Viltvård i skogsbruket
Viltvården inom skogsbruket syftar till att ta hänsyn till skogshönsfåglarnas och det övriga viltets livsmiljöer. Viltvård och en kontrollerad justering av populationerna är en viktig del av ett övergripande hållbart skogsbruk.
Viktiga viltvårdsbiotoper
Vissa livsmiljöer som är viktiga för viltet ska om möjligt hanteras som större helheter, eftersom de sträcker sig över ett större område än en enskild behandlingsenhet inom skogsvården. Om man inte beaktar den här större skalan så kan områdets betydelse för viltet försvagas eller upphöra, även om man skulle beakta viltvården i samband med åtgärder på beståndsnivå.
Viltfrämjande åtgärder vid skogvård och avverkning
En skogsägare kan idka en lönsam virkesproduktion och samtidigt bevara och utveckla lämpliga livsmiljöer för viltet. Med hjälp av lämpliga skogs- och naturvårdsmetoder går det att skapa en viltrik skog där viltet hittar föda, skydd och bo- och spelplatser. Målet för ett viltvårdsinriktat skogsbruk är att stärka stammarna för de viktigaste viltarterna genom att producera sådana livsmiljöer som viltet behöver, med metoder som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara.
Viltvårdsinriktad skogsbruksplanering
Skogsägaren avgör vilken tyngd viltvården ges i samband med skogsvården. Om skogsägaren är speciellt intresserad av viltvård, bör det här tas i beaktande redan i samband med skogsbruksplaneringen. Det är bäst att göra upp en viltvårdsinriktad skogsbruksplan så att den omfattar hela skogsfastigheten, på det sättet får man den bästa utgångspunkten för vården och utvecklingen av viltets livsmiljöer. En sådan här heltäckande plan ökar effekten av olika viltvårdsåtgärder och ger bättre förutsättningar för en lyckad balans mellan lönsamheten i skogsbruket å ena sidan och viltvården å andra sidan.
