Text Ett av de viktigaste målen är att få avverkningsintäkter och därigenom förbättra avkastningen på det kapital som virkesförrådet representerar. Gallringsmallarna används som utgångspunkt vid alla gallringsavverkningar. De baserar sig på grundyta och övre höjd. Oberoende av gallringsmetod lämnas friska träd med livskraftig krona och av god kvalitet att växa i den mängd gallringsmallarna rekommenderar. Bestånd med en grundytevägd medeldiameter på brösthöjd över 16 cm och brösthöjdsålder på minst 25 år klassificeras som grövre gallringsbestånd. I det här skedet är förstagallringen vanligen redan utförd och tillväxten i beståndet är bra. Senare gallring kan också göras som höggallring. Uttaget av stock blir på så vis större än vid låggallring. Bild: © Maria Lindén.

Gallring (senare gallring) görs i grövre gallringsskog, en tid efter förstagallringen. Senare gallringar har ofta både skogsvårdsmässiga och ekonomiska mål.

Ett av de viktigaste målen är att få avverkningsintäkter och därigenom förbättra avkastningen på det kapital som virkesförrådet representerar. Gallringsmallarna används som utgångspunkt vid alla gallringsavverkningar. De baserar sig på grundyta och övre höjd. Oberoende av gallringsmetod lämnas friska träd med livskraftig krona och av god kvalitet att växa i den mängd gallringsmallarna rekommenderar.
Bestånd med en grundytevägd medeldiameter på brösthöjd över 16 cm och brösthöjdsålder på minst 25 år klassificeras som grövre gallringsbestånd. I det här skedet är förstagallringen vanligen redan utförd och tillväxten i beståndet är bra.

Gallring

I skötta torvmarksskogar är det vanligen inte lönsamt att gallra förrän gallringsmallens övre gräns är nådd. Helst borde mängden virke som tas ut vid en gallring vara minst 40 m³/ha. I oskötta skogar eller skogar med ett ojämnt trädbestånd eller där det ingår mycket glasbjörk kan man ändå vara tvungen att pruta på det här kravet. I torvmarksskogar med ett ojämnt trädbestånd kan det finnas ett behov av gallring bara längs dikena. Det här är typiskt på objekt där avståndet mellan tegdikena är 50 meter eller större. Alternativen med sina för- och nackdelar är dåKojola, S., Haavisto, M., Uusitalo, J. &amp; Penttilä, T. 2013. Vähäpuustoisten ojitusaluemetsiköiden harvennuspuunkorjuun ja jäävän puuston kasvatuksen kannattavuus kolmessa esimerkkileimikossa. Metsätieteen aikakauskirja 1/2013: 19–31.: Uppskjutande av gallringen till nästa skötselingrepp + större avverkningsuttag och bättre ekonomi om man ser till den enskilda figuren + antalet gallringar minskar - om gallringen skjuts upp för mycket försämras utsikterna för en positiv beståndsutveckling Gallring av hela figuren och vid behov öppning av dikeslinjerna + avverkningsutfallet blir större + nästa skötselinsats kan skjutas upp - onödigt körande på lågproduktiv mark, vilket ökar risken för markskador och ökar drivningskostnaderna. Gallring av endast kantbeståndet längs dikena och vid behov öppning av dikeslinjerna + avverkningsutfallet blir större + nästa skötselinsats kan skjutas upp +/- man kan undvika onödigt körande på tegarna, å andra sidan kan tätare partier på tegarna förbli ogallrade. Gallring som en del av ett skötselprojekt för torvmarksskogar Det lönar sig att se gallringen av ett bestånd som en del av ett skötselprojekt för torvmarksskogar, även om beståndets grundyta inte ännu nått upp till gallringsmallarnas stämplingsgräns i sådana fall där: variationerna i beståndets struktur gör att stammar av högre kvalitet inte annars kommer åt att utvecklas till stockdimension det förekommer sådana grovkvistiga träd som fanns redan före dikningen och som hindrar utvecklingen av mindre träd av högre kvalitet uppskjutandet av gallringen skulle leda till att de värdefullaste träden blir lidande, t.ex. om glasbjörken skulle hinna konkurrera ut potentiella stockträd av tall, eller om de skulle skada en lovande granunderväxt för mycket. Exempel på ett typiskt första gallringsobjekt på lingontorvmo, typ II Med tanke på trädbeståndets tillväxt är den bästa tidpunkten för gallring om 2-10 år, då beståndet uppnår stämplingsgränsen i gallringsmallen (grundytan är då 22-26 m²) Tidpunkten för gallringen påverkas också av konkurrensläget mellan de träd som man avser att lämna och eventuella överståndare eller glasbjörk. Förutom grundytan ska man ska också beakta kronornas skick, särskilt i bestånd med stora höjdvariationer. Om det är möjligt att skjuta upp gallringen blir avverkningsuttaget och avverkningsintäkterna större och risken för tillväxtförluster minskar. Om gallringen kan ingå som en del i ett skötselprojekt för torvmarksskogar så är det klokt att gallra genast då projektet genomförs. Det totala stamantalet i utgångsbeståndet är 1 900 st/ha, grundytan 21 m²/ha och övre höjden 14 m. Överståndarna är då något högre (se bilden). Gallringen utförs&nbsp;för att gynna de härskande och medhärskande tallarna. Gallringen görs till gallringsmallens nedre gräns (14-18 m²/ha). Avverkningsuttaget är ca 40 m³/ha varav större delen utgörs av björk. Om gallringen är kraftigare än vad gallringsmallen anger leder det till virkesproduktionsförluster. Det här händer lätt om man tar bort inte bara överståndarna, utan också all glasbjörk. Exempel på en typisk struktur hos trädbeståndet på lingontorvmo, typ II, före och efter första gallring.

# Tidpunkt för gallringar på torvmarker

I skötta torvmarksskogar är det vanligen inte lönsamt att gallra förrän gallringsmallens övre gräns är nådd. Helst borde mängden virke som tas ut vid en gallring vara minst 40 m³/ha. I oskötta skogar eller skogar med ett ojämnt trädbestånd eller där det ingår mycket glasbjörk kan man ändå vara tvungen att pruta på det här kravet.
I torvmarksskogar med ett ojämnt trädbestånd kan det finnas ett behov av gallring bara längs dikena. Det här är typiskt på objekt där avståndet mellan tegdikena är 50 meter eller större. Alternativen med sina för- och nackdelar är då:
Uppskjutande av gallringen till nästa skötselingrepp

\+ större avverkningsuttag och bättre ekonomi om man ser till den enskilda figuren
\+ antalet gallringar minskar
\- om gallringen skjuts upp för mycket försämras utsikterna för en positiv beståndsutveckling

Gallring av hela figuren och vid behov öppning av dikeslinjerna
\+ avverkningsutfallet blir större
\+ nästa skötselinsats kan skjutas upp

\- onödigt körande på lågproduktiv mark, vilket ökar risken för markskador och ökar drivningskostnaderna.
Gallring av endast kantbeståndet längs dikena och vid behov öppning av dikeslinjerna
\+ avverkningsutfallet blir större

\+ nästa skötselinsats kan skjutas upp
+/- man kan undvika onödigt körande på tegarna, å andra sidan kan tätare partier på tegarna förbli ogallrade.

# Tidpunkt för gallringar på torvmarker

## Gallring som en del av ett skötselprojekt för torvmarksskogar

Det lönar sig att se gallringen av ett bestånd som en del av ett skötselprojekt för torvmarksskogar, även om beståndets grundyta inte ännu nått upp till gallringsmallarnas stämplingsgräns i sådana fall där:
- variationerna i beståndets struktur gör att stammar av högre kvalitet inte annars kommer åt att utvecklas till stockdimension
- det förekommer sådana grovkvistiga träd som fanns redan före dikningen och som hindrar utvecklingen av mindre träd av högre kvalitet
- uppskjutandet av gallringen skulle leda till att de värdefullaste träden blir lidande, t.ex. om glasbjörken skulle hinna konkurrera ut potentiella stockträd av tall, eller om de skulle skada en lovande granunderväxt för mycket.

# Tidpunkt för gallringar på torvmarker

## Exempel på ett typiskt första gallringsobjekt på lingontorvmo, typ II

Med tanke på trädbeståndets tillväxt är den bästa tidpunkten för gallring om 2-10 år, då beståndet uppnår stämplingsgränsen i gallringsmallen (grundytan är då 22-26 m²) Tidpunkten för gallringen påverkas också av konkurrensläget mellan de träd som man avser att lämna och eventuella överståndare eller glasbjörk. Förutom grundytan ska man ska också beakta kronornas skick, särskilt i bestånd med stora höjdvariationer. Om det är möjligt att skjuta upp gallringen blir avverkningsuttaget och avverkningsintäkterna större och risken för tillväxtförluster minskar.
Om gallringen kan ingå som en del i ett skötselprojekt för torvmarksskogar så är det klokt att gallra genast då projektet genomförs.
Det totala stamantalet i utgångsbeståndet är 1 900 st/ha, grundytan 21 m²/ha och övre höjden 14 m. Överståndarna är då något högre (se bilden).

Gallringen utförs för att gynna de härskande och medhärskande tallarna. Gallringen görs till gallringsmallens nedre gräns (14-18 m²/ha). Avverkningsuttaget är ca 40 m³/ha varav större delen utgörs av björk.
Om gallringen är kraftigare än vad gallringsmallen anger leder det till virkesproduktionsförluster. Det här händer lätt om man tar bort inte bara överståndarna, utan också all glasbjörk.

I torvmarksskogar avgör man vilken den mest lönsamma tidpunkten för gallring är baserat främst trädbeståndets täthet, struktur och skick. Om gallringstidpunkten är den rätta, ökar virkesproduktionen och den blir också mer lönsam. Förutsättningen för det här är att närings- och vattenhushållningen i marken är i god balans efter avverkningen.

Första gallring

Senare gallringar

Virkesproduktion på torvmark

I torvmarksskogar avgör man vilken den mest lönsamma tidpunkten för gallring är baserat främst trädbeståndets täthet, struktur och skick. Om gallringstidpunkten är den rätta, ökar virkesproduktionen och den blir också mer lönsam. Förutsättningen för det här är att närings- och vattenhushållningen i marken är i god balans efter avverkningen.

Tidpunkt för gallringar på torvmarker

Två gallringsmetoder Man bör undvika att gallra tallbestånd hårdare än vad skogsvårdsrekommendationerna anger. När ett tallbestånd blir för glest leder det till tillväxtförluster som senare innebär lägre virkesförsäljningsintäkter. Man kan utföra första gallringen i tallbestånd på två sätt. Det är bäst att göra valet utgående från beståndets täthet eller kvistighet. Första gallring som låggallring Låggallring ger en snabb diametertillväxt och ett större avverkningsuttag. I tallbestånd utförs första gallringen som låggallring både i tallbestånd av hög kvalitet och i bestånd med grova kvistar. I södra Finland utförs första gallringar i regel när övre höjden är 13–15 meter och beståndet gallras till en täthet om 900–1 000 träd per hektar. Första gallringen som kvalitetsgallring Kvalitetsgallring har som syfte att ge stockträd av hög kvalitet. I kvistiga tallbestånd eller i bestånd som varit övertäta sedan plantskogsstadiet utförs första gallringen som en kvalitetsgallring, i södra Finland till exempel när övre höjden är 10–12 meter. Beståndet gallras till en täthet om 1 100–1 300 träd per hektar. Det lönar sig att satsa på en kvalitetsgallring också i tallbestånd där en del av de härskande träden är grovkvistiga. Vid gallringen tar man då bort grovkvistiga härskande träd för att ge utrymme åt medhärskande träd av hög kvalitet och med livskraftig trädkrona. Det här alternativet lämpar sig inte i tallbestånd av mycket dålig kvalitet och bestånd som är mycket kvistiga. I tallbestånd som genomgående är av hög kvalitet behövs ingen kvalitetsgallring. Tallbestånd av dålig kvalitet på bördig mark I tallbestånd på lundartade moar, där trädens tekniska kvalitet är relativt dålig, lönar det sig att gynna gran och vårtbjörk vid gallringen.&nbsp;Granarna får vara kortare än tallarna, men höjden ska ändå vara minst två tredjedelar av tallarnas höjd. Höjdskillnaderna utjämnas med åren. Första gallring som stävar till blandskog i talldominerade bestånd Då man vid första gallring strävar till blandskog skall man ta i beaktande de olika trädslagens tillväxtkrav. I tall-granblandskog är det befogat att gallra vid en övre höjd på cirka 13–15 meter, eftersom tallen lider mera än granen av beskugging. Också i tall-glasbjörkblandskogar, som är vanliga på torvmarker, är det befogat att gallra vid en tidpunkt som bestäms av tallens behov. Om skogen är tätvuxen görs första gallring tidigare. Man lämnar 900–1000 stammar per hektar vid första gallring. Diametertillväxten i ett tallbestånd tilltar efter första gallringen. Däremot inverkar gallringen knappast alls på höjdtillväxten. Bild: © Hannu Niemelä.

# Första gallring i skötta, talldominerade bestånd

## Två gallringsmetoder

Man bör undvika att gallra tallbestånd hårdare än vad skogsvårdsrekommendationerna anger. När ett tallbestånd blir för glest leder det till tillväxtförluster som senare innebär lägre virkesförsäljningsintäkter.
Man kan utföra första gallringen i tallbestånd på två sätt. Det är bäst att göra valet utgående från beståndets täthet eller kvistighet.

# Första gallring i skötta, talldominerade bestånd

## Första gallring som låggallring

Låggallring ger en snabb diametertillväxt och ett större avverkningsuttag. I tallbestånd utförs första gallringen som låggallring både i tallbestånd av hög kvalitet och i bestånd med grova kvistar.
I södra Finland utförs första gallringar i regel när övre höjden är 13–15 meter och beståndet gallras till en täthet om 900–1 000 träd per hektar.

# Första gallring i skötta, talldominerade bestånd

## Första gallringen som kvalitetsgallring

Kvalitetsgallring har som syfte att ge stockträd av hög kvalitet. I kvistiga tallbestånd eller i bestånd som varit övertäta sedan plantskogsstadiet utförs första gallringen som en kvalitetsgallring, i södra Finland till exempel när övre höjden är 10–12 meter. Beståndet gallras till en täthet om 1 100–1 300 träd per hektar.
Det lönar sig att satsa på en kvalitetsgallring också i tallbestånd där en del av de härskande träden är grovkvistiga. Vid gallringen tar man då bort grovkvistiga härskande träd för att ge utrymme åt medhärskande träd av hög kvalitet och med livskraftig trädkrona. Det här alternativet lämpar sig inte i tallbestånd av mycket dålig kvalitet och bestånd som är mycket kvistiga. I tallbestånd som genomgående är av hög kvalitet behövs ingen kvalitetsgallring.

# Första gallring i skötta, talldominerade bestånd

## Tallbestånd av dålig kvalitet på bördig mark

I tallbestånd på lundartade moar, där trädens tekniska kvalitet är relativt dålig, lönar det sig att gynna gran och vårtbjörk vid gallringen. Granarna får vara kortare än tallarna, men höjden ska ändå vara minst två tredjedelar av tallarnas höjd. Höjdskillnaderna utjämnas med åren.

# Första gallring i skötta, talldominerade bestånd

## Första gallring som stävar till blandskog i talldominerade bestånd

Då man vid första gallring strävar till blandskog skall man ta i beaktande de olika trädslagens tillväxtkrav. I tall-granblandskog är det befogat att gallra vid en övre höjd på cirka 13–15 meter, eftersom tallen lider mera än granen av beskugging. Också i tall-glasbjörkblandskogar, som är vanliga på torvmarker, är det befogat att gallra vid en tidpunkt som bestäms av tallens behov. Om skogen är tätvuxen görs första gallring tidigare. Man lämnar 900–1000 stammar per hektar vid första gallring.

I talldominerade skogar ska man utföra första gallringen medan den levande kronan utgör minst 40 procent av trädens höjd. En försummad första gallring är mera ödesdiger för tall än för gran, eftersom tillväxten återhämtar sig långsamt hos träd där kronorna körts för högt upp. Vid första gallring är det ännu möjligt att inverka på trädslagsfördelningen. Vid första gallring kan man sikta på att bevara trädslagsblandningen. Man lämnar då också andra träd att växa vid första gallring, såsom gran och vårtbjörk.

Blandskogsbruk

I talldominerade skogar ska man utföra första gallringen medan den levande kronan utgör minst 40 procent av trädens höjd. En försummad första gallring är mera ödesdiger för tall än för gran, eftersom tillväxten återhämtar sig långsamt hos träd där kronorna körts för högt upp. Vid första gallring är det ännu möjligt att inverka på trädslagsfördelningen. Vid första gallring kan man sikta på att bevara trädslagsblandningen. Man lämnar då också andra träd att växa vid första gallring, såsom gran och vårtbjörk. 

Första gallring i skötta, talldominerade bestånd

Utförande av första gallring I grandominerade skogar i södra Finland rekommenderas första gallring när övre höjden är 13–16 meter och då lämnar man kvar 900–1 100 stammar per hektar. Då har man vid andra gallringen tillräckligt med träd som ger två stockar. Vid andra gallringen rekommenderas höggallring. Den bästa tiden att gallra granbestånd är vintertid då marken är frusen. Också torra perioder på sommaren fungerar bra. Jämfört med tall är gran känsligare för skador och den infekteras lättare av svampsjukdomar. För att undvika drivningsskador ska man gallra granbestånd så få gånger som möjligt. En gallring kan vara tillräcklig i granbestånd I grandominerade skogar som före första gallringen är glesare än normalt, 1 200–1 400 stammar per hektar, kan det vara ekonomiskt motiverat att utföra endast en gallring under omloppstiden. Ett skötselprogram med endast en gallring lämpar sig speciellt i bestånd på bördig mark när man vill minimera risken för rötangrepp via drivningsskador. Första gallringen flyttas då fram tills övre höjden är 16–17 meter och görs som en låggallring. Beståndstätheten ska efter gallringen vara 700–800 stammar per hektar. Metoden med en gallring är att föredra när risken för angrepp av rotröta är uppenbar. Den snabba diametertillväxten, den korta omloppstiden och den låga andelen kärnved i träden minskar risken för angrepp. I diagrammet jämförs virkesproduktionen i en planterad granskog på lundartad mo i södra Finland, Hattula (1 235 d.d.), som sköts med antingen en eller två gallringar. Plantskogen har lämnats rätt gles. Efter röjningen finns det 1 200 granar per hektar och som blandträd 100 vårtbjörkar per hektar. När granbeståndet i exemplet är 32 år ska det fattas beslut om huruvida beståndet ska skötas enligt ett skötselprogram för en eller två gallringar. Med programmet för två gallringar gallras beståndet när det är 32 år och 45 år och slutavverkas när det är 60 år. Med programmet för en gallring gallras beståndet när det är 35 år och slutavverkas när det är 55 år. Programmet med två gallringar ger mycket stock, gör det möjligt att använda höggallring vid den andra gallringen och ger större virkesförsäljningsintäkter. Det är också mindre risker förknippade med beståndstätheten och avverkningstidpunkten. Programmet med en gallring och med kortare omloppstid är ett bra alternativ i synnerhet om det är stor risk för rotröta i området. Virkesproduktionen är hög och nettonuvärdet är också rätt högt. Ett sådant här skötselprogram kan vara ett alternativ om det med tanke på skogsägarens totala ekonomi är befogat att tidigarelägga slutavverkningen i stället för att utföra en andra gallring. När beståndet är 32 år är nettonuvärdet med 4 % kalkylränta 10 203 euro för programmet med två gallringar och 9 830 euro för programmet med en gallring. Vid beräkning av nettonuvärdet har kassaflödet i de följande omloppstiderna beaktats genom att markvärdet har lagts till intäkterna från slutavverkningen. Skötselprogram med en och två gallringar i grandominerade bestånd. Första gallring då man strävar till blandskog i ett grandominerat bestånd Vid första gallring i ett grandominerat bestånd kan man sträva till att bevara trädslagsblandningen, varvid man också lämnar andra trädslag att växa. Första gallring garanterar tillräckligt växtutrymme för alla träd som lämnas kvar att växa. Gran tål beskuggning bra, vilket leder till att tidpunkten för första gallring bestäms enligt de trädslag som kräver mera ljus (tall eller vårtbjörk). Första gallring görs då vid en övre höjd av 13 meter. I gran-tallblandskogar lämnas 900–1000 stammar per hektar. I gran-vårtbjörkblandskogar lämnas 700–900 stammar per hektar. Granbestånd på torvmarker är ofta något ojämna, träden står i grupper och variationen i trädhöjd kan vara rätt stor. Granbestånd anpassar sig till olika gallringsstyrkor och reagerar snabbt på det ökade växtutrymmet. Bild: © Pentti Väisänen.

# Första gallring i skötta, grandominerade bestånd

## Utförande av första gallring

I grandominerade skogar i södra Finland rekommenderas första gallring när övre höjden är 13–16 meter och då lämnar man kvar 900–1 100 stammar per hektar. Då har man vid andra gallringen tillräckligt med träd som ger två stockar. Vid andra gallringen rekommenderas höggallring.
Den bästa tiden att gallra granbestånd är vintertid då marken är frusen. Också torra perioder på sommaren fungerar bra. Jämfört med tall är gran känsligare för skador och den infekteras lättare av svampsjukdomar. För att undvika drivningsskador ska man gallra granbestånd så få gånger som möjligt.

# Första gallring i skötta, grandominerade bestånd

## En gallring kan vara tillräcklig i granbestånd

I grandominerade skogar som före första gallringen är glesare än normalt, 1 200–1 400 stammar per hektar, kan det vara ekonomiskt motiverat att utföra endast en gallring under omloppstiden. Ett skötselprogram med endast en gallring lämpar sig speciellt i bestånd på bördig mark när man vill minimera risken för rötangrepp via drivningsskador. Första gallringen flyttas då fram tills övre höjden är 16–17 meter och görs som en låggallring. Beståndstätheten ska efter gallringen vara 700–800 stammar per hektar.
Metoden med en gallring är att föredra när risken för angrepp av rotröta är uppenbar. Den snabba diametertillväxten, den korta omloppstiden och den låga andelen kärnved i träden minskar risken för angrepp.
I diagrammet jämförs virkesproduktionen i en planterad granskog på lundartad mo i södra Finland, Hattula (1 235 d.d.), som sköts med antingen en eller två gallringar.

Plantskogen har lämnats rätt gles. Efter röjningen finns det 1 200 granar per hektar och som blandträd 100 vårtbjörkar per hektar. När granbeståndet i exemplet är 32 år ska det fattas beslut om huruvida beståndet ska skötas enligt ett skötselprogram för en eller två gallringar. Med programmet för två gallringar gallras beståndet när det är 32 år och 45 år och slutavverkas när det är 60 år. Med programmet för en gallring gallras beståndet när det är 35 år och slutavverkas när det är 55 år.
Programmet med två gallringar ger mycket stock, gör det möjligt att använda höggallring vid den andra gallringen och ger större virkesförsäljningsintäkter. Det är också mindre risker förknippade med beståndstätheten och avverkningstidpunkten.
Programmet med en gallring och med kortare omloppstid är ett bra alternativ i synnerhet om det är stor risk för rotröta i området. Virkesproduktionen är hög och nettonuvärdet är också rätt högt. Ett sådant här skötselprogram kan vara ett alternativ om det med tanke på skogsägarens totala ekonomi är befogat att tidigarelägga slutavverkningen i stället för att utföra en andra gallring.

När beståndet är 32 år är nettonuvärdet med 4 % kalkylränta 10 203 euro för programmet med två gallringar och 9 830 euro för programmet med en gallring. Vid beräkning av nettonuvärdet har kassaflödet i de följande omloppstiderna beaktats genom att markvärdet har lagts till intäkterna från slutavverkningen.

# Första gallring i skötta, grandominerade bestånd

## Första gallring då man strävar till blandskog i ett grandominerat bestånd

Vid första gallring i ett grandominerat bestånd kan man sträva till att bevara trädslagsblandningen, varvid man också lämnar andra trädslag att växa. Första gallring garanterar tillräckligt växtutrymme för alla träd som lämnas kvar att växa. Gran tål beskuggning bra, vilket leder till att tidpunkten för första gallring bestäms enligt de trädslag som kräver mera ljus (tall eller vårtbjörk). Första gallring görs då vid en övre höjd av 13 meter. I gran-tallblandskogar lämnas 900–1000 stammar per hektar. I gran-vårtbjörkblandskogar lämnas 700–900 stammar per hektar.

I grandominerade skogar ska den levande kronan utgöra minst 60 procent av trädens höjd hos de träd som lämnas kvar. Både yngre och äldre grandominerade bestånd är rätt flexibla när det gäller gallringsstyrkan. I grandominerade bestånd utförs i regel två gallringar under omloppstiden.

Första gallring i skötta, grandominerade bestånd

Utförande av första gallring Efter en svagare röjning räcker det vanligen med en gallring när övre höjden är 13–15 meter och då är målet inställt på att producera massaved och energived i stället för stock. Då lämnas 900–1&nbsp;000 livskraftiga träd per hektar kvar som skärmträd. I täta glasbjörksbestånd på torvmarker är det ekonomiskt mest lönande att producera energived, eller jämsides också massaved med 40–50 års omloppstid utan röjning och gallring. Det behövs två gallringar när det som blandträd finns barrträd av hög kvalitet eller när man vill att glasbjörken också ska producera stock. Då ska ståndorten i södra och mellersta Finland vara minst frisk mo eller motsvarande torvmark. Virkesproduktionen i ett glasbjörksbestånd är ändå mindre än i tall-, gran- och vårtbjörksbestånd.

# Första gallring i skötta, glasbjörksdominerade bestånd

## Utförande av första gallring

Efter en svagare röjning räcker det vanligen med en gallring när övre höjden är 13–15 meter och då är målet inställt på att producera massaved och energived i stället för stock. Då lämnas 900–1 000 livskraftiga träd per hektar kvar som skärmträd. I täta glasbjörksbestånd på torvmarker är det ekonomiskt mest lönande att producera energived, eller jämsides också massaved med 40–50 års omloppstid utan röjning och gallring.
Det behövs två gallringar när det som blandträd finns barrträd av hög kvalitet eller när man vill att glasbjörken också ska producera stock. Då ska ståndorten i södra och mellersta Finland vara minst frisk mo eller motsvarande torvmark. Virkesproduktionen i ett glasbjörksbestånd är ändå mindre än i tall-, gran- och vårtbjörksbestånd.

I glasbjörksbestånd som uppkommit naturligt är det ståndortens bördighet som avgör vilket program som ekonomiskt sett är mest lönande. Ofta kan en första gallring vara allt som behövs.

I glasbjörksbestånd som uppkommit naturligt är det ståndortens bördighet som avgör vilket program som ekonomiskt sett är mest lönande. Ofta kan en första gallring vara allt som behövs.

Första gallring i skötta, glasbjörksdominerade bestånd

Första gallringen måste göras i tid Om ett björkbestånd tillåts bli alltför tätt före första gallringen stannar diametertillväxten upp och risken för snöskador ökar.&nbsp;När det är tid för första gallringen så har kvistarna på rotstocken dött och en del av dem har redan fallit av. Utförande av första gallring I vårtbjörksbestånd ska man utföra första gallringen när övre höjden är 13–15 meter och lämna kvar 700–800 träd per hektar. I blandbestånd av vårtbjörk och gran, där granens andel är hög, rekommenderas den nedre gränsen i rekommendationen. Om en björkskog vuxit tätare än vad som rekommenderats i plantskogsskedet skall gallringen göras tidigare även om gallringsuttaget blir mindre. I odlade eller annars jämnhöga vårtbjörksbestånd är val av rätt tidpunkt för första gallring viktig, eftersom diametertillväxten avtar redan efter några år som en följd av eftersatt gallring. Det är viktigt att välja rätt gallringstidpunkt första gallring i vårtbjörksbestånd, lämplig tidpunkt är då beståndet är 13-15 meter högt. Då har kvistrensningen redan skett för rotstockens del, och kronan är ännu livskraftig. Om vårtbjörkarnas kronor på grund av konkurrensen har krympt alltför mycket, till mindre än 50 % av trädhöjden, återhämtar sig inte trädens diametertillväxt tillräckligt efter gallringen. Bild: © Pentti Väisänen.

# Första gallring i skötta, vårtbjörksdominerade bestånd

## Första gallringen måste göras i tid

Om ett björkbestånd tillåts bli alltför tätt före första gallringen stannar diametertillväxten upp och risken för snöskador ökar. När det är tid för första gallringen så har kvistarna på rotstocken dött och en del av dem har redan fallit av.

# Första gallring i skötta, vårtbjörksdominerade bestånd

## Utförande av första gallring

I vårtbjörksbestånd ska man utföra första gallringen när övre höjden är 13–15 meter och lämna kvar 700–800 träd per hektar. I blandbestånd av vårtbjörk och gran, där granens andel är hög, rekommenderas den nedre gränsen i rekommendationen. Om en björkskog vuxit tätare än vad som rekommenderats i plantskogsskedet skall gallringen göras tidigare även om gallringsuttaget blir mindre. I odlade eller annars jämnhöga vårtbjörksbestånd är val av rätt tidpunkt för första gallring viktig, eftersom diametertillväxten avtar redan efter några år som en följd av eftersatt gallring.

I vårtbjörksbestånd är ett program med två kraftiga gallringar lönsammast. För björk strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 50 % av trädets höjd.

I vårtbjörksbestånd är ett program med två kraftiga gallringar lönsammast. För björk strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 50 % av trädets höjd.

Första gallring i skötta, vårtbjörksdominerade bestånd

Fokus på trädbeståndets kvalitet Vid första gallringen avlägsnas i första hand träd av dålig kvalitet, sådana som inte i framtiden ger bra stock av bra kvalitet. Dessutom reglerar man tätheten i beståndet så att man redan vid följande gallring kan avverka stammar som uppnått stockdimension. Enhetskostnaden för virkesdrivningen vid första gallringen är starkt beroende av volymen på de stammar som avverkas. Om röjningen har gjorts vid rätt tidpunkt och varit tillräckligt kraftig, växer träden snabbt och bildar starka stammar och får välutvecklade kronor. En skött skog ger högre inkomster Virkesförsäljningsintäkterna vid första gallringen påverkas i hög grad av hur beståndet har blivit skött i förnyelseskedet och plantskogstadiet. I en skött skog hinner träden bli grova redan före första gallringen. Då får man ett bättre enhetspris för virket och avverkningsuttaget blir också större. Båda faktorerna inverkar på virkesförsäljningsintäkterna. Avverkningen i ett oskött bestånd blir dyr och risken för drivningsskador är större än i ett skött bestånd. I skötta skogar kan man senarelägga första gallringen för att få första gallringen lönsam. I stället för att gallra när övre höjden är 12 meter kan man flytta fram den ända tills övre höjden hunnit bli 15 meter, men då har man färre möjligheter att göra urvalet enligt kvalitet. Huuskonen, S. 2008. Nuorten männiköiden kehitys – taimikonhoito ja ensiharvennus. Helsingin yliopisto, Metsäekologian laitos. Dissertationes Forestales 62.Gallringen får ändå inte skjutas upp så länge att kronorna hinner bli alltför små, eftersom trädens förmåga att utnyttja det utrymme gallringen ger och växa till sig då blir sämre, och risken för snöskador i främst tall- och björkbestånd ökar. Första gallring i samband med annan avverkning För att åstadkomma ett tillräckligt stort avverkningsuttag kan man ibland behöva kombinera första gallringen av ett bestånd med avverkningar som görs i närheten.&nbsp;På det här sättet får man första gallringen utförd i tid och undviker de tilläggskostnader och möjliga virkesproduktionsförluster som en försenad gallring kan innebära.

# Ekonomi och risker i samband med första gallring

## Fokus på trädbeståndets kvalitet

Vid första gallringen avlägsnas i första hand träd av dålig kvalitet, sådana som inte i framtiden ger bra stock av bra kvalitet. Dessutom reglerar man tätheten i beståndet så att man redan vid följande gallring kan avverka stammar som uppnått stockdimension.
Enhetskostnaden för virkesdrivningen vid första gallringen är starkt beroende av volymen på de stammar som avverkas. Om röjningen har gjorts vid rätt tidpunkt och varit tillräckligt kraftig, växer träden snabbt och bildar starka stammar och får välutvecklade kronor.

# Ekonomi och risker i samband med första gallring

## En skött skog ger högre inkomster

Virkesförsäljningsintäkterna vid första gallringen påverkas i hög grad av hur beståndet har blivit skött i förnyelseskedet och plantskogstadiet. I en skött skog hinner träden bli grova redan före första gallringen. Då får man ett bättre enhetspris för virket och avverkningsuttaget blir också större. Båda faktorerna inverkar på virkesförsäljningsintäkterna.
Avverkningen i ett oskött bestånd blir dyr och risken för drivningsskador är större än i ett skött bestånd.
I skötta skogar kan man senarelägga första gallringen för att få första gallringen lönsam. I stället för att gallra när övre höjden är 12 meter kan man flytta fram den ända tills övre höjden hunnit bli 15 meter, men då har man färre möjligheter att göra urvalet enligt kvalitet.

Gallringen får ändå inte skjutas upp så länge att kronorna hinner bli alltför små, eftersom trädens förmåga att utnyttja det utrymme gallringen ger och växa till sig då blir sämre, och risken för snöskador i främst tall- och björkbestånd ökar.

# Ekonomi och risker i samband med första gallring

## Första gallring i samband med annan avverkning

För att åstadkomma ett tillräckligt stort avverkningsuttag kan man ibland behöva kombinera första gallringen av ett bestånd med avverkningar som görs i närheten. På det här sättet får man första gallringen utförd i tid och undviker de tilläggskostnader och möjliga virkesproduktionsförluster som en försenad gallring kan innebära.

Värdet av virket ett ungt gallringsbestånd är ännu lågt. Vid första gallringen blir avverkningsintäkterna små, eftersom avverkningsuttaget närmast består av massa- och energived. Huvudmålet för beståndsvårdande avverkningar är att öka värdetillväxten i beståndet.

Värdet av virket ett ungt gallringsbestånd är ännu lågt. Vid första gallringen blir avverkningsintäkterna små, eftersom avverkningsuttaget närmast består av massa- och energived. Huvudmålet för beståndsvårdande avverkningar är att öka värdetillväxten i beståndet.

Ekonomi och risker i samband med första gallring

Gallringen gör beståndet glesare vilket leder till att de återstående träden får mer växtutrymme och diametertillväxten ökar. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. I unga bestånd blir trädens levande krona snabbt blir mindre och att diametertillväxten avmattas. I äldre bestånd är förändringen inte lika snabb. I synnerhet den första gallringen bidrar till trädets framtida utveckling och värdetillväxt och då den utförs vid rätt tidpunkt har det en positiv inverkan på ekonomin i skogsbruket. Genom gallring kan man också påverka trädslagsfördelningen. Ett mångsidigt trädbestånd är viktigt både med tanke på trädens vitalitet, markvården och mångfalden. Kolbindningen kan säkerställas genom gallring. Genom höggallring kan man producera en större andel grovt virke och förlänga beståndets omloppstid. Syftet med låggallring är att åstadkomma en snabbare diametertillväxt och att generera intäkter snabbare. Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter Både virkesförrådet och kolförrådet kommer att minska tillfälligt på grund av avverkningen.Mäkipää, R.,et al. 2011. How Forest Management and Climate Change Affect the Carbon Sequestration of a Norway Spruce Stand? Multipurpose Forest Management). Journal of Forest Planning 16: 107–120. Lehtonen, A. et al. 2021. Maankäyttösektorin ilmastotoimenpiteet: Arvio päästövähennysmahdollisuuksista. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 65/2021. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 122 s. De kvarvarande trädens ökade tillväxt och livskraft innebär ändå att man med hjälp av gallring kan kan säkra kolbindningen på litet längre sikt, vilket medverkar till att bromsa klimatförändringen. I unga skogar blir trädkronorna snabbt mindre i takt med att beståndet blir tätare. Den här processen sker långsammare i äldre bestånd och på kargare växtplatser. Genom gallring kan man höja kvaliteten på det kvarvarande beståndet och samtidigt gynna diametertillväxten. Detta ökar de framtida avverkningsinkomsterna, och sannolikheten att virket kommer att användas för mer beständiga produkter ökar också, jämfört med om man lämnar gallringen ogjord. Om gallringsstyrkan är lägre än vad gallringsmallarna rekommenderar och/eller om höggallring används där metoden har goda förutsättningar att fungera, kan omloppstiden förlängas och beståndets kolförråd därmed ökas.&nbsp;Saksa ym. Ilmastonmuutos ja metsänhoito. Tässä virallinen viite: Saksa, T. (toim.) 2020. Ilmastonmuutos ja metsänhoito : Yhteenveto ilmastonmuutoksen vaikutuksista metsänhoitoon. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 98/2020. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 48 s. Effekter på markens kolförråd Forskningsresultaten om effekterna av gallring på skogsmarkens kolförråd är inte samstämmiga. Gallring kan tillfälligt öka markens kolförråd genom att det vid gallring uppstår hyggesavfall. I allmänhet har gallringsavverkning emellertid inte visat sig ha en betydande inverkan på utvecklingen av mineraljordarnas kolförråd.&nbsp;Effekten av gallring är i vilket fall som helst mindre och kortare än den för kalavverkning, även om effekterna är dåligt kända.&nbsp;Jandl, R. et al. 2017. Byrne How strongly can forest management influence soil carbon sequestration? Geoderma, 137 (2007), pp. 253-268.Mayer, M. ym., 2020. Tamm Review: Influence of forest management activities on soil organic carbon stocks: A knowledge synthesis. Forest Ecology and Management 466, 118127.Saksa Timo toim. 2020. Ilmastonmuutos ja metsänhoito. På dikad torvmark är gallringarnas inverkan på markens kolförråd och på utsläppen av växhusgaser sannolikt små jämfört med kalavverkning (Korkiakoski, M., Ojanen, P., Penttilä, T., Minkkinen, K., Sarkkola, S., Rainne, J., Laurila, T., Lohila, A. 2020. Impact of partial harvest on CH4 and N2O balances of a drained boreal peatland forest. Agricultural and Forest Meteorology, Vol. 295.Korkiakoski, M. 2020. The short-term effect of partial harvesting and clearcutting on greenhouse gas fluxes and evapotranspiration in a nutrient-rich peatland forest.) eftersom gallring i allmänhet har en liten effekt på grundvattenytans nivå Leppä K., Korkiakosk M, Nieminen M., Laiho R., Hotanen J-P., Kieloaho A-J., Korpela K., Laurila T., Lohila A., Minkkinen K., Mäkipää R., Ojanen P., Pearson M., Penttilä T., Tuovinen J-P., Launiainen S., 2020. Vegetation controls of water and energy balance of a drained peatland forest: Responses to alternative harvesting practices. Agricultural and Forest Meteorology, 295. https://doi.org/10.1016/j.agrformet.2020.108198 och störningen av växtsamhället är betydligt mindre än vid kalavverkning.

# Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

Gallringen gör beståndet glesare vilket leder till att de återstående träden får mer växtutrymme och diametertillväxten ökar. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. I unga bestånd blir trädens levande krona snabbt blir mindre och att diametertillväxten avmattas. I äldre bestånd är förändringen inte lika snabb. I synnerhet den första gallringen bidrar till trädets framtida utveckling och värdetillväxt och då den utförs vid rätt tidpunkt har det en positiv inverkan på ekonomin i skogsbruket.
Genom gallring kan man också påverka trädslagsfördelningen. Ett mångsidigt trädbestånd är viktigt både med tanke på trädens vitalitet, markvården och mångfalden. Kolbindningen kan säkerställas genom gallring. Genom höggallring kan man producera en större andel grovt virke och förlänga beståndets omloppstid. Syftet med låggallring är att åstadkomma en snabbare diametertillväxt och att generera intäkter snabbare.

# Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

## Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter

Både virkesförrådet och kolförrådet kommer att minska tillfälligt på grund av avverkningen. De kvarvarande trädens ökade tillväxt och livskraft innebär ändå att man med hjälp av gallring kan kan säkra kolbindningen på litet längre sikt, vilket medverkar till att bromsa klimatförändringen. I unga skogar blir trädkronorna snabbt mindre i takt med att beståndet blir tätare. Den här processen sker långsammare i äldre bestånd och på kargare växtplatser.
Genom gallring kan man höja kvaliteten på det kvarvarande beståndet och samtidigt gynna diametertillväxten. Detta ökar de framtida avverkningsinkomsterna, och sannolikheten att virket kommer att användas för mer beständiga produkter ökar också, jämfört med om man lämnar gallringen ogjord.
Om gallringsstyrkan är lägre än vad gallringsmallarna rekommenderar och/eller om höggallring används där metoden har goda förutsättningar att fungera, kan omloppstiden förlängas och beståndets kolförråd därmed ökas.

# Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

## Effekter på markens kolförråd

Forskningsresultaten om effekterna av gallring på skogsmarkens kolförråd är inte samstämmiga. Gallring kan tillfälligt öka markens kolförråd genom att det vid gallring uppstår hyggesavfall. I allmänhet har gallringsavverkning emellertid inte visat sig ha en betydande inverkan på utvecklingen av mineraljordarnas kolförråd. Effekten av gallring är i vilket fall som helst mindre och kortare än den för kalavverkning, även om effekterna är dåligt kända.
På dikad torvmark är gallringarnas inverkan på markens kolförråd och på utsläppen av växhusgaser sannolikt små jämfört med kalavverkning () eftersom gallring i allmänhet har en liten effekt på grundvattenytans nivå och störningen av växtsamhället är betydligt mindre än vid kalavverkning.

Gallring är en åtgärd som syftar till produktion av virke i likåldriga skogar. Genom att gallra skapar vi bättre förutsättningar att utnyttja virket i träprodukter och styr samtidigt kolbindningen till de träd som lämnas kvar..

Förröjning

Naturvårdsavverkningar i ekonomiskog

Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

Var medveten om riskerna Gallring av förnyelsemogna granbestånd ska göras först efter noggrant övervägande eftersom avverkningen ökar risken för stormskador och angrepp av rotticka. Trädens förmåga att reagera på det ökade växtutrymmet blir sämre ju äldre beståndet är. På grund av riskfaktorerna är det inte ekonomiskt befogat att gallra förnyelsemogna granbestånd, åtminstone inte på riskområden. Om avsikten är att förnya skogen genom skärmställning kan den sista gallringen göras i form av en ljushuggning vilket skapar bättre förutsättningar för naturlig plantsättning. I granskogar kan man vid senare gallringar avlägsna också härskande träd. Det är då frågan om höggallring. Bild: © Pentti Väisänen.

# Senare gallring i grandominerade bestånd

## Var medveten om riskerna

Gallring av förnyelsemogna granbestånd ska göras först efter noggrant övervägande eftersom avverkningen ökar risken för stormskador och angrepp av rotticka. Trädens förmåga att reagera på det ökade växtutrymmet blir sämre ju äldre beståndet är. På grund av riskfaktorerna är det inte ekonomiskt befogat att gallra förnyelsemogna granbestånd, åtminstone inte på riskområden.
Om avsikten är att förnya skogen genom skärmställning kan den sista gallringen göras i form av en ljushuggning vilket skapar bättre förutsättningar för naturlig plantsättning.

Det mest lönsamma skötselprogrammet för grandominerade skogar omfattar två gallringsavverkningar före förnyelseavverkningen. Om man vill förlänga omloppstiden kan ännu en tredje gallring i form av höggallring vara ekonomiskt motiverad. I granskog ökar höggallring i någon mån både tillväxten och utfallet jämfört med låggallring. Då man upprätthåller trädskagsblandingen skall man se till att också tallen och lövträden får tillräckligt med ljus. För blandskogar kan man tillämpa egna gallringsmallar, som beaktar de olika trädslagens tillväxtkrav.

Det mest lönsamma skötselprogrammet för grandominerade skogar omfattar två gallringsavverkningar före förnyelseavverkningen. Om man vill förlänga omloppstiden kan ännu en tredje gallring i form av höggallring vara ekonomiskt motiverad. I granskog ökar höggallring i någon mån både tillväxten och utfallet jämfört med låggallring. Då man upprätthåller trädskagsblandingen skall man se till att också tallen och lövträden får tillräckligt med ljus. För blandskogar kan man tillämpa egna gallringsmallar, som beaktar de olika trädslagens tillväxtkrav.

Senare gallring i grandominerade bestånd

Fokusera på virkeskapitalets avkastning I yngre gallringsskogar kan man hålla kapitalets avkastningsgrad hög genom att styra tillväxten till träd av god kvalitet, med andra ord satsa på värdetillväxten. Ju äldre skogen blir, desto mer kapital är bundet i den, men värdetillväxten planar ut och börjar till slut gå ned då trädens tillväxt avtar. Därför sjunker kapitalets avkastningsprocent i en något äldre skog. Avkastningsprocenten för en äldre gallringsskog kan höjas genom gallringar, med andra ord genom att minska det kapital som är bundet i träden. Tidpunkten för gallringen samt gallringsmetoden och -styrkan påverkar både de avverkningsintäkter som gallringen ger och utvecklingen i det kvarvarande beståndet. För de vanligaste trädslagen och ståndorterna finns gallringsmallar som underlättar beslutsfattandet i samband med gallringsavverkningar. Gallringsmallarna är uppgjorda så att man har beaktat både nuvärdet för det framtida kassaflödet (kalkylränta 2-3 %) och olika riskfaktorer. Mallarna garanterar inte att ett ekonomiskt optimalt resultat uppnås i alla situationer, men de kan tryggt användas för olika slags bestånd. Mallarna baseras på generaliseringar av hur bestånden normalt utvecklar sig, både för naturligt uppkomna skogar och odlade bestånd. Utvecklingen i odlade bestånd är ofta kraftig och man kan hålla dem tätare än motsvarande bestånd som uppstått på naturlig väg. Om avkastningskravet är lågt, kan man binda mer kapital i trädbeståndet, vilket leder till tätare skogar. Om avkastningskravet höjs, blir kapitalet dyrare och då är det mer lönsamt att hålla beståndet glesare för att minska det kapital som är bundet i beståndet. Den optimala grundytan är som störst i mitten av omloppstiden, och det lönar sig ofta att minska på virkeskapitalet nära slutet av omloppstiden så att avkastningsprocenten inte sjunker så mycket på grund av det kapital som är bundet i beståndetKuuluvainen, J. &amp; Valsta, L. 2009. Metsäekonomian perusteet. Gaudeamus Helsinki University Press. . Intäkter från virkesförsäljning Gallringens lönsamhet beror direkt av nivån på rotpriser eller leveranspriser och gallringens inverkan på intäkter från framtida virkesförsäljningar. Behandlingsytans storlek, avverkningsuttagets storlek, stockstammarnas medelstorlek och när på året ytan kan avverkas påverkar direkt vilket pris man kommer att få när man säljer virket. På skogsfastigheter där det går många år mellan avverkningarna och där avståndet till närmaste skogsbilväg kan vara långt, är det viktigt att göra en uppskattning av om det lönar sig utföra enstaka gallringar med litet virkesuttag. På näringsfattiga torvmarker och på lågproducerande marker i norra Finland lönar det sig att sätta flera enskilda gallringsobjekt och andra skogsvårdsobjekt i skick samtidigt så att de bildar en större helhet. Kraftig gallring ökar skaderiskerna Efter en gallring ökar i allmänhet risken för skador pga av olika naturfenomen. I unga gallringsskogar ökar speciellt risken för snöskador medan stormskadorna utgör det största hotet i äldre gallringsskogar. Risken för skador ökar ju tätare skogen varit före gallringen och ju kraftigare gallringen varit. Genom att skjuta upp en gallring kan man få större intäkter för virkesförsäljning längre fram, men samtidigt ökar skaderisken. Både yngre och äldre grandominerade bestånd är rätt flexibla när det gäller gallringsstyrkan. I grandominerade bestånd utför man normalt två gallringar under omloppstiden. En tredje gallring ökar skaderisken och ökar inte just nuvärdet av nettointäkterna. För gran är det möjligt att använda ett skötselprogram med endast en gallring. I sådana fall blir nuvärdet av nettointäkterna något lägre, men drivningsskadorna blir mindre och risken för spridning av rotticka minimeras. Om man riktar in sig på endast en gallring under omloppstiden så bör det beaktas redan i samband med röjningen. Efter röjningen ska plantskogen då vara glesare än normalt (1 200-1 400 stammar per hektar). I tallbestånd förorsakar kraftiga gallringar betydande tillväxtförluster, och nettointäkternas nuvärde minskar klart. Därför lämpar sig ett skötselprogram med bara en gallring dåligt för tallbestånd. I tallbestånd av bra kvalitet kan en tredje gallring vara befogad eftersom man därigenom kan trygga en hög värdetillväxt jämfört med det kapital som är bundet i beståndet. En frisk, livskraftig och tillräckligt stor krona garanterar tallarnas diametertillväxt och gör dem tåliga mot snö och vind. Bild: © Sami Karppinen. Exempel: Skötselprogrammets inverkan på markvärdet i granbestånd I exemplet jämförs markvärdet för olika skötselprogram som omfattar en, två eller tre gallringar i ett planterat granbestånd på lundartad mo i södra Finland. Exemplet är från Hattula (1235 d.d.). Markvärdet är en uppskattning av nettonuvärdet av intäkter och kostnader för uppdrivningen av ett bestånd, då man tänker sig att man upprepar samma skötselprogram i oändlig framtid från det att beståndet etablerats. Det här betraktelsesättet lämpar sig väl för jämförelse mellan olika skötselprogram. Skillnaderna i markvärde mellan olika skötselprogram är relativt små. Ett skötselprogram med bara en gallring ger ett markvärde som är 10 % lägre vid tre procents kalkylränta och 20 % lägre om räntan är fyra procent. Grundytans utveckling hos gran vid olika skötselprogram. Exempel: Skötselprogrammets inverkan på markvärdet i tallbestånd I exemplet jämförs virkesproduktionen och markvärdet i ett sått tallbestånd på karg mo i Kajanaland, Paltamo (992 d.d.), med skötselprogram som omfattar en, två respektive tre gallringar.
Markvärdet är en uppskattning av nettonuvärdet av intäkter och kostnader för uppdrivningen av ett bestånd, då man tänker sig att man upprepar samma skötselprogram i oändlig framtid från det att beståndet etablerats. Det här betraktelsesättet lämpar sig väl för jämförelse mellan olika skötselprogram. I tallbestånd förorsakar mycket kraftiga gallringar betydande produktionsförluster. Med ett avkastningskrav på två procent är det skötselprogram som baserar sig på två gallringar det mest lönsamma. Alternativet med bara en gallring ger ett över 20 % lägre markvärde. Med ett avkastningskrav på tre respektive fyra procent leder samtliga skötselprogram till ett negativt markvärde. På grund av ståndortens svaga produktionsförmåga räcker de framtida avverkningsintäkterna inte till för att täcka beståndets etableringskostnader, vilket innebär att skogsodling inte är ekonomiskt lönsamt. Grundytans utveckling hos tall vid olika skötselprogram.

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Fokusera på virkeskapitalets avkastning

I yngre gallringsskogar kan man hålla kapitalets avkastningsgrad hög genom att styra tillväxten till träd av god kvalitet, med andra ord satsa på värdetillväxten. Ju äldre skogen blir, desto mer kapital är bundet i den, men värdetillväxten planar ut och börjar till slut gå ned då trädens tillväxt avtar. Därför sjunker kapitalets avkastningsprocent i en något äldre skog. Avkastningsprocenten för en äldre gallringsskog kan höjas genom gallringar, med andra ord genom att minska det kapital som är bundet i träden.
Tidpunkten för gallringen samt gallringsmetoden och -styrkan påverkar både de avverkningsintäkter som gallringen ger och utvecklingen i det kvarvarande beståndet. För de vanligaste trädslagen och ståndorterna finns gallringsmallar som underlättar beslutsfattandet i samband med gallringsavverkningar.
Gallringsmallarna är uppgjorda så att man har beaktat både nuvärdet för det framtida kassaflödet (kalkylränta 2-3 %) och olika riskfaktorer. Mallarna garanterar inte att ett ekonomiskt optimalt resultat uppnås i alla situationer, men de kan tryggt användas för olika slags bestånd. Mallarna baseras på generaliseringar av hur bestånden normalt utvecklar sig, både för naturligt uppkomna skogar och odlade bestånd. Utvecklingen i odlade bestånd är ofta kraftig och man kan hålla dem tätare än motsvarande bestånd som uppstått på naturlig väg.

Om avkastningskravet är lågt, kan man binda mer kapital i trädbeståndet, vilket leder till tätare skogar. Om avkastningskravet höjs, blir kapitalet dyrare och då är det mer lönsamt att hålla beståndet glesare för att minska det kapital som är bundet i beståndet. Den optimala grundytan är som störst i mitten av omloppstiden, och det lönar sig ofta att minska på virkeskapitalet nära slutet av omloppstiden så att avkastningsprocenten inte sjunker så mycket på grund av det kapital som är bundet i beståndet.

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Intäkter från virkesförsäljning

Gallringens lönsamhet beror direkt av nivån på rotpriser eller leveranspriser och gallringens inverkan på intäkter från framtida virkesförsäljningar. Behandlingsytans storlek, avverkningsuttagets storlek, stockstammarnas medelstorlek och när på året ytan kan avverkas påverkar direkt vilket pris man kommer att få när man säljer virket.
På skogsfastigheter där det går många år mellan avverkningarna och där avståndet till närmaste skogsbilväg kan vara långt, är det viktigt att göra en uppskattning av om det lönar sig utföra enstaka gallringar med litet virkesuttag. På näringsfattiga torvmarker och på lågproducerande marker i norra Finland lönar det sig att sätta flera enskilda gallringsobjekt och andra skogsvårdsobjekt i skick samtidigt så att de bildar en större helhet.

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Kraftig gallring ökar skaderiskerna

Efter en gallring ökar i allmänhet risken för skador pga av olika naturfenomen. I unga gallringsskogar ökar speciellt risken för snöskador medan stormskadorna utgör det största hotet i äldre gallringsskogar. Risken för skador ökar ju tätare skogen varit före gallringen och ju kraftigare gallringen varit. Genom att skjuta upp en gallring kan man få större intäkter för virkesförsäljning längre fram, men samtidigt ökar skaderisken.
Både yngre och äldre grandominerade bestånd är rätt flexibla när det gäller gallringsstyrkan. I grandominerade bestånd utför man normalt två gallringar under omloppstiden. En tredje gallring ökar skaderisken och ökar inte just nuvärdet av nettointäkterna.
För gran är det möjligt att använda ett skötselprogram med endast en gallring. I sådana fall blir nuvärdet av nettointäkterna något lägre, men drivningsskadorna blir mindre och risken för spridning av rotticka minimeras. Om man riktar in sig på endast en gallring under omloppstiden så bör det beaktas redan i samband med röjningen. Efter röjningen ska plantskogen då vara glesare än normalt (1 200-1 400 stammar per hektar).

I tallbestånd förorsakar kraftiga gallringar betydande tillväxtförluster, och nettointäkternas nuvärde minskar klart. Därför lämpar sig ett skötselprogram med bara en gallring dåligt för tallbestånd. I tallbestånd av bra kvalitet kan en tredje gallring vara befogad eftersom man därigenom kan trygga en hög värdetillväxt jämfört med det kapital som är bundet i beståndet.

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Exempel: Skötselprogrammets inverkan på markvärdet i granbestånd

I exemplet jämförs markvärdet för olika skötselprogram som omfattar en, två eller tre gallringar i ett planterat granbestånd på lundartad mo i södra Finland. Exemplet är från Hattula (1235 d.d.).
Markvärdet är en uppskattning av nettonuvärdet av intäkter och kostnader för uppdrivningen av ett bestånd, då man tänker sig att man upprepar samma skötselprogram i oändlig framtid från det att beståndet etablerats. Det här betraktelsesättet lämpar sig väl för jämförelse mellan olika skötselprogram.
Skillnaderna i markvärde mellan olika skötselprogram är relativt små. Ett skötselprogram med bara en gallring ger ett markvärde som är 10 % lägre vid tre procents kalkylränta och 20 % lägre om räntan är fyra procent.

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Exempel: Skötselprogrammets inverkan på markvärdet i granbestånd

### Skötselprogrammets inverkan på markvärdet i granbestånd.

##  [Skötselprogrammets inverkan på länsamheten för granbestånd](/sv/node/859)

Table
| Kalkylränta |   | 2 % | 2 % | 2 % | 3 % | 3 % | 3 % | 4 % | 4 % | 4 % |
|   |   | 1 gallr. | 2 gallr. | 3 gallr. | 1 gallr. | 2 gallr. | 3 gallr. | 1 gallr. | 2 gallr. | 3 gallr. |
| Markvärde, €/ha |   | 7455 | 7968 | 7984 | 3096 | 3362 | 3387 | 932 | 1158 | 1179 |
| Omloppstid, år |   | 86 | 86 | 86 | 66 | 71 | 71 | 66 | 66 | 66 |
| Åtgärd | År | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| Admin. kostnader, €/ha |   | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år |
| Förnyelse, €/ha |  | - 1 272 | - 1 272 | - 1 272 | - 1 272 | - 1 272 | - 1 272 | - 1 272 | - 1 272 | - 1 272 |
| Gräs- och slyröjning, €/ha  | 4 | - 319 | - 319 | - 319 | - 319 | - 319 | - 319 | - 319 | - 319 | - 319 |
| Röjning, €/ha | 9 | - 465 |   |   | - 465 |   |   | - 465 |   |   |
|   | 13 |   | - 465 | - 465 |   | - 465 | - 465 |   | - 465 | - 465 |
| Första gallring, €/ha | 36 |   | 3200 | 2975 |   | 3200 | 2975 |   | 3200 | 2975 |
|   | 41 | 5545 |   |   | 5545 |   |   | 5545 |   |   |
| Andra gallring, €/ha | 46 |   |   | 3155 |   |   | 3155 |   |   | 3155 |
|   | 51 |   | 5590 |   |   | 5590 |   |   | 5590 |   |
| Tredje gallring, €/ha | 56 |   |   | 4650 |   |   | 4650 |   |   | 4650 |
| Slutavverkning, €/ha |   | 41180 | 37520 | 34010 | 26205 | 26515 | 23600 | 26205 | 22770 | 20055 |
Eri kasvatusohjelmien vaikutus paljaan maan arvoon kuusikossa.
solut: kassavirta

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Exempel: Skötselprogrammets inverkan på markvärdet i tallbestånd

I exemplet jämförs virkesproduktionen och markvärdet i ett sått tallbestånd på karg mo i Kajanaland, Paltamo (992 d.d.), med skötselprogram som omfattar en, två respektive tre gallringar. Markvärdet är en uppskattning av nettonuvärdet av intäkter och kostnader för uppdrivningen av ett bestånd, då man tänker sig att man upprepar samma skötselprogram i oändlig framtid från det att beståndet etablerats. Det här betraktelsesättet lämpar sig väl för jämförelse mellan olika skötselprogram.
I tallbestånd förorsakar mycket kraftiga gallringar betydande produktionsförluster. Med ett avkastningskrav på två procent är det skötselprogram som baserar sig på två gallringar det mest lönsamma. Alternativet med bara en gallring ger ett över 20 % lägre markvärde.
Med ett avkastningskrav på tre respektive fyra procent leder samtliga skötselprogram till ett negativt markvärde. På grund av ståndortens svaga produktionsförmåga räcker de framtida avverkningsintäkterna inte till för att täcka beståndets etableringskostnader, vilket innebär att skogsodling inte är ekonomiskt lönsamt.

# Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

## Exempel: Skötselprogrammets inverkan på markvärdet i tallbestånd

### Skötselprogrammets inverkan på markvärdet i tallbestånd.

##  [ Skötselprogrammens inverkan på lönsamheten för tall](/sv/node/856)

Table
| Kalkylränta |   | 2 % | 2 % | 2 % | 2 % | 3 % | 3 % | 3 % | 4 % | 4 % | 4 % |
|   |   | 1 gallr. | 2 gallr. | 3 gallr. | 3 gallr. | 1 gallr. | 2 gallr. | 3 gallr. | 1 gallr. | 2 gallr. | 3 gallr. |
| Markvärde, €/ha |   | 659 | 839 | 727 | 727 | -188 | -97 | -176 | -496 | -455 | -493 |
| Omloppstid, år |   | 97 | 102 | 102 | 102 | 87 | 92 | 97 | 77 | 87 | 77 |
| Åtgärd | År | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde | Kassaflöde |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| Admin. kostnader, €/ha |   | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år | - 11/år |
| Förnyelse, €/ha |  | - 393 | - 393 | - 393 | - 393 | - 393 | - 393 | - 393 | - 393 | - 393 | - 393 |
| Röjning, €/ha | 15 | - 465 | - 465 | - 465 | - 465 | - 465 | - 465 | - 465 | - 465 | - 465 | - 465 |
| Första gallring, €/ha | 47 |   | 520 | 520 | 520 |   | 520 | 520 |   | 520 | 520 |
|   | 52 | 910 |   |   |   | 910 |   |   | 910 |   |   |
| Andra gallring, €/ha | 62 |   | 1710 | 1550 | 1550 |   | 1710 |   |   | 1710 | 1550 |
| Tredje gallring, €/ha | 77 |   |   | 2000 | 2000 |   |   | 2000 |   |   | - |
| Slutavverkning, €/ha |   | 11090 | 10725 | 8130 | 8130 | 8850 | 8480 | 7175 | 6420 | 7260 | 4920 |
Eri kasvatusohjelmien vaikutus paljaan maan arvoon männikössä.

Gallringsavverkningar ger en ekonomisk avkastning av det värde som beståndet representerar, det kvarvarande beståndets värdetillväxt ökar och samtidigt reglerar man mängden kapital som är bundet till beståndet. Målet är att styra beståndens utveckling så att nettonuvärdet för virkesproduktionen är så högt som möjligt. Efter en gallring ökar i allmänhet risken för skador av olika naturfenomen.

Gallringsavverkningar ger en ekonomisk avkastning av det värde som beståndet representerar, det kvarvarande beståndets värdetillväxt ökar och samtidigt reglerar man mängden kapital som är bundet till beståndet. Målet är att styra beståndens utveckling så att nettonuvärdet för virkesproduktionen är så högt som möjligt. Efter en gallring ökar i allmänhet risken för skador av olika naturfenomen.

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Gallring

Tidpunkt för gallringar på torvmarker

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Första gallring i skötta, talldominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Första gallring i skötta, grandominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Första gallring i skötta, glasbjörksdominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Första gallring i skötta, vårtbjörksdominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Ekonomi och risker i samband med första gallring

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Bromsa klimatförändringen - Gallringsavverkning

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Senare gallring i grandominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Ekonomi och risker i samband med beståndsvårdande avverkningar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Sökning och meny