Mål för första gallringen Första gallringen är en skogsvårdande åtgärd som har stor betydelse för trädbeståndets utveckling och värdetillväxt.&nbsp;Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten.&nbsp;När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas.&nbsp;En första gallring är nästan alltid nödvändig om målet är att snabbt få grova stockträd. Det skogliga tillståndet avgör För att beståndet ska hållas livskraftigt är bäst att utföra första gallringen först och främst utgående från beståndets skogliga tillstånd.&nbsp;Virkesförsäljningsintäkterna vid första gallringen påverkas i hög grad av hur beståndet har blivit skött i förnyelseskedet och plantskogsstadiet. Särskilt i första gallringar i tallbestånd och vårtbjörksbestånd ska man försöka förbättra trädbeståndets kvalitet genom att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet.&nbsp;Vid gallringen bör man ta bort träd av dålig kvalitet och träd som är i dåligt skick, och vid kvalitetsgallring också härskande träd så att tätheten följer gallringsmallarna.&nbsp;Träd av sämre kvalitet kan lämnas som utfyllnad och som naturvårdsträd. På barrträdsdominerade objekt kan man lämna kvar lövträd på lämpliga platser för att få flera trädslag i beståndet. Med tanke på beståndets utveckling är det viktigt att första gallringen utförs i tid. Man ska utföra första gallringen innan trädkronorna hinner bli alltför små.&nbsp;I klenare gallringsskog är den gröna kronans andel av trädlängden - kronförhållandet - ett bra mått på hur livskraftigt beståndet är, och samtidigt en indikator för gallringsbehovet.&nbsp;Långa, klena stammar med högt uppskjutna kronor växer dåligt, reagerar långsamt på gallring, är känsliga för snö- och vindskador och också utsatta för andra skador.&nbsp;Första gallringen ska man beroende på huvudträdslag, stamantal och ståndort utföra när beståndets övre höjd är 12–15 meter. Tidpunkt för första gallring Tidpunkten för första gallringen är en kompromiss mellan avverkningsuttag, avverkningskostnader och kravet på att trädkronorna ska vara livskraftiga.&nbsp;Behovet av avverkningar i andra bestånd på skogsfastigheten kan också påverka gallringstidpunkten.&nbsp;För att kvaliteten inte ska försämras i det kvarstående beståndet, ska man utföra första gallringen innan kvistiga träd som hör till det härskande trädskiktet hinner börja förstöra trädkronorna på träd som hör till det medhärskande kronskiktet och är av högre kvalitet. i första hand med hjälp av gallringsmallarna (övre höjd/stamantal) i andra hand utgående från kronandelen hos de träd som ska bli kvar De åtgärder som har utförts i plantskogsstadiet inverkar på kronornas skick, på tidpunkten för första gallringen och på intäkterna från virkesförsäljningen.&nbsp;I oskötta bestånd måste första gallringen utföras tidigare än i skötta, vilket gör att virkesutfallet blir mindre och därmed också intäkterna från virkesförsäljningen. Kronförhållandet hos beståndet efter första gallringen i tallbestånd minst 40 % i björkbestånd minst 50 % i granbestånd minst 60 % På torvmarker kan en gallring vara tillräcklig På grund av de svåra drivningsförhållandena på torvmark kan det vara skäl att begränsa antalet gallringar.&nbsp;I talldominerade skogar är det vanligen tillräckligt med en gallring på kargare ståndorter och två på bördigare.&nbsp;I grandominerade skogar kan det vara skäl att begränsa antalet gallringar till 1-2 på grund av risken för drivningsskador.&nbsp;Vid skötsel av glasbjörk på bördiga torvmarker räcker det med en gallring, eller så kan man rikta in sig på produktion av massa- och energived och avstå från gallring helt och hållet. Tumregler för första gallring av torvmarksskogar Glasbjörk avlägsnas vid gallringar, både på myrar och i kärr om de stör utvecklingen av ekonomiskt sett värdefullare trädslag. På myrar ger normala och kraftiga gallringar större virkesutfall (uttaget 35-50 %). Första gallringen på tallbevuxna myrar utförs som kvalitetsgallring, där de kvalitativt sett bästa stammarna lämnas kvar. I unga bestånd på kärrmark görs första gallringen kraftigare, de följande med normal gallringsstyrka.&nbsp;I norra Finland bör gallringsstyrkan vara svagare. Vid behov utförs en iståndsättningsdikning i samband med första gallringen, och före det en gödsling vid behov. Första gallring ger blygsamma inkomster, men är nödvändig för att beståndet ska utvecklas väl. Bild: © Pentti Väisänen.

Alaharvennus on harvennustapa, joka sopii kaikenikäisiin ja eri puulajien tasarakenteisin metsiköihin. Kasvamaan jätetään ensisijaisesti laadultaan metsikön parhaat valta- ja lisävaltapuut, joilla on rungon laadun puolesta mahdollisuus kasvaa tukkipuiksi. Alaharvennuksen tavoitteena on saada puusto järeytymään nopeasti ja tuottamaan nopeammin tuloja seuraavissa hakkuissa.

Vid låggallring avlägsnas
- skadade och sjuka träd
- träd som inte hör till de härskande och merhärskande skikten
- härskande träd som är krokiga, har förgreningar i stockandelen av stammen eller grova kvistar, så att grundytan i det kvarvarande trädbeståndet följer gallringsmallarna och att trädbeståndet har så god kvalitet och tillväxt som möjligt. Mindre träd och naturvårdsträd av låg kvalitet eller lågt ekonomiskt värde kan också lämnas som utfyllnad.

Ennakkoraivauksessa poistetaan puunkorjuuta haittaavaa alikasvosta, joka on kasvatettavan puuston alle luontaisesti syntynyttä nuorta puustoa. Raivauksen tavoitteena on parantaa korjuuoloja ja vähentää puustovaurioiden riskiä.

Förröjning kan avsevärt underlätta den maskinell drivningen, minska skadorna på trädbeståndet och göra objektet mera lockande för virkesköpare. Röjningen syftar till att avlägsna den underväxt som hindrar sikten och försvårar placeringen av fällhuvudet intill stambasen på de träd som ska fällas. Underväxt som inte försvårar drivningen ska man inte röja bort i och med att det gör röjningen dyrare och minskar mångfalden och levnadsbetingelserna för viltet.

Ensiharvennus on ensimmäinen kasvatushakkuu, ja se tuottaa myyntikelpoista kuitu- ja energiapuuta. Ensiharvennuksen tärkein tavoite on parantaa kasvatettavan puuston laatua ja turvata puuston järeytymistä.

Förstagallringen är en skogsvårdsåtgärd som har stor betydelse för hur beståndet utvecklas i framtiden och vilken dess värdetillväxt blir. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. Om man vill att beståndet ska producera grov stock så snabbt som möjligt är förstagallringen en nära nog nödvändig åtgärd.
Förstagallringen görs i allmänhet då beståndets övre höjd är 12-15 meter. Tidpunkten är beroende av huvudträdslaget, stammarnas storlek, tätheten i beståndet och ståndorten. Kvaliteten på beståndet förbättras om man ser till att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet vid förstagallringen. Träd i dåligt skick eller av dålig kvalitet gallras bort, bland dem också härskande träd av dålig kvalitet, samtidigt som man strävar till att uppnå målsatt täthet.

Hankintakauppa on kauppatapa, jossa puun myyjä vastaa puunkorjuusta.

Vid en leveransaffär svarar skogsägaren själv för avverkning och transport genom att leverera en överenskommen mängd virke, som uppfyller kraven på mått och kvalitet, till på förhand överenskomna lagerplatser inom utsatt tid. Före avverkningen kommer man överens om den virkesmängd som skall levereras, om virkessortimentens mått, om priser, om lagerplatser och om leveranstidtabell.

Harvennusmalli määrittää, milloin metsikkö kannattaa harventaa sekä kuinka paljon puustoa tulisi jättää harvennuksen jälkeen.

Garllingsmallarna är avsedda för bestånd som sedan plantskogsskedet har skötts enligt rekommendationerna för skogsvård. Vid beståndsvård trädskiktvis väljer skogsägaren gallringsmall utgående från sina egna mål. Ett skött bestånd gallras 1-3 gånger före förnyelseavverkning.

Enligt gallringsmallen rekommenderas gallring när beståndet når över stämplingsgränsen (den streckade linjen), se exemplet ovan. Y-axeln beskriver beståndets täthet uttryckt i grundyta (m²/ha). X-axeln anger beståndets höjd (m). Vid gallring minskar beståndet så att det placerar sig på den blå linjen, som beskriver kvarvarande bestånd. Minimimängden, dvs. den så kallade "laggränsen" syns i bilden som en röd linje. Vid första gallring och energivedsavverkning rekommenderas att man använder sig av stamantal (st/ha) för att beskriva beståndets täthet.
Standardmallarna för gallring i ekonomiskog är ett säkert alternativ som passar för de flesta situationer. De representerar ett alternativ där ekonomiska mål, hantering av risker för skogsskador och kolbindning bildar en balanserad helhet. Skogsägaren kan också, förutom gallringsmallar för hög- och låggallring, välja gallringsmallar för förlängd omloppstid eller för blandbestånd.

Kasvatushakkuilla (harvennushakkuilla) turvataan hyvälaatuisen ja arvokkaan puuston kasvuedellytykset ja tuotetaan puunmyyntituloa sekä parannetaan kasvatuksen taloudellista kannattavuutta. Kasvatushakkuut ovat jaksollisen metsänkasvatuksen ainespuuntuotantoon tähtäävä toimenpide. Ensiharvennukset ja myöhemmät harvennukset ovat kasvatushakkuita. Harvennuksissa vähennetään puustoa, jotta jäljelle jäävät puut saavat lisää kasvutilaa ja järeytyminen nopeutuu. Tasaikäisrakenteisten metsien harvennustavat ovat ala- ja yläharvennus.

Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. I unga bestånd blir kronorna lätt uppskjutna då skogen blir tätare. I äldre bestånd och på kargare mark är den här utvecklingen inte lika snabb. Förstagallringen har en speciellt stor inverkan på beståndets framtida utveckling och värdetillväxt och det är viktigt att utföra den i tid, också med tanke på ekonomin.
En gallring ger förutsättningar att påverka trädslagsfördelningen. Ett mångsidigt trädbestånd är viktigt med tanke på skogens livskraft, markegenskaperna och den biologiska mångfalden. Också kolbindningsförmågan påverkas positivt. Minimitätheten i gallrade bestånd fastställs genom förordning. Om beståndet är för glest, följer en skyldighet att förnya skogen. De rekommendationer som finns i skogsvårdsrekommendationerna är satta så att de alltid ligger något högre än lagens krav.

Puun latvussuhde tarkoittaa puun elävän latvuston pituuden osuutta puun pituudesta. Tunnusta käytetään puun elinvoimaisuuden ja kasvukunnon kuvaamiseen. Metsikkötasolla puuston latvussuhdetta käytetään harvennustarpeen määrittämiseen.

Den del av trädet som sträcker sig från de nedersta levande grenarna ända till trädtoppen benämns krona. Hur kronan utvecklas påverkas av beståndets täthet, dvs. tillväxtutrymmet och tillgången på näringsämnen. När trädbeståndets tillväxt fortsätter efter plantskogsstadiet slutar sig beståndet och de nedersta grenarna klarar sig inte längre utan dör. Den levande kronans nedre gräns flyttar sig högre upp och grenarna faller av efter hand.
Exempel: om trädets höjd är 15 meter och den levande kronans höjd är 7,5 meter är kronförhållandet 50 procent.

Puuston riukuuntuminen tarkoittaa tilannetta, jossa liian tiheästi kasvavat puut ovat kasvaneet pituutta, mutta rungot eivät ole järeytyneet.

En oskött plantskog och en försenad första gallring leder till att träden växer för tätt och tävlar om ljus och näringsämnen. Detta leder till att beståndet utvecklas till en störskog: stammarnas diameter blir liten, kronorna förminskas, risken för snö- och stormskador ökar och produktionen av stock blir sämre. Ett bestånd som har utvecklats till en störskog är en utmaning i kommande beståndsvård.

Taimikonharvennuksessa kasvatettavan puuston tiheys ja puulajisuhteet harvennetaan tavoitteen mukaiseksi. Taimikonharvennuksen tavoitteena on, että ensiharvennuksessa korjattavat puut ovat järeydeltään myyntiin kelpaavia. Pääsääntöisesti työ tehdään varttuneessa taimikossa.

Röjning utförs i äldre plantskog där det finns ett behov att reglera plantskogens täthet och trädslagsförhållanden. Röjningsbehovet påverkas av både ståndorten och den tidigare skötseln av beståndet, såsom förnyelsemetod och eventuell slyröjning.
Vid röjning av plantskog gynnas de plantor som växer bäst och är av hög kvalitet, oberoende om de är odlade eller har uppkommit på naturlig väg. Vid röjningen avlägsnas i första hand träd som har felaktigheter eller är av dålig kvalitet. Efter röjningen ska plantskogen vara jämn och lagom tät. Röjningen skapar utrymme för plantorna att växa, vilket främjar diameterutvecklingen, plantornas livskraft och minskar risken för att enskilda träd drabbas av växtsjukdomar.

Metsikössä sadan paksuimman puun keskipituutta (m) hehtaarilla kutsutaan valtapituudeksi. Valtapituutta käytetään arvioidessa metsikön harvennustarvetta ja kasvatuskelpoisuutta.

Den övre höjden kan mätas genom att lägga ut provytor med en radie på 5,64 meter och på varje provyta mäta det grövsta trädets höjd. Den övre höjden används i gallringsmallarna tillsammans med grundytan.

Vallitsevaan latvuskerrokseen kuuluvia puita kutsutaan valtapuiksi.

De högsta träden och de som hör till det dominerande kronskiktet bildar de dominerande träden. De dominerande träden sätter sin prägel på landskapet och deras tillväxtförhållanden är bättre än hos övriga träd.

Harvennushakkuilla ohjataan puuston kehittymistä haluttuun suuntaan poistamalla osa puustosta ja tekemällä tilaa kasvatettaville puille. Harvennuksia voidaan tehdä joustavasti monin eri tavoin metsänomistajan tavoitteista ja metsän ominaisuuksista riippuen.
Harvennuksella edistetään kasvatettavan puuston järeytymistä ja elinvoimaisuutta. Harvennusten avulla metsänomistaja voi myös saada puunmyyntituloja.

# Första gallring

## Mål för första gallringen

Första gallringen är en skogsvårdande åtgärd som har stor betydelse för trädbeståndets utveckling och värdetillväxt. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. En första gallring är nästan alltid nödvändig om målet är att snabbt få grova stockträd.

# Första gallring

## Det skogliga tillståndet avgör

För att beståndet ska hållas livskraftigt är bäst att utföra första gallringen först och främst utgående från beståndets skogliga tillstånd. Virkesförsäljningsintäkterna vid första gallringen påverkas i hög grad av hur beståndet har blivit skött i förnyelseskedet och plantskogsstadiet.
Särskilt i första gallringar i tallbestånd och vårtbjörksbestånd ska man försöka förbättra trädbeståndets kvalitet genom att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet. Vid gallringen bör man ta bort träd av dålig kvalitet och träd som är i dåligt skick, och vid kvalitetsgallring också härskande träd så att tätheten följer gallringsmallarna. Träd av sämre kvalitet kan lämnas som utfyllnad och som naturvårdsträd. På barrträdsdominerade objekt kan man lämna kvar lövträd på lämpliga platser för att få flera trädslag i beståndet.
Med tanke på beståndets utveckling är det viktigt att första gallringen utförs i tid. Man ska utföra första gallringen innan trädkronorna hinner bli alltför små. I klenare gallringsskog är den gröna kronans andel av trädlängden - kronförhållandet - ett bra mått på hur livskraftigt beståndet är, och samtidigt en indikator för gallringsbehovet. Långa, klena stammar med högt uppskjutna kronor växer dåligt, reagerar långsamt på gallring, är känsliga för snö- och vindskador och också utsatta för andra skador. Första gallringen ska man beroende på huvudträdslag, stamantal och ståndort utföra när beståndets övre höjd är 12–15 meter.

# Första gallring

## Tidpunkt för första gallring

Tidpunkten för första gallringen är en kompromiss mellan avverkningsuttag, avverkningskostnader och kravet på att trädkronorna ska vara livskraftiga. Behovet av avverkningar i andra bestånd på skogsfastigheten kan också påverka gallringstidpunkten. För att kvaliteten inte ska försämras i det kvarstående beståndet, ska man utföra första gallringen innan kvistiga träd som hör till det härskande trädskiktet hinner börja förstöra trädkronorna på träd som hör till det medhärskande kronskiktet och är av högre kvalitet.
- i första hand med hjälp av gallringsmallarna (övre höjd/stamantal)
- i andra hand utgående från kronandelen hos de träd som ska bli kvar
De åtgärder som har utförts i plantskogsstadiet inverkar på kronornas skick, på tidpunkten för första gallringen och på intäkterna från virkesförsäljningen. I oskötta bestånd måste första gallringen utföras tidigare än i skötta, vilket gör att virkesutfallet blir mindre och därmed också intäkterna från virkesförsäljningen.

# Första gallring

## Kronförhållandet hos beståndet efter första gallringen

- i tallbestånd minst 40 %
- i björkbestånd minst 50 %
- i granbestånd minst 60 %

# Första gallring

## På torvmarker kan en gallring vara tillräcklig

På grund av de svåra drivningsförhållandena på torvmark kan det vara skäl att begränsa antalet gallringar. I talldominerade skogar är det vanligen tillräckligt med en gallring på kargare ståndorter och två på bördigare. I grandominerade skogar kan det vara skäl att begränsa antalet gallringar till 1-2 på grund av risken för drivningsskador. Vid skötsel av glasbjörk på bördiga torvmarker räcker det med en gallring, eller så kan man rikta in sig på produktion av massa- och energived och avstå från gallring helt och hållet.

# Första gallring

## Tumregler för första gallring av torvmarksskogar

- Glasbjörk avlägsnas vid gallringar, både på myrar och i kärr om de stör utvecklingen av ekonomiskt sett värdefullare trädslag.
- På myrar ger normala och kraftiga gallringar större virkesutfall (uttaget 35-50 %).
- Första gallringen på tallbevuxna myrar utförs som kvalitetsgallring, där de kvalitativt sett bästa stammarna lämnas kvar.
- I unga bestånd på kärrmark görs första gallringen kraftigare, de följande med normal gallringsstyrka. I norra Finland bör gallringsstyrkan vara svagare.
- Vid behov utförs en iståndsättningsdikning i samband med första gallringen, och före det en gödsling vid behov.

# Första gallring

## Fokus på trädbeståndets kvalitet

Vid första gallringen avlägsnas i första hand träd av dålig kvalitet, sådana som inte i framtiden ger bra stock av bra kvalitet. Dessutom reglerar man tätheten i beståndet så att man redan vid följande gallring kan avverka stammar som uppnått stockdimension.
Enhetskostnaden för virkesdrivningen vid första gallringen är starkt beroende av volymen på de stammar som avverkas. Om röjningen har gjorts vid rätt tidpunkt och varit tillräckligt kraftig, växer träden snabbt och bildar starka stammar och får välutvecklade kronor.

# Första gallring

## En skött skog ger högre inkomster

Virkesförsäljningsintäkterna vid första gallringen påverkas i hög grad av hur beståndet har blivit skött i förnyelseskedet och plantskogstadiet. I en skött skog hinner träden bli grova redan före första gallringen. Då får man ett bättre enhetspris för virket och avverkningsuttaget blir också större. Båda faktorerna inverkar på virkesförsäljningsintäkterna.
Avverkningen i ett oskött bestånd blir dyr och risken för drivningsskador är större än i ett skött bestånd.
I skötta skogar kan man senarelägga första gallringen för att få första gallringen lönsam. I stället för att gallra när övre höjden är 12 meter kan man flytta fram den ända tills övre höjden hunnit bli 15 meter, men då har man färre möjligheter att göra urvalet enligt kvalitet.

Gallringen får ändå inte skjutas upp så länge att kronorna hinner bli alltför små, eftersom trädens förmåga att utnyttja det utrymme gallringen ger och växa till sig då blir sämre, och risken för snöskador i främst tall- och björkbestånd ökar.

# Första gallring

## Första gallring i samband med annan avverkning

För att åstadkomma ett tillräckligt stort avverkningsuttag kan man ibland behöva kombinera första gallringen av ett bestånd med avverkningar som görs i närheten. På det här sättet får man första gallringen utförd i tid och undviker de tilläggskostnader och möjliga virkesproduktionsförluster som en försenad gallring kan innebära.

Nuoren kasvatusmetsän puuston arvo on vielä alhainen. Ensiharvennuksesta saatavat puunmyyntitulot jäävät pieniksi kertymän koostuessa pääosin kuitu- ja energiapuusta. Harvennuksen päätavoite on metsikön arvokasvun parantaminen.

# Första gallring

## Fokusera på virkeskapitalets avkastning

I yngre gallringsskogar kan man hålla kapitalets avkastningsgrad hög genom att styra tillväxten till träd av god kvalitet, med andra ord satsa på värdetillväxten. Ju äldre skogen blir, desto mer kapital är bundet i den, men värdetillväxten planar ut och börjar till slut gå ned då trädens tillväxt avtar. Därför sjunker kapitalets avkastningsprocent i en något äldre skog. Avkastningsprocenten för en äldre gallringsskog kan höjas genom gallringar, med andra ord genom att minska det kapital som är bundet i träden.
Tidpunkten för gallringen samt gallringsmetoden och -styrkan påverkar både de avverkningsintäkter som gallringen ger och utvecklingen i det kvarvarande beståndet. För de vanligaste trädslagen och ståndorterna finns gallringsmallar som underlättar beslutsfattandet i samband med gallringsavverkningar.
Gallringsmallarna är uppgjorda så att man har beaktat både nuvärdet för det framtida kassaflödet (kalkylränta 2-3 %) och olika riskfaktorer. Mallarna garanterar inte att ett ekonomiskt optimalt resultat uppnås i alla situationer, men de kan tryggt användas för olika slags bestånd. Mallarna baseras på generaliseringar av hur bestånden normalt utvecklar sig, både för naturligt uppkomna skogar och odlade bestånd. Utvecklingen i odlade bestånd är ofta kraftig och man kan hålla dem tätare än motsvarande bestånd som uppstått på naturlig väg.

Om avkastningskravet är lågt, kan man binda mer kapital i trädbeståndet, vilket leder till tätare skogar. Om avkastningskravet höjs, blir kapitalet dyrare och då är det mer lönsamt att hålla beståndet glesare för att minska det kapital som är bundet i beståndet. Den optimala grundytan är som störst i mitten av omloppstiden, och det lönar sig ofta att minska på virkeskapitalet nära slutet av omloppstiden så att avkastningsprocenten inte sjunker så mycket på grund av det kapital som är bundet i beståndet.

# Första gallring

## Intäkter från virkesförsäljning

Gallringens lönsamhet beror direkt av nivån på rotpriser eller leveranspriser och gallringens inverkan på intäkter från framtida virkesförsäljningar. Behandlingsytans storlek, avverkningsuttagets storlek, stockstammarnas medelstorlek och när på året ytan kan avverkas påverkar direkt vilket pris man kommer att få när man säljer virket.
På skogsfastigheter där det går många år mellan avverkningarna och där avståndet till närmaste skogsbilväg kan vara långt, är det viktigt att göra en uppskattning av om det lönar sig utföra enstaka gallringar med litet virkesuttag. På näringsfattiga torvmarker och på lågproducerande marker i norra Finland lönar det sig att sätta flera enskilda gallringsobjekt och andra skogsvårdsobjekt i skick samtidigt så att de bildar en större helhet.

# Första gallring

## Kraftig gallring ökar skaderiskerna

Efter en gallring ökar i allmänhet risken för skador pga av olika naturfenomen. I unga gallringsskogar ökar speciellt risken för snöskador medan stormskadorna utgör det största hotet i äldre gallringsskogar. Risken för skador ökar ju tätare skogen varit före gallringen och ju kraftigare gallringen varit. Genom att skjuta upp en gallring kan man få större intäkter för virkesförsäljning längre fram, men samtidigt ökar skaderisken.
Både yngre och äldre grandominerade bestånd är rätt flexibla när det gäller gallringsstyrkan. I grandominerade bestånd utför man normalt två gallringar under omloppstiden. En tredje gallring ökar skaderisken och ökar inte just nuvärdet av nettointäkterna.
För gran är det möjligt att använda ett skötselprogram med endast en gallring. I sådana fall blir nuvärdet av nettointäkterna något lägre, men drivningsskadorna blir mindre och risken för spridning av rotticka minimeras. Om man riktar in sig på endast en gallring under omloppstiden så bör det beaktas redan i samband med röjningen. Efter röjningen ska plantskogen då vara glesare än normalt (1 200-1 400 stammar per hektar).

I tallbestånd förorsakar kraftiga gallringar betydande tillväxtförluster, och nettointäkternas nuvärde minskar klart. Därför lämpar sig ett skötselprogram med bara en gallring dåligt för tallbestånd. I tallbestånd av bra kvalitet kan en tredje gallring vara befogad eftersom man därigenom kan trygga en hög värdetillväxt jämfört med det kapital som är bundet i beståndet.

Harvennuksella tuloutetaan osa puuston jo tuottamasta arvosta, parannetaan jäävän puuston arvotuottoa ja säädetään puustoon sitoutuneen pääoman määrää. Tavoitteena on ohjata metsiköiden kehitystä niin, että puuntuotannon nettonykyarvo on mahdollisimman suuri. Harvennuksen jälkeen riski luonnontuhoille yleensä kasvaa.

# Första gallring

## Mångsidiga trädbestånd gynnar natur- och viltvård

Naturvårdsträd, överståndare samt hålträd och lågor som lämnats kvar vid tidigare ingrepp sparas också i samband med gallringar. Döende barrträd och stormfällen kan lämnas kvar i skogen så länge de inte medför fara för den närliggande skogens hälsa. Man ska undvika att fälla döda, stående träd och att köra över lågor.
I samband med gallring bör man sträva till en tillräcklig trädslagsvariation. Dessutom är det bra att ge mer utrymme åt enskilda trädindivider som är viktiga för naturvården och viltet såsom ädla lövträd, asp, sälg, björk, grupper med al och tjädertallar. Kantzoner och svackor är platser där det är speciellt lämpligt att spara lövträd.
Man bör också undvika gallringar under den viktigaste häckningstiden i maj–juni på lövträdsdominerade friska och ännu bördigare moar, på kärr och i strandskogar.

Minimera överfarter över bäckar och rännilar och placera dem på de bäst bärande platserna. Trädbestånd i skyddszoner intill småvatten och vattendrag och i kantzoner kan gärna gallras svagare än normalt.

En skogsägare som vill betona natur- och viltvård i sitt skogsbruk kan pruta på virkesproduktionen genom att skapa en mångsidig beståndsstruktur och befrämja mångfalden i samband med första gallringen. Gallringen görs då så att stamtätheten tillåts variera och trädslagsblandning gynnas. Resultatet blir ett strukturellt mer varierat bestånd med rikare markvegetation på grund av det ökade inflödet av ljus.
I stället för att göra en regelbunden gallring kan man variera gallringsstyrkan så att det uppstår tätare, ogallrade partier och små luckor. Genom att avlägsna grupper av träd kan man friställa underväxt och undertryckta träd som är värdefulla med tanke på mångfalden.

# Första gallring

## Beståndsvårdande avverkningar

Målet vid gallringen är att bevara eller utveckla blandskogsstrukturen. Beroende på ståndorten bör inslaget av lövträd vara 20–30 procent. Också en inblandning av barrträd är viktiga för viltet, gran i tallskog och tall i granskog. Vid gallringen ges mer utrymme speciellt åt träd som är värdefulla för naturvården och viltet, såsom ädla lövträd, asp, sälg, björk, grupper med al och tjädertallar samt granunderväxt. Kantzoner och svackor är platser där det är speciellt lämpligt att spara lövträd.
Naturvårdsträd, överståndare samt hålträd och lågor som lämnats kvar vid tidigare ingrepp sparas också i samband med gallringar. Döende barrträd och stormfällen kan lämnas kvar i skogen så länge de inte medför fara för den närliggande skogens hälsa. Man ska undvika att fälla döda, stående träd och att köra över lågor. Om det är ont om död ved i beståndet kan man öka mängden död ved genom att skapa högstubbar.
Man bör också undvika gallringar under den viktigaste häckningstiden i maj-juni på lövträdsdominerade friska och ännu bördigare moar, på kärr och i strandskogar.

Ur vattenvårdssynpunkt är de viktigt att minimera överfarter över bäckar och rännilar och placera dem på de bäst bärande platserna. Vi behov kan man använda tillfälliga broar. Trädbestånd i skyddszoner intill småvatten och vattendrag och i kantzoner kan gärna gallras svagare än normalt.
Man kan använda samma principer vid de påföljande gallringarna och sedan göra en normal slutavverkning då beståndet är förnyelsemoget. Samma principer fungerar också om man vill skapa ett mer olikåldrigt bestånd.

Luonnon- ja riistanhoitoa voi edistää harvennuksissa jättämällä säästöpuiden lisäksi riistatiheikköjä, tuottamalla lahopuuta tekopökkelöillä, huolehtimalla varvustosta sekä ylläpitämällä normaalia suurempaa lehtipuuosuutta.
Nuoret kasvatusmetsät ovat riistan kannalta tärkeitä ympäristöjä. Aikuiset teeret ja poikueet suosivat kesäaikaan varttuneiden taimikoiden ohella nuoria kasvatusmetsiä. Myös pyy suosii nuoria kasvatusmetsiä. Harvennushakkuut edistävät kanalintujen viihtyvyyttä ja menestymistä, kun hakkuiden seurauksena puiden latvukset ja varvusto elpyvät, muu aluskasvillisuus runsastuu ja marjasadot paranevat. Ajallaan tehdyt kasvatushakkuut luovat metsään metson vaatimaa puuston väljyyttä ja metsäkanalinnuille avoimia lentolinjoja.

# Första gallring

## Gallringar kan ge variation i landskapet

Om man vill öppna landskapet ska man gallra kraftigare än normalt, men man bör också beakta risken för vind- och snöskador i beståndet. En gallring öppnar sikten framför allt i unga och täta skogar. Genom att ta ut grot blir det lättare att röra sig i skogen. Efter en gallring kommer det in mer ljus i beståndet och det förbättrar tillväxtförutsättningarna för växter i fältskiktet.
Man kan skapa variation i ett bestånd genom att variera gallringsstyrkan och lämna små områden ogallrade. Genom att gynna en blandskogsstruktur och spara underväxt på lämpliga ställen kan man främja också de landskapsmässiga målen. Speciellt längs vägar och i kanterna av öppna ytor kan man kan lyfta fram enskilda trädindivider som är betydelsefulla för landskapet genom att gallra trädbeståndet runt dem. I tätortsnära skogar rekommenderas ändå att bibehålla möjligast täta insynsskydd mellan t.ex. friluftsleder, trafikleder och bostadsområden.

Virkistyskäyttöä painotettaessa on syytä huomioda erityisesti kasvatushakkuiden maisemavaikutukset. Olennaista on tunnistaa maisemassa tärkeät tekijät, joita hakkuulla halutaan vahvistaa. Kasvatushakkuilla voidaan lisätä näkyvyyttä lähimaisemassa ja vaikuttaa metsän rakenteeseen kuten puulajisuhteisiin.

Gallringen gör beståndet glesare vilket leder till att de återstående träden får mer växtutrymme och diametertillväxten ökar. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. I unga bestånd blir trädens levande krona snabbt blir mindre och att diametertillväxten avmattas. I äldre bestånd är förändringen inte lika snabb. I synnerhet den första gallringen bidrar till trädets framtida utveckling och värdetillväxt och då den utförs vid rätt tidpunkt har det en positiv inverkan på ekonomin i skogsbruket.
Genom gallring kan man också påverka trädslagsfördelningen. Ett mångsidigt trädbestånd är viktigt både med tanke på trädens vitalitet, markvården och mångfalden. Kolbindningen kan säkerställas genom gallring. Genom höggallring kan man producera en större andel grovt virke och förlänga beståndets omloppstid. Syftet med låggallring är att åstadkomma en snabbare diametertillväxt och att generera intäkter snabbare.

# Första gallring

## Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter

Både virkesförrådet och kolförrådet kommer att minska tillfälligt på grund av avverkningen. De kvarvarande trädens ökade tillväxt och livskraft innebär ändå att man med hjälp av gallring kan kan säkra kolbindningen på litet längre sikt, vilket medverkar till att bromsa klimatförändringen. I unga skogar blir trädkronorna snabbt mindre i takt med att beståndet blir tätare. Den här processen sker långsammare i äldre bestånd och på kargare växtplatser.
Genom gallring kan man höja kvaliteten på det kvarvarande beståndet och samtidigt gynna diametertillväxten. Detta ökar de framtida avverkningsinkomsterna, och sannolikheten att virket kommer att användas för mer beständiga produkter ökar också, jämfört med om man lämnar gallringen ogjord.
Om gallringsstyrkan är lägre än vad gallringsmallarna rekommenderar och/eller om höggallring används där metoden har goda förutsättningar att fungera, kan omloppstiden förlängas och beståndets kolförråd därmed ökas.

# Första gallring

## Effekter på markens kolförråd

Forskningsresultaten om effekterna av gallring på skogsmarkens kolförråd är inte samstämmiga. Gallring kan tillfälligt öka markens kolförråd genom att det vid gallring uppstår hyggesavfall. I allmänhet har gallringsavverkning emellertid inte visat sig ha en betydande inverkan på utvecklingen av mineraljordarnas kolförråd. Effekten av gallring är i vilket fall som helst mindre och kortare än den för kalavverkning, även om effekterna är dåligt kända.
På dikad torvmark är gallringarnas inverkan på markens kolförråd och på utsläppen av växhusgaser sannolikt små jämfört med kalavverkning () eftersom gallring i allmänhet har en liten effekt på grundvattenytans nivå och störningen av växtsamhället är betydligt mindre än vid kalavverkning.

Harvennushakkuut ovat jaksollisen metsänkasvatuksen ainespuuntuotantoon tähtäävä toimenpide. Harvennuksilla vaikutetaan mahdollisuuksiin hyödyntää puuta puutuotteissa ja ohjataan hiilensidonta kasvatettaviin puihin.

# Första gallring

## Utförande av första gallring

I grandominerade skogar i södra Finland rekommenderas första gallring när övre höjden är 13–16 meter och då lämnar man kvar 900–1 100 stammar per hektar. Då har man vid andra gallringen tillräckligt med träd som ger två stockar. Vid andra gallringen rekommenderas höggallring.
Den bästa tiden att gallra granbestånd är vintertid då marken är frusen. Också torra perioder på sommaren fungerar bra. Jämfört med tall är gran känsligare för skador och den infekteras lättare av svampsjukdomar. För att undvika drivningsskador ska man gallra granbestånd så få gånger som möjligt.

# Första gallring

## En gallring kan vara tillräcklig i granbestånd

I grandominerade skogar som före första gallringen är glesare än normalt, 1 200–1 400 stammar per hektar, kan det vara ekonomiskt motiverat att utföra endast en gallring under omloppstiden. Ett skötselprogram med endast en gallring lämpar sig speciellt i bestånd på bördig mark när man vill minimera risken för rötangrepp via drivningsskador. Första gallringen flyttas då fram tills övre höjden är 16–17 meter och görs som en låggallring. Beståndstätheten ska efter gallringen vara 700–800 stammar per hektar.
Metoden med en gallring är att föredra när risken för angrepp av rotröta är uppenbar. Den snabba diametertillväxten, den korta omloppstiden och den låga andelen kärnved i träden minskar risken för angrepp.
I diagrammet jämförs virkesproduktionen i en planterad granskog på lundartad mo i södra Finland, Hattula (1 235 d.d.), som sköts med antingen en eller två gallringar.

Plantskogen har lämnats rätt gles. Efter röjningen finns det 1 200 granar per hektar och som blandträd 100 vårtbjörkar per hektar. När granbeståndet i exemplet är 32 år ska det fattas beslut om huruvida beståndet ska skötas enligt ett skötselprogram för en eller två gallringar. Med programmet för två gallringar gallras beståndet när det är 32 år och 45 år och slutavverkas när det är 60 år. Med programmet för en gallring gallras beståndet när det är 35 år och slutavverkas när det är 55 år.
Programmet med två gallringar ger mycket stock, gör det möjligt att använda höggallring vid den andra gallringen och ger större virkesförsäljningsintäkter. Det är också mindre risker förknippade med beståndstätheten och avverkningstidpunkten.
Programmet med en gallring och med kortare omloppstid är ett bra alternativ i synnerhet om det är stor risk för rotröta i området. Virkesproduktionen är hög och nettonuvärdet är också rätt högt. Ett sådant här skötselprogram kan vara ett alternativ om det med tanke på skogsägarens totala ekonomi är befogat att tidigarelägga slutavverkningen i stället för att utföra en andra gallring.

När beståndet är 32 år är nettonuvärdet med 4 % kalkylränta 10 203 euro för programmet med två gallringar och 9 830 euro för programmet med en gallring. Vid beräkning av nettonuvärdet har kassaflödet i de följande omloppstiderna beaktats genom att markvärdet har lagts till intäkterna från slutavverkningen.

# Första gallring

## Första gallring då man strävar till blandskog i ett grandominerat bestånd

Vid första gallring i ett grandominerat bestånd kan man sträva till att bevara trädslagsblandningen, varvid man också lämnar andra trädslag att växa. Första gallring garanterar tillräckligt växtutrymme för alla träd som lämnas kvar att växa. Gran tål beskuggning bra, vilket leder till att tidpunkten för första gallring bestäms enligt de trädslag som kräver mera ljus (tall eller vårtbjörk). Första gallring görs då vid en övre höjd av 13 meter. I gran-tallblandskogar lämnas 900–1000 stammar per hektar. I gran-vårtbjörkblandskogar lämnas 700–900 stammar per hektar.

Kuusivaltaisissa metsissä kasvatettavien puiden elävän latvuksen osuuden tulisi säilyä vähintään 60 prosenttina puiden pituudesta. Harvennusten voimakkuuden suhteen nuoret ja varttuneet kuusivaltaiset kasvatusmetsät ovat varsin joustavia. Tavallisesti kuusivaltaisissa metsissä tehdään kiertoajan aikana kaksi harvennusta. Ensiharvennuksessa voidaan vielä vaikuttaa kasvatettaviin puulajijakaumiin.

# Första gallring

## Två gallringsmetoder

Man bör undvika att gallra tallbestånd hårdare än vad skogsvårdsrekommendationerna anger. När ett tallbestånd blir för glest leder det till tillväxtförluster som senare innebär lägre virkesförsäljningsintäkter.
Man kan utföra första gallringen i tallbestånd på två sätt. Det är bäst att göra valet utgående från beståndets täthet eller kvistighet.

# Första gallring

## Första gallring som låggallring

Låggallring ger en snabb diametertillväxt och ett större avverkningsuttag. I tallbestånd utförs första gallringen som låggallring både i tallbestånd av hög kvalitet och i bestånd med grova kvistar.
I södra Finland utförs första gallringar i regel när övre höjden är 13–15 meter och beståndet gallras till en täthet om 900–1 000 träd per hektar.

# Första gallring

## Första gallringen som kvalitetsgallring

Kvalitetsgallring har som syfte att ge stockträd av hög kvalitet. I kvistiga tallbestånd eller i bestånd som varit övertäta sedan plantskogsstadiet utförs första gallringen som en kvalitetsgallring, i södra Finland till exempel när övre höjden är 10–12 meter. Beståndet gallras till en täthet om 1 100–1 300 träd per hektar.
Det lönar sig att satsa på en kvalitetsgallring också i tallbestånd där en del av de härskande träden är grovkvistiga. Vid gallringen tar man då bort grovkvistiga härskande träd för att ge utrymme åt medhärskande träd av hög kvalitet och med livskraftig trädkrona. Det här alternativet lämpar sig inte i tallbestånd av mycket dålig kvalitet och bestånd som är mycket kvistiga. I tallbestånd som genomgående är av hög kvalitet behövs ingen kvalitetsgallring.

# Första gallring

## Tallbestånd av dålig kvalitet på bördig mark

I tallbestånd på lundartade moar, där trädens tekniska kvalitet är relativt dålig, lönar det sig att gynna gran och vårtbjörk vid gallringen. Granarna får vara kortare än tallarna, men höjden ska ändå vara minst två tredjedelar av tallarnas höjd. Höjdskillnaderna utjämnas med åren.

# Första gallring

## Första gallring som stävar till blandskog i talldominerade bestånd

Då man vid första gallring strävar till blandskog skall man ta i beaktande de olika trädslagens tillväxtkrav. I tall-granblandskog är det befogat att gallra vid en övre höjd på cirka 13–15 meter, eftersom tallen lider mera än granen av beskugging. Också i tall-glasbjörkblandskogar, som är vanliga på torvmarker, är det befogat att gallra vid en tidpunkt som bestäms av tallens behov. Om skogen är tätvuxen görs första gallring tidigare. Man lämnar 900–1000 stammar per hektar vid första gallring.

Mäntyvaltaisissa metsissä ensiharvennus on suositeltavaa tehdä ennen kuin kasvatettavien puiden elävän latvuksen osuus on supistunut alle 40 prosenttiin puiden pituudesta. Ensiharvennuksen laiminlyönnin vaikutus on männyllä suurempi kuin kuusella, sillä latvukseltaan liian pieniksi supistuneiden puiden kasvu elpyy hitaasti. Ensiharvennuksessa voidaan vielä vaikuttaa kasvatettaviin puulajijakaumiin. Mäntyvaltaisen metsän ensiharvennuksessa voidaan tähdätä sekapuustoisuuden säilyttämiseen, jolloin mäntyjen lisäksi ensiharvennuksessa valitaan jatkokasvatukseen muitakin puulajeja kuten kuusta ja rauduskoivua.

# Första gallring

## Genomförande av kvalitetsgallring

Kvalitetsgallring utförs redan vid en övre höjd av 10-12 meter. I det skedet har de härskande träd som är kvistiga eller annars av dålig kvalitet ännu inte hunnit börja konkurrera med de medhärskande träden så att deras kronor skulle ha krympt eller deras livskraft minskat. Vid gallringen avlägsnas kvistiga, härskande träd och de medhärskande träden med klenare kvistar ges mer utrymme. Gallringsstyrkan är den samma som rekommenderas i gallringsmallarna.

# Första gallring

## Inverkan av kvalitetsgallring

Kvalitetsgallring kan leda till ett skötselprogram med tre gallringar i stället för två och förlänga omloppstiden, men å andra sidan ökar produktionen av stock av hög kvalitet. Det att en större del av virkesutfallet kommer i form av stock gör den här gallringsformen till ett konkurrenskraftigt alternativ. Genom att tidigarelägga första gallringen för kvalitetens skull blir avverkningsuttaget mindre, men avverkningskostnaderna hålls på en acceptabel nivå eftersom man tar ut stora, härskande träd.

Laatuharvennus on harvennustapa, jota suositellaan laadultaan keskinkertaisten tai taimikkovaiheessa puutteellisesti hoidettujen männiköiden ensiharvennukseen. Kovin paksuoksaisissa ja huonolaatuisissa tai kauttaaltaan hyvälaatuisissa männiköissä siitä ei ole merkittävää lisähyötyä.

# Första gallring

## Första gallringen måste göras i tid

Om ett björkbestånd tillåts bli alltför tätt före första gallringen stannar diametertillväxten upp och risken för snöskador ökar. När det är tid för första gallringen så har kvistarna på rotstocken dött och en del av dem har redan fallit av.

I vårtbjörksbestånd ska man utföra första gallringen när övre höjden är 13–15 meter och lämna kvar 700–800 träd per hektar. I blandbestånd av vårtbjörk och gran, där granens andel är hög, rekommenderas den nedre gränsen i rekommendationen. Om en björkskog vuxit tätare än vad som rekommenderats i plantskogsskedet skall gallringen göras tidigare även om gallringsuttaget blir mindre. I odlade eller annars jämnhöga vårtbjörksbestånd är val av rätt tidpunkt för första gallring viktig, eftersom diametertillväxten avtar redan efter några år som en följd av eftersatt gallring.

Rauduskoivikoissa kahden voimakkaan harvennuksen ohjelma on kannattavin. Koivikon kasvatus edellyttää, että elävän latvuksen osuus on vähintään 50 prosenttia puun pituudesta.

Efter en svagare röjning räcker det vanligen med en gallring när övre höjden är 13–15 meter och då är målet inställt på att producera massaved och energived i stället för stock. Då lämnas 900–1 000 livskraftiga träd per hektar kvar som skärmträd. I täta glasbjörksbestånd på torvmarker är det ekonomiskt mest lönande att producera energived, eller jämsides också massaved med 40–50 års omloppstid utan röjning och gallring.
Det behövs två gallringar när det som blandträd finns barrträd av hög kvalitet eller när man vill att glasbjörken också ska producera stock. Då ska ståndorten i södra och mellersta Finland vara minst frisk mo eller motsvarande torvmark. Virkesproduktionen i ett glasbjörksbestånd är ändå mindre än i tall-, gran- och vårtbjörksbestånd.

Luontaisesti syntyneissä hieskoivikoissa taloudellisesti kannattavin kasvatusohjelma riippuu kasvupaikan viljavuudesta. Usein pelkkä ensiharvennus riittää.

# Första gallring

## Utförande av första gallring

##  [Tidpunkt och stamantal efter avverkning för första gallring i skötta bestånd i södra och mellersta Finland.](/sv/node/3272)

Table
**Tidpunkt och stamantal efter avverkning för första gallring i skötta bestånd i södra och mellersta Finland.**| Huvudträdslag | Ståndort | Övre höjd (m) | Stamantal (st/ha) |
| --- | --- | --- | --- |
| Tall | Frisk och torr mo samt blåbärs- och lingontorvmo | 13–15 | 1200–1000 |
| Tall | Karg mo och ristorvmo | 12–14 | 1100–900 |
| Gran | Lundartad och frisk mo samt ört- och blåbärstorvmo | 13–15 | 1200–1000 |
| Gran | Lundartad och frisk mo samt ört- och blåbärstorvmo | 15–16 | 1000–900 |
| Gran | Bara en gallring under omloppstiden, utgångstäthet 1 200 - 1 500 st/ha | 16–17 | 800–700 |
| Vårtbjörk | Lundartad och frisk mo | 13–15 | 800–700 |
| Glasbjörk | Ört- och blåbärstorvmo, också lingontorvmo med bra kvävetillgång. Plantskogsvården har gjorts.  | 13–15 | 1300–1000 |
Stamantalen gäller hela figuren, inklusive körstråken. Ju klenare bestånd, desto högre är det rekommenderade stamantalet efter gallring.

Enligt skogslagen räknar man till stamantalet stammar med en brösthöjdsdiameter på minst 7 cm, där höjden är minst hälften av höjden hos huvudbeståndet.

# Första gallring

## Utförande av första gallring

##  [Tidpunkt och stamantal efter avverkning för första gallring i skötta bestånd i norra Finland.](/sv/node/3273)

Table
**Tidpunkten första gallringen i en ung, skött skog och stamantalet efter avverkningen i norra Finland.**| Huvudträdslag | Ståndort | Övre höjd (m) | Stamantal (st/ha) |
| --- | --- | --- | --- |
| Tall | Frisk mo, blåbärstorvmo | 11–14 | 1200–1000 |
| Tall | Torr mo, lingontorvmo | 11–14 | 1200–900 |
| Tall | Karg mo, ristorvmo | 11–14 | 1100–900 |
| Gran | Lundartad eller frisk mo, ört- eller blåbärstorvmo | 11–14 | 1300–1000 |
| Glasbjörk | Blåbärstorvmo och bördigare torvmarker, myös runsastyppinen puolukkaturvekangas1. Plantskogsvården har utförts.  | 12–14 | 1300–1000 |
1 Gallring nödvändig enbart om man vill främja utvecklingen av granunderväxten
Stamantalen gäller hela figuren, inklusive körstråken. Ju klenare bestånd, desto högre är det rekommanderade stamantalet efter gallring.

# Första gallring

## Utförande av första gallring

##  [Tidpunkt och stamantal efter avverkning vid första gallring i yngre, skötta, likåldriga blandbestånd i södra och mellersta Finland. ](/sv/node/3274)

Table
**Tidpunkt och stamantal efter avverkning vid första gallring i yngre, skötta, likåldriga blandbestånd i södra och mellersta Finland.** | Huvudträdslag i blandbeståndet | Ståndort | Övre höjd (m) | Stamantal (st/ha) |
| --- | --- | --- | --- |
| Grandominerad | Frisk mo samt blåbärs- och lingontorvmo av typ I och II | 13–16 | 1100–900 |
| Gran-tall | Frisk mo samt blåbärs- och lingontorvmo av typ I och II | 13–15 | 1100–9001 |
| Gran-vårtbjörk | Lundartad och frisk mo | 13–15 | 1000–800 |
| Talldominerad | Frisk mo samt blåbärs- och lingontorvmo av typ I och II | 13–15 | 1100–900 |
| Tall-vårtbjörk | Frisk mo samt blåbärstorvmo av typ I och II | 13–15 | 1000–900 |
1 Vid tallinslag tätare än i granbestånd.
Stamantalen gäller hela figuren, inklusive körstråken. Ju klenare bestånd, desto högre är det rekommenderade stamantalet efter gallring.

Kiertoajan kuluessa metsässä tehdään kasvupaikasta ja puulajista riippuen tavallisesti 1–3 harvennusta. Ensiharvennuksen voimakkuus vaikuttaa siihen, milloin puusto tulisi harventaa seuraavan kerran.

Hoidettujen metsien ensiharvennuksissa voidaan kasvattaa hakkuukertymää energiapuuta korjaamalla. Korjattavat puut voivat päätyä markkinatilanteen mukaan joko energia- tai ainespuuksi.
Kasvatusmetsien energiapuuharvennuksessa voidaan korjata energiapuuksi karsittua rankapuuta tai karsimatonta kokopuuta. Rankapuun korjuussa puun oksat ja latvat jätetään metsään, eikä se juuri poikkea ainespuun korjuusta. Kokopuun korjuussa myös valtaosa puun oksista ja latvoista korjataan energiakäyttöön. Lisätietoa: [Energiapuuharvennus](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/energiapuuharvennus)

# Första gallring

## Knappt med gagnvirke

I en oskött skog ger första gallringen knappt med gagnvirke eller inget gagnvirke alls. Däremot kan man få mycket energived från objektet. Första gallringen medför ökade intäkter från senare gallringar och är därmed ekonomiskt motiverad. Detta kräver ändå att det finns minst 400–500 livskraftiga barrträd eller björkar per hektar som är relativt jämnt fördelade i beståndet och vars kvalitet räcker för att bli stockträd. I annat fall bör man överväga att låta beståndet fortsätta växa utan gallringar och utföra förnyelseavverkningen när den löpande tillväxten börjar avta i beståndet, i praktiken när det är 40–50 år gammalt.
I oskötta bestånd är förröjning nästan alltid nödvändig inför maskinell avverkning. Om trädbeståndet är klent och tätt och avverkningsuttaget är litet, kan gallringen utföras manuellt med motorsåg.

Hoitamattomissa nuorissa metsissä puusto on tiheämpää sekä määrältään ja laadultaan vaihtelevampaa kuin hoidetuissa metsissä. Parhaiden puiden kasvun turvaamiseksi ensiharvennus on syytä tehdä normaalia aikaisemmin.

Ennakkoraivauksessa poistetaan aines- tai energiapuuksi kelpaamatonta, puunkorjuuta haittaavaa alikasvosta, joka on kasvatettavan puuston alle luontaisesti syntynyttä nuorta puustoa. Raivauksen tavoitteena on parantaa korjuuoloja ja vähentää puustovaurioiden riskiä. Ennakkoraivauksen tarve arvioidaan kohteen ja korjuumenetelmän mukaan.
Kivennäismailla ennakkoraivaus on tehtävä hyvissä ajoin, mieluiten 1–3 vuotta ennen puunkorjuuta, jotta raivattu alikasvospuusto ehtii painua maata vasten. Turvemailla raivausta ei ole syytä tehdä liian aikaisin koivualikasvoksen vesomisen takia. Lisäksi raivattu alikasvos parantaa tuoreena maapohjan kantavuutta. Ensiharvennuskohteiden ennakkoraivaus voidaan usein välttää kokonaan tekemällä taimikonharvennus ajallaan ja riittävän voimakkaana. Lisätietoa: [Ennakkoraivaus](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/ennakkoraivaus)

# Första gallring

## Björken kräver utrymme

En förutsättning för att björkarna ska hållas livskraftiga är att de har gott om utrymme att växa, vilket innebär att gallringarna bör vara något kraftigare än i rena barrträdsbestånd.
Hur mycket av lövinslaget som sparas under beståndets olika utvecklingsskeden beror på skogsägarens målsättningar. Om man värdesätter också annat än virkesproduktion, kan man ha ett mycket stort inslag av lövträd i ett barrträdsdominerat bestånd. Men man behöver ändå beakta att olika trädslag har olika behov av ljus och att de tål beskuggning i olika grad. Växtrytmen är också olika hos olika trädslag.

Havupuuvaltaisissa metsissä on suositeltavaa säilyttää vähintään kymmenen prosentin lehtipuusekoitus puuston elinvoimaisuuden, metsämaan hoidon ja luonnon monimuotoisuuden vuoksi. Lievä lehtipuusekoitus johtaa havupuuvaltaisissa metsissä myös taloudellisesti hyvään tulokseen varsinkin, kun lehtipuina suositaan rauduskoivua.

I skötta torvmarksskogar är det vanligen inte lönsamt att gallra förrän gallringsmallens övre gräns är nådd. Helst borde mängden virke som tas ut vid en gallring vara minst 40 m³/ha. I oskötta skogar eller skogar med ett ojämnt trädbestånd eller där det ingår mycket glasbjörk kan man ändå vara tvungen att pruta på det här kravet.
I torvmarksskogar med ett ojämnt trädbestånd kan det finnas ett behov av gallring bara längs dikena. Det här är typiskt på objekt där avståndet mellan tegdikena är 50 meter eller större. Alternativen med sina för- och nackdelar är då:
Uppskjutande av gallringen till nästa skötselingrepp

\+ större avverkningsuttag och bättre ekonomi om man ser till den enskilda figuren
\+ antalet gallringar minskar
\- om gallringen skjuts upp för mycket försämras utsikterna för en positiv beståndsutveckling

Gallring av hela figuren och vid behov öppning av dikeslinjerna
\+ avverkningsutfallet blir större
\+ nästa skötselinsats kan skjutas upp

\- onödigt körande på lågproduktiv mark, vilket ökar risken för markskador och ökar drivningskostnaderna.
Gallring av endast kantbeståndet längs dikena och vid behov öppning av dikeslinjerna
\+ avverkningsutfallet blir större

\+ nästa skötselinsats kan skjutas upp
+/- man kan undvika onödigt körande på tegarna, å andra sidan kan tätare partier på tegarna förbli ogallrade.

# Första gallring

## Gallring som en del av ett skötselprojekt för torvmarksskogar

Det lönar sig att se gallringen av ett bestånd som en del av ett skötselprojekt för torvmarksskogar, även om beståndets grundyta inte ännu nått upp till gallringsmallarnas stämplingsgräns i sådana fall där:
- variationerna i beståndets struktur gör att stammar av högre kvalitet inte annars kommer åt att utvecklas till stockdimension
- det förekommer sådana grovkvistiga träd som fanns redan före dikningen och som hindrar utvecklingen av mindre träd av högre kvalitet
- uppskjutandet av gallringen skulle leda till att de värdefullaste träden blir lidande, t.ex. om glasbjörken skulle hinna konkurrera ut potentiella stockträd av tall, eller om de skulle skada en lovande granunderväxt för mycket.

# Första gallring

## Exempel på ett typiskt första gallringsobjekt på lingontorvmo, typ II

Med tanke på trädbeståndets tillväxt är den bästa tidpunkten för gallring om 2-10 år, då beståndet uppnår stämplingsgränsen i gallringsmallen (grundytan är då 22-26 m²) Tidpunkten för gallringen påverkas också av konkurrensläget mellan de träd som man avser att lämna och eventuella överståndare eller glasbjörk. Förutom grundytan ska man ska också beakta kronornas skick, särskilt i bestånd med stora höjdvariationer. Om det är möjligt att skjuta upp gallringen blir avverkningsuttaget och avverkningsintäkterna större och risken för tillväxtförluster minskar.
Om gallringen kan ingå som en del i ett skötselprojekt för torvmarksskogar så är det klokt att gallra genast då projektet genomförs.
Det totala stamantalet i utgångsbeståndet är 1 900 st/ha, grundytan 21 m²/ha och övre höjden 14 m. Överståndarna är då något högre (se bilden).

Gallringen utförs för att gynna de härskande och medhärskande tallarna. Gallringen görs till gallringsmallens nedre gräns (14-18 m²/ha). Avverkningsuttaget är ca 40 m³/ha varav större delen utgörs av björk.
Om gallringen är kraftigare än vad gallringsmallen anger leder det till virkesproduktionsförluster. Det här händer lätt om man tar bort inte bara överståndarna, utan också all glasbjörk.

Suometsän kannattavin harvennusajankohta arvioidaan ensisijaisesti puuston tiheyden, rakenteen ja kasvukunnon perusteella. Oikein ajoitettu harvennushakkuu lisää kasvatuksen kannattavuutta ja käyttöpuun tuotosta. Tämän edellytyksenä kuitenkin on, että hakkuun jälkeen maaperän ravinne- ja vesitalous ovat puiden kasvun kannalta sopivia.

Ett bestånd som är livskraftigt är samtidigt motståndskraftigt mot skadegörare. Efter en gallring ökar emellertid risken för snö- och vindskador temporärt, med betoning på vindskador. På längre sikt minskar gallring också den här typen av skador.
Blandbestånd som gallras så att trädslagsblandningen upprätthålls klarar också bättre av de risker som är förknippade med klimatförändringen. Om man ser till att upprätthålla en trädslagsblandning i samband med gallringsavverkningar, ökar beståndets förmåga att klara av klimatförändringar. Försenad och/eller kraftig gallring och samtidig gödsling av beståndet ökar risken för vindskador. Man bör försöka att undvika onödig gallring i äldre skog på grund av den ökande risken för vindskador. Gallring ökar motståndskraften mot torka hos de kvarlämnade träden.
Genom att skjuta upp en gallring kan man för större avverkningsintäkter på en gång då gallringen väl utförs, men samtidigt ökar skaderisken. Ju tätare skogen blivit före gallringen och ju kraftigare gallringen är, desto större är risken för skador. I yngre bestånd är det främst snöskadorna som ökar, medan äldre bestånd i första hand drabbas av vindskador. I granbestånd bör man undvika att gallra för ofta med tanke på risken för rotröta.

# Första gallring

## Exempel på ett typiskt första gallringsobjekt på lingontorvmo, typ II

### Laggränserna för beståndsvårdande avverkningar på mineraljordar.

##  [Minsta tillåtna grundyta på mineraljordar](/sv/node/907)

Table
| Område | Ståndort | Beståndets övre höjd i meter | Beståndets övre höjd i meter | Beståndets övre höjd i meter | Beståndets övre höjd i meter | Beståndets övre höjd i meter |
| Område | Ståndort | < 12 m | 12-14 m | 14-16 m | 16-20 m | > 20 m |
| Område | Ståndort | Träd/ha | Grundyta m²/ha | Grundyta m²/ha | Grundyta m²/ha | Grundyta m²/ha |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| Södra Finland | Frisk mo eller bördigare | 800 | 9 | 11 | 13 | 15 |
| Södra Finland | Torr mo | 800 | 9 | 11 | 12 | 13 |
| Södra Finland | Karg mo eller lavmo | 700 | 8 | 9 | 10 | 10 |
| Mellersta Finland | Frisk mo eller bördigare | 700 | 9 | 11 | 13 | 14 |
| Mellersta Finland | Torr mo | 800 | 8 | 11 | 12 | 13 |
| Mellersta Finland | Karg mo eller lavmo | 700 | 8 | 9 | 10 | 10 |
| Norra Finland | Frisk mo eller bördigare | 700 | 8 | 10 | 12 | 12 |
| Norra Finland | Torr mo | 700 | 8 | 10 | 11 | 11 |
| Norra Finland | Karg mo eller lavmo | 600 | 7 | 8 | 9 | 9 |
| Skyddskogsområdet samt Enare, Kittilä, Muonio, ---Salla, Savukoski ---och Sodankylä | Frisk mo eller bördigare | 600 | 7 | 9 | 11 | 11 |
| Skyddskogsområdet samt Enare, Kittilä, Muonio, ---Salla, Savukoski ---och Sodankylä | Torr mo | 600 | 7 | 9 | 10 | 10 |
| Skyddskogsområdet samt Enare, Kittilä, Muonio, ---Salla, Savukoski ---och Sodankylä | Karg mo eller lavmo | 500 | 6 | 7 | 8 | 8 |
Lagstadgad minsta grundyta efter beståndsvårdande avverkning i likåldriga bestånd.

# Första gallring

## Exempel på ett typiskt första gallringsobjekt på lingontorvmo, typ II

### Laggränserna för beståndsvårdande avverkningar på mineraljordar.

##  [Minsta tillåtna grundyta på mineraljordar, ploc-eller luckhuggning](/sv/node/908)

Table
| Ståndort  | Södra Finland | Mellersta Finland | Norra Finland |
| Ståndort  | Grundyta, m2/ha | Grundyta, m2/ha | Grundyta, m2/ha |
| --- | --- | --- | --- |
| Frisk mo eller bördigare | 10 | 9 | 8(71) |
| Torr mo eller kargare | 9 | 8 | 6(51) |
Lagstadgad minsta grundyta efter plock- eller luckhuggning.
1 Skyddskogsområdet samt Enare, Kittilä, Muonio, Salla, Savukoski och Sodankylä.

# Första gallring

## Exempel på ett typiskt första gallringsobjekt på lingontorvmo, typ II

### Kasvatushakkuiden lakirajat turvemailla.

##  [Minsta tillåtna grundyta på torvmark](/sv/node/909)

Table
| Område | Ståndort (dikad) | Beståndets övre höjd i meter | Beståndets övre höjd i meter | Beståndets övre höjd i meter | Beståndets övre höjd i meter | Beståndets övre höjd i meter |
| Område | Ståndort (dikad) | < 12 m | 12-14 m | 14-16 m | 16-20 m | > 20 m |
| Område | Ståndort (dikad) | Träd/ha  | Grundyta m²/ha  | Grundyta m²/ha  | Grundyta m²/ha  | Grundyta m²/ha  |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| Södra Finland | Ört- och blåbärstorvmo | 640 | 7,5 | 9,0 | 10,5 | 12,0 |
| Södra Finland | Lingontorvmo | 640 | 7,5 | 9,0 | 10,0 | 10,5 |
| Södra Finland | Ris- och lavtorvmo | 560 | 6,5 | 7,5 | 8,0 | 8,0 |
| Södra Finland | Lövträdsdominerade torvmoar | 480 | 6,0 | 6,0 | 7,5 | 8,0 |
| Mellersta Finland | Ört- och blåbärstorvmo | 560 | 7,5 | 9,0 | 10,5 | 11,5 |
| Mellersta Finland | Lingontorvmo | 640 | 6,5 | 9,0 | 10,0 | 10,5 |
| Mellersta Finland | Ris- och lavtorvmo | 560 | 6,5 | 7,5 | 8,0 | 8,0 |
| Mellersta Finland | Lövträdsdominerade torvmoar | 480 | 6,0 | 6,0 | 7,5 | 8,0 |
| Norra Finland | Ört- och blåbärstorvmo | 560 | 6,5 | 8,0 | 10,0 | 10,0 |
| Norra Finland | Lingontorvmo | 560 | 6,5 | 8,0 | 9,0 | 9,0 |
| Norra Finland | Ris- och lavtorvmo | 480 | 6,0 | 6,5 | 7,5 | 7,5 |
| Norra Finland | Lövträdsdominerade torvmoar | 480 | 6,0 | 6,0 | 7,5 | 8,0 |
| Skyddskogsområdet samt Enare, Kittilä, Muonio, ---Salla, Savukoski ---och Sodankylä | Ört- och blåbärstorvmo | 480 | 6,0 | 7,5 | 9,0 | 9,0 |
| Skyddskogsområdet samt Enare, Kittilä, Muonio, ---Salla, Savukoski ---och Sodankylä | Lingontorvmo | 480 | 6,0 | 7,5 | 8,0 | 8,0 |
| Skyddskogsområdet samt Enare, Kittilä, Muonio, ---Salla, Savukoski ---och Sodankylä | Ris- och lavtorvmo | 400 | 5,0 | 6,0 | 6,5 | 6,5 |
| Skyddskogsområdet samt Enare, Kittilä, Muonio, ---Salla, Savukoski ---och Sodankylä | Lövträdsdominerade torvmoar | 400 | 5,0 | 5,0 | 6,5 | 7,5 |
Lagstadgad minsta grundyta efter beståndsvårdande avverkning i likåldriga bestånd.

Den så kallade lagggränsen. I tabellen har beaktats att det utvecklingsdugliga beståndets täthet får vara högst 20 % lägre än på mineraljordar. Grundytan är avrundad uppåt till närmaste halva heltal.

Första gallring

Första gallringen är den första avverkningen i ett bestånd som ger gagnvirke för försäljning i form av massaved och energived. Den är i första hand en skogsvårdande åtgärd vars huvudsyfte är att förbättra kvaliteten på de kvarvarande träden och att trygga deras diametertillväxt.

Text Ett av de viktigaste målen är att få avverkningsintäkter och därigenom förbättra avkastningen på det kapital som virkesförrådet representerar. Gallringsmallarna används som utgångspunkt vid alla gallringsavverkningar. De baserar sig på grundyta och övre höjd. Oberoende av gallringsmetod lämnas friska träd med livskraftig krona och av god kvalitet att växa i den mängd gallringsmallarna rekommenderar. Bestånd med en grundytevägd medeldiameter på brösthöjd över 16 cm och brösthöjdsålder på minst 25 år klassificeras som grövre gallringsbestånd. I det här skedet är förstagallringen vanligen redan utförd och tillväxten i beståndet är bra. Senare gallring kan också göras som höggallring. Uttaget av stock blir på så vis större än vid låggallring. Bild: © Maria Lindén.

Gallring (senare gallring) görs i grövre gallringsskog, en tid efter förstagallringen. Senare gallringar har ofta både skogsvårdsmässiga och ekonomiska mål.

Ett av de viktigaste målen är att få avverkningsintäkter och därigenom förbättra avkastningen på det kapital som virkesförrådet representerar. Gallringsmallarna används som utgångspunkt vid alla gallringsavverkningar. De baserar sig på grundyta och övre höjd. Oberoende av gallringsmetod lämnas friska träd med livskraftig krona och av god kvalitet att växa i den mängd gallringsmallarna rekommenderar.
Bestånd med en grundytevägd medeldiameter på brösthöjd över 16 cm och brösthöjdsålder på minst 25 år klassificeras som grövre gallringsbestånd. I det här skedet är förstagallringen vanligen redan utförd och tillväxten i beståndet är bra.

Gallring

Flexibel gallringstidpunkt i grövre gallringsskog Sådana bestånd där den grundyteavvägda medeldiametern på brösthöjd är över 16 cm och åldern på brösthöjd minst 25 år kategoriseras som grövre gallringsskog. Första gallringen är vanligen redan utförd och skogen växer bra. Grövre gallringsskogar är i allmänhet flexibla vad gäller skogsvården. Gallring kan utföras på många olika sätt beroende på skogsägarens mål. Även om gallringsprogrammen kan skilja sig en hel del från varandra, blir det ekonomiska slutresultatet mycket likartat. Tidpunkten för gallring i grövre gallringsskog kan väljas betydligt mer flexibelt än för yngre bestånd. På lämpliga ståndorter har skogsägaren möjlighet att öka tillväxten i en grövre gallringsskog genom gödsling. Gallringsmallen hjälper vid beslutsfattandet Gallringsmallarna utgår från grundytan och övre höjden, och de gränser som gallringsmallen anger kan ses som en rekommendation för hur senare gallringar ska utföras.&nbsp;Om man följer gallringsmallarna uppnår man ett bra slutresultatet ur både ekonomisk och virkesproduktionssynvinkel. Oberoende av vilken gallringsmetod som används ska de träd som lämnas vara friska träd av god kvalitet och med livskraftig krona och de lämnas så tätt som gallringsmallen anger. En skogsägare som vill ha en hög avkastning på det kapital som är bundet i trädbeståndet gör klokt i att välja höggallring i stället för låggallring vid den andra och tredje gallringen av barrträdsdominerade bestånd. I norra Finland är skillnaden i avkastningen mellan olika gallringsformer mindre än i södra Finland. Färre gallringar på torvmarker På grund av de svåra drivningsförhållandena på torvmark kan det vara skäl att begränsa antalet gallringar.&nbsp;I talldominerade skogar är det vanligen tillräckligt med en gallring på kargare ståndorter och två på bördigare.&nbsp;I grandominerade skogar kan det vara skäl att begränsa antalet gallringar till 1-2 på grund av risken för drivningsskador.&nbsp;Vid skötsel av glasbjörk på bördiga torvmarker räcker det med en gallring, eller så kan man rikta in sig på produktion av massa- och energived och avstå från gallring helt och hållet. Tallbestånd på frisk mo lämpar sig väl för höggallring. Genom att ta bort härskande träd blir uttaget av stock större och granarna i det lägre kronskiktet börjar växa bättre. Bild: © Pentti Väisänen.

Harvennus (myöhempi harvennus) on ensiharvennuksen jälkeen varttuneeseen kasvatusmetsikköön tehtävä harvennus, jolla voidaan edistää erilaisia metsänhoidollisia ja taloudellisia tavoitteita.

Leimikko on hakattavaksi suunniteltu alue. Sana tulee ajalta, jolloin kaadettavat puut merkittiin leimauskirveellä.

En stämplingspost är ett avgränsat område i skogen, där man tar ut virke vid en avverkning. Gränserna för området som skall avverkas förs in i ett geografiskt informationssystem (GIS). På avverkningsobjektet handlar maskinföraren enligt avverkningsinstruktionerna och väljer de träd som skall fällas, med beaktande av objekt som skall sparas och andra begränsningar.

Metsälain edellyttämä metsänkäyttöilmoitus on suunnitelluista hakkuista tehtävä ilmoitus Metsäkeskukselle. Ilmoitus on tehtävä viimeistään 10 vuorokautta ennen hakkuiden aloittamista.

En anmälan om användning av skog skall göras för beståndsvårdande avverkning, förnyelseavverkning, avverkning på grund av skogsskada, annan avverkning (till exempel på ett specialobjekt) och alltid då de träd som avverkas skall säljas.
Anmälan görs till Skogscentralen i tjänsten MinSkog.fi eller med en blankett senast 10 dagar och tidigast tre år före planerad avverkning. Anmälan kan göras av markägaren själv, en innehavare av besittnings- eller annan specialrätt eller ett ombud med fullmakt. Anmälan kan också göras av en skogsfackman å markägarens vägnar.
Anmälan om användning av skog är ett medel för att övervaka att skogslagen efterföljs. Avsikten är också att säkerställa att en avverkning inte är i strid med naturvårdslagen, fornminneslagen eller gällande samhällsplanering.

Anmälan om användning av skog behöver inte göras då det är fråga om avverkning för husbehov, avverkning av klena bestånd (medeldiameter högst 13 cm), avverkning i kantzoner mot ellinjer och tågbanor, avverkning av dikeslinjer, vattenlinjer eller avloppslinjer eller mindre avverkningar för väg-, el- eller motsvarande linjer, ifall inte särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagens 10 §, 2. moment berörs.
Även om en anmälan om användning av skog inte krävs skall en anmälan om avverkningen göras till Livskraftscentralen om avverkning görs på ett Natura 2000 -område eller i närheten av ett sådant och naturvärdena kan försvagas betydligt av avverkningen. Dessutom kan avverkningen förutsätta ett tillstånd för miljöåtgärd från kommunen om åtgärden innebär förändringar på ett område med general- eller detaljplan eller ett område där en sådan plan görs.

Pystykauppa on kauppatapa, jossa puun ostaja vastaa puunkorjuusta.

Vid en rotaffär överlåter skogsägaren avverkingsrätten åt virkesköparen för ett överenskommet område. Förutom för avverkningen ansvarar köparen för transporten och för kostnader för avverkning och transport.
Köpeskillingen baserar sig på en uppskattning av mängd och kvalitet hos befintligt bestånd. Den slutliga summan bestäms av den verkliga avverkade mängden. Denna uppmäts av avverkningsmaskinen.
Olika virkesköpare har egna företagsvisa avtalsvillkor, men dessa är i huvuddrag likadana.

Väljennyshakkuu on varttuneen havupuuvaltaisen kasvatusmetsän tai uudistuskypsän metsän harvennus, joka tehdään ennen luontaiseen uudistumiseen tähtäävää hakkuuta.

Målet är att få livskraftigare trädkronor, förbättra möjligheterna till naturlig förnyelse och öka trädens fröproduktion. Ljushuggning främjar också de kvarställda trädens diameterutveckling.
Ljushuggning kan användas på objekt som man planerar att förnya med tall genom avverkning i fröträdsställning eller med gran genom avverkning i skärmställning. Ljushuggning kan också fungera som en avverkning under omställningsperioden till kontinuerlig beståndsvård. Ljushuggning lämpar sig på objekt där varken gräs eller sly utgör ett hot för förnyelsen.

Yläharvennus on tasarakenteisen, varttuneen kasvatusmetsän harvennustapa, jossa pienten puiden lisäksi poistetaan kookkaimpia ja taloudellisesti arvokkaimpia puita. Kasvatettavaksi jätetään etenkin hyvälaatuisia lisävaltapuita. Yläharvennus lisää laadukkaan tukkipuun tuotosta ja pidentää metsikön kiertoaikaa.

Vid planeringen av en höggallring ska man kontrollera att objektet lämpar sig för höggallring. Vid gallringen lämnar man medhärskande träd som är av hög kvalitet, har bra kronor och har förmåga att reagera på gallringen. Träden ska vara jämnt fördelade i beståndet. Att gallra bland de härskande träden kräver yrkesskicklighet och noggrannhet för att tätheten i beståndet ska hållas inom ramarna för gallringsmallen.

# Senare gallringar

## Flexibel gallringstidpunkt i grövre gallringsskog

Sådana bestånd där den grundyteavvägda medeldiametern på brösthöjd är över 16 cm och åldern på brösthöjd minst 25 år kategoriseras som grövre gallringsskog. Första gallringen är vanligen redan utförd och skogen växer bra.
Grövre gallringsskogar är i allmänhet flexibla vad gäller skogsvården. Gallring kan utföras på många olika sätt beroende på skogsägarens mål. Även om gallringsprogrammen kan skilja sig en hel del från varandra, blir det ekonomiska slutresultatet mycket likartat. Tidpunkten för gallring i grövre gallringsskog kan väljas betydligt mer flexibelt än för yngre bestånd. På lämpliga ståndorter har skogsägaren möjlighet att öka tillväxten i en grövre gallringsskog genom gödsling.

# Senare gallringar

## Gallringsmallen hjälper vid beslutsfattandet

Gallringsmallarna utgår från grundytan och övre höjden, och de gränser som gallringsmallen anger kan ses som en rekommendation för hur senare gallringar ska utföras. Om man följer gallringsmallarna uppnår man ett bra slutresultatet ur både ekonomisk och virkesproduktionssynvinkel. Oberoende av vilken gallringsmetod som används ska de träd som lämnas vara friska träd av god kvalitet och med livskraftig krona och de lämnas så tätt som gallringsmallen anger.
En skogsägare som vill ha en hög avkastning på det kapital som är bundet i trädbeståndet gör klokt i att välja höggallring i stället för låggallring vid den andra och tredje gallringen av barrträdsdominerade bestånd. I norra Finland är skillnaden i avkastningen mellan olika gallringsformer mindre än i södra Finland.

# Senare gallringar

## Färre gallringar på torvmarker

# Senare gallringar

## Fokus på värdetillväxten

I samband med de senare gallringarna kan man ännu påverka värdetillväxten hos beståndet. Man undviker då att avverka träd av god kvalitet som är nära den tröskel där värdet börjar öka snabbare. Värdetillväxten hos ett enskilt träd är som högst när stammen övergår från att klassas som massaved till att klassas som stock. En annan värdetröskel är vid övergången från ett enstocksträd till ett tvåstocksträd.
Genom höggallring kan man i skötta skogar utnyttja värdestegringen hos de stammar som överskridit en värdetröskel. Det här ökar de direkta avverkningsintäkterna jämfört med låggallring och minskar avsevärt det kapital som är bundet i trädbeståndet. En förutsättning för en lyckad höggallring är att de träd som lämnas har en god kvalitet och kan utnyttja det ökade växtutrymme som avverkningen resulterar i.
Efter en gallringsavverkning ökar avkastningsprocenten i beståndet. Ju äldre beståndet är, desto mindre effekt har gallringen. Det lönar sig inte att gallra ett gammalt bestånd när avkastningsprocenten i beståndet har sjunkit så att det närmar sig skogsägarens avkastningskrav.

# Senare gallringar

## Lönsammare med större arbetsområde

Det är särskilt viktigt att koncentrera stämplingsposterna i samband med gallringar, eftersom de inte ger ett så stort virkesutfall. Särskilt för mindre skogsfastigheter är det klokt att sköta virkesförsäljningen tillsammans med grannfastigheterna. Det väcker större intresse hos virkesköpare. Drivningskostnaderna (€/m³) minskar då virkesmängden ökar, vilket gör att skogsägaren kan få ett högre pris för sitt virke.
Flyttningen av skogsmaskiner innebär kostnader och minskar den tid som kan användas för produktivt arbete och är därför en betydande kostnadsfaktor vid virkesdrivning.
Mängden virke som som ska drivas ut på en gång bör vara så stor att flyttningen av maskinerna och den arbetstid som går förlorad hålls rimliga.

Varttuneissa kasvatusmetsiköissä puustoon on sitoutunut huomattava määrä pääomaa. Harventamalla voidaan pääoman määrää alentaa samalla kun saadaan osa puuston tuottamasta arvosta tuloutettua.

# Senare gallringar

## Fokusera på virkeskapitalets avkastning

# Senare gallringar

## Intäkter från virkesförsäljning

# Senare gallringar

## Kraftig gallring ökar skaderiskerna

# Senare gallringar

## Mångsidiga trädbestånd gynnar natur- och viltvård

# Senare gallringar

## Beståndsvårdande avverkningar

# Senare gallringar

## Gallringar kan ge variation i landskapet

# Senare gallringar

## Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter

# Senare gallringar

## Effekter på markens kolförråd

# Senare gallringar

## Var medveten om riskerna

Gallring av förnyelsemogna granbestånd ska göras först efter noggrant övervägande eftersom avverkningen ökar risken för stormskador och angrepp av rotticka. Trädens förmåga att reagera på det ökade växtutrymmet blir sämre ju äldre beståndet är. På grund av riskfaktorerna är det inte ekonomiskt befogat att gallra förnyelsemogna granbestånd, åtminstone inte på riskområden.
Om avsikten är att förnya skogen genom skärmställning kan den sista gallringen göras i form av en ljushuggning vilket skapar bättre förutsättningar för naturlig plantsättning.

Kuusivaltaisissa metsissä kannattavimpaan kasvatusohjelmaan kuuluu kaksi harvennusta ennen uudistushakkuuta. Jos kiertoaikaa halutaan jatkaa, yläharvennuksena tehtävä kolmas harvennus voi vielä olla taloudellisesti perusteltua. Yläharvennus lisää kuusikoissa hieman kasvua ja tukkipuun saantoa alaharvennukseen verrattuna. Sekapuustoisuutta suosiessa varmistetaan harvennuksilla riittävästi valoa ja kasvutilaa myös männylle ja lehtipuille. Sekametsiin voidaan soveltaa omia harvennusmalleja, jotka huomioivat eri puulajien kasvuvaatimukset.

# Senare gallringar

## Höggallring en möjlighet

I skötta tallbestånd kan den andra och tredje gallringen utföras som höggallring, vilket leder till ett något bättre ekonomiskt resultat än låggallring. Som ett resultat av höggallringen förlängs omloppstiden med 5-20 år om förnyelseavverkningen görs på basis av diametern. Höggallring kräver ett noggrant utförande för att beståndets grundyta inte ska sjunka under den gräns som anges i gallringsmallarna.
Då man upprätthåller trädslagsblandningen tar man också andra trädslag och deras tillväxtförutsättnngar i beaktande vid gallring. Man kan tillämpa egna gallringsmallar på blandskogar, där de olika trädslagens tillväxtkrav beaktas. Gallringsmallar för blandskog (tillsvidare bara på finska): [Hoidettujen kasvatusmetsien harvennusmallihaku - Mänty-lehtisekapuusto.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/harvennusmallihaku?mixedSpeciesModel=M%C3%A4nty-lehtisekapuusto)
Man kan glesa ut en förnyelsemogen tallskog genom ljushuggning om man vill förbättra förutsättningarna för naturlig förnyelse. Då får de härskande träden yvigare kronor och de börjar producera mera frö. Det kan vara befogat att gallra ett förnyelsemoget tallbestånd också om målet är att producera rotblock av extra hög kvalitet eller att förlänga omloppstiden.

Mäntyvaltaisissa metsissä harvennuksen lähtötilanne riippuu puuston laadusta. Heikkolaatuiset puustot on kannattavinta harventaa kahdesti ennen uudistushakkuuta. Hyvälaatuisissa männiköissä kolmas harvennus on usein tarpeen, jotta arvokkaimpien tukkirunkojen järeytyminen saadaan turvattua.

# Senare gallringar

## Utförande av gallringen

Vid andra gallringen strävar man till att redan avverka litet fanérstock om kvaliteten i beståndet och det ekonomiska resultatet därigenom blir bättre. Vid gallringen lämnas omkring 400 stammar per hektar.

# Senare gallringar

## Bästa björken från blandbestånd

För att få björkstock av god kvalitet lönar det sig att producera virke av björk som blandträd med gran, och i samma kronskikt. I blandbestånd med gran och björk blir björkarna inte lika kvistiga som i ett rent björkbestånd. Också med tanke på björkens tekniska kvalitet är ett blandbestånd ett bättre alternativ eftersom defekter orsakade av björkbastfluga och älg vanligen är färre i ett blandbestånd av gran och björk jämfört med rena björkbestånd. I rotblock som används till fanertillverkning får det inte finnas färgfel som orsakats av björkbastflugan i den del av rotblocket som ska bli fanér.

Rauduskoivikoissa tavoitellaan puuston nopeaa järeytymistä voimakkaan ensiharvennuksen jälkeen. Kasvatuksen tavoitteena on hyvälaatuisen tukkipuun tuottaminen.

# Senare gallringar

## Välj gallringsmetod enligt situation

Täta grupper lönar det sig att låggallra, medan grövre träd också kan avlägsnas genom höggallring. Med tanke på planeringen och utförandet av gallringen är det lättast att sträva till jämna bestånd, men ett bestånd där tätheten varierar kan i en del fall bättre uppfylla landskapsmässiga och naturvårdsmässiga mål. Sådana träd av dålig kvalitet som man inte tänker lämna som naturvårdsträd, avlägsnas.

Låggallring är en gallringsform som lämpar sig i bestånd av alla åldrar och i bestånd med olika trädslag som till sin struktur är jämna. I första hand sparar man de bästa härskande och medhärskande träden som beträffande stamkvaliteten har möjlighet att utvecklas till stockträd. Målet med låggallring är att få en snabb diameterutveckling i beståndet och att få beståndet att snabbare ge intäkter från följande avverkningar.
Vid en låggallring tar man bort
- skadade och sjuka träd
- träd som är mindre än de härskande och medhärskande träden
- träd med tvära krökar och långkrökar, träd med grova kvistar och träd som har förgreningar på stockdelen så att det i beståndet blir kvar välväxande träd av möjligast hög kvalitet och beståndstätheten följer gallringsmallarna.

Som utfyllnad kan man spara mindre träd av sämre kvalitet eller träd som har lägre ekonomiskt värde.

Höggallring är en gallringsform som lämpar sig i äldre gallringsbestånd med jämn beståndsstruktur där man förutom mindre träd också avverkar större träd med ekonomiskt högre värde. Avverkningen utförs så att man särskilt gynnar medhärskande träd av hög kvalitet och så att avverkningen jämnar ut längd- och diameterspridningen i beståndet. Höggallring ökar produktionen av värdefull stock och förlänger beståndets omloppstid.
Vid höggallring tar man bort
- träd med skador och sjuka träd, träd som är av dålig kvalitet, träd med synnerligen grova kvistar och träd med dåliga kronor oberoende av storleken på trädet, om man inte sparar dem som naturvårdsträd
- 50–100 härskande träd per hektar. Om valet faller mellan två träd med förstklassiga kronor tar man bort det grövre trädet.

Vid planeringen av en höggallring ska man kontrollera att objektet lämpar sig för höggallring. Vid gallringen lämnar man kvar medhärskande träd som är av hög kvalitet, har bra kronor och har förmåga att reagera på gallringen. Träden ska vara jämnt fördelade i beståndet. Att gallra bland de härskande träden kräver yrkesskicklighet och noggrannhet för att tätheten i beståndet ska hållas inom gallringsmallarnas ramar.
Höggallring har den fördelen att de direkta virkesförsäljningsintäkterna från gallringen blir större medan också den totala mängden stock som produceras i beståndet ökar. Höggallring är mest lönsam i det skede av skogens utveckling när man vid höggallringen kan ta bort träd som just nått stockdimension. Träd som ger minst två stockar eller en stor stock är mest lämpade att ta bort vid höggallring. Ett sådant träd har då en brösthöjdsdiameter om minst 23 centimeter och är minst 19 meter högt. Ju högre avkastningskravet är, desto större nytta har skogsägaren av höggallring på den typ av objekt där gallringsformen är lämplig.

# Senare gallringar

## Höggallring

### Jämförelse mellan låggallring och höggallring.

##  [Jämförelse mellan låggallring och höggallring](/sv/node/863)

Table
|   | Låggallring | Höggallring |
| --- | --- | --- |
| Mål | Att få virkesförsäljningsintäkter och snabbare diameterutveckling i det kvarstående beståndet. Att koncentrera tillväxten till de bästa härskande och medhärskande träden. | Att få virkesförsäljningsintäkter och högre värdetillväxtprocent i det kvarstående beståndet. Att senarelägga förnyelseavverkningen med 5–20 år. Att koncentrera tillväxten till de bästa härskande och medhärskande träden. |
| Utförande | Lätt at utföra. | Kräver yrkesskicklighet och noggrannhet. |
| Lämpliga objekt | Lämplig i alla gallringsobjekt. | Lämplig vid andra eller tredje gallringen i skötta grövre barrträdsdominerade bestånd och i vårtbjörksbestånd. Inte lämplig i glasbjörksbestånd och inte heller i övertäta oskötta likåldriga bestånd. |
| Ekonomi | Ingen betydande skillnad i avverkad volym jämfört med höggallring. Uttaget av stock är dock mindre än virkesförsäljningsintäkterna. | Uttaget av stock och de direkta virkesförsäljningsintäkterna är större än vid låggallring. |
| Risker | En alltför hård gallring ökar risken för vind- och snöskador. | Gallringsstyrkan kan lätt bli för hård, vilket sänker virkesproduktionen i beståndet. Risken för skador på trädbeståndet och vindskador kan öka något jämfört med låggallring. |

# Senare gallringar

## Exempel: Jämförelse mellan låggallring och höggallring i grandominerad skog

I det här exemplet jämförs skötselprogram med två låggallringar med ett annat som består av en låggallring och en höggallring. Då exempelbeståndet är 50 år gammalt fattar man ett beslut om vilken gallringsmetod som ska användas, låggallring eller höggallring. Beståndet ifråga finns i Lapinlahti (1 083 d.d.) och är ett planterat granbestånd på lundartad mo. Omloppstiderna i exemplet är 67 respektive 75 år.
Diagrammet visar virkesuttagen från andra gallringen i programmen. När andra gallringen görs som höggallring blir virkesuttaget större, framförallt uttaget av stock. Ett större uttag av stock ger större intäkter från virkesförsäljningen. Det krävs en skicklig maskinförare för att höggallringen ska utföras på rätt sätt.
I exemplet förlänger höggallringen omloppstiden med omkring åtta år, om kravet på diameter för förnyelse hålls oförändrat. Diagrammet visar den årliga produktionen av stock och massaved per hektar i en granskog som gallras enligt principerna för låggallring och höggallring. I jämförelse höjer en höggallring den årliga produktionen av stock med drygt 15 %, totalproduktionen med cirka 4 % och sänker produktionen av massaved med cirka 20 %. För en skogsägare som vill ha en hög virkesproduktion, stor andel stock och ett starkt kassaflöde, är höggallring ett bra alternativ.

När beståndet är 50 år är nettonuvärdet med 3 % kalkylränta 16 294 €/ha för programmet med höggallring och 15 324 €/ha för programmet med låggallring. Vid beräkning av nettonuvärdet har kassaflödet i de följande omloppstiderna beaktats genom att markvärdet lagts till intäkterna från slutavverkningen.

# Senare gallringar

## Exempel: Jämförelse mellan låggallring och höggallring i grandominerad skog

### Jämförelse av låggallring och höggallring i ett grandominerat bestånd.

##  [Nettonuvärde för låg- och höggallring, gran, tabell](/sv/node/855)

Table
|   |   | Höggallring | Låggallring |
| Nettonuvärde vid 50 år, euro/ha, 3 % ränta |   | 16 294 | 15 324 |
| Omloppstid, år |   | 75 år | 67 år |
| Ätgård | År | Kassaflöde | Kassaflöde |
| --- | --- | --- | --- |
| Administrativa utgifter, €/ha |   | - 11/år | - 11/år |
| Förnyelsearbeten, €/ha |  | - 1 265 | - 1 265 |
| Slyröjning, €/ha | 5 | - 300 | - 300 |
| Röjning, €/ha | 12 | - 460 | - 460 |
| Första gallring, €/ha | 32 | + 956 | + 956 |
| Andra gallring, €/ha | 50 | + 4 093 | + 2 437 |
| Slutavverkning, €/ha |   | + 23 827 | + 19 831 |
| Markvärde |   | + 1 720 | + 1 469 |
Ylä- ja alaharvennuksen vertailu kuusivaltaisessa metsässä.

# Senare gallringar

## Jämförelse av låggallring och höggallring i ett talldominerat bestånd

I det här exemplet jämförs skötselprogram med två låggallringar med ett annat som består av en låggallring och en höggallring. I diagrammet jämförs ett planterat tallbestånd på frisk mo i Kajanaland, Paltamo (992 d.d.). Trädbeståndet sköts som blandbestånd för att kvaliteten och virkesproduktionen ska bli högre. Då exempelbeståndet är 60 år gammalt fattar man ett beslut om vilken gallringsmetod som ska användas, låggallring eller höggallring. Omloppstiderna i exemplet är 82 respektive 95 år.
När andra gallringen i ett tallbestånd görs som höggallring blir i synnerhet stockuttaget större. Totalt ökar virkesuttaget med drygt en femtedel. Jämfört med en låggallring blir intäkterna från virkesförsäljningen 80 % större. Medelvolymen på det virke som avverkas blir större vilket sänker avverkningskostnaderna, men risken för drivningsskador ökar när de härskande träden avverkas. Det krävs en skicklig maskinförare för att höggallringen ska bli utförd på rätt sätt i en talldominerad blandskog.
I exemplet förlänger höggallring omloppstiden med 13 år, om kravet på diameter för förnyelse hålls oförändrat. Diagrammet visar den årliga produktionen av stock och massaved per hektar i en talldominerad blandskog som gallras enligt principerna för låggallring och höggallring. I jämförelse höjer en höggallring den årliga produktionen av stock med drygt 20 % och sänker produktionen av massaved med drygt 10 %. För en skogsägare som vill ha en hög virkesproduktion och en stor andel stock i avverkningsuttaget är höggallring ett bra alternativ.

När beståndet är 60 år är nettonuvärdet med 2 % kalkylränta 9 627 euro/ha för programmet med höggallring och 8 305 euro/ha för programmet med låggallring. Vid beräkning av nettonuvärdet har kassaflödet i de följande omloppstiderna beaktats genom att markvärdet lagts till intäkterna från slutavverkningen.

En senare gallring är en gallring som utförs i grövre gallringsskog efter första gallringen och vars syfte är att främja såväl skogsvården som ekonomiska mål. Ett centralt mål är att få avverkningsintäkter och att förbättra avkastningen av det kapital som är bundet till trädbeståndet. Avverkningsuttaget består till största delen av massaved och stock.  

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Första gallring

Gallring

Senare gallringar

Tidpunkt för gallringar på torvmarker

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Första gallring i skötta, grandominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Första gallring i skötta, talldominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Första gallring i skötta, glasbjörksdominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Första gallring i skötta, vårtbjörksdominerade bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Gallringsmall

Ekonomi och risker i samband med första gallring

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Sökning och meny