Bekämpning av hjortdjursskador
Hur man känner igen hjortdjursskador
Hjortdjursskador kan identifieras utgående från utseendet på de skadade plantorna. Skadorna uppstår då hjortdjuren betar blad, barr och toppskott och då de bryter av stammar för att bättre räckas till skotten.
Identifiering av skadorna
Skador uppstår främst i plantskog av tall- och vårtbjörk, och det är ofta lätt att identifiera skadan på basis av de uppätna och skadade skotten och avbrutna topparna på både mindre och större plantor [Lähdeviite6]
I äldre bestånd kan älgen ibland orsaka skada också genom att gnaga eller riva av barken på träden. Det här inträffar oftast i äldre plantbestånd eller klenare gallringsbestånd av tall, men längre norrut kan också äldre tallar drabbas [Lähdeviite7]. Barkgnag har också observerats hos gran. Barkgnag resulterar i allvarliga skador som leder till röta och försämring av virkeskvaliteten.[Lähdeviite8]
Älg
Under vintern består älgens föda av vide, asp och rönn och tall[Lähdeviite9], men också vårtbjörk[Lähdeviite10][Lähdeviite9][Lähdeviite11]utgör en viktig näringskälla. Ju djupare snötäcke, desto mindre rör sig älgen, vilket gör att den har svårare att hitta mångsidig föda och betningen koncentreras till ett mindre område. På sådana här områden kan skadorna plantbestånden kan bli stora.[Lähdeviite12]
Små hjortdjur
Vitsvanshjorten orsakar främst skador på planterade bestånd av tall och björk, men ibland kan man se skador också i granplantbestånd [Lähdeviite13]
Skador av rådjur uppstår främst under vintern i ung granplantskog. Också rådjuret föredrar emellertid tall [Lähdeviite14].[Lähdeviite15][Lähdeviite16]
Typiskt för rådjursskador är att de drabbar alla trädslag, men särskilt planterade plantor. Den här risken upphör inom några år efter planteringen[Lähdeviite17].
Förebyggande och bekämpning av hjortdjursskador
Olika metoder för att förebygga och bekämpa hjortdjursskador:
| Metod | Beskrivning |
|---|---|
| Reglering av hjortdjursstammen | Jakt är ett effektivt sätt att minska hjortdjursstammen och därmed de skador hjortdjuren orsakar. En skogsägare kan underlätta jakten genom att arrendera ut sina marker till en jaktvårdsförening som sedan sköter om att jakten utförs i enlighet med viltförvaltningens anvisningar. Skogsägaren kan också själv vara medlem i jaktvårdsföreningen. |
| Metodval vid skogsförnyelse och plantskogsvård | Om plantskogen är tillräckligt tät och välskött är risken lägre att den drabbas av hjortdjursskador. - Skador kan förebyggas och bekämpas genom att välja rätt trädslag vid skogsförnyelsen En väl utförd markberedning främjar uppkomsten av en fullsluten plantskog. - Röjning av lövsly i unga tallplantskogar gör plantskogen mindre intressant som betningsområde ur hjortdjurens synvinkel. |
| Reglering av näringstillgången | Man kan försöka minska skadorna genom att öka tillgången till andra näringskällor utanför plantskogarna, eller genom att låta bli att röja ned växtmaterial som lämpar sig som föda för älgen på platser där risken för skador är lägre. Den här metoden har också en positiv inverkan på mångfalden. |
| Bekämpning med avskräckningsmedel | Man kan skydda en plantskog mot hjortdjursskador genom att applicera avskräckningsmedel. Skogsägare har möjlighet att köpa avskräckningsmedlet Trico till nedsatt pris via Finlands viltcentrals regionalkontor. Det är arbetsdrygt att behandla plantorna, vilket gör den här åtgärden mindre lönsam. Metoden går ut på att behandla de plantor som man vill skydda mot hjortdjursskador genom att bespruta årsskotten och övre delen av toppen med avskräckningsmedel, antingen på hela området eller bara i kanterna. De områden som är hårdast drabbade kan behöva behandlas varje år. Risken är störst på älgens vinterbetesområden, och där ska behandlingen helst utföras på hösten, efter växtsäsongen. Mer information hittas på Finlands viltcentrals hemsidor. |
| Ingärdning | Att gärda in plantskogar är en effektiv metod, men eftersom den är dyr och arbetsdryg kan den komma ifråga bara på specialobjekt, t.ex. vid odling av ädla lövträd eller masurbjörk. |
Bekämpning av hjortdjursskador vid skogsförnyelse
Alla inhemska trädslag duger som föda för hjortdjuren, asken är dock minst utsatt. Om man vill förebygga och bekämpa hjortdjursskador är det viktigt att redan i samband med förnyelsen sträva till att åstadkomma en tät plantskog med hjälp av lämplig markberedning och att välja rätt trädslag med tanke på ståndorten. Naturlig förnyelse och sådd minskar den ekonomiska risken, men det är då viktigt att se till att ståndorten är lämplig med tanke de här metoderna. Det är också viktigt att känna hur utsatt området är med tanke på hjortdjursskador - hur stora är hjortdjursstammarna och har det uppkommit skador i närliggande områden?
Förebyggande av hjortdjursskador vid plantskogsvård
Genom att utföra plantskogsvården på rätt sätt och vid rätt tidpunkt är det möjligt att göra plantskogen mindre intressant för hjortdjuren att söka sin föda i.
Röjning av lövsly i unga plantskogar gör plantskogarna mindre intressanta som betningsområde. Man kan också använda avskräckningsmedel eller mekaniska skydd i områden där skaderisken är hög. I områden där skaderisken inte är så hög, kan man minska skadorna genom att lämna sådana områden oröjda där hjortdjuren har lätt att hitta föda.
Plantskogsröjning i riskområden för hjortdjursskador
I områden där det råder en klar risk för hjortdjursskador lönar det sig att skjuta upp röjningen av plantskog av tall eller lövträd tills plantskogen nått en höjd av fem meter. Därutöver kan man i granplantskog eller andra ställen där skaderisken är lägre gärna lämna sådant växtmaterial oröjt som lämpar sig som föda för hjortdjuren. I områden med hög skaderisk kan man använda avskräckningsmedel eller mekaniska skydd.
På vintern äter älgarna gärna också talltoppar som lämnats kvar efter första gallring. Om det är möjligt att utföra den här typen av avverkningar i närheten av plantskog som är utsatt för betningsrisk, kan det minska risken för betning i plantskogen.
Viltskadelagen
I viltskadelagen avses med hjortdjur dovhjort, kronhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsvildren. Skador orsakade av de här arterna ersätts på basis av viltskadelagen. Däremot ersätts inte skador orsakade av rådjur.
Hjortdjursskador som kan ersättas är skador på odlingar, husdjur eller skog. Skador som hjortdjuren orsakar jord- och skogsbruket ersätts i enlighet med viltskadelagen och inom ramen för statsbudgeten. En enskild markägare kan få en ersättning för skada som orsakats av hjortdjur på skogsodlingsmaterial, plantskog eller äldre skog om skadan orsakat en avsevärd värdeminskning i fråga om skogen. Mer information om ersättningar hittas på Skogscentralens sidor Anmäl hjortdjursskada och sök ersättning.(extern länk)
De medel som används för ersättningarna härstammar från de licensavgifter jägarna betalat till staten.
Principer för ersättning för skogsskador
Ersättningar för hjortdjursskador som drabbat jord- eller skogsbruket kan beviljas en enskild jordbrukare eller en enskild markägare, en enskild jordbrukares eller en enskild markägares dödsbo eller en sammanslutning som bildats av delägarna i dödsboet, delägarlag för samfällda skogar, eller bolag eller sammanslutningar som enskilda markägare bildat och vilkas huvudsyfte är att idka gårdsbruk.
Ersättning kan beviljas för skada som orsakats av hjortdjur på skogsodlingsmaterial, plantskog eller äldre skog om skadan orsakat en avsevärd värdeminskning i fråga om skogen. Om skadan på en plantskog är allvarlig, kan man också beviljas ersättning som har orsakats av nödvändig kompletteringsodling eller ny beskogning av skadeområdet. Ersättning betalas ut om det sammanlagda värdet av skadorna under ett kalenderår utgör mer än 170 euro under kalenderåret. Eventuella kostnader för värderingen av skogsskador orsakade av hjortdjur ska sättas med i den ansökta ersättningssumman. Kostnaden för värderingen ersätts inte ifall värderingsarbetet varit klart omotiverat. En förutsättning för att få ersättning är att markägaren försökt förhindra att skadan uppkommer eller förvärras.