Gå direkt till innehållet
  • Suomeksi
  • På svenska
Alfabetiskt indexSkogsvårdens åtgärderSkötsel av en skogsfastighet
Bläddra

Gräsröjning

  • Suomeksi
Be­skrivning
Stöd för beslut
Ut­förande
Tilläggs­uppgifter

På bördiga ståndorter kan plantorna lätt bli undertryckta av markvegetation såsom gräs, hallon och duntrav. Om konkurrensen från markvegetationen är stark, blir höjdtillväxten hos trädplantorna lidande. Då kan det bli nödvändigt att avlägsna den konkurrerande vegetationen, antingen mekaniskt eller kemiskt.

På bördiga ståndorter kan gräset lätt börja undertrycka trädplantorna. Markberedning minskar risken, men ibland finns också behov av gräsröjning. Bild: © Johnny Sved.

Gräsröjning minskar skaderisken

Om gräset lägger sig över plantorna kan plantorna bli helt täckta och dö av ljusbrist, eller så kan de bli så kraftigt böjda att de skadas. En riklig markvegetation gynnar också gnagare och svampsjukdomar som kan skada plantorna. Risken är speciellt stor under vintern då marken är täckt av snö.

Gräs- och slyröjningens ekonomi och risker

Till arbetsslaget gräs- och slyröjning räknas bekämpning av markvegetation, hjälpplantering och slyröjning. Gräs- och slyröjning i plantskog minskar konkurrensen från annan vegetation och risken för skador. Plantorna får också en bättre start, vilket betyder att deras längdtillväxt snabbt kommer i gång. Målet med gräsröjning och slyröjning är att säkerställa att förnyelsen lyckas. 

Plantorna konkurrerar med markvegetationen

Konkurrens om vatten, näring och ljus från markvegetationen kan bromsa upp plantornas utveckling med flera år och i värsta fall förstöra en stor del av dem. Om förröjning utförts några år innan förnyelseavverkningen och om markberedningen har gjorts rätt minskar behovet av gräs- och slyröjning avsevärt. 

Man behöver ändå aktivt följa med plantskogens utveckling under de första åren för att kunna bedöma behovet av gräs- och slyröjning. Om behovet finns men ingenting görs, är det risk att slyet tar över och konkurrerar ut barrträdsplantorna. I värsta fall kan de pengar som lagts ut på anläggningskostnaderna till stor del går förlorade. Genom slyröjning kan man dämpa slyets tillväxt.

Rätt markberedningsmetod medför mindre arbete och kostnader

Om man väljer rätt markberedningsmetod så kan man redan på förhand minska problemet med uppslag av gräs och sly.

På bördiga marker är t.ex. gräs- och slyuppslaget betydligt större om man använder harvning som markberedningsmetod i stället för högläggning. Högläggning är dyrare att utföra än harvning, men den minskar behovet av gräs- och slybekämpning och ger ett säkrare slutresultat. På kargare marker ger harvning vanligen bra resultat. Det är skäl att undvika att söndra markytan i onödan, också med tanke på vattenvården.

Glasbjörk bara på vissa objekt

Glasbjörken växer snabbt i unga år och kan därför konkurrera ut värdefullare trädslag. Glasbjörken lämpar sig som huvudträdslag bara där tall, gran och vårtbjörk har svårt att klara sig. Sådana här ställen är bl.a. vissa torvmarker och lermarker som lider av vattenöverskott. På andra ståndorter ger tall, gran och vårtbjörk både bättre volymtillväxt och virkeskvalitet. 

Om brist på skötsel leder till att huvudträdslaget byts till ett mindre värdefullt såsom glasbjörk, leder det till betydande ekonomiska förluster, under hela omloppstiden kan intäkterna till och med halveras.

Centrala lönsamhetsfaktorer

  • Gräs- och slyröjningen är en del av förnyelsekedjan. Om man väljer fel förnyelsemetod, kan det leda till att skötselkostnaderna flerdubblas.
  • De största ekonomiska förlusterna uppstår då man har gjort en stor investering i förnyelsearbetet, och ytan sedan lämnas oskött.
  • Gräs- och slyröjningen ska göras i tid, redan det att skjuta upp åtgärden med ett år kan innebära att markvegetationen eller slyet börjar ta över.
  • Å andra sidan ska man inte heller vida åtgärder i onödan. Ofta räcker det med att man röjer bort det sly som direkt stör plantorna i stället för att röja bort allt sly.
  • Redan inom ett par år efter en slyröjning kan man se en ökning av barrträdens diametertillväxt på 20-30 %, och något senare en klar ökning av höjdtillväxten[Lähdeviite1].

Det lönar sig att sköta plantskogen i tid

Tabellen nedan visar ett exempel för en granplantskog i södra Finland

  • Skött: slyröjning utförs enligt rekommendationerna vid 5 års ålder och röjningen 8 år senare.
  • Oskött: ingen slyröjning utförs och röjningen försenas med fem år.
  • Gallringarna utförs i enlighet med gallringsmallarna. I båda fallen är omloppstiden 63 år.

Det lönar sig att sköta plantskogen i tid (exemplet fortsätter)

Om slyröjningen blir ogjord och röjningen försenas:

  • andelen glasbjörk ökar betydligt och stammarnas grovlekstillväxt blir långsammare
  • särskilt första gallringen ger avsevärt mindre intäkter från virkesförsäljningen
  • intäkterna från avverkningarna under hela omloppstiden blir lägre
  • omloppstiden måste förlängas om man vill ha samma penningmässiga nytta vid slutavverkningen som i den skötta skogen.

Nettonuvärdet för den skötta plantskogen är högre än för den oskötta vid samtliga använda kalkylräntor (se nedanstående tabell). Värdet har uträknats för den tidpunkt då man beslutat om slyröjningen (beståndsålder 5 år).

Plantskogens nettonuvärde vid fem års ålder vid olika kalkylräntor.
Om ingen slyröjning görs, måste röjningen göras tidigare än vad som normalt rekommenderas. Om ingen slyröjning görs, skadas tallarnas toppar av det uppväxande björkslyet vilket får allvarliga konsekvenser för tallbeståndets utveckling. Arbetet blir både dyrare och långsammare om åtgärderna försenas. Bild © Kalle Vanhatalo.

Utförande av gräsröjning

Gräsröjning kan utföras antingen med mekaniska eller kemiska metoder. Syftet är att hjälpa trädplantorna i konkurrensen med övrig markvegetation. Vid mekanisk gräsbekämpning kan behandlingen behöva upprepas under 2-3 somrar, vid kemisk bekämpning räcker det i allmänhet med en behandling. 

På bördiga ståndorter kan plantorna bli undertryckta av gräs om man inte utför gräsröjning då det finns behov. Bild: © Johnny Sved.

Mekanisk bekämpning

Vid mekanisk gräsröjning trampar man antingen ned markvegetationen, böjer den åt sidan eller slår den med något redskap. Det frigjorda utrymmet runt plantan ska vara minst lika brett som markvegetationen är hög. Den bästa effekten av gräsröjningen uppnås om åtgärden utförs under högsommaren, men under våren och senhösten är det lättare att få syn på plantorna. Det är ändå viktigare att åtgärden utförs än när den utförs. 

Kemisk bekämpning

Kemisk bekämpning kan utföras i samband med markberedningen eller då plantskogen är ung. För att plantorna inte ska skadas behöver de skyddas under behandlingen, eller så måste bekämpningen utföras under en tid då plantorna inte är känsliga.

Det är viktigt att följa tillverkarens föreskrifter då man använder växtskyddsmedel. Man bör också ägna särskild uppmärksamhet åt vattenvården vid hanteringen av växtskyddsmedel. Växtskyddsmedel ska inte användas på grundvattenområden. En tillräckligt bred skyddszon bör lämnas mot vattendrag och småvatten. Yrkesmässig hantering av växtskyddsmedel kräver att man har växtskyddsexamen. 

 

Gräsröjning på beskogade områden

På beskogade områden måste trädplantorna ofta konkurrera med högvuxen markvegetation även om markberedningen är korrekt utförd. Kampen om utrymme ökar risken att plantorna dör. Markvegetationen kräver bekämpning på de allra flesta objekt både det år beskogningen utförs och de första åren efter beskogningen. 

Effektiv gräsröjning är särskilt viktig vid åkerbeskogning. Gräsröjning resulterar i en betydligt högre överlevnadsprocent hos gran och tall, och höjdtillväxten ökar, särskilt hos björk.[Lähdeviite2] Kemisk gräsröjning minskar ogräsens rotkonkurrens effektivare än vid mekanisk bekämpning[Lähdeviite3]. Plantorna växer betydligt snabbare på beskogade åkrar där man utfört kemisk gräsröjning jämfört med ytor som inte har behandlats. [Lähdeviite4][Lähdeviite5][Lähdeviite6]

En fördel med beskogning av områden där man bedrivit torvproduktion är att där inte finns en så kallad fröbank av ogräsfrö som alltid finns på åkermark. Därför är uppslaget av ogräs till en början mycket begränsat. På nedlagda torvtäkter lyckas beskogningen bäst om den utförs genast efter att torvproduktionen avslutats. Då har markvegetationen ännu inte hunnit etableras ordentligt. Om beskogningen fördröjs blir det nödvändigt att utföra högläggning och gräsröjning[Lähdeviite7].

Litteratur

  1. Huuskonen, S., Hynynen, J, & Valkonen, S. (toim.) 2014, Metsänkasvatus – menetelmät ja kannattavuus. Metsäkustannus Oy ja Metsäntutkimuslaitos.
  2. Hytönen, J. & Lilja, S. 1995. Pintakasvillisuuden torjunnan vaikutus taimien ensikehitykseen pellonmetsitysaloilla. Teoksessa Hytönen, J. & Polet, K. (toim.) Peltojen metsitysmenetelmät. Metsäntutkimuslaitoksen tiedonantoja 581.
    http://urn.fi/URN:ISBN:951-40-1488-X(extern länk)
  3. Kolström, T. & Nuutinen, J. 1995. Pintakasvillisuuden määrän vaikutus maan kosteus- ja lämpöoloihin sekä koivuntaimien kehitykseen. Teoksessa Hytönen, J. & Polet, K. (toim.) Peltojen metsitysmenetelmät. Metsäntutkimuslaitoksen tiedonantoja 581.
    http://urn.fi/URN:ISBN:951-40-1488-X(extern länk)
  4. Hytönen, J. & Jylhä, P. 2008. Fifteen-year response of weed control intensity and seedling type on Norway spruce survival and growth on arable land. Silva Fennica 42(3): 355-368.
    http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2016101325112(extern länk)
  5. Hytönen, J. & Jylhä, P. 2011. Long-term response of weed control intensity on Scots pine survival, and growth and nutrition on former arable land. European Journal of Forest Research. 130: 91-98.
    https://doi.org/10.1007/s10342-010-0371-6(extern länk)
  6. Ferm, A., Hytönen, J., Lilja, S. & Jylhä, P. 1994. Effects of weed control on the early growth of Betula pendula seedlings established on an agricultural field. Scandinavian Journal of Forest Research 9(4): 347–359.
    https://doi.org/10.1080/02827589409382851(extern länk)
  7. Aro, L. & Hytönen, J. 2019. Suonpohjasta metsäksi. Luonnonvarakeskus ja Suomen metsäkeskus.
    https://www.slideshare.net/Metsakeskus/suonpohjan-metsitysopas-188911137(extern länk)

Sökning och meny

  • Suomeksi
  • På svenska

Alfabetiskt index

Skogsvårdens åtgärder

Skötsel av en skogsfastighet

  • Rekommendationer för skogsvård
  • Tillgänglighetspolicy
  • Användarvillkor
  • Cookiepolicy
  • Integritetspolicy
  • För programutvecklare (på finska)