Sökalternativ som hänför sig till beståndsfigur eller avkastningskrav

Välj det område som bäst motsvarar ditt behov. Områdena baserar sig på den regionindelning som definieras i skogslagen, där Finland indelas i tre regioner, södra, mellersta och norra Finland. Du kan kontrollera områdenas gränser på kartan nedan eller som text på länken(extern länk) Skogscentralens textbeskrivning för regionindelningen i skogslagen. Obs! Områdesindelningen har förändrats jämfört med tidigare använda gallringsmallar. De största förändringarna har skett i Mellersta Finland.

Med huvudträdslag avses det trädslag till vars förmån avverkning och skogsvårdsarbeten utförs. Gallringsmallarna är uppgjorda för fyra olika huvudträdslag, varav mallarna för vårtbjörk endast gäller mineraljordar och mallarna för glasbjörk endast för torvjordar. I enskiktade blandbestånd avses med huvudträdslag det trädslag som står för den största andelen av beståndets virkesproduktion och grundyta eller stamtal. Gallringsmallar för blandbestånd är uppgjorda för tre slags blandbestånd: gran-lövträdsbestånd, tall-lövträdsbestånd och gran-tallbestånd.

I skogsvårdsrekommendationerna har gallringsmodellerna utarbetats enligt ståndortstyp. Det finns gallringsmallar för fyra olika boniteter. Alla modeller har inte gjorts upp för varje ståndortsklass, utan endast för de rekommenderade kombinationerna av trädslag och ståndortstyp. Gallringsmallar för gran finns t.ex. endast för lundartad eller frisk mo eller motsvarande torvmoar.

Mallarna är indelade efter jordart i två olika klasser, mineraljord och torvjord. Valet av jordart begränsar vilka huvudträdslag och ståndortstyper som är valbara. Alla gallringsmallar är inte tillgängliga för torvjordar, alternativt mineraljordar. Mallarna för glasbjörk endast tillgängliga för torvjordar och mallar för vårtbjörk finns endast för mineraljordar. Dessutom är mallarna för blandbestånd endast tillgängliga för mineraljordar.

Räntan som används i gallringsmallarna beskriver avkastningskravet på skogsägarens kapital. Med en högre räntenivå eftersträvas en högre avkastning från skogen. Allmän taget kan man säga att användning av en högre ränta innebär att skogen gallras kraftigare och förnyas tidigare än med en lägre ränta. Å andra sidan, ju lägre ränta som används, desto högre är gallringsgränserna och desto virkesrikare bestånd lönar det sig att hålla i skogen. I norra Finland bör man beakta att det på grund av den långsammare skogstillväxten kan uppstå situationer, särskilt vid användning av mallar med lägre räntesats, där skogen aldrig blir så tät att den skulle uppnå stämplingsgränsen för gallringsmallen. Det här skulle innebära att inga gallringar alls skulle genomföras under beståndets omloppstid.

I vissa fall har man i mallarna som använder 1,5 % eller 5 % räntesats ersatt den ursprungliga räntesatsen med en räntesats på 3 %. På så sätt har man försäkrat sig om att kurvorna i mallarna för de olika avkastningskraven inte korsar varandra och på så sätt producerar ologiska värden sinsemellan. Detta påverkar dock inte själva användningen av mallen. Sådana mallar där värdena har ersatts känns igen på att mallens värden och kurvans form i början av kurvan i till exempel 1,5 %-mallen motsvarar dem i mallen för 3 %.

Man använt 3 % som räntekrav i standardmallarna i Rekommendationer för skogsbruk. Om du inte vet vilken ränta du vill använda kan du använda standardmallarna. Läs mer om standardmallen i Rekommendationer för skogsvård här(extern länk).