Gå direkt till innehållet
  • Suomeksi
  • På svenska
Alfabetiskt indexOrdlista för rekommendationer för skogsbrukSkogsvårdens åtgärderSkötsel av en skogsfastighet
Bläddra

Hjälpplantering

  • Suomeksi
Spara som PDF
Be­skrivning
Ut­förande
Tilläggs­uppgifter

Genom hjälpplantering kan man se till att en alltför gles plantskog uppnår en tillräcklig täthet. Behovet av hjälpplantering bedöms genom att man inventerar alla planterade områden genast efter första växtsäsongen, och sådda och naturligt förnyade ytor efter tredje växtsäsongen. Samtidigt bedömer man hur stort antal plantor som behövs för hjälpplanteringen. 

Bild: © Sami Karppinen.
Tillbaka till början

Hjälpplantering är en dyr åtgärd

Det kan bli nödvändigt med hjälpplantering om en stor del av plantorna har gått ut eller om plantsättningen fungerat dåligt på förnyelseytan. Hjälpplantering är en dyr åtgärd. Åtgärden blir mest kostnadseffektiv om planteringen sker i ett färskt markberedningsspår och på ett begränsat område.

Tillbaka till början
Tillbaka till början

Utförande av hjälpplantering

För att säkra att plantskogen får en jämn utveckling är det klokt att utföra hjälpplanteringen med stora plantor. Plantorna ska planteras i ett öppet markberedningsspår där markvegetationen inte utgör ett omedelbart hot för plantans utveckling. Redan några år efter förnyelsen blir förutsättningarna för att hjälpplanteringen ska lyckas sämre. Det samma gäller åtgärdens lönsamhet.

Tillbaka till början

Behov av omplantering

Om antalet utvecklingsdugliga plantor är klart lägre än lagens minimikrav behöver man överväga omplantering. För barrträdsdominerade plantskogar är minimitätheten enligt lagen 1 500 plantor per hektar, i norra Finland 1 200 plantor per hektar och för lövträdsdominerade plantskogar 1 100 plantor per hektar. Kravet är att man i södra Finland bör ha en minst 50 cm hög plantskog inom 10 år efter förnyelseavverkningen. För mellersta Finland är tidsgränsen 15 år och i norra Finland 20 år. 

Glasbjörk betraktas som ett utvecklingsdugligt trädslag på torvmark, i försumpade delar av momark och på täta ler- eller mjäldominerad jordar. På andra ståndorter kan glasbjörk fungera som kompletterande trädslag, i norra Finland får upp till 50 % av antalet utvecklingsdugliga plantor vara glasbjörk, i övriga Finland 20 %.

Tillbaka till början

Lagens krav gällande skogsförnyelse

I skogslagen finns inga begränsningar för när man får utföra en förnyelseavverkning. Efter en förnyelseavverkning är man ändå skyldig att förnya skogen. Skyldigheten är fullgjord när plantornas medelhöjd är 50 cm.

Rulla för att se alla kolumner.

Tidsfrister och krav på täthet i skogslagen.
 År efter att avverkningen är slutfördBarrträdsdominerade, plantor/hektarLövträdsdominerade, plantor/hektar
Södra Finland101 5001 100
Mellersta Finland151 5001 100
Norra Finland201 2001 100
Skyddsskogsområdet251 2001 100
Tillbaka till början

Dikade torvmarker med svag virkesproduktionsförmåga

Förnyelseskyldigheten som anges i skogslagen gäller inte dikade torvmarker som klassas som tvinmark eller impediment. På dessa ska minst 20 träd per hektar lämnas kvar för att främja mångfalden. Efter avverkningen får torvmarkerna återgå till naturtillstånd.

Även kulturmiljöer och sådana dikade torvmarker som ursprungligen har varit öppna torvmarker eller torvmarker med mycket glest trädbestånd kan lämnas oförnyade. Detta kräver dock aktiva restaureringsåtgärder och en restaureringsplan som är godkänd av Finlands skogscentral. Till restaureringsåtgärderna för torvmarker hör att avlägsna trädbestånd som genom avdunstning sänker vattennivån och att lägga fast diken för att återskapa ett naturligt vattenflöde.

Ekonomiska förutsättningar för att det ska vara lönsamt att avverka en dikad torvmark med glest trädbestånd:[Lähdeviite1]

  • avverkningsuttaget är större än 20 m³/ha (gagnvirke) eller större än 30 m³/ha (gagnvirke+energived)
  • med nämnda minimiuttag ska stämplingsposten vara minst 5 ha, vid 3 ha är minimiuttaget 40 m³
  • stammarnas medelstorlek ska beroende på avverkningsuttaget vara minst 20–60 liter.
Tillbaka till början
Tillbaka till början

Ordlista

  • Plantskogsvård

    Arbetsslagen inom plantskogsvården består av gräs- och slyröjning respektive röjning.

  • Gräs- och slyröjning

    Arbetsslaget gräs- och slyröjning omfattar gräsröjning, hjälpplantering och slyröjning.

  • Hjälpplantering

    Det kan bli nödvändigt med hjälpplantering om en stor del av plantorna har gått ut eller om plantsättningen fungerat dåligt på förnyelseytan. Vid hjälpplantering används stora plantor som planteras i en markberedd fläck.

Tillbaka till början

Litteratur

  1. Kojola, S., Niemistö, P., Ihalainen, A., Penttilä, T. & Laiho, R. 2013. Metsätaloudellisesti kannattamattomien ojitettujen suometsien tunnistaminen ja jatkokäytön arvioimisperusteet. Maa-ja metsätalousministeriölle laaditun selvityksen loppuraportti 10.10.2013
Tillbaka till början

Sökning och meny

  • Suomeksi
  • På svenska

Alfabetiskt index

Ordlista för rekommendationer för skogsbruk

  • Rekommendationer för skogsvård
  • Tillgänglighetspolicy
  • Användarvillkor
  • Cookiepolicy
  • Integritetspolicy
  • Ta kontakt(extern länk)