Gynna skogarnas pollinatörer

Viktiga åtgärder på förnyelseytor

• Lämna, torrakor, lågor och färska vindfällen. Tillverka högstubbar om det annars är ont om död ved.
• Inkludera lövträd såsom sälg, rönn, asp och ädla lövträd i grupperna av naturvårdsträd och lämna också enstaka exemplar av dem på hygget. Lämna underväxten och buskskiktet i grupperna av naturvårdsträd utan åtgärd.

Viktiga åtgärder vid röjning:

• Lämna alltid också olika lövträdslag vid röjningen. Sikta på att antalet träd- och buskarter inte ska minska till följd av röjningen.
• Undvik onödig röjning i buskskiktet. Också pollinatörerna drar nytta av buskage som lämnas som skydd för fåglar och däggdjur.
• Lämna blommande buskar (vide, brakved, skogstry) som inte innebär något större hot mot plantskogen.

Det är viktigt att gynna blandskog och att bevara ett inslag av lövträd också i gallringsskog. Pollinatörerna gynnas ytterligare om det finns tillgång till död ved och det förekommer luckor i beståndet. Förröjning och gallring gör att fältskiktet får mer ljus, vilket skapar bättre livsvillkor för växter som är viktiga för pollinatörerna.

Viktiga åtgärder i gallringsskog:

• I samband med förröjning och avverkning lämnas blommande lövträd (sälg, viden, rönn, hägg).
• Död ved lämnas. Torrakor av gran som tappat sin bark fungerar till exempel som boplatser för en del pollinatörer.
• Mängden död ved kan lätt ökas genom att tillverka högstubbar. Högstubbarna ska helst placeras i solexponerade skogsbryn och på liknande ställen.
• Längs vattendrag lämnas skyddszoner där buskskikt och träd lämnas orörda. I strandzonen förekommer ofta rikligt med videarter och andra buskar som pollinatörerna kan utnyttja som föda.

Solexponerade miljöer sköts i första hand genom att röja träd och buskar och söndra marktäcket. Varje objekt kräver en egen skötselplan som är anpassad till objektet och målet med skötseln.

Då en del av barrträden avlägsnas, ökar ljus- och värmeinstrålningen samtidigt som mängden förna minskar. Den blottlagda mineraljorden gynnar frögroningen och erbjuder boplatser för humlor, bin och andra insekter.

Naturvårdsbränning är ett annat sätt att gynna de arter som är knutna till solexponerade miljöer.

Den allra viktigaste åtgärden vid vård av lundskog är att öka tillgången till ljus, i första hand genom att avlägsna granar. Vid röjning gynnas lövträd, och särskilt ädla lövträd, och all död ved lämnas.

De flesta pollinatörer är värmeälskande insekter. Gallring av trädbeståndet i kantzoner av olika slag ökar instrålningen av solljus vilket gynnar pollinatörerna, särskilt i solexponerade skogbryn mot åkrar eller skogsbilvägar. Då instrålningen ökar, ökar också mängden blommande växter och mikroklimatet blir mer gynnsamt med tanke på pollinatörernas förökning.

Det är vanligt att sälg och andra videarter etablerat sig i åkerbryn och på lagrings- och vändplatser. De här förekomsterna ska helst lämnas så länge som möjligt för att underlätta de pollinerande insekternas födosök under våren.

Det förekommer ofta mångsidig växtlighet och många blommande växter längs skogsbilvägar. Tack vare detta och det varmare mikroklimatet fungerar vägkanterna som utmärkta livsmiljöer för många pollinatörer.

Om vägkanterna växer igen med sly och gräs blir miljön däremot mindre gynnsam för de här insekterna. Det lönar sig därför att slå vägkanterna med jämna mellanrum, men först på sensommaren då blomningen är förbi och pollinatörerna inte längre förökar sig.