Mål för gallringsavverkningar Oberoende av om det är gagnvirke eller energived som tas ut, så har gallringsavverkningen samma syfte ur skogsvårdssynpunkt. Gallringen ska stöda beståndets fortsatta utveckling i enlighet med skogsägarens mål. Drivning av energived ger möjlighet att ta tillvara också klenare virke vars diameter på brösthöjd är under 7 cm.Drivningsavtalet kan skrivas så att allt virke drivs ut i form av antingen helträd eller slanor, vilket gör att man inte behöver särskilja olika virkessortiment i virkeshandelsavtalet. Detta kan igen medföra kostnadsinbesparinger. Vid valet av objekt för drivning av energived i gallringsskog inverkar såväl ekonomiska som ekologiska faktorer, bland annat drivningens lönsamhet och objektets naturvärden. Drivning av energived kan vara ett bra alternativ i oskött ungskog, där plantskogsvården lämnats ogjord eller utförts bristfälligt. Åtgärden kan ändå inte fullt ut korrigera den försämring av beståndets kvalitet som bristen på skötsel orsakat. Det går att få statligt stöd för vård av ung skog såvitt villkoren för stödet uppfylls. Tilläggsinformation om stöden ges bland annat av Finlands skogscentral. Slanor eller helträd Vid drivning av energived i gallringsskog kan man välja mellan att ta ut energiveden i form av kvistade slanor eller okvistade stammar, helträd. Om det är slanor som tas ut, lämnas kvistar och toppar kvar i beståndet. Vid helträdsavverkning drivs också större delen av kvistarna och topparna ut för att användas som energi. Helträdsavverkning medför att de näringsämnen som toppar och kvistar innehåller förs bort ur beståndet. Detta innebär att helträdsavverkning inte lämpar sig för objekt på karg mark eller objekt där det finns en risk att det uppstår näringsobalans i marken. Om bara slanor drivs ut är den här risken inte lika stor, och man kan förhålla sig till drivningen på samma sätt som till drivning av gagnvirke. Fördelar:• Innebär i allmänhet inkomster för skogsägaren• Kan förbättra drivningens lönsamhet• Vården av bristfälligt skötta, unga bestånd är fördelaktigare om energived tas tillvara• Gallring ger mer växtutrymme, vilket leder till att de kvarstående träden får bättre diametertillväxt och motståndskraften mot skador blir bättre• Underlättar rekreationen och öppnar upp landskapet I en skött plantskog är diametertillväxten snabb. Träden som avlägsnas vid en första gallring används antingen som energived eller gagnvirke, beroende på marknadsläget. Bild: © Ari Kotiharju. Risker med drivning av energived i gallringsskog I oskötta, unga skogar finns det en risk för drivningsskador på grund av de svåra drivningsförhållandena, bland annat hög stamtäthet och lövträd som uppstått ur stubbskott.Försämrar i någon mån näringstillståndet om drivningen utförs som helträdsdrivning.Tillväxten hos de kvarlämnade träden kan minska, jämfört med om endast slanor och gagnvirke tas tillvara.Helträdsavverkning kan öka markens surhetsgrad. Beståndet blir känsligare för storm- och snöskador under några år efter gallringen, precis som vid annan gallring.Rotticka kan sprida sig i barrträdsdominerade bestånd, vilket innebär att bekämpning av rotticka kan behöva utföras också vid drivning av energived.Vattenkvaliteten i vattendrag och småvatten och livsmiljöerna för olika organismer kan försämras, särskilt i strandskogar. Om man vid första gallring också driver ut energived, blir det sammanlagda uttaget större. Bild: © Outi Suomi.

Energiapuuharvennus on nuoren kasvatusmetsän ensiharvennus, joka tehdään kokopuu- tai rankapuukorjuuna ja josta kerätty puuaines päätyy energiakäyttöön.

Gallringen ska göras så att den stöder beståndets framtida utveckling och i enlighet med skogsägarens mål för sitt skogsinnehav. Vid drivning av energived tas också klenvirke tillvara som inte fyller gagnvirkesdimensioner. Det är möjligt att få statsstöd för skötsel av ungskog om stödvillkoren är uppfyllda.

Ennakkoraivauksessa poistetaan puunkorjuuta haittaavaa alikasvosta, joka on kasvatettavan puuston alle luontaisesti syntynyttä nuorta puustoa. Raivauksen tavoitteena on parantaa korjuuoloja ja vähentää puustovaurioiden riskiä.

Förröjning kan avsevärt underlätta den maskinell drivningen, minska skadorna på trädbeståndet och göra objektet mera lockande för virkesköpare. Röjningen syftar till att avlägsna den underväxt som hindrar sikten och försvårar placeringen av fällhuvudet intill stambasen på de träd som ska fällas. Underväxt som inte försvårar drivningen ska man inte röja bort i och med att det gör röjningen dyrare och minskar mångfalden och levnadsbetingelserna för viltet.

Ensiharvennus on ensimmäinen kasvatushakkuu, ja se tuottaa myyntikelpoista kuitu- ja energiapuuta. Ensiharvennuksen tärkein tavoite on parantaa kasvatettavan puuston laatua ja turvata puuston järeytymistä.

Förstagallringen är en skogsvårdsåtgärd som har stor betydelse för hur beståndet utvecklas i framtiden och vilken dess värdetillväxt blir. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. Om man vill att beståndet ska producera grov stock så snabbt som möjligt är förstagallringen en nära nog nödvändig åtgärd.
Förstagallringen görs i allmänhet då beståndets övre höjd är 12-15 meter. Tidpunkten är beroende av huvudträdslaget, stammarnas storlek, tätheten i beståndet och ståndorten. Kvaliteten på beståndet förbättras om man ser till att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet vid förstagallringen. Träd i dåligt skick eller av dålig kvalitet gallras bort, bland dem också härskande träd av dålig kvalitet, samtidigt som man strävar till att uppnå målsatt täthet.

Hakkuutähdettä ovat ainespuuhakkuun sivutuotteet, joihin kuuluvat rungon latvaosa, oksat, neulaset ja lehdet sekä ainespuukäyttöön soveltumattomat rungon osat. Soveltuvilta kohteilta hakkuutähteet ja kannot on mahdollista korjata energiapuuksi. Monimuotoisuudelle tärkeiden vanhojen lehtipuiden sekä kuolleiden puiden korjuuta ei suositella.

Drivning av grot utförs i allmänhet ut på bördiga, grandominerade förnyelseytor. De olika arbetsskedena vid drivning av grot består av att lägga groten i högar på ytan, lastning och transport av högarna och att stacka groten vid avlägget.
Det är viktigt att lagra groten rätt ute vid väg så att groten kan fortsätta att torka före fjärrtransporten.

Uudistushakkuun yhteydessä metsään jää hakkuutähdettä ja kantoja. Soveltuvilta kohteilta nämä kannot on mahdollista korjata energiapuuksi. Kantojen korjuu kohdistuu pääasiassa kuusivaltaisiin uudistusaloihin. Kantojen nosto on toteutettavissa, kun hakkuutähteet on korjattu. Monimuotoisuudelle tärkeiden vanhojen lehtipuiden sekä kuolleiden puiden kantojen korjuuta ei suositella.

Leimikko on hakattavaksi suunniteltu alue. Sana tulee ajalta, jolloin kaadettavat puut merkittiin leimauskirveellä.

En stämplingspost är ett avgränsat område i skogen, där man tar ut virke vid en avverkning. Gränserna för området som skall avverkas förs in i ett geografiskt informationssystem (GIS). På avverkningsobjektet handlar maskinföraren enligt avverkningsinstruktionerna och väljer de träd som skall fällas, med beaktande av objekt som skall sparas och andra begränsningar.

Metsälain edellyttämä metsänkäyttöilmoitus on suunnitelluista hakkuista tehtävä ilmoitus Metsäkeskukselle. Ilmoitus on tehtävä viimeistään 10 vuorokautta ennen hakkuiden aloittamista.

En anmälan om användning av skog skall göras för beståndsvårdande avverkning, förnyelseavverkning, avverkning på grund av skogsskada, annan avverkning (till exempel på ett specialobjekt) och alltid då de träd som avverkas skall säljas.
Anmälan görs till Skogscentralen i tjänsten MinSkog.fi eller med en blankett senast 10 dagar och tidigast tre år före planerad avverkning. Anmälan kan göras av markägaren själv, en innehavare av besittnings- eller annan specialrätt eller ett ombud med fullmakt. Anmälan kan också göras av en skogsfackman å markägarens vägnar.
Anmälan om användning av skog är ett medel för att övervaka att skogslagen efterföljs. Avsikten är också att säkerställa att en avverkning inte är i strid med naturvårdslagen, fornminneslagen eller gällande samhällsplanering.

Anmälan om användning av skog behöver inte göras då det är fråga om avverkning för husbehov, avverkning av klena bestånd (medeldiameter högst 13 cm), avverkning i kantzoner mot ellinjer och tågbanor, avverkning av dikeslinjer, vattenlinjer eller avloppslinjer eller mindre avverkningar för väg-, el- eller motsvarande linjer, ifall inte särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagens 10 §, 2. moment berörs.
Även om en anmälan om användning av skog inte krävs skall en anmälan om avverkningen göras till Livskraftscentralen om avverkning görs på ett Natura 2000 -område eller i närheten av ett sådant och naturvärdena kan försvagas betydligt av avverkningen. Dessutom kan avverkningen förutsätta ett tillstånd för miljöåtgärd från kommunen om åtgärden innebär förändringar på ett område med general- eller detaljplan eller ett område där en sådan plan görs.

Nuoren metsän hoitotoimenpiteitä voivat olla taimikon ja nuoren metsän perkaus, harvennus ja laatupuiden pystykarsinta. Sopivilla nuoren metsän hoitokohteilla voidaan tehdä pienpuun korjuuta.

Det är möjligt att få stöd för vård av ungskog om stödvillkoren uppfylls. Mer information och stödmöjligheter kan bl.a. fås av Finlands skogscentral.

Puuston riukuuntuminen tarkoittaa tilannetta, jossa liian tiheästi kasvavat puut ovat kasvaneet pituutta, mutta rungot eivät ole järeytyneet.

En oskött plantskog och en försenad första gallring leder till att träden växer för tätt och tävlar om ljus och näringsämnen. Detta leder till att beståndet utvecklas till en störskog: stammarnas diameter blir liten, kronorna förminskas, risken för snö- och stormskador ökar och produktionen av stock blir sämre. Ett bestånd som har utvecklats till en störskog är en utmaning i kommande beståndsvård.

Energiapuun korjuulla tarkoitetaan metsänhoidon työlajeja, joissa metsästä korjataan puuraaka-ainetta energian tuotantoon. Samalla metsänomistaja saa myyntituloja.
Energiapuu voi esimerkiksi tarkoittaa harvennuksissa korjattavaa pienpuuta tai uudistushakkuun yhteydessä korjattavia hakkuutähteitä ja kantoja. Metsänomistajalle energiapuun korjuu voi tarkoittaa myös polttopuiden keruuta omaan käyttöön.

# Energivedsgallring

## Mål för gallringsavverkningar

Oberoende av om det är gagnvirke eller energived som tas ut, så har gallringsavverkningen samma syfte ur skogsvårdssynpunkt. Gallringen ska stöda beståndets fortsatta utveckling i enlighet med skogsägarens mål. Drivning av energived ger möjlighet att ta tillvara också klenare virke vars diameter på brösthöjd är under 7 cm.Drivningsavtalet kan skrivas så att allt virke drivs ut i form av antingen helträd eller slanor, vilket gör att man inte behöver särskilja olika virkessortiment i virkeshandelsavtalet. Detta kan igen medföra kostnadsinbesparinger. Vid valet av objekt för drivning av energived i gallringsskog inverkar såväl ekonomiska som ekologiska faktorer, bland annat drivningens lönsamhet och objektets naturvärden.
Drivning av energived kan vara ett bra alternativ i oskött ungskog, där plantskogsvården lämnats ogjord eller utförts bristfälligt. Åtgärden kan ändå inte fullt ut korrigera den försämring av beståndets kvalitet som bristen på skötsel orsakat.
Det går att få statligt stöd för vård av ung skog såvitt villkoren för stödet uppfylls. Tilläggsinformation om stöden ges bland annat av [Finlands skogscentral](https://www.skogscentralen.fi/).

# Energivedsgallring

## Slanor eller helträd

Vid drivning av energived i gallringsskog kan man välja mellan att ta ut energiveden i form av kvistade slanor eller okvistade stammar, helträd. Om det är slanor som tas ut, lämnas kvistar och toppar kvar i beståndet. Vid helträdsavverkning drivs också större delen av kvistarna och topparna ut för att användas som energi.
Helträdsavverkning medför att de näringsämnen som toppar och kvistar innehåller förs bort ur beståndet. Detta innebär att helträdsavverkning inte lämpar sig för objekt på karg mark eller objekt där det finns en risk att det uppstår näringsobalans i marken. Om bara slanor drivs ut är den här risken inte lika stor, och man kan förhålla sig till drivningen på samma sätt som till drivning av gagnvirke.

**Fördelar:**• Innebär i allmänhet inkomster för skogsägaren• Kan förbättra drivningens lönsamhet• Vården av bristfälligt skötta, unga bestånd är fördelaktigare om energived tas tillvara• Gallring ger mer växtutrymme, vilket leder till att de kvarstående träden får bättre diametertillväxt och motståndskraften mot skador blir bättre• Underlättar rekreationen och öppnar upp landskapet

# Energivedsgallring

## Risker med drivning av energived i gallringsskog

- I oskötta, unga skogar finns det en risk för drivningsskador på grund av de svåra drivningsförhållandena, bland annat hög stamtäthet och lövträd som uppstått ur stubbskott.
- Försämrar i någon mån näringstillståndet om drivningen utförs som helträdsdrivning.
- Tillväxten hos de kvarlämnade träden kan minska, jämfört med om endast slanor och gagnvirke tas tillvara.
- Helträdsavverkning kan öka markens surhetsgrad.
- Beståndet blir känsligare för storm- och snöskador under några år efter gallringen, precis som vid annan gallring.
- Rotticka kan sprida sig i barrträdsdominerade bestånd, vilket innebär att bekämpning av rotticka kan behöva utföras också vid drivning av energived.
- Vattenkvaliteten i vattendrag och småvatten och livsmiljöerna för olika organismer kan försämras, särskilt i strandskogar.

# Energivedsgallring

## Skogsägaren beslutar om energivedsdrivning

Skogsägaren fattar beslut om uttag av energived i enlighet med de egna målen beträffande skogsbruket, och också om vilket sortiment som tas ut. Beståndets tillstånd påverkar beslutsfattandet. Utdrivning av energived kan förbättra kvaliteten hos ett ungt, oskött bestånd samtidigt som den täcker kostnaderna för att sätta beståndet i skick och stärker beståndets värdeutveckling.

# Energivedsgallring

## Beståndets skick påverkar utförandet att energivedsdrivningen

Det är i allmänhet i samband med gallring som också energived tas ut. Gallring förbättrar beståndets kvalitet och försnabbar dess tillväxt samtidigt som den ger inkomster från virkesförsäljning. Vid drivning av energived har terrängens egenskaper och stammarnas grovlek betydelse för utförandet av arbetet och för lönsamheten. Efter en väl utförd gallring får vi ett bestånd av bra kvalitet med hög virkesproduktion. Träd av sämre kvalitet avlägsnas, i de fall de inte lämnas som naturvårdsträd.
Det är i allmänhet i samband med första gallring och iståndsättning av ungskog som klenvirke tas ut som energived. Då första gallring utförs i skötta skogar kan man lätt öka avverkningsuttaget och intäkterna genom att ta ut också energived. I unga gallringsskogar där plantskogsvården lämnats ogjord eller utförts bristfälligt uppstår behov av första gallring i ett tidigare skede än om skogen är skött. Eftersom träden är klena och beståndet ofta övertätt, blir gallringen dyr. I sådana fall kan uttag av energived utgöra ett alternativ som minskar nettokostnaderna för skötselåtgärden.
Uttag av energived är det mest ekonomiska sättet att förvandla en ung, oskött skog till ett produktivt bestånd. Om diametern i unga, täta bestånd är mindre än 7 cm är emellertid uttag av energived i allmänhet inte ekonomiskt lönsam, utan i sådana fall rekommenderas i stället röjning. Energivedsuttag kan vara ekonomiskt motiverat om stammarnas medelvolym är över 40 liter och utfallet per hektar blir minst 40–50 m³/ha.

Om arbetet utförs som helträdsavverkning minskar näringsmängden i beståndet något. Därför lämpar den sig inte för karga ståndorter eller där det finns en risk att det uppstår näringsobalans i marken. Det här beror på att en stor del av den näring trädet innehåller finns i barren och bladen.

# Energivedsgallring

## Uttag av energived vid gallringsavverkning

Det är i allmänhet i samband med första gallring som klenvirke tas ut som energived. Då första gallring utförs i skötta skogar kan man lätt öka avverkningsuttaget och intäkterna genom att ta ut också energived. I unga gallringsskogar där plantskogsvården har blivit eftersatt uppstår behov av första gallring i ett tidigare skede än om skogen är skött. Eftersom träden är klena och beståndet ofta övertätt, blir gallringen dyr. I sådana fall kan uttag av energived utgöra ett alternativ som minskar nettokostnaderna för skötselåtgärden.
Uttag av energived i samband med gallringsavverkning förbättrar drivningens lönsamhet eftersom det totala avverkningsuttaget blir större. Om arbetet utförs som helträdsavverkning minskar näringsmängden i beståndet något. Det här beror på att en stor del av den näring trädet innehåller finns i barren och bladen. Så länge helträdsavverkningen utförs i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna har det här emellertid ingen större betydelse för beståndets tillväxt. Uttag av energived är det mest ekonomiska sättet att förvandla en ung, oskött skog till ett produktivt bestånd.

# Energivedsgallring

## Uttag av energived vid kontinuerlig beståndsvård

Om skogsägaren vill använda sig av kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsprincip, lämpar sig de här beskrivna metoderna sällan. Vid kontinuerlig beståndsvård hör de små träden - klenvirket - till de träd som ska sparas.

Pelkän energiapuun kasvatus ei yleensä ole taloudellisesti kannattavaa. Energiapuun korjuu kasvatusmetsistä osana harvennuksia tuottaa metsänomistajalle useimmiten tuloja, joilla voidaan kattaa korjuusta koituvia kustannuksia. Kuitenkin erityisesti kokopuun korjuussa kasvupaikalta poistuu ravinteita ja biomassaa. Oikea kohdevalinta ja toimenpiteiden huolellinen toteutus vähentävät mahdollisia haittavaikutuksia puuston kasvulle ja luonnon monimuotoisuudelle.

# Energivedsgallring

## Drivning av energived i gallringsskog - Inverkan på mångfalden

Vid drivning av energived avlägsnas i allmänhet klenvirke som inte har något större värde med tanke på naturens mångfald. Energivedsdrivning har ändå en viss inverkan på mångfalden i och med att den kan minska mängden lövträd och klen, död ved i beståndet.
På grund av detta rekommenderas att en del av lövträden och död ved lämnas kvar vid en eventuell förröjning. Lövträden är viktiga för många arter eftersom de ger föda, skydd och boplatser. Gamla, grova lövträd är särskilt värdefulla i det här hänseendet. I synnerhet sådana träd som är särskilt viktiga med tanke på mångfalden, såsom sälg och asp, ska helst lämnas, åtminstone till viss del, både med tanke på anpassningen till klimatförändringen och för att stärka sådana strukturdrag i skogen som är värdefulla med tanke på mångfalden. Också viltet drar nytta av att det uppstår grova lövträd under decennierna framöver. Mer information om naturvården i ekonomiskogar: [Naturvård i ekonomiskog](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/talousmetsien-luonnonhoito).

# Energivedsgallring

## Drivning av energived i gallringsskog - Inverkan på vattendragen

Drivning av energived i gallringsskog har relativt liten effekt på utsläppen av fasta partiklar och näringsämnen. Utsläpp kan emellertid uppstå om man inte är tillräckligt omsorgsfull vid t.ex. dragningen av körstråk. Skyddszoner längs vattendrag och småvatten rekommenderas att lämnas oröjda vid uttag av energived. Vid avverkning på de här skyddszonerna rekommenderas endast plockhuggning.
Mer information om beståndsbehandlingens effekter på vattendragen: [Vattenvården vid beståndsbehandling.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/vesiensuojelu-metsankasittelyssa%23section-p1033)

# Energivedsgallring

## Skogens rekreationsvärden kan bevaras vid uttag av energived

Man bör alltid lämna buskagen i beståndet som skydd för skogshöns och annat vilt. Vid drivning av energived sparas granunderväxt och enar i viltbuskagen, och längre norrut också enstaka granar vars nedåthängande grenar bildar ett gott skydd för viltet. För en skogsägare som prioriterar viltvården lönar det sig att skapa större variation i gallringsskogarna genom att lämna viltbuskagen på lämpliga platser. Körstråken planeras så att risväxtlighet och viltbuskagen kan bevaras i så hög grad som möjligt.

Energiapuun korjuussa toteutetaan samoja luonnonhoidon ja vesiensuojelun keinoja kuin muussakin metsänkäsittelyssä. Energiapuun, etenkin kokopuun, korjuussa tulee kuitenkin kiinnittää enemmän huomiota riittävän biomassan säästämiseen.

# Energivedsgallring

## Kolet i träden cirkulerar

Trävirke är en förnybar naturresurs som kan ersätta fossila råvaror vid produktion av energi och olika slags material - den så kallade substitutionseffekten. Träd binder kol då de växer. Vid uttag av energived minskar skogens kolförråd, men bara kortvarigt.

# Energivedsgallring

## Energivedssortimentet avgör hur mycket kol som återförs till atmosfären

En stam, gren eller stubbe som lämnas att förmultna i skogen bryts till stor del ned under de kommande 20-60 åren och det kol den innehåller frigörs i atmosfären. Efter hundra år är bara några procent av det kol som varit bundet i klena kvistar kvar i marken, medan grova kvistar och stubbar ännu kan innehålla 20-30 % av den ursprungliga kolmängden. Det kol energiveden innehåller frigörs också snabbt i atmosfären, senast två år från drivningstidpunkten.
Med tanke på kolutsläppen till atmosfären är det bättre att använda klenvirke och hyggesrester som energi än stubbar, särskilt på kortare sikt.

Drivning av energived minskar trädens konkurrens om ljus, vatten och näringsämnen, särskilt i övertäta bestånd, vilket gör att beståndet växer bättre och får större motståndskraft mot skadegörare .
Precis som vid annan gallring bör man också vid drivning av energived sträva till att förebygga alla slags skogsskador.

Uusiutuvan puuenergian käyttö fossiilisten polttoaineiden korvaajana on perusteltua fossiilittomaan energiatalouteen siirryttäessä. Harvennusten ansiosta jäljelle jäävä puusto myös järeytyy, jolloin siitä tulee suuremmalla todennäköisyydellä pitkäaikaisesti hiiltä sitova puutuote.

# Energivedsgallring

## Frågor som ska avtalas och genomförandesätt

I samband med handel med energived är det bra att avtala om följande:
- hur och när energiveden avverkas och mäts
- energivedens lagringsplatser och lagringstid
- när virkespartiet övergår i köparens ägo
Markägaren ansvarar till exempel för lagstadgade skyldigheter i anslutning till lagring av virke, såsom åtgärder för att förebygga insektsskador.

Metsänomistajan näkökulmasta energiapuukauppa voi poiketa perinteisestä ainespuukaupasta. Eri toimijat voivat käyttää erilaisia mittaustapoja ja -menetelmiä sekä maksukäytäntöjä energiapuun ostossa, mikä on syytä ottaa huomioon puukaupan teossa. Karsitun rangan ja kokopuun korjuussa maksuperusteena metsänomistajalle käytetään tavallisesti kiintokuutiometrejä. Energiapuun hinta voi perustua myös energiasisältöön (megawattitunti MWh).
Mittaus voi tapahtua hakkuun, metsäkuljetuksen, haketuksen tai murskauksen yhteydessä. Se voidaan myös tehdä tienvarsi- tai terminaalivarastossa, kaukokuljetuksen yhteydessä sekä käyttöpaikalla.

# Energivedsgallring

## Drivning av energived i gallringsskog - val av objekt

För att det ska löna sig att driva ut energived bör objektet fylla följande kriterier:
- över 2 500 stammar per hektar
- trädhöjd minst 10 m
- trädens medeldiameter 10-16 cm
- stammens medelvolym 40 liter
- drivningsområdets storlek minst 2 ha
- uttag minst 40–50 m³/ha.

# Energivedsgallring

## Kvistad slana

**Kvistad slana**

Drivning av kvistade slanor skiljer sig inte mycket från drivning av gagnvirke. Den här metoden lämpar sig med tanke på näringshushållningen och andra hållbarhetsaspekter för samtliga gallringsobjekt i ekonomiskogar.
Medelvolymen för de avverkade stammarna är över 40 liter och diameter på brösthöjd 9-10 cm. Kvistningen höjer flisets kvalitet betydligt.
Avverkningen kan också utföras i form av så kallad flerträdshantering, där man med avverkningsaggregatet samlar ihop flera stammar innan de kapas och läggs i hög. Flerträdshantering lämpar sig inte för avverkning av gagnvirke med maskinmätning, eftersom mätning och kapning inte sker tillräckligt noggrant. Dessutom resulterar kvistningen av flera stammar samtidigt i allmänhet inte i tillräckligt god kvalitet på massaveden.

# Energivedsgallring

## Helträdsavverkning

Vid helträdsavverkning drivs hela trädet ut, inklusive kvistar och barr. Metoden lämpar sig bra vid iståndsättning av ung skog där det finns gott om klena stammar. Ungefär två tredjedelar av de näringsämnen trädet innehåller finns i barren och bladen. Om alla kvistar avlägsnas i samband med helträdsavverkning kan beståndets tillväxt sjunka med 5-13 % under de kommande 10-20 åren . Om helträdsavverkningen utförs på bördig mark och i enlighet med rekommendationerna, det vill säga att en del av kronmassan och kvistarna lämnas kvar i skogen, påverkas tillväxten i mycket liten utsträckning. Helträdsavverkning rekommenderas inte på kargare ståndorter och på objekt som lider av näringsobalans.

# Energivedsgallring

## Helträdsavverkning

### Bestånd som domineras av tall och lövträd lämpar sig bäst för uttag av helträd.

##  [Val av objekt för helträdsdrivning](/sv/node/882)

Table
| Val av objekt för helträdsdrivning | Val av objekt för helträdsdrivning |
| --- | --- |
| Torr mo och bördigare mineraljordar samt motsvarande torvjordar | Ja |
| Karg mo och lavmo samt motsvarande torvjordar | Nej |
| Grandominerade skogar på mineraljord där granens andel av stamantalet före gallring är över 75% | Nej |
Ja: Lämplig för helträdsdrivning

Nej: rekommenderas inte för helträdsdrivning

- I granskogar som lider av borbrist kan man ta ut grot och stubbar om man samtidigt säkerställer näringsbalansen genom att tillföra bor.
- På drivningsobjekt där ståndortsklassen är blåbärs- eller lingontorvmo av typ II rekommenderas PK- eller askgödsling för att förhindra att det uppstår näringsobalans.

# Energivedsgallring

## Integrerad avverkning

Vid integrerad avverkning tas både gagnvirke och energived ut. De olika virkessortimenten läggs i separata högar. Vid integrerad avverkning kan lönsamheten förbättras ifall utfallet av gagnvirke och energived blir tillräckligt stort. Då integrerad avverkning utförs så att både energi- och gagnvirkesfraktionerna kvistas, antingen träd för träd eller genom flerträdshantering, lämpar sig metoden för samtliga gallringsobjekt i ekonomiskogar. Om energiveden tas ut delvis eller helt okvistad bör de begränsningar som rekommenderas för helträdsavverkning tillämpas. Vid integrerad avverkning är det bra att hålla i minnet att den ekonomiska lönsamheten hänger på att utfallet av de olika sortimenten blir tillräckligt stort. Om till exempel massavedsutfallet är litet kan det löna sig att lägga också massaveden bland energiveden.

Korjuun suunnittelussa on otettava huomioon korjuukohteen ominaisuuksien lisäksi varastoinnin ja kaukokuljetuksen vaatimukset, kuten hakkurin ja hakeauton vaatima tila sekä maan kantavuus.

# Energivedsgallring

## Att beakta vid avverkningen

Första gallringen kan utföras antingen som låggallring eller kvalitetsgallring. Gallringsstyrkan inverkar på tidpunkten för följande gallring. Om gallringen är kraftig, ända ned till den lägre gränsen i gallringsmallen, kommer träden diametertillväxt att bli snabbare. I sådana fall gallras beståndet i allmänhet två gånger under omloppstiden. Om man utför en svagare gallring, till det högre stamantalet i gallringsmallen, kan man behöva gallra upp till tre gånger. Då blir omloppstiden 10–15 år längre jämfört med om man gallrar två gånger.
Första gallringen ska, beroende på huvudträdslag, stamantal och ståndort, utföras när beståndets övre höjd är 12–15 meter. För att kvaliteten inte ska försämras i det kvarstående beståndet, ska man i tall- och vårtbjörksbestånd utföra första gallringen innan kvistiga träd som hör till det härskande trädskiktet hinner börja förstöra trädkronorna hos träd som hör till det medhärskande trädskiktet och är av högre kvalitet.
På barrträdsdominerade objekt kan man lämna kvar lövträd på lämpliga platser för att få flera trädslag i beståndet. Av samma anledning är det skäl att i granbestånd alltid lämna en del tallar och på motsvarande sätt granar i tallbestånd.

Vid första gallring som utförs som låggallring avlägsnas:
- skadade och sjuka träd
- träd som är mindre än de härskande och medhärskande träden
- träd med tvära krökar och långkrökar, träd med grova kvistar och träd som har förgreningar på stockdelen så att det i beståndet lämnas kvar välväxande träd av möjligast hög kvalitet och livskraft, och beståndstätheten följer gallringsmallarna. Som utfyllnad kan man spara mindre träd av sämre kvalitet eller träd som har lägre ekonomiskt värde och som inte hindrar huvudstammarnas utveckling eller som lämpar sig som naturvårdsträd.

# Energivedsgallring

## Första gallring som kvalitetsgallring i tallbestånd

Kvalitetsgallring är en gallringsform som kan rekommenderas vid första gallring i tallbestånd när kvaliteten är medelmåttlig eller när beståndet i plantskogsskedet blivit bristfälligt skött. Om tallbeståndet är synnerligen grovkvistigt eller om det är av genomgående god kvalitet ger kvalitetsgallring inget större tilläggsvärde.
Kvalitetsgallring utförs redan vid en övre höjd av 10-12 meter. Då har kvistiga träd och träd med sämre kvalitet som hör till det härskande trädskiktet ännu inte hunnit förstöra trädkronorna hos träd som hör till det medhärskande trädskiktet och som har klenare kvistar. Vid gallringen avlägsnas kvistiga, härskande träd och de medhärskande träden med klenare kvistar ges mer utrymme. Gallringsstyrkan är den samma som den som rekommenderas i gallringsmallarna.
Kvalitetsgallring kan leda till att man behöver utföra tre gallringar i stället för två och att omloppstiden blir längre. Å andra sidan ökar produktionen av kvalitetsstock, vilket gör att den här gallringsmetoden är ett konkurrenskraftigt alternativ. Om första gallringen med tanke på kvaliteten utförs i ett tidigt skede, minskar virkesutfallet. Enhetskostnaderna för drivningen hålls ändå rimliga i och med att man vid kvalitetsgallring avlägsnar stora, härskande träd .

Om det är möjligt att utföra drivningen under barmarksperioden blir stämplingsposten mer attraktiv för virkesköpare. Nackdelen är att avverkningar som utförs under barmarksperioden utsätter barrträden för större risk att bli angripna av rotticka. Vid avverkning som utförs under barmarksperioden måste man därför vidta lämpliga bekämpningsåtgärder. Vid helträdsavverkning bör man också fästa uppmärksamhet vid tillgången till näring i marken.

# Energivedsgallring

## Tips för en lyckad drivning av energived i gallringsbestånd

Före avverkningen
- Gör vid behov förröjning.
- Kontrollera markens bärighet på objektet och objektets tillgänglighet.
Vid drivningen

- Välj drivningstidpunkt efter markens bärighet och tillgänglig maskinpark. Risken för trädskador är störst under savstigningen på våren, då lossnar barken lätt från tallar och björkar om man stöter till stammarna.
- Följ med att grundytan (m²/ha) eller stamantalet (st/ha) inte underskrids. I grövre gallringsbestånd (medeldiameter över 16 cm) används grundytan, i klenare gallringsbestånd (medeldiameter under 16 cm) stamantalet.
- Gör körstråken så raka som möjligt, undvik särskilt s-kurvor.
- Risa körstråken ordentligt så att de håller.
- Gör stubbarna på körstråket så låga som möjligt, det minskar skotarens krängningar.
- Om det förekommer grupper av glasbjörk som uppkommit genom skottbildning, röj antingen bort dem helt eller lämna dem orörda. Vid fällning av enskilda träd uppstår lätt skador på de kvarstående träden.
- Se vid helträdsavverkning till att överlånga stammar som lastats på skotaren inte piskar de träd som står längs körstråket.

# Energivedsgallring

## Ombesörj näringstillståndet i marken vid helträdsavverkning

Vid helträdsavverkning rekommenderas att ungefär 30 % av kronmassan lämnas kvar i beståndet . Vid drivningen bör man sträva till att kronmassan (hyggesresterna) fördelas så jämnt som möjligt på behandlingsytan.
Man kan säkerställa mängden kvarlämnad kronmassa med bl.a. följande metoder:
- Den översta delen av trädkronan, omkring 1–2 meter, kapas och lämnas kvar i skogen.
- Kronan på vart femte träd kvistas så att kvistarna blir utanför energivedshögarna och lämnas kvar i skogen. På avverkningsytan blir dessutom alltid kronmassa kvar av träd som fälls vid förröjningen, barr, löv och kvistar som faller från energivedshögarna samt kvistar och toppar som knäckts i samband med avverkningen.
- I skogar där uttaget främst är gran eller lövträd kan man låta de okvistade träden torka på avverkningsytan i högar. Då torkar barr och löv och faller av. Torkningen höjer energiinnehållet (MWh/m³) i råvaran och kan därför rekommenderas också för objekt där en stor del av virkesuttaget är tall. Torkning av tall ger dock inte samma nytta med tanke på näringshushållningen som torkning av gran och lövträd.

Den näring som förs bort kan man ersätta med gödselmedel, till exempel med aska. Askgödsling lämpar sig särskilt väl för torvmarker, och i vissa fall är det möjligt att få metka-stöd för askgödsling.

Energiapuuta korjataan kasvatusmetsistä yleensä ensiharvennusten yhteydessä. Korjuussa on syytä huomioida ensiharvennuksen laatua parantavat tekijät.

# Energivedsgallring

## Skötselalternativ för oskött ungskog

Om ett bestånd är oskött, är det bäst att utföra första gallring tidigare än normalt för att trygga tillväxten hos de bästa träden. Virkesdrivningen kan i allmänhet utföras maskinellt, men förröjning är vanligen alltid nödvändig. Om träden är klena, beståndet är tätt och utfallet av gagnvirke litet, är ett alternativ att i stället utföra en motormanuell röjning.
För skogsägaren är det i de flesta fall ekonomiskt mer lönsamt att sätta beståndet i skick jämfört med att låta det växa vidare utan att gallra det. En förutsättning för att det här ska lyckas är emellertid att det finns åtminstone 400-500 jämnt fördelade, livskraftiga barrträd eller björkar per hektar som potentiellt kan utvecklas till stockstammar. I norra Finland räcker det med ett något mindre antal. I annat fall bör man överväga att låta beståndet växa vidare utan att gallra det, och sedan göra en slutavverkning då tillväxten börjar avta, i praktiken vid 40-50 års beståndsålder.

# Energivedsgallring

## Skötselalternativ för oskött ungskog

### Typiska utgångslägen för oskötta bestånd samt planering och utförande av skötselåtgärder.

##  [Alternativ för uttag av energived från oskötta bestånd](/sv/node/1447)

Table
| Utgångsläge | Ytor som förnyats med barrträd, men där glasbjörk eller andra lövträd har fått övertaget-Ytor som förnyats med gran, där de härskande träden är lövträd och granarna har blivit efter i utvecklingen.-Ytor som förnyats med tall, där tallarna har blivit efter i ett utvecklingen eller nästan helt försvunnit.-Ytor som utvecklats till blandskogar, där andelen ekonomiskt sett mindre värda lövträd är stor och där trädbeståndet är tätare än rekomenderat. | Övertäta skogar med långa och klena träd (sk. störskogar)-Granbestånd som har blivit alltför täta.-Tallbestånd och vårtbjörksbestånd, där kronandelen har krympt.-Alltför täta glasbjörksbestånd som har förnyats på naturlig väg. |
| Planering | -Som skogsägare besluter du vilka mål du ställer för objektet.-Uppskatta om det finn tillräckligt med träd som kan bli stockträd och som är jämnt fördelade på objektet (400-500 st/ha) eller om det finns utvecklingsduglig granunderväxt under de härskande träden.-Beroende på ståndort ska du satsa på gran eller vårtbjörk.-Utnyttja utvecklingsduglig granunderväxt. | -Som skogsägare besluter du vilka mål du ställer för objektet.-Lämna kvar de kvalitetsmässigt bästa träden med livskraftiga kronor.-Använd låg gallringsstyrka för att minska risken för vind- och snöskador och gallra helst i två omgångar.-Ett tätt glasbjörksbestånd sköts utan gallringar och med kort omloppstid eller gallras så att du får en skärmställning för granplantor. Utnyttja granunderväxt som eventuellt kommit upp under björkarna och komplettera vid behov med att plantera igen. |
| Åtgärdsalternativ | När beståndets övre höjd är högre än 12 meter eller om beståndet utvecklats till störskog, dvs. en skog med långa och klena träd.-utför genast en förröjning och en svag gallring 1-5 år efter förröjningen. Den andra gallringen gör du enligt gallringsmallarna.När beståndet övre höjd är lägre än 12 meter-de stammar som inte duger till gagnvirke röjs och en svag gallring utförs sedan. Andra gallringen enligt gallringsmallarna.-alternativt röjs beståndet till rekommenderad täthet för plantskogar. Den första gallringen görs normalt utgående från övre höjd och stamantal enligt gallringsmallarna.När trädbeståndet är lövträdsdominerat och det finns färre än 400-500 träd per hektar som kan bli stockträd eller när det saknas utvecklingsduglig granunderväxt på objektet-överväg att sköta trädbeståndet utan gallringar. Om beståndet är i underproduktion kan också förnyelse vara ett alternativ. | När beståndets övre höjd är högre än 12 meter eller om beståndet utvecklats till störskog, dvs. en skog med långa och klena träd.-utför genast en förröjning och en svag gallring 1-5 år efter förröjningen. Den andra gallringen gör du enligt gallringsmallarna.När beståndet övre höjd är lägre än 12 meter-de stammar som inte duger till gagnvirke röjs och en svag gallring utförs sedan. Andra gallringen enligt gallringsmallarna.-alternativt röjs beståndet till rekommenderad täthet för plantskogar. Den första gallringen görs normalt utgående från övre höjd och stamantal enligt gallringsmallarna.När trädbeståndet är lövträdsdominerat och det finns färre än 400-500 träd per hektar som kan bli stockträd eller när det saknas utvecklingsduglig granunderväxt på objektet-överväg att sköta trädbeståndet utan gallringar. Om beståndet är i underproduktion kan också förnyelse vara ett alternativ. |

Hoitamattomissa nuorissa metsissä, eli nuorissa kasvatusmetsissä, joissa taimikonhoitoa ei ole tehty tai kohde on jätetty suosituksia tiheämmäksi, metsikön laatu voi olla heikko, ja ainespuuta kertyy hoidettuun metsään verrattuna niukasti tai ei ollenkaan. Hoitamattoman metsän kunnostaminen kohti suositusten mukaista kasvatusmetsää vaatii investointeja. Metsän kunnostamatta jättäminen taas voi johtaa vieläkin suurempaan metsän arvon alenemaan. Suunnittelulla ja vaihtoehtojen tunnistamisella voidaan parantaa metsän taloudellista arvoa. Energiapuun korjuulla voidaan kattaa korjuusta johtuvat kustannukset osin tai kokonaan.

# Energivedsgallring

## Skötselalternativ för oskött ungskog

### Rekommenderat stamantal för oskött, yngre gallringsbestånd efter avverkning. Stamantalet gäller för hela figuren, inklusive körstråken.

##  [Hoitamattoman nuoren kasvatusmetsän ensiharvennus koko Suomessa](/fi/node/2068)

Table
| Pääpuulaji ja kasvupaikka | Runkoluku (kpl/ha), kun valtapituus 10–11 m | Runkoluku (kpl/ha), kun valtapituus 11–13 m |
| --- | --- | --- |
| MäntyTuore kangas ja mustikkaturvekangasKuivahko kangas ja puolukkaturvekangasKuiva kangas ja varputurvekangas  |  1200- 14001 1100 - 13001 1000 - 1200 |  1100 - 13001 1000 - 12002 900 - 1100 |
| KuusiLehtomainen kangas ja ruohoturvekangasTuore kangas ja mustikkaturvekangas |  1200 - 14003 1200 - 14003 |  1000 - 12003 1000 - 12003 |
| RauduskoivuLehtomainen ja tuore kangasVaihtoehdot:Harvennetaan tiheyteen 900–1 100 kpl/ha, jonka jälkeen kaksi harvennusta ennen päätehakkuuta.Harvennetaan tiheyteen 700–800 kpl/ha, jonka jälkeen yksi myöhempi  harvennus ennen päätehakkuuta. Jos rauduskoivun alla on kasvatuskelpoinen alikasvoskuusikko, tehdään ensiharvennus vielä voimakkaampana. | RauduskoivuLehtomainen ja tuore kangasVaihtoehdot:Harvennetaan tiheyteen 900–1 100 kpl/ha, jonka jälkeen kaksi harvennusta ennen päätehakkuuta.Harvennetaan tiheyteen 700–800 kpl/ha, jonka jälkeen yksi myöhempi  harvennus ennen päätehakkuuta. Jos rauduskoivun alla on kasvatuskelpoinen alikasvoskuusikko, tehdään ensiharvennus vielä voimakkaampana. | RauduskoivuLehtomainen ja tuore kangasVaihtoehdot:Harvennetaan tiheyteen 900–1 100 kpl/ha, jonka jälkeen kaksi harvennusta ennen päätehakkuuta.Harvennetaan tiheyteen 700–800 kpl/ha, jonka jälkeen yksi myöhempi  harvennus ennen päätehakkuuta. Jos rauduskoivun alla on kasvatuskelpoinen alikasvoskuusikko, tehdään ensiharvennus vielä voimakkaampana. |
| HieskoivuRuohoturvekangas tai mustikkaturvekangasVaihtoehdot:Voidaan kasvattaa lyhyellä kiertoajalla ilman harvennuksia. Harvennetaan tiheyteen 1 500–2 500 kpl/ha, minkä jälkeen ei enää harvenneta.Jos eteläisessä ja keskisessä Suomessa oleva kohde sisältää vanerikoivuainesta, harvennetaan ensin tiheyteen 1 200–1 300 kpl/ha ja myöhemmin vielä toisen kerran.Jos alla on kasvatuskelpoinen kuusentaimikko, harvennetaan tiheyteen 800–1 000 kpl/ha. Hieskoivut voidaan poistaa, kun kuusten pituus on 3–4 metriä. | HieskoivuRuohoturvekangas tai mustikkaturvekangasVaihtoehdot:Voidaan kasvattaa lyhyellä kiertoajalla ilman harvennuksia. Harvennetaan tiheyteen 1 500–2 500 kpl/ha, minkä jälkeen ei enää harvenneta.Jos eteläisessä ja keskisessä Suomessa oleva kohde sisältää vanerikoivuainesta, harvennetaan ensin tiheyteen 1 200–1 300 kpl/ha ja myöhemmin vielä toisen kerran.Jos alla on kasvatuskelpoinen kuusentaimikko, harvennetaan tiheyteen 800–1 000 kpl/ha. Hieskoivut voidaan poistaa, kun kuusten pituus on 3–4 metriä. | HieskoivuRuohoturvekangas tai mustikkaturvekangasVaihtoehdot:Voidaan kasvattaa lyhyellä kiertoajalla ilman harvennuksia. Harvennetaan tiheyteen 1 500–2 500 kpl/ha, minkä jälkeen ei enää harvenneta.Jos eteläisessä ja keskisessä Suomessa oleva kohde sisältää vanerikoivuainesta, harvennetaan ensin tiheyteen 1 200–1 300 kpl/ha ja myöhemmin vielä toisen kerran.Jos alla on kasvatuskelpoinen kuusentaimikko, harvennetaan tiheyteen 800–1 000 kpl/ha. Hieskoivut voidaan poistaa, kun kuusten pituus on 3–4 metriä. |
1 Sisältää sekapuustona hyviä koivuja n 10 % ja kasvatuskelpoisia kuusia.
2 Sisältää sekapuustona yksittäisiä hyviä koivuja ja kuusia.
3 Sisältää sekapuustona hyviä koivuja n. 10 %.

# Energivedsgallring

## Beaktande av utgångsläget vid bedömning av beståndets kvalitet efter avverkning

Vid drivning av energived i unga, oskötta bestånd eftersträvas samma kvalitet som om beståndet varit skött. Detta kan emellertid innebära en utmaning om utgångspunkten varit ett mycket tätt bestånd med uppkörda kronor. Här nedan listas ett antal tips med vars hjälp drivningens kvalitet kan hållas hög:
- underväxt som stör avverkningen har vid behov röjts bort
- drivningstidpunkten har valts utgående från markens bärighet och maskintypen
- drivningstidpunkten och lagerplatsen har valts så att fjärrtransportens krav fyllts
- helträdsdrivning har utförts endast på den typ av objekt som anges som lämpliga i skogsvårdsrekommendationerna
- kvaliteten på det kvarstående beståndet uppfyller eller ligger nära målsättningarna
- på riskobjekt har bekämpning av rotticka utförts om avverkningen utförts under en årstid då risk för spridning föreligger
- markskador har kunnat undvikas
- man har strävat till att undvika stamskador
- bredden på och avståndet mellan körstråken följer skogsvårdsrekommendationerna
- näringshushållningen har ombesörjts vid helträdsdrivning.

Hoitamattomien metsien energiapuun korjuulla pyritään saamaan puuston tiheys laadukkaan ainespuun kasvatuksen mahdollistavalle tasolle. Hoidon puutteen vuoksi ylitiheänä kasvaneen metsän tavoiterunkoluku energiapuun korjuun jälkeen riippuu metsikön kasvupaikasta, valtapituudesta ja kasvatettavasta puulajista.

# Energivedsgallring

## Förutsättningar för ett gott drivningsresultat vid drivning av energived

Det finns goda förutsättningar för ett gott drivningsresultat om
- plantskogsröjning utförts i plantskogsstadiet
- utgångstätheten i beståndet når upp till den gallringsgräns som anges i rekommendationerna för skogsvård
- underväxt som försvårar avverkningen har avlägsnats vid behov
- drivningstidpunkten har valts så att man beaktat bärigheten och maskinparken
- drivningstidpunkten och lagerplatsen har valts så att de fyller kraven med tanke på fjärrtransporten
- helträdsavverkning utförs bara på det slag av objekt som anges i rekommendationerna.

# Energivedsgallring

## På ovanstående bild lyfts följande kvalitetsaspekter fram

Naturvård
- naturobjekt
- naturvårdsträd
- död stamved
- inslag av lövträd/blandskog
- viltbuskage
Övrigt

- körstråksavstånd minst 19 m, körstråksbredd
- på mineraljordar under 4,6 m
- på torvmark under 5,1 m
- förstärkning av bärigheten särskilt på huvudkörstråk och lagerområden
- tätheten i det kvarstående beståndet följer målsättningarna
- bekämpning av rotticka på riskområden
- skyddszoner för vattenvård
- lagring och täckning som underlättar torkningen

Energiapuun korjuussa pätee samat laatukriteerit kuin kasvatushakkuissa. Lisäksi tulee laatuvaatimukset energiapuulle, jonka katkonta tai korjuu voi poiketa normaaleista kasvatushakkuista. Sama koskee energiapuun haketus- sekä kuljetusmahdollisuuksia sekä varastointia, joka tehdään kuivumista edistävästi, usein peittäen.

Ennakkoraivauksessa poistetaan energiapuuksi kelpaamaton, puunkorjuuta haittaavaa alikasvosta, joka on kasvatettavan puuston alle luontaisesti syntynyttä nuorta puustoa. Raivauksen tavoitteena on parantaa korjuuoloja ja vähentää puustovaurioiden riskiä. Ennakkoraivauksen tarve arvioidaan kohteen ja korjuumenetelmän mukaan. Karsittua rankaa korjattaessa ennakkoraivaus on tarpeellinen, mikäli korjuuta haittaavaa alikasvosta on. Kokopuun korjuun kohteita taas ei yleensä ennakkoraivata.
Kivennäismailla ennakkoraivaus on tehtävä hyvissä ajoin, mieluiten 1–3 vuotta ennen puunkorjuuta, jotta raivattu alikasvospuusto ehtii painua maata vasten. Turvemailla raivausta ei ole syytä tehdä liian aikaisin koivualikasvoksen vesomisen takia. Lisäksi raivattu alikasvos parantaa tuoreena maapohjan kantavuutta. Ensiharvennuskohteiden ennakkoraivaus voidaan usein välttää kokonaan tekemällä taimikonharvennus ajallaan ja riittävän voimakkaana. Lisätietoa: [Ennakkoraivaus](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/ennakkoraivaus)

# Energivedsgallring

## Lagring av slanor och helträd

Lagring av slanor och helträd
- Lägg kraftiga underslag under vältan, då blir luftcirkulationen bättre under vältan.
- Sätt sneda mellanslag med ca 5 meters mellanrum.
- Sätt horisontella mellanslag i vältans riktning när vältan har nått halva höjden.
- Gör vältan så hög som möjlig, men högst 5 meter hög, och se till att den inte kan rasa.
- Rada stammarna med rotändan mot vägen, gärna så att de pekar mot söder.
- Se till att det inte kommer främmande föremål i vältan
- Skapa ett ungefär en meter långt överhäng mot vägen av de översta lagren i vältan, det skyddar resten av vältan mot väta.
- Täck in vältan.
- Bred ut täckpappet så att övre delen av vältan täcks helt och hållet och dessutom en halv meter av sidorna åt alla håll.
- Placera ett antal griphögar med energived ovanpå täckpappet så att pappet hålls kvar.
- Fäst lappar på vältan som innehåller varningar och ägarinformation.
Vältans ägare:

- Ta i beaktande de begränsningar som lagen om bekämpning av skogsskador ställer då över hälften av volymen i vältan består av barrträd som har en diameter över 10 cm.

Keskeistä sekä karsitun rangan että karsimattoman kokopuun tienvarsivarastoinnissa on huolellisesti tehty varastopino.

# Energivedsgallring

## Lagstiftning som berör mätning av energived

Mätning av energived regleras i virkesmätningslagen (414/2013, ändrad: 566/2014 och 725/2016), jord- och skogsbruksministeriets förordningar (1323/14/2013 och 1014/2017) och i Naturresursinstitutets föreskrifter gällande konverteringstal.
Innan mätningen av energived utförs måste man enligt lagen (21§) komma överens om följande saker:
1 . parterna i mätningen, vilka
- vid överlåtelsemätning är säljaren och köparen
- vid arbetsmätning är arbetstagaren och arbetsgivaren
- vid entreprenadmätning är entreprenören och entreprenadgivaren
2 . uppgifter som specificerar mätobjektet
3 . mätmetoden och mätaren
4 . vem som ska betala kostnaderna för mätningen
5 . måttenheten.

# Energivedsgallring

## Egenkontroll vid virkesmätning

Lagen om mätning av virke (414/2013) berör också energived och förpliktigar till egenkontroll av mätningen. Till den egenkontroll som utförs av skördarförare hör att följa upp funktionen hos mätinstrumentet, kalibrering och inställning av instrumentet, samt granskning och dokumentation av mätresultatet.
Resultaten av de mätningar som hör till egenkontrollen ska bevaras i minst två år efter att kontrollen utförts.
De föreskrifter som gäller virkesmätning finns samlade på Naturresursinstitutets [webbsida.](https://www.luke.fi/sv/matning-av-virke/)

# Energivedsgallring

## Lagstiftning som berör förebyggande av skogsskador vid drivning av energived

Lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013, ändrad: 228/2016) och den därtill hörande statsrådsförordningen (264/2016) stipulerar att bekämpning av rotticka är obligatorisk vid avverkningar i södra och mellersta Finland mellan början av maj och slutet av november.

Lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013) innehåller stadgar som syftar till att minska skogsskador och upprätthålla skogarnas hälsotillstånd genom att begränsa tiderna då lagring av virke i skogen är tillåtet. Lagen tillämpas på skador i skogen, terminal- och fabrikslager samt avverkningsplatser och mellanlager, oberoende av läge. Finlands skogscentral är övervakande myndighet.

# Energivedsgallring

## Lagring av stubbar

I lagen om bekämpning av skogsskador stipuleras inom vilken tid stubbar bör transporteras bort från förnyelseytan eller avlägget. Om det finns mer än 10 fastkubikmeter av tall- eller granstubbar ute på ytan eller på avlägget bör de transporteras bort
1 . inom två år efter stubbrytningen, om arbetet utförts före den 1 augusti.
2 . inom två och ett halvt år efter stubbrytningen, om arbetet utförts i augusti eller senare.

# Energivedsgallring

## Anmälan om egenkontroll i samband med bekämpning av skogsskador

Vid drivning av energived måste lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013) följas. Enligt den här lagen bör en yrkesmässig verksamhetsutövare känna till de lagbestämmelser som gäller borttransport av virke, skadade träd, stamdelar av tall och gran och stubbar samt lagring av virke.
En yrkesmässig verksamhetsutövare är skyldig att göra en anmälan om egenkontroll till Skogscentralen om det är risk att lagens krav inte uppfylls. En sådan här situation kan till exempel uppstå på grund av extrema naturförhållanden, då det kan vara omöjligt att transportera bort virkespartiet från skogen inom utsatt tid.
En anmälan om [egenkontroll](https://www.metsakeskus.fi/sv/blanketter/blankett-egenkontrollsanmalan-om-att-skogsskadelagen-inte-foljs) enligt lagen om skogsskador kan fyllas i på Skogscentralens hemsidor.

# Energivedsgallring

## Arbetarskyddet vid drivning av energived

Arbetarskyddet vid drivning av energived regleras i första hand av arbetarskyddslagen (738/2002) och statsrådets förordning om säkerheten i drivningsarbete (749/2001).

# Energivedsgallring

## Drivningstrakter är ofta så kallade gemensamma arbetsplatser

En drivningstrakt är ofta en så kallad gemensam arbetsplats där anställda har olika arbetsgivare. På en gemensam arbetsplats bör man följa särskilda bestämmelser. Det är speciellt viktigt att beakta ansvarsfrågorna och försäkra sig att kommunikationen fungerar.

# Energivedsgallring

## Säkerhet i drivningsarbetet

I statsrådets förordning om säkerheten i drivningsarbete ingår bland annat följande krav:
- En arbetsgivare som innehar en drivningstrakt skall sörja för att de underentreprenörer som arbetar inom den samt deras arbetstagare får behövliga uppgifter om frågor som gäller arbetarskyddet.
- Över drivningstrakten skall uppgöras en plan, inkluderande en karta. Ur dessa ska framgå faromoment såsom stup, områden med dålig bärighet, elledningar och andra faktorer av betydelse för arbetarskyddet. Kartan ska också visa drivningstraktens gränser, mellanavlägg och de huvudsakliga transportriktningarna.
- Vid planeringen och utmärkningen av upplagsplatser ska utrymmesbehovet och trafiksäkerhetskraven för den utrustning som används beaktas. En drivningstrakt som gränsar till en allmän färdled ska utmärkas på ett synligt sätt för att varna andra som rör sig på området.
- Arbetsgivaren ska meddela arbetstagarna hur kontakterna mellan arbetsledningen och arbetstagarna liksom också arbetstagarna sinsemellan har ordnats. Arbetstagaren ska omedelbart meddela arbetsgivaren och övriga berörda arbetstagare om han är tvungen att avvika från praxis i fråga om kontakter eller om han är tvungen att ensam utföra farliga service- eller reparationsarbeten på maskiner.
- I en drivningstrakt där maskiner används ska det säkerhetsavstånd som anges på maskinen iakttas. Arbetstagarna ska under fällningsarbete normalt vara på minst två stamlängders avstånd från varandra. Maskinarbetet bör upphöra om det finns människor inom farozonen.
- När drivningsarbete utförs nära en elledning ska man se till att maskinerna, anordningarna eller virke som lastas inte befinner sig närmare elledningarna än vad minimiavstånden förutsätter. Virkeslager ska placeras på så långt avstånd från elledningarna att minimiavståndet bibehålls (avstånden hittas i avsnittet "Planering av avlägg för energived").
- Arbetsgivaren måste skaffa arbetstagaren den personliga skyddsutrustning som nämns i förordningen.
- I en drivningstrakt ska finnas behörig beredskap till första hjälpen.
Dessutom bör bland annat följande säkerhetsfaktorer beaktas vid drivningsarbetet:

- Maskiner, anordningar och säkerhetsutrustning bör vara godkända att användas för ifrågavarande ändamål.
- Mörkerarbete förutsätter att arbetsmaskinen har tillräcklig belysning.
- Vid eventuell hantering av bekämpningsmedel bör tillverkarens säkerhetsanvisningar följas.
- Vid bekämpning av rotticka genom stubbehandling bör maskinföraren ha växtskyddsexamen. Utbildningen bör förnyas vart femte år (se [Tukes webbsidor](https://tukes.fi/kstutkinto#a75e65f1)).
- Avverkning av stormskadad skog kräver särskild försiktighet. Direktiv för detta hittas bland annat på [Finlands skogscentrals webbsidor. ](https://www.metsakeskus.fi/fi/metsan-kaytto-ja-omistus/oikeudet-ja-velvollisuudet/metsaa-koskevia-saadoksia)

# Energivedsgallring

## Arbetarskydd vid flisning

Dessutom bör man vid flisning fästa uppmärksamhet vid det hälsovådliga damm som uppstår i samband med flisningen. Hyttens dörrar och fönster bör hållas stängda medan arbetet pågår. Hyttens friskluftsfilter bör rengöras och bytas i enlighet med tillverkarens föreskrifter.

# Energivedsgallring

## Säkerhetsanvisningar

- Var försiktig då du stiger upp i eller ned från hytten.
- Undersök körrutten på förhand, särskilt om terrängen är snötäckt eller svårframkomlig.
- Var uppmärksam på hinder i närheten och välj körlinjen så att du beaktar terrängen och kantträden.
- Sträva till att i sluttningar lasta virket från än lägre punkt än själva virkes- eller energivedshögen. Om högen ligger lägre ned eller långt ifrån, dra då högen längs marken innan du lyfter den.
- Lagra inte virke under elledningar.
- Följ säkerhetsavståndet och stanna maskinen om det kommer människor inom farozonen, dvs. under 20 m från skotaren.
Mer information om arbetarskyddet inom skogssektorn:
- [Arbetarskyddscentralen (på finska)](https://ttk.fi/tyoturvallisuus/toimialakohtaista-tietoa/metsaala/)

Mer information om hantering av arbetsmiljörisker vid flisning vid väg:
- [Arbetshälsoinstitutet (på finska)](https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/134975/Ty%C3%B6ymp%C3%A4rist%C3%B6riskien%20hallinta%20tienvarsihaketuksessa.pdf?sequence=1&isAllowed=y)

Uudistusalojen energiapuun korjuuseen liittyy paljon lainsäädäntöä puutavaran mittauksesta, metsätuhojen torjunnasta ja työturvallisuudesta.

# Energivedsgallring

## PEFC-certifieringens krav vid drivning av energived i gallringsbestånd

Vid drivning av energived i gallringsbestånd bör samma kriterier följas som vid annan avverkning. I PEFC ingår dessutom direktiv gällande val av objekt för helträdsdrivning. Enligt dessa kan helträdsdrivning utföras på följande objekt:
- torr mo och bördigare mineraljordar och motsvarande torvjordar. Om granens andel av stamantalet överstiger 75 % före gallringen bör man dock avstå från helträdsdrivning.
- helträdsdrivning kan utföras i granbestånd som lider av borbrist om man samtidigt ser till att utföra borgödsling av beståndet så att näringsbalansen återställs.

# Energivedsgallring

## FSC-certifieringens krav vid drivning av energived i gallringsbestånd

Vid drivning av energived i gallringsbestånd bör samma kriterier följas som vid annan avverkning. Energived bör inte tas ut på ståndorter som är kargare än torr mo och motsvarande ståndorter på torvjordar.
Dessutom bör man vid helträdsdrivning se till att
- cirka 30 % av kronmassan lämnas kvar, jämnt utspridd på figuren
- alla stående eller liggande döda träd med en diameter över 10 cm lämnas kvar i skogen och man undviker att skada dem vid drivningen
- då åtgärder utförs ska samtidigt framkomligheten längs friluftsleder, möjligheterna att idka jakt, viltvård och insamling av bl.a. bär och svamp tryggas.

Mikäli energiapuun korjuukohde sijaitsee metsäsertifioidulla alueella, on noudatettava sertifioinnin sisältämiä vaatimuksia. Sertifioinnissa on käytössä kaksi järjestelmää: PEFC™ ja FSC®.

# Energivedsgallring

## Kulturminnesmärken och lagstiftningen

Betydande kulturminnesmärken är skyddade enligt fornminneslagen (295/1963) och kallas då fornlämningar. Enligt fornminneslagen är det förbjudet att gräva ut, täcka in, ändra, skada eller ta bort en fornlämning eller rubba den på annat sätt.

# Energivedsgallring

## Fornlämningsregistret innehåller data om fornlämningar

Registret gör det lätt att kontrollera om det finns fasta fornlämningar på eller i närheten av områden där skogsbruksåtgärder planeras, men man bör komma ihåg att en fast fornlämning är skyddad även om den inte finns med i registret. Mer information hittas på Kulturmiljöns [tjänsteportal](https://www.museovirasto.fi/sv/service-och-anvisingar/datasystem/datasystem-for-kulturmiljon).

# Energivedsgallring

## Anvisningar för drivningstrakter inom vilket det finns en fast fornlämning

Om det i drivningstrakten finns en känd, fast fornlämning (ett objekt som omfattas av fornminneslagen) som har ritats in på arbetskartan, eller om du misstänker att du har hittat en, följ då råden nedan. Samma råd kan också tillämpas beträffande sådana kulturminnesmärken där markägaren själv har rätt att avgöra om minnesmärket ska bevaras.
- Om du stöter på fornlämningen oväntat, ta kontakt med den som gjort upp drivningsplanen.
- Kontrollera att skogsägaren och alla aktörer i drivningstrakten är informerade om objektet.
- Se till att fornlämningen är ordentligt utmärkt, till exempel med fiberband, innan arbetet inleds. Justera avgränsningen vid behov när arbetet framskrider.
- Kör aldrig över enfornlämning med skogsmaskiner.
- Lagra inte hyggesrester eller virke på en fornlämning.
- Om det uppstår frågetecken kring hur fornlämningen ska beaktas i praktiken, ta kontakt med Museiverket.
Vid gallringsavverkningar ska du också beakta följande

- Avlägsna alla levande träd och buskar som växer på fornlämningen i samband med avverkning, röjning och plantskogsvård. Trädrötterna skadar fornminnet.
- Fäll inte träd på fornlämningen.
- Lämna inte naturvårdsträd på fornminnesområden. Då träden växer och faller omkull kan rötterna skada fornlämningen.
- Lämna om möjligt högstubbar kring fornlämningen. Högstubbarna signalerar i decennier framöver var fornlämningen finns.
Vid slutavverkningar ska du också beakta följande
- Avgränsa markberednings- och stubbtäktsområdet så att fornlämningen faller utanför.
- Utför inte sådd eller plantering på ett fornminnesområde.

Metsissä on runsaasti kulttuuriperintökohteita. Ne ovat jäänteitä aiemmin eläneiden ihmisten toiminnasta. Osa kohteista on helposti nähtävissä, mutta useimmiten ne ovat näkymättömissä sammaleen ja muun kasvillisuuden alla tai maan sisässä.

# Energivedsgallring

## Gynna naturvården vid gallringsavverkning

Naturvårdsträd och död ved
- Avverka inte de naturvårdsträd och grupper av naturvårdsträd som lämnats vid slutavverkningen.
- Lämna om möjligt såväl stammar som kvistar och toppar av lövträd, speciellt asp, kvar i beståndet.
- Lämna kvar grov död ved (över 10 cm) i beståndet. Undvik att skada lågor.
- Om det inte finns någon död ved i beståndet, kapa några lövträdsstammar till högstubbar. De får gärna vara krokiga eller flerstammiga, eftersom de då också skulle vara besvärliga att avverka.
- Lämna en del lövträd kvar vid energivedsdrivningen så att det i framtiden uppstår grova lövträdsstammar.
Blandskog och buskage

- Variera behandlingsmetod i olika delar av beståndet. Sälg, al, asp och rönn upprätthåller mångfalden och de stör inte huvudbeståndet så länge de förekommer i måttliga mängder.
- Lämna ett lövträdsinslag i barrträdsdominerade bestånd, på mineraljord i första hand vårtbjörk. Lämna om möjligt tallar som inslag i granbestånd och granar i tallbestånd.
- Lämna buskagen av granunderväxt och andra träd som skydd för skogshönsfåglar och annat vilt. Storleken på buskagena kan variera mellan några få undertryckta granar till flera ar stora buskagen.
- Lämna gärna orörda buskagen i små, fuktiga sänkor, blockområden, bergbunden mark och övergångszoner. Till övergångszonerna hör bl.a. bryn mellan momark och torvmark samt mellan skog och åker.
\* I detta sammanhang avses med död ved inte tillskapade torrfuror som man låtit torka med tanke på att nyttja dem ekonomiskt och inte heller färska barrträdsstammar i sådana fall där lämnandet av dem skulle bryta mot lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013).

# Energivedsgallring

## Förutsättningar för god naturvård vid drivning av energived

Naturvården har skötts väl då
- grov död ved (torrakor och lågor) lämnats kvar i beståndet och de är oskadade
- lövträd som är viktiga med tanke på mångfalden, såsom asp, sälg och al, har lämnats som naturvårdsträd
- befintliga grupper av naturvårdsträd har lämnats orörda
- lövträdens andel i barrträdsdominerade bestånd motsvarar skogsägarens mål och eventuella certifieringskriterier
- skyddszoner mot vattendrag har beaktats
- eventuella specialobjekt, såsom natur- eller kulturobjekt har beaktats
- framkomligheten längs stigar och transportleder har bevarats.

Kasvatushakkuiden energiapuun korjuussa käytetään tavanomaisia talousmetsien luonnonhoidon toimenpiteitä.

Drivning av energived samt integrerad avverkning där såväl gagnvirke som energived tas tillvara, lämpar sig för både skötta och oskötta, likåldriga skogar. I normala fall tar man ut energived i samband med vård av ungskog och vid första gallring. Uttag av energived i samband med virkesdrivning ökar drivningens lönsamhet. Vid drivningen bör man komma ihåg att beakta mångfalden, vattendragen och friluftslivet.

Energivedsgallring

Drivning av energived samt integrerad avverkning där såväl gagnvirke som energived tas tillvara, lämpar sig för både skötta och oskötta, likåldriga skogar. I normala fall tar man ut energived i samband med vård av ungskog och vid första gallring. Uttag av energived i samband med virkesdrivning ökar drivningens lönsamhet.  Vid drivningen bör man komma ihåg att beakta mångfalden, vattendragen och friluftslivet. 

Var medveten om riskerna Gallring av förnyelsemogna granbestånd ska göras först efter noggrant övervägande eftersom avverkningen ökar risken för stormskador och angrepp av rotticka. Trädens förmåga att reagera på det ökade växtutrymmet blir sämre ju äldre beståndet är. På grund av riskfaktorerna är det inte ekonomiskt befogat att gallra förnyelsemogna granbestånd, åtminstone inte på riskområden. Om avsikten är att förnya skogen genom skärmställning kan den sista gallringen göras i form av en ljushuggning vilket skapar bättre förutsättningar för naturlig plantsättning. I granskogar kan man vid senare gallringar avlägsna också härskande träd. Det är då frågan om höggallring. Bild: © Pentti Väisänen.

# Senare gallring i grandominerade bestånd

## Var medveten om riskerna

Gallring av förnyelsemogna granbestånd ska göras först efter noggrant övervägande eftersom avverkningen ökar risken för stormskador och angrepp av rotticka. Trädens förmåga att reagera på det ökade växtutrymmet blir sämre ju äldre beståndet är. På grund av riskfaktorerna är det inte ekonomiskt befogat att gallra förnyelsemogna granbestånd, åtminstone inte på riskområden.
Om avsikten är att förnya skogen genom skärmställning kan den sista gallringen göras i form av en ljushuggning vilket skapar bättre förutsättningar för naturlig plantsättning.

Det mest lönsamma skötselprogrammet för grandominerade skogar omfattar två gallringsavverkningar före förnyelseavverkningen. Om man vill förlänga omloppstiden kan ännu en tredje gallring i form av höggallring vara ekonomiskt motiverad. I granskog ökar höggallring i någon mån både tillväxten och utfallet jämfört med låggallring. Då man upprätthåller trädskagsblandingen skall man se till att också tallen och lövträden får tillräckligt med ljus. För blandskogar kan man tillämpa egna gallringsmallar, som beaktar de olika trädslagens tillväxtkrav.

Senare gallringar

Det mest lönsamma skötselprogrammet för grandominerade skogar omfattar två gallringsavverkningar före förnyelseavverkningen. Om man vill förlänga omloppstiden kan ännu en tredje gallring i form av höggallring vara ekonomiskt motiverad. I granskog ökar höggallring i någon mån både tillväxten och utfallet jämfört med låggallring. Då man upprätthåller trädskagsblandingen skall man se till att också tallen och lövträden får tillräckligt med ljus. För blandskogar kan man tillämpa egna gallringsmallar, som beaktar de olika trädslagens tillväxtkrav.

Senare gallring i grandominerade bestånd

Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter Både virkesförrådet och kolförrådet kommer att minska tillfälligt på grund av avverkningen.Mäkipää, R.,et al. 2011. How Forest Management and Climate Change Affect the Carbon Sequestration of a Norway Spruce Stand? Multipurpose Forest Management). Journal of Forest Planning 16: 107–120. Lehtonen, A. et al. 2021. Maankäyttösektorin ilmastotoimenpiteet: Arvio päästövähennysmahdollisuuksista. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 65/2021. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 122 s. De kvarvarande trädens ökade tillväxt och livskraft innebär ändå att man med hjälp av gallring kan kan säkra kolbindningen på litet längre sikt, vilket medverkar till att bromsa klimatförändringen. I unga skogar blir trädkronorna snabbt mindre i takt med att beståndet blir tätare. Den här processen sker långsammare i äldre bestånd och på kargare växtplatser. Genom gallring kan man höja kvaliteten på det kvarvarande beståndet och samtidigt gynna diametertillväxten. Detta ökar de framtida avverkningsinkomsterna, och sannolikheten att virket kommer att användas för mer beständiga produkter ökar också, jämfört med om man lämnar gallringen ogjord. Om gallringsstyrkan är lägre än vad gallringsmallarna rekommenderar och/eller om höggallring används där metoden har goda förutsättningar att fungera, kan omloppstiden förlängas och beståndets kolförråd därmed ökas.&nbsp;Saksa ym. Ilmastonmuutos ja metsänhoito. Tässä virallinen viite: Saksa, T. (toim.) 2020. Ilmastonmuutos ja metsänhoito : Yhteenveto ilmastonmuutoksen vaikutuksista metsänhoitoon. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 98/2020. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 48 s. Effekter på markens kolförråd Forskningsresultaten om effekterna av gallring på skogsmarkens kolförråd är inte samstämmiga. Gallring kan tillfälligt öka markens kolförråd genom att det vid gallring uppstår hyggesavfall. I allmänhet har gallringsavverkning emellertid inte visat sig ha en betydande inverkan på utvecklingen av mineraljordarnas kolförråd.&nbsp;Effekten av gallring är i vilket fall som helst mindre och kortare än den för kalavverkning, även om effekterna är dåligt kända.&nbsp;Jandl, R. et al. 2017. Byrne How strongly can forest management influence soil carbon sequestration? Geoderma, 137 (2007), pp. 253-268.Mayer, M. ym., 2020. Tamm Review: Influence of forest management activities on soil organic carbon stocks: A knowledge synthesis. Forest Ecology and Management 466, 118127.Saksa Timo toim. 2020. Ilmastonmuutos ja metsänhoito. På dikad torvmark är gallringarnas inverkan på markens kolförråd och på utsläppen av växhusgaser sannolikt små jämfört med kalavverkning (Korkiakoski, M., Ojanen, P., Penttilä, T., Minkkinen, K., Sarkkola, S., Rainne, J., Laurila, T., Lohila, A. 2020. Impact of partial harvest on CH4 and N2O balances of a drained boreal peatland forest. Agricultural and Forest Meteorology, Vol. 295.Korkiakoski, M. 2020. The short-term effect of partial harvesting and clearcutting on greenhouse gas fluxes and evapotranspiration in a nutrient-rich peatland forest.) eftersom gallring i allmänhet har en liten effekt på grundvattenytans nivå Leppä K., Korkiakosk M, Nieminen M., Laiho R., Hotanen J-P., Kieloaho A-J., Korpela K., Laurila T., Lohila A., Minkkinen K., Mäkipää R., Ojanen P., Pearson M., Penttilä T., Tuovinen J-P., Launiainen S., 2020. Vegetation controls of water and energy balance of a drained peatland forest: Responses to alternative harvesting practices. Agricultural and Forest Meteorology, 295. https://doi.org/10.1016/j.agrformet.2020.108198 och störningen av växtsamhället är betydligt mindre än vid kalavverkning. Ilmastonmuutoksen vaikutukset tuhoriskeihin Päätöksenteossa on huomioitava ilmastonmuutoksen aiheuttamat riskit. Erityisesti on huomioitava lumituhojen riski metsän harventamisen jälkeen. Lumituhoja tapahtuu erityisesti metsissä, jotka ovat ennen harvennusta olleet ylitiheitä. Ilmastonmuutoksen vuoksi on huomioitava mm. männynjuurikäävän, tervasroson, tunturimittarin, hallamittarin ja ruskomäntypistiäisen leviäminen kohti pohjoista. Myös harvennusten puunkorjuun riskit suurenevat ilmaston lämmetessä.

# Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

## Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter

Både virkesförrådet och kolförrådet kommer att minska tillfälligt på grund av avverkningen. De kvarvarande trädens ökade tillväxt och livskraft innebär ändå att man med hjälp av gallring kan kan säkra kolbindningen på litet längre sikt, vilket medverkar till att bromsa klimatförändringen. I unga skogar blir trädkronorna snabbt mindre i takt med att beståndet blir tätare. Den här processen sker långsammare i äldre bestånd och på kargare växtplatser.
Genom gallring kan man höja kvaliteten på det kvarvarande beståndet och samtidigt gynna diametertillväxten. Detta ökar de framtida avverkningsinkomsterna, och sannolikheten att virket kommer att användas för mer beständiga produkter ökar också, jämfört med om man lämnar gallringen ogjord.
Om gallringsstyrkan är lägre än vad gallringsmallarna rekommenderar och/eller om höggallring används där metoden har goda förutsättningar att fungera, kan omloppstiden förlängas och beståndets kolförråd därmed ökas.

# Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

## Effekter på markens kolförråd

Forskningsresultaten om effekterna av gallring på skogsmarkens kolförråd är inte samstämmiga. Gallring kan tillfälligt öka markens kolförråd genom att det vid gallring uppstår hyggesavfall. I allmänhet har gallringsavverkning emellertid inte visat sig ha en betydande inverkan på utvecklingen av mineraljordarnas kolförråd. Effekten av gallring är i vilket fall som helst mindre och kortare än den för kalavverkning, även om effekterna är dåligt kända.
På dikad torvmark är gallringarnas inverkan på markens kolförråd och på utsläppen av växhusgaser sannolikt små jämfört med kalavverkning () eftersom gallring i allmänhet har en liten effekt på grundvattenytans nivå och störningen av växtsamhället är betydligt mindre än vid kalavverkning.

# Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

## Ilmastonmuutoksen vaikutukset tuhoriskeihin

Päätöksenteossa on huomioitava ilmastonmuutoksen aiheuttamat riskit. Erityisesti on huomioitava lumituhojen riski metsän harventamisen jälkeen. Lumituhoja tapahtuu erityisesti metsissä, jotka ovat ennen harvennusta olleet ylitiheitä. Ilmastonmuutoksen vuoksi on huomioitava mm. männynjuurikäävän, tervasroson, tunturimittarin, hallamittarin ja ruskomäntypistiäisen leviäminen kohti pohjoista. Myös harvennusten puunkorjuun riskit suurenevat ilmaston lämmetessä.

Gallring är en åtgärd som syftar till produktion av virke i likåldriga skogar. Genom att gallra skapar vi bättre förutsättningar att utnyttja virket i träprodukter och styr samtidigt kolbindningen till de träd som lämnas kvar..

Naturvårdsavverkningar i ekonomiskog

Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

Fokusera på virkeskapitalets avkastning I yngre gallringsskogar kan man hålla kapitalets avkastningsgrad hög genom att styra tillväxten till träd av god kvalitet, med andra ord satsa på värdetillväxten. Ju äldre skogen blir, desto mer kapital är bundet i den, men värdetillväxten planar ut och börjar till slut gå ned då trädens tillväxt avtar. Därför sjunker kapitalets avkastningsprocent i en något äldre skog. Avkastningsprocenten för en äldre gallringsskog kan höjas genom gallringar, med andra ord genom att minska det kapital som är bundet i träden. Tidpunkten för gallringen samt gallringsmetoden och -styrkan påverkar både de avverkningsintäkter som gallringen ger och utvecklingen i det kvarvarande beståndet. För de vanligaste trädslagen och ståndorterna finns gallringsmallar som underlättar beslutsfattandet i samband med gallringsavverkningar. Gallringsmallarna är uppgjorda så att man har beaktat både nuvärdet för det framtida kassaflödet (kalkylränta 2-3 %) och olika riskfaktorer. Mallarna garanterar inte att ett ekonomiskt optimalt resultat uppnås i alla situationer, men de kan tryggt användas för olika slags bestånd. Mallarna baseras på generaliseringar av hur bestånden normalt utvecklar sig, både för naturligt uppkomna skogar och odlade bestånd. Utvecklingen i odlade bestånd är ofta kraftig och man kan hålla dem tätare än motsvarande bestånd som uppstått på naturlig väg. Om avkastningskravet är lågt, kan man binda mer kapital i trädbeståndet, vilket leder till tätare skogar. Om avkastningskravet höjs, blir kapitalet dyrare och då är det mer lönsamt att hålla beståndet glesare för att minska det kapital som är bundet i beståndet. Den optimala grundytan är som störst i mitten av omloppstiden, och det lönar sig ofta att minska på virkeskapitalet nära slutet av omloppstiden så att avkastningsprocenten inte sjunker så mycket på grund av det kapital som är bundet i beståndetKuuluvainen, J. &amp; Valsta, L. 2009. Metsäekonomian perusteet. Gaudeamus Helsinki University Press. . Intäkter från virkesförsäljning Gallringens lönsamhet beror direkt av nivån på rotpriser eller leveranspriser och gallringens inverkan på intäkter från framtida virkesförsäljningar. Behandlingsytans storlek, avverkningsuttagets storlek, stockstammarnas medelstorlek och när på året ytan kan avverkas påverkar direkt vilket pris man kommer att få när man säljer virket. På skogsfastigheter där det går många år mellan avverkningarna och där avståndet till närmaste skogsbilväg kan vara långt, är det viktigt att göra en uppskattning av om det lönar sig utföra enstaka gallringar med litet virkesuttag. På näringsfattiga torvmarker och på lågproducerande marker i norra Finland lönar det sig att sätta flera enskilda gallringsobjekt och andra skogsvårdsobjekt i skick samtidigt så att de bildar en större helhet. Kraftig gallring ökar skaderiskerna Efter en gallring ökar i allmänhet risken för skador pga av olika naturfenomen. I unga gallringsskogar ökar speciellt risken för snöskador medan stormskadorna utgör det största hotet i äldre gallringsskogar. Risken för skador ökar ju tätare skogen varit före gallringen och ju kraftigare gallringen varit. Genom att skjuta upp en gallring kan man få större intäkter för virkesförsäljning längre fram, men samtidigt ökar skaderisken. Både yngre och äldre grandominerade bestånd är rätt flexibla när det gäller gallringsstyrkan. I grandominerade bestånd utför man normalt två gallringar under omloppstiden. En tredje gallring ökar skaderisken och ökar inte just nuvärdet av nettointäkterna. För gran är det möjligt att använda ett skötselprogram med endast en gallring. I sådana fall blir nuvärdet av nettointäkterna något lägre, men drivningsskadorna blir mindre och risken för spridning av rotticka minimeras. Om man riktar in sig på endast en gallring under omloppstiden så bör det beaktas redan i samband med röjningen. Efter röjningen ska plantskogen då vara glesare än normalt (1 200-1 400 stammar per hektar). I tallbestånd förorsakar kraftiga gallringar betydande tillväxtförluster, och nettointäkternas nuvärde minskar klart. Därför lämpar sig ett skötselprogram med bara en gallring dåligt för tallbestånd. I tallbestånd av bra kvalitet kan en tredje gallring vara befogad eftersom man därigenom kan trygga en hög värdetillväxt jämfört med det kapital som är bundet i beståndet. En frisk, livskraftig och tillräckligt stor krona garanterar tallarnas diametertillväxt och gör dem tåliga mot snö och vind. Bild: © Sami Karppinen.

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Fokusera på virkeskapitalets avkastning

I yngre gallringsskogar kan man hålla kapitalets avkastningsgrad hög genom att styra tillväxten till träd av god kvalitet, med andra ord satsa på värdetillväxten. Ju äldre skogen blir, desto mer kapital är bundet i den, men värdetillväxten planar ut och börjar till slut gå ned då trädens tillväxt avtar. Därför sjunker kapitalets avkastningsprocent i en något äldre skog. Avkastningsprocenten för en äldre gallringsskog kan höjas genom gallringar, med andra ord genom att minska det kapital som är bundet i träden.
Tidpunkten för gallringen samt gallringsmetoden och -styrkan påverkar både de avverkningsintäkter som gallringen ger och utvecklingen i det kvarvarande beståndet. För de vanligaste trädslagen och ståndorterna finns gallringsmallar som underlättar beslutsfattandet i samband med gallringsavverkningar.
Gallringsmallarna är uppgjorda så att man har beaktat både nuvärdet för det framtida kassaflödet (kalkylränta 2-3 %) och olika riskfaktorer. Mallarna garanterar inte att ett ekonomiskt optimalt resultat uppnås i alla situationer, men de kan tryggt användas för olika slags bestånd. Mallarna baseras på generaliseringar av hur bestånden normalt utvecklar sig, både för naturligt uppkomna skogar och odlade bestånd. Utvecklingen i odlade bestånd är ofta kraftig och man kan hålla dem tätare än motsvarande bestånd som uppstått på naturlig väg.

Om avkastningskravet är lågt, kan man binda mer kapital i trädbeståndet, vilket leder till tätare skogar. Om avkastningskravet höjs, blir kapitalet dyrare och då är det mer lönsamt att hålla beståndet glesare för att minska det kapital som är bundet i beståndet. Den optimala grundytan är som störst i mitten av omloppstiden, och det lönar sig ofta att minska på virkeskapitalet nära slutet av omloppstiden så att avkastningsprocenten inte sjunker så mycket på grund av det kapital som är bundet i beståndet.

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Intäkter från virkesförsäljning

Gallringens lönsamhet beror direkt av nivån på rotpriser eller leveranspriser och gallringens inverkan på intäkter från framtida virkesförsäljningar. Behandlingsytans storlek, avverkningsuttagets storlek, stockstammarnas medelstorlek och när på året ytan kan avverkas påverkar direkt vilket pris man kommer att få när man säljer virket.
På skogsfastigheter där det går många år mellan avverkningarna och där avståndet till närmaste skogsbilväg kan vara långt, är det viktigt att göra en uppskattning av om det lönar sig utföra enstaka gallringar med litet virkesuttag. På näringsfattiga torvmarker och på lågproducerande marker i norra Finland lönar det sig att sätta flera enskilda gallringsobjekt och andra skogsvårdsobjekt i skick samtidigt så att de bildar en större helhet.

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Kraftig gallring ökar skaderiskerna

Efter en gallring ökar i allmänhet risken för skador pga av olika naturfenomen. I unga gallringsskogar ökar speciellt risken för snöskador medan stormskadorna utgör det största hotet i äldre gallringsskogar. Risken för skador ökar ju tätare skogen varit före gallringen och ju kraftigare gallringen varit. Genom att skjuta upp en gallring kan man få större intäkter för virkesförsäljning längre fram, men samtidigt ökar skaderisken.
Både yngre och äldre grandominerade bestånd är rätt flexibla när det gäller gallringsstyrkan. I grandominerade bestånd utför man normalt två gallringar under omloppstiden. En tredje gallring ökar skaderisken och ökar inte just nuvärdet av nettointäkterna.
För gran är det möjligt att använda ett skötselprogram med endast en gallring. I sådana fall blir nuvärdet av nettointäkterna något lägre, men drivningsskadorna blir mindre och risken för spridning av rotticka minimeras. Om man riktar in sig på endast en gallring under omloppstiden så bör det beaktas redan i samband med röjningen. Efter röjningen ska plantskogen då vara glesare än normalt (1 200-1 400 stammar per hektar).

I tallbestånd förorsakar kraftiga gallringar betydande tillväxtförluster, och nettointäkternas nuvärde minskar klart. Därför lämpar sig ett skötselprogram med bara en gallring dåligt för tallbestånd. I tallbestånd av bra kvalitet kan en tredje gallring vara befogad eftersom man därigenom kan trygga en hög värdetillväxt jämfört med det kapital som är bundet i beståndet.

Gallringsavverkningar ger en ekonomisk avkastning av det värde som beståndet representerar, det kvarvarande beståndets värdetillväxt ökar och samtidigt reglerar man mängden kapital som är bundet till beståndet. Målet är att styra beståndens utveckling så att nettonuvärdet för virkesproduktionen är så högt som möjligt. Efter en gallring ökar i allmänhet risken för skador av olika naturfenomen.

Gallringsavverkningar ger en ekonomisk avkastning av det värde som beståndet representerar, det kvarvarande beståndets värdetillväxt ökar och samtidigt reglerar man mängden kapital som är bundet till beståndet. Målet är att styra beståndens utveckling så att nettonuvärdet för virkesproduktionen är så högt som möjligt. Efter en gallring ökar i allmänhet risken för skador av olika naturfenomen.

Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

Höggallring en möjlighet I skötta tallbestånd kan den andra och tredje gallringen utföras som höggallring, vilket leder till ett något bättre ekonomiskt resultat än låggallring. Som ett resultat av höggallringen förlängs omloppstiden med 5-20 år om förnyelseavverkningen görs på basis av diametern. Höggallring kräver ett noggrant utförande för att beståndets grundyta inte ska sjunka under den gräns som anges i gallringsmallarna. Då man upprätthåller trädslagsblandningen tar man också andra trädslag och deras tillväxtförutsättnngar i beaktande vid gallring. Man kan tillämpa egna gallringsmallar på blandskogar, där de olika trädslagens tillväxtkrav beaktas.&nbsp;Gallringsmallar för blandskog (tillsvidare bara på finska): Hoidettujen kasvatusmetsien harvennusmallihaku - Mänty-lehtisekapuusto. Man kan glesa ut en förnyelsemogen tallskog genom ljushuggning om man vill förbättra förutsättningarna för naturlig förnyelse. Då får de härskande träden yvigare kronor och de börjar producera mera frö. Det kan vara befogat att gallra ett förnyelsemoget tallbestånd också om målet är att producera rotblock av extra hög kvalitet eller att förlänga omloppstiden. Gallringsbehovet kan avgöras genom att bedöma den levande kronans andel och skick. Hos tall borde den levande kronan utgöra minst 40 % av trädets höjd. Bild: © Pentti Väisänen.

# Senare gallring i talldominerade bestånd

## Höggallring en möjlighet

I skötta tallbestånd kan den andra och tredje gallringen utföras som höggallring, vilket leder till ett något bättre ekonomiskt resultat än låggallring. Som ett resultat av höggallringen förlängs omloppstiden med 5-20 år om förnyelseavverkningen görs på basis av diametern. Höggallring kräver ett noggrant utförande för att beståndets grundyta inte ska sjunka under den gräns som anges i gallringsmallarna.
Då man upprätthåller trädslagsblandningen tar man också andra trädslag och deras tillväxtförutsättnngar i beaktande vid gallring. Man kan tillämpa egna gallringsmallar på blandskogar, där de olika trädslagens tillväxtkrav beaktas. Gallringsmallar för blandskog (tillsvidare bara på finska): [Hoidettujen kasvatusmetsien harvennusmallihaku - Mänty-lehtisekapuusto.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/harvennusmallihaku?mixedSpeciesModel=M%C3%A4nty-lehtisekapuusto)
Man kan glesa ut en förnyelsemogen tallskog genom ljushuggning om man vill förbättra förutsättningarna för naturlig förnyelse. Då får de härskande träden yvigare kronor och de börjar producera mera frö. Det kan vara befogat att gallra ett förnyelsemoget tallbestånd också om målet är att producera rotblock av extra hög kvalitet eller att förlänga omloppstiden.

I talldominerade skogar bestämmer trädbeståndets kvalitet vilken utgångspunkten är för gallring. Om kvaliteten är dålig lönar det sig att gallra två gånger före förnyelseavverkningen. Om kvaliteten är god är ofta en tredje gallring nödvändig för att de värdefullaste stockstammarna ska hinna växa till sig.

I talldominerade skogar bestämmer trädbeståndets kvalitet vilken utgångspunkten är för gallring. Om kvaliteten är dålig lönar det sig att gallra två gånger före förnyelseavverkningen. Om kvaliteten är god är ofta en tredje gallring nödvändig för att de värdefullaste stockstammarna ska hinna växa till sig.

Senare gallring i talldominerade bestånd

Gallring minskar beståndets täthet så att de kvarvarande träden får mer utrymme att växa och därmed snabbare kan utveckla grövre dimensioner. Träden växer bäst när de har tillräckligt med växtutrymme, ljus, näring och vatten. När beståndet förtätas ökar konkurrensen om växtutrymmet, vilket visar sig som en minskning av den levande kronan och en avtagande diameter­tillväxt. I unga bestånd sker kronreduktionen snabbt när tätheten ökar, medan förändringen går långsammare i äldre bestånd och på magrare ståndorter. Förstagallringen styr beståndets framtida utveckling och värdetillväxt, och dess rätta tidpunkt är av stor ekonomisk betydelse. Effekter på mängden kol i trädbeståndet och i träprodukter På grund av gallringsavverkningen minskar mängden virke och beståndets kolförråd tillfälligt, liksom kolbindningen&nbsp;Mäkipää, R.,et al. 2011. How Forest Management and Climate Change Affect the Carbon Sequestration of a Norway Spruce Stand? Multipurpose Forest Management). Journal of Forest Planning 16: 107–120.&nbsp;Lehtonen, A. et al. 2021. Maankäyttösektorin ilmastotoimenpiteet: Arvio päästövähennysmahdollisuuksista. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 65/2021. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 122 s.&nbsp;. Att upprätthålla beståndets tillväxt och vitalitet genom gallring främjar kolbindningen, vilket bidrar till att begränsa klimatförändringen. Gallringsavverkningar förbättrar kvaliteten hos det kvarvarande beståndet och stärker utvecklingen av grövre dimensioner. Detta ökar framtida avverkningsintäkter, och virket kan i högre grad utnyttjas i långlivade träprodukter än om gallring uteblir. Effekter på utvecklingen av markens kolförråd Forskningsresultaten om gallringens effekter på skogsmarkens kolförråd är inte entydiga. Gallring kan tillfälligt öka kolförrådet i skogsmarken genom en ökad tillförsel av förna. Generellt har gallringsavverkningar dock inte visat sig ha någon stor inverkan på utvecklingen av markens kolförråd på mineraljordar. Gallringens påverkan på marken är i vilket fall mindre och mer kortvarig än vid kalavverkning, även om kunskapen om effekterna fortfarande är bristfälligJandl, R. et al. 2017. Byrne How strongly can forest management influence soil carbon sequestration? Geoderma, 137 (2007), pp. 253-268.Mayer, M. ym., 2020. Tamm Review: Influence of forest management activities on soil organic carbon stocks: A knowledge synthesis. Forest Ecology and Management 466, 118127.Saksa Timo toim. 2020. Ilmastonmuutos ja metsänhoito. På dikade torvmarker är gallringens effekter på markens kolförråd och utsläppen av växthusgaser sannolikt små jämfört med kalavverkning&nbsp;Korkiakoski, M., Ojanen, P., Penttilä, T., Minkkinen, K., Sarkkola, S., Rainne, J., Laurila, T., Lohila, A. 2020. Impact of partial harvest on CH4 and N2O balances of a drained boreal peatland forest. Agricultural and Forest Meteorology, Vol. 295.Korkiakoski, M. 2020. The short-term effect of partial harvesting and clearcutting on greenhouse gas fluxes and evapotranspiration in a nutrient-rich peatland forest.,eftersom gallringens effekter på grundvattenytans nivå i allmänhet är småLeppä K., Korkiakosk M, Nieminen M., Laiho R., Hotanen J-P., Kieloaho A-J., Korpela K., Laurila T., Lohila A., Minkkinen K., Mäkipää R., Ojanen P., Pearson M., Penttilä T., Tuovinen J-P., Launiainen S., 2020. Vegetation controls of water and energy balance of a drained peatland forest: Responses to alternative harvesting practices. Agricultural and Forest Meteorology, 295. https://doi.org/10.1016/j.agrformet.2020.108198&nbsp;och störningen av vegetationen är avsevärt mindre än vid kalavverkning.

Gallring minskar beståndets täthet så att de kvarvarande träden får mer utrymme att växa och därmed snabbare kan utveckla grövre dimensioner. Träden växer bäst när de har tillräckligt med växtutrymme, ljus, näring och vatten. När beståndet förtätas ökar konkurrensen om växtutrymmet, vilket visar sig som en minskning av den levande kronan och en avtagande diameter­tillväxt. I unga bestånd sker kronreduktionen snabbt när tätheten ökar, medan förändringen går långsammare i äldre bestånd och på magrare ståndorter.
Förstagallringen styr beståndets framtida utveckling och värdetillväxt, och dess rätta tidpunkt är av stor ekonomisk betydelse.

# Förstagallring – Klimat

## Effekter på mängden kol i trädbeståndet och i träprodukter

På grund av gallringsavverkningen minskar mängden virke och beståndets kolförråd tillfälligt, liksom kolbindningen . Att upprätthålla beståndets tillväxt och vitalitet genom gallring främjar kolbindningen, vilket bidrar till att begränsa klimatförändringen.
Gallringsavverkningar förbättrar kvaliteten hos det kvarvarande beståndet och stärker utvecklingen av grövre dimensioner. Detta ökar framtida avverkningsintäkter, och virket kan i högre grad utnyttjas i långlivade träprodukter än om gallring uteblir.

# Förstagallring – Klimat

## Effekter på utvecklingen av markens kolförråd

Forskningsresultaten om gallringens effekter på skogsmarkens kolförråd är inte entydiga. Gallring kan tillfälligt öka kolförrådet i skogsmarken genom en ökad tillförsel av förna. Generellt har gallringsavverkningar dock inte visat sig ha någon stor inverkan på utvecklingen av markens kolförråd på mineraljordar. Gallringens påverkan på marken är i vilket fall mindre och mer kortvarig än vid kalavverkning, även om kunskapen om effekterna fortfarande är bristfällig
På dikade torvmarker är gallringens effekter på markens kolförråd och utsläppen av växthusgaser sannolikt små jämfört med kalavverkning ,eftersom gallringens effekter på grundvattenytans nivå i allmänhet är små och störningen av vegetationen är avsevärt mindre än vid kalavverkning.

Ett bestånd som är livskraftigt är samtidigt motståndskraftigt mot skadegörare. Efter en gallring ökar emellertid risken för snö- och vindskador temporärt, med betoning på vindskador. På längre sikt minskar gallring också den här typen av skador.
Blandbestånd som gallras så att trädslagsblandningen upprätthålls klarar också bättre av de risker som är förknippade med klimatförändringen. Om man ser till att upprätthålla en trädslagsblandning i samband med gallringsavverkningar, ökar beståndets förmåga att klara av klimatförändringar. Försenad och/eller kraftig gallring och samtidig gödsling av beståndet ökar risken för vindskador. Man bör försöka att undvika onödig gallring i äldre skog på grund av den ökande risken för vindskador. Gallring ökar motståndskraften mot torka hos de kvarlämnade träden.
Genom att skjuta upp en gallring kan man för större avverkningsintäkter på en gång då gallringen väl utförs, men samtidigt ökar skaderisken. Ju tätare skogen blivit före gallringen och ju kraftigare gallringen är, desto större är risken för skador. I yngre bestånd är det främst snöskadorna som ökar, medan äldre bestånd i första hand drabbas av vindskador.I granbestånd bör man undvika att gallra för ofta med tanke på risken för rotröta.

Första gallring

Ett bestånd som är livskraftigt är samtidigt motståndskraftigt mot skadegörare. Efter en gallring ökar emellertid risken för snö- och vindskador temporärt, med betoning på vindskador. På längre sikt minskar gallring också den här typen av skador.Blandbestånd som gallras så att trädslagsblandningen upprätthålls klarar också bättre av de risker som är förknippade med klimatförändringen. Om man ser till att upprätthålla en trädslagsblandning i samband med gallringsavverkningar, ökar beståndets förmåga att klara av klimatförändringar. Försenad och/eller kraftig gallring och samtidig gödsling av beståndet ökar risken för vindskador. Man bör försöka att undvika onödig gallring i äldre skog på grund av den ökande risken för vindskador. Gallring ökar motståndskraften mot torka hos de kvarlämnade träden.Genom att skjuta upp en gallring kan man för större avverkningsintäkter på en gång då gallringen väl utförs, men samtidigt ökar skaderisken. Ju tätare skogen blivit före gallringen och ju kraftigare gallringen är, desto större är risken för skador. I yngre bestånd är det främst snöskadorna som ökar, medan äldre bestånd i första hand drabbas av vindskador.I granbestånd bör man undvika att gallra för ofta med tanke på risken för rotröta.

Förstagallring – Klimat

Ett bestånd som är livskraftigt är samtidigt motståndskraftigt mot skadegörare. Efter en gallring ökar emellertid risken för snö- och vindskador temporärt, med betoning på vindskador. På längre sikt minskar gallring också den här typen av skador. Blandbestånd som gallras så att trädslagsblandningen upprätthålls klarar också bättre av de risker som är förknippade med klimatförändringenHuuskonen, S et al. 2020. What is the potential for replacing monocultures with mixed-species stands to enhance ecosystem services in boreal forests in Fennoscandia? Forest Ecology and Management 479.. Om man ser till att upprätthålla en trädslagsblandning i samband med gallringsavverkningar, ökar beståndets förmåga att klara av klimatförändringar. Försenad och/eller kraftig gallring och samtidig gödsling av beståndet ökar risken för vindskador. Man bör försöka att undvika onödig gallring i äldre skog på grund av den ökande risken för vindskador. Gallring ökar motståndskraften mot torka hos de kvarlämnade trädenSohn, J et al. 2016. Potential of forest thinning to mitigate drought stress: A meta-analysis, Forest Ecology and Management, Volume 380, 2016, Pages 261-273.. Genom att skjuta upp en gallring kan man för större avverkningsintäkter på en gång då gallringen väl utförs, men samtidigt ökar skaderisken. Ju tätare skogen blivit före gallringen och ju kraftigare gallringen är, desto större är risken för skador. I yngre bestånd är det främst snöskadorna som ökar, medan äldre bestånd i första hand drabbas av vindskador.
I granbestånd bör man undvika att gallra för ofta med tanke på risken för rotröta.

# Klimatanpassning vid gallringsavverkning

Ett bestånd som är livskraftigt är samtidigt motståndskraftigt mot skadegörare. Efter en gallring ökar emellertid risken för snö- och vindskador temporärt, med betoning på vindskador. På längre sikt minskar gallring också den här typen av skador.
Blandbestånd som gallras så att trädslagsblandningen upprätthålls klarar också bättre av de risker som är förknippade med klimatförändringen. Om man ser till att upprätthålla en trädslagsblandning i samband med gallringsavverkningar, ökar beståndets förmåga att klara av klimatförändringar. Försenad och/eller kraftig gallring och samtidig gödsling av beståndet ökar risken för vindskador. Man bör försöka att undvika onödig gallring i äldre skog på grund av den ökande risken för vindskador. Gallring ökar motståndskraften mot torka hos de kvarlämnade träden.
Genom att skjuta upp en gallring kan man för större avverkningsintäkter på en gång då gallringen väl utförs, men samtidigt ökar skaderisken. Ju tätare skogen blivit före gallringen och ju kraftigare gallringen är, desto större är risken för skador. I yngre bestånd är det främst snöskadorna som ökar, medan äldre bestånd i första hand drabbas av vindskador. I granbestånd bör man undvika att gallra för ofta med tanke på risken för rotröta.

Klimatanpassning vid gallringsavverkning

Utförande av gallringen Vid andra gallringen strävar man till att redan avverka litet fanérstock om kvaliteten i beståndet och det ekonomiska resultatet därigenom blir bättre. Vid gallringen lämnas omkring 400 stammar per hektar. Bästa björken från blandbestånd För att få björkstock av god kvalitet lönar det sig att producera virke av björk som blandträd med gran, och i samma kronskikt.&nbsp;I blandbestånd med gran och björk blir björkarna inte lika kvistiga som i ett rent björkbestånd.&nbsp;Också med tanke på björkens tekniska kvalitet är ett blandbestånd ett bättre alternativ eftersom defekter orsakade av björkbastfluga och älg vanligen är färre i ett blandbestånd av gran och björk jämfört med rena björkbestånd.&nbsp;I rotblock som används till fanertillverkning får det inte finnas färgfel som orsakats av björkbastflugan i den del av rotblocket som ska bli fanér. Ett skött björkbestånd har en hög diametertillväxt. Bild: © Pentti Väisänen.

# Senare gallring i björkdominerade bestånd

## Utförande av gallringen

Vid andra gallringen strävar man till att redan avverka litet fanérstock om kvaliteten i beståndet och det ekonomiska resultatet därigenom blir bättre. Vid gallringen lämnas omkring 400 stammar per hektar.

# Senare gallring i björkdominerade bestånd

## Bästa björken från blandbestånd

För att få björkstock av god kvalitet lönar det sig att producera virke av björk som blandträd med gran, och i samma kronskikt. I blandbestånd med gran och björk blir björkarna inte lika kvistiga som i ett rent björkbestånd. Också med tanke på björkens tekniska kvalitet är ett blandbestånd ett bättre alternativ eftersom defekter orsakade av björkbastfluga och älg vanligen är färre i ett blandbestånd av gran och björk jämfört med rena björkbestånd. I rotblock som används till fanertillverkning får det inte finnas färgfel som orsakats av björkbastflugan i den del av rotblocket som ska bli fanér.

I vårtbjörksbestånd är målet efter en kraftig första gallring att få en snabb diametertillväxt. Målet med skötseln är att producera stock av hög kvalitet.

I vårtbjörksbestånd är målet efter en kraftig första gallring att få en snabb diametertillväxt. Målet med skötseln  är att producera stock av hög kvalitet.

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Energivedsgallring

Senare gallring i grandominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Senare gallring i talldominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förstagallring – Klimat

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Klimatanpassning vid gallringsavverkning

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Senare gallring i björkdominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Drivning av energived i gallringsskog - Ekonomin

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Virkesproduktion på torvmark

Sökning och meny