförändringen, men andelen kraftiga stormar kan komma att öka och de kan bli ännu kraftigare än tidigare [Lähdeviite3],vilket kan medföra mer stormskador i skogarna. I Väst- och Centraleuropa har stormskadorna ökat redan under 1990-talet och i början av 2000-talet, vilket verkar stöda det här antagandet [Lähdeviite4][Lähdeviite5]. Den allt kortare tjälperioden och blötare förvintrar gör sitt till för att öka skadorna [Lähdeviite6]. Blöt och tung snö i trädkronorna ökar ytterligare risken för skador [Lähdeviite7][Lähdeviite8]. 

Under de kommande decennierna ökar skaderisken mest i de södra och mellersta delarna av Finland. Risken är särskilt hög på torvjordar eftersom tjälen kommer att minska mest på dem [Lähdeviite9]. Vindskador leder till värdeförluster eftersom virke av stockdimension blir till massaved eller till och med energived [Lähdeviite9]. Ekonomiska förluster uppstår också i form av tillväxtförluster på grund av förtida avverkningar eller för att beståndet glesas ut för mycket på grund av skadorna. Efter en större storm kan en del av det skadade virket bli kvar i skogen eller drivningen försenas, vilket kan leda till sekundärskador orsakade av t.ex. granbarkborre eller märgborrar.

Å andra sidan uppstår det också död ved som är viktig för mångfalden, och vindfällen som fungerar som kollager under en lång tid. Vindfällen av lövträd kan bra lämnas kvar för att gynna mångfalden, men vindfällen av barrträd får bara lämnas kvar i sådana mängder som skogsskadelagen tillåter.

Den som är intresserad av att kontrollera hur utsatt ett visst område är för vindskador kan bekanta sig med Naturresursinstitutets vindriskkarta(extern länk)(extern länk). Det är möjligt att försäkra skogen mot vindskador.