Byggande och underhåll av skogsbilvägar

En skogsbilväg utgör en del av en skogsägares egendom och till en god egendomsförvaltning hör att man vet vad man äger och i vilket skick egendomen är. Det är viktigt att känna till vägarnas längd och skick också då man vill konkurrensutsätta skötseln av vägarna. Det är lätt för en entreprenör att ge ett realistiskt anbud om det står klart exakt vad arbetet kommer att kräva.

Om det har grundats ett väglag för en skogsbilväg så är det väglaget som beslutar om underhållet, budgeten och finansieringen av arbetena vid något av sina möten. Vägdelägarna i en skogsbilväg som saknar väglag beslutar sinsemellan om vilka underhållsarbeten som ska utföras och hur de ska finansieras. 

Det finns inget lagstadgat krav på att göra upp en budget för underhållet av en skogsbilväg. Det är ändå att rekommendera att man gör upp en allmän verksamhetsplan som syftar till att hålla vägen i gott skick. En verksamhetsplan för en skogsbilväg innehåller en lista över de planerade underhållsåtgärderna, en budget för arbetena och en plan för hur arbetena ska finansieras. Det är särskilt viktigt att göra upp en verksamhetsplan då det föreligger ett behov av större underhållsarbeten som t.ex. rensning av vägdiken och avloppsdiken för att förbättra dräneringen eller för att byta ut eller reparera vägtrummor som är i dåligt skick. 

Vid planeringen av underhållsarbetena behövs information om vägens skick och om hur vägen kan repareras. Om vägen redan är i dåligt skick behövs noggrannare planering. I samband med planeringen utreds vilka åtgärder som behövs och vilka kostnaderna för dem är. Vid kostnadsberäkningen och den finansiella planeringen av underhållet ska man komma ihåg att vägdelägarna också själva kan ha möjlighet sköta en del underhållet.

Underhållet av skogsbilvägar delas in i barmarksunderhåll och vinterväghållning, beroende på årstid.  

För att vägen ska hållas i gott skick förutsätter det att vägunderhållaren                                                                                        

• Förlägger arbetet till rätt tidpunkt 
• Väljer rätt utrustning för arbetet 
• Väljer rätt material för arbetet  
• Utför arbetsuppgifterna korrekt och med tillräcklig yrkesskicklighet. 

Det finns flera olika möjligheter att organisera underhållet av en skogsbilväg. Arbetet kan antingen helt eller delvis utföras av väglagets medlemmar själva eller så kan väglaget låta en entreprenör ta hand om underhållet. Konkurrensutsättningen kan göras antingen för underhållet av en enda väg eller så kan man samarbeta med grannväglagen och på så vis skapa en större helhetsentreprenad.

Hållbarheten hos slitlagret påverkas av vägens bärighet, dränering och vägytans bundenhet. Slitlagret bör vara tätt så att så en så stor andel av regn- och smältvattnet som möjligt rinner ned i vägdikena. De egenskaper hos slitlagret som påverkar skötselns effektivitet är hur lätt ytan är att bearbeta, hur lätt den återstabiliseras och hur länge den hålls fuktig under torra perioder. Ett tätt slitlager hindrar också vegetation att etablera sig på vägbanan. 

Rekommenderad tjocklek på slitlagret på en byggd skogsbilväg är 5-10 cm. Då hålls ytan fuktig en längre tid och spricker inte upp. På längre sikt är det är mer ekonomiskt  att använda material av bra kvalitet för slitlagret än att använda sämre material, eller att lämna bort slitlagret helt och hållet. 

Till underhållet av skogsbilvägar hör alla de åtgärder som är nödvändiga för att hålla vägen i sådant skick som dess användning förutsätter. Underhållet av en skogsbilväg kan delas in i skötsel och förbättring.

Vid en grundförbättring görs förbättringar i skogsbilvägens geometri, vänd- och mötesplatser samt anslutningar så att vägen möter nuvarande vägbyggnadsanvisningar och de krav transportfordonen ställer.
Grundförbättringen ökar trafiksäkerheten, gör transporterna smidigare och höjer samtidigt medelhastigheten, en faktor som har stor betydelse för produktiviteten i virkestransporten.

Då man försöker förebygga skador bör man inrikta sig på de skador som orsakas av vatten och av trafiken. De allvarligaste skadorna är de ytliga och djupare tjälskadorna som uppstår under menförestid om man också då tillåter tunga transporter på vägen.