Gynna skogarnas pollinatörer
Vi kan gynna pollinerande insekter genom åtgärder som förstärker och upprätthåller pollinatörernas livsvillkor i skogsmiljön. Målet är en mångsidig skog som erbjuder förökningsmiljöer för insekterna och tillgång till mångsidig näring från vår till höst.
Pollinatörerna utgör en viktig del av ekosystemet
Pollinatörer är nödvändiga för att upprätthålla ekosystemen och bevara den biologiska mångfalden. Inte bara odlingsväxter utan också exempelvis blåbär och lingon behöver insektspollinering för att ge skörd. Också många andra naturväxter behöver pollinatörer för att föröka sig.
Globalt har situationen för pollinerare försämrats på kort tid. I Finland har det inte skett dramatiska förändringar i förekomsten av pollinatörer de senaste decennierna, men antalet hotade arter har ökat. I Finland spelar skogarna och deras användning en central roll även för pollinerarnas välbefinnande.
Globalt har pollinatörerna undersökts främst från en jordbruksaspekt. Det finns inte lika mycket kunskap om pollinatörerna roll i skogssammanhang. Rekommendationerna i det här avsnittet baserar sig på en litteraturöversikt, pollineringsstrategin, expertbedömningar och fältundersökningar samt det informationsmaterial som utarbetats på basis av dessa[Lähdeviite1][Lähdeviite2][Lähdeviite3][Lähdeviite4][Lähdeviite5].
Pollinatörerna och deras livsmiljöer
Pollinatörerna behöver blommande nektar- och pollenväxter som blommar vid olika tidpunkter som föda, från vår till höst. Därför är det viktigt att skogsväxtligheten är mångsdig. En blandskog där det växer olika arter av lövträd utgör därför en mångsidig näringskälla för pollinatörerna. Som boplatser kan pollinatörerna igen behöva död ved eller blottlagd mineraljord.
Till de viktigaste skogsmiljöerna med tanke på pollinatörerna hör:
- olika slags öppna solexponerade områden och solexponerade sluttningar
- trädbevuxna vårdbiotoper
- åkerbryn med varierade struktur
- vägrenar längs skogsbilvägar
- brunnen eller hyggesbränd skog.
Naturängarna har blivit allt färre, vilket gör att förnyelseytorna i skogen har blivit allt viktigare som livsmiljöer för pollinatörer som behöver öppen mark och växter rika på nektar och pollen. En del av pollinatörerna behöver däremot en livsmiljö med gammal skog och död ved.
Naturvården i ekonomiskogarna ger bättre livsvillkor för pollinatörer
De åtgärder som behövs för att gynna pollinatörerna kräver sällan specialåtgärder, utan bara att vi riktar in naturvårdsåtgärderna på ett ändamålsenligt sätt. Större delen av de åtgärder som ingår i naturvården i ekonomiskogarna gynnar också pollinatörerna.
Till de naturvårdsåtgärder som kan vidtas på mer eller mindre alla skogsfastigheter hör att:
- gynna blandbestånd
- lämna grupper av naturvårdsträd vid avverkningar
- gynna förekomsten av enskilda träd som är viktiga för mångfalden, såsom asp och sälg, samt
- lämna död ved och öka dess volym genom att tillverka högstubbar.
Trädslag och andra växter som producerar nektar för pollinatörerna
Både sälg och andra videväxter, asp, rönn och hägg samt de ädla lövträden producerar föda för pollinatörerna.
Bland de blomväxter som förekommer längs skogsbilvägar och på andra öppna områden hör mjölkört, kovall, gullris och brakved till de viktigaste. På hösten är ljungen en särskilt viktig nektarväxt eftersom det är ont om andra blommande växter så pass sent under växtsäsongen.
I ekonomiskog hittar pollinatörerna blommande nektarväxter i första hand på kalytor, längs skogsbilvägar och vid skogs- och åkerkanter, samt i solexponerade övergångszoner.
