Skogsodling genom plantering
Plantering - utförande
Nuförtiden används nästan bara täckrotsplantor vid plantering. Täckrotsplantor är lätta att plantera och börjar genast växa. Täckrotsplantor av gran och björk kan man plantera under så gott som hela växtsäsongen.
Planteringstidpunkt för olika typer av täckrotsplantor
Rekommenderad planteringstidpunkt för olika typer av täckrotsplantor visas i de övre tabellerna[Lähdeviite20]. Dessutom behöver man beakta den ståndortsanpassade planteringstidpunkten för gran som framgår ur den nedre tabellen.
| Planttyp | Maj | Juni | Juli | Augusti | September | Oktober | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fryslagrade plantor | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●○ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | |
| Utomhus lagrade plantor | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ○○○ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | |
| Plantor odlade för sommarplantering | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ○○○ | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | |
| Långnattsbehandlade plantor | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ○○○ | ○○○ | ___ | ___ | |
●●● = lämplig planteringstidpunkt
○○○ = lämplig planteringstidpunkt endast under gynnsamma väderförhållanden
___ = inte rekommenderad planteringstidpunkt
| Planttyp | Maj | Juni | Juli | Augusti | September | Oktober | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fryslagrade plantor | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ |
| Utomhus lagrade plantor | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ |
| Långnattsbehandlade plantor | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ○○○ | ○○○ | ○○○ | ○○○ | ○○○ | ○○○ | ○○○ | ○○○ | ___ | ___ |
●●● = lämplig planteringstidpunkt
○○○ = lämplig planteringstidpunkt endast under gynnsamma väderförhållanden
___ = inte rekommenderad planteringstidpunkt
| Planttyp | Maj | Juni | Juli | Augusti | September | Oktober | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fryslagrade stora plantor | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ |
| Utomhus lagrade stora plantor | ●●● | ●●● | ●●● | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ |
| Fryslagrade små plantor | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ○○○ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ |
| Utomhus lagrade små plantor | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ○○○ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ |
| Plantor odlade för sommarplantering | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ○○○ | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ |
| Små plantor | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ○○○ | ○○○ | ___ | ___ | ___ |
| Plantor odlade i en stor klump | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ○○○ | ○○○ | ○○○ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ |
●●● = lämplig planteringstidpunkt
○○○ = lämplig planteringstidpunkt endast under gynnsamma väderförhållanden
___ = inte rekommenderad planteringstidpunkt
| Jordart | April | Maj | Juni | Juli | Augusti | September | Oktober | |||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Medelgrov | ___ | ___ | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● |
| Fin eller torvmark | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ |
| Stenig | ___ | ___ | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ___ | ___ | ___ | ___ | ___ | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ●●● | ___ | ___ | ___ | ___ |
●●● = lämplig planteringstidpunkt
___ = inte rekommenderad planteringstidpunkt
Den maximala tiden från plantskolan till planteringen
Maximal tid för barrträdsplantor från plantskolan till planteringen, visas i nedanstående tabell. [Lähdeviite20]
| Maj | Juni | Juli | Augusti | September | |
|---|---|---|---|---|---|
Fryslagrad oöppnad låda | 211 | 7/141 | |||
Lagrad utomhus oöppnad låda | 71 | 4 | 1 | 2 | 2/31 |
Lagrad utomhus öppnad låda | 7/141 | 6 | 3 | 4 | 4/61 |
Växande planta.
1planta i vila
Planteringspunkt
När du planterar i markberedningsspår eller i fläckar ska du plantera plantan i en förhöjning mitt i markberedningsspåret eller fläcken. Rotklumpen ska täckas av 2–3 centimeter mineraljord. Vid plantering i högar ska du sätta plantorna så djupt att rotklumpen når ner till humuslagret som finns under högen. Men minst hälften av plantans barrmassa ska finnas ovanom markytan.
Välj planteringspunkten så att det runt plantan finns minst 15 cm blottad mineraljord eller torv. När du planterar täckrotsplantor ska rotklumpen vara lämpligt fuktig. När du kramar rotklumpen ska det droppa vatten från den.
Plantorna är oftast behandlade med preparat som skyddar mot angrepp av snytbagge. Använd därför handskar när du handskas med plantorna och tvätta händerna efter att du hanterat dem.
För en lyckad förnyelse är det viktigt att plantleveransen fungerar utan avbrott och att plantorna är i god kondition vid planteringen.
Planteringstäthet
Den rekommenderade planteringstätheten framgår av nedanstående tabell. Vid plantering av åkrar eller andra områden som ska beskogas är det befogat att använda den högre planteringstätheten på grund av den större skaderisken.
| Tall1 | Gran1 | Vårtbjörk | Lärk | Asp2 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Plantor per hektar | 2 000−2 400 | 1 500−1 800 | 1 600 | 1 300 | 1 200−2 000 |
1Barrträd: på bördiga ståndorter och när målet är hög virkesproduktion och/eller hög kvalitet används den högre planteringstätheten.På karga ståndorter och när målet för gran är snabb diameterutveckling används den lägre planteringstätheten.
2Den lägre planteringstätheten används vid produktion av massaved och den övre vid produktion av stock.
Lagring av plantor
Hur väl lagringen av plantorna sköts har stor betydelse för plantornas överlevnad. Plantorna ska hela tiden vara jämnfuktiga. Om rotklumpen torkar ut skadas rötterna.
Anvisning för lagring av plantor
Till ett plantlager i skogen ska man bara ta den mängd plantor som behövs för ett par dagars plantering. Platsen där plantorna lagras ska vara i skugga. Där ska också finnas vatten så att går lätt att bevattna plantorna. Plantorna torkar långsammare om plantlådorna placeras tätt mot marken så att luft inte kan cirkulera under dem.
Fryslagrade plantor kan under upptiningen lagras i skugga i en sval uthusbyggnad där temperaturen är 8–14 °C. Det räcker några dagar innan plantorna har tinat upp. Det är viktigt att öppna ventilationsöppningarna på plantlådorna under upptiningen så att plantorna inte angrips av mögelsvampar. Plantorna ska vara helt upptinade innan de planteras ut. Så länge rotklumpen är frusen kan rötterna inte transportera vatten vilket leder till att plantans skott torkar ut.
Användningsområden för plantmaterial
För att skogsodlingen ska ha förutsättningar att lyckas måste man använda sådant frö- och plantmaterial som är lämpat för det geografiska område där skogsodlingen sker. Då frö- och plantmaterial förs från ett område till ett annat är det skäl att följa nedanstående anvisningar.
Kategorier av skogsodlingsmaterial
Frökälla
Med frökälla avses det område från vilket materialet samlats in. Typ av frökälla kan vara frötäktsområde, frötäktsbestånd, fröplantage, föräldraträd till en familj, klon eller klonblandning.
Kategorier av skogsodlingsmaterial
- Testat: Frökällor som utgör sådana frötäktsbestånd, fröplantager, föräldraträd till familjer, kloner eller klonblandningar vars överlägsna egenskaper påvisats genom jämförande tester eller en bedömning som grundar sig på en genetisk utvärdering av frökällans olika beståndsdelar.
- Individutvalt: Frökällor som utgör sådana fröplantager, föräldraträd till familjer, kloner eller klonblandningar vars komponenter valts ut efter fenotypiska kriterier på individnivå. Med fenotyp avses egenskaper hos individen som uppstått i samverkan mellan genetiska och miljöfaktorer.
- Beståndsutvalt: En frökälla som utgör ett frötäktsbestånd inom ett och samma härkomstområde och som valts ut efter fenotypiska kriterier. Frön från utvalda och registrerade bestånd och plantor uppdrivna från dessa frön hör till denna kategori.
- Känd härkomst: En frökälla som utgör ett frötäktsområde eller ett frötäktsbestånd inom ett och samma härkomstområde. I Finland har härkomstområdena bestämts trädslagsvis på basis av förädlingszonerna. Frön som samlats in i skogar och plantor uppdrivna från dessa frön hör till denna kategori.
Användningsområden för plantmaterial
Kategorierna individutvalt och testat
Skogsodlingsmaterial med fröplantagehärkomst som hör till dessa kategorier används inom områden enligt kartor över användningsområden som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket (Evira). Ytterligare information om skogsodlingsmaterialets härkomst och användningsområden fås från fröförsäljaren och Livsmedelsverket(extern länk)(extern länk).
Kategorierna känd härkomst och beståndsutvalt
Tall: Rekommendationer för förflyttning av beståndsfrö (se även nedanstående tabell):
- I södra och mellersta Finland upp till 65:te breddgraden rekommenderas odling med skogsodlingsmaterial av lokal härkomst. I det här området kan skogsodlingsmaterial flyttas 100-150 kilometer norrut eller söderut från härkomstområdet.
- I norra Finland mellan 65:te och 67:nde breddgraden rekommenderas odling med skogsodlingsmaterial av lokal eller något nordligare (0-50 km) härkomst. Maximalt kan man flytta material 50 km söderifrån och 250 km norrifrån.
- I Lappland, norr om 67:nde breddgraden rekommenderas odling med skogsodlingsmaterial av lokal eller nordligare härkomst. Rekommenderad förflyttningssträcka är 0-150 km norrifrån, maximalt 350 km.
Förnyelseytans höjdläge beaktas så att en förflyttning på 100 meter i höjdled motsvarar en 100 kilometers flyttning norrut och vice versa. I områden med särskilt strängt mikroklimat, som dödisgropar och nordsluttningar, kan det förekomma stor risk för knopp- och grentorka. Där rekommenderas en nordligare härkomst.
För förflyttningar i öst-västlig riktning finns inga begränsningar. Förflyttningar från syd- eller västkusten till inlandet rekommenderas ändå inte.
Gran: I södra Finland rekommenderas att man använder skogsodlingsmaterial med en härkomst från områden med 100–300 d.d. högre värmesumma än i odlingsområdet. Söder om Salpausselkä kan man odla plantor av estnisk härkomst.
I norra Finland rekommenderas skogsodlingsmaterial av lokal härkomst eller härkomst från områden med motsvarande värmesumma.
Vårt- och glasbjörk: I södra Finland rekommenderas odling med material av lokal härkomst. Den effektiva värmesumman är en bra måttstock vid härkomstförflyttningar. Skogsodlingsmaterial av vårt- och glasbjörk kan flyttas till ett 150 d.d.-enheter varmare eller kallare odlingsområde än härkomstområdet. I nord-sydlig riktning motsvarar detta en förflyttning som är under 100 km. Förnyelseytans höjdläge beaktas så att en förflyttning på 100 meter i höjdled motsvarar en 100 kilometers flyttning norrut och vice versa.
I öst-västlig riktning är förflyttningar möjliga under förutsättning att ovannämnda begränsningar i fråga om värmesumma iakttas.
Övriga trädslag: Förflyttningar på över 150 kilometer eller 150 d.d.-enheter i syd-nordlig riktning rekommenderas inte.
| Område | Breddgrad, °N | Rekommenderad största härkomstförflyttning, km | Optimihärkomst | |
|---|---|---|---|---|
| Från söder | Från norr | |||
| Södra Finland | –63 | 150 | 100 | Lokal |
| Mellersta Finland | 63–65 | 100 | 150 | |
| Norra Finland | 65–67 | 50 | 250 | 50 km norrifrån |
| Lappland | 67– | 0 | 350 | 150 km norrifrån |