Gräsröjning
Utförande av gräsröjning
Gräsröjning kan utföras antingen med mekaniska eller kemiska metoder. Syftet är att hjälpa trädplantorna i konkurrensen med övrig markvegetation. Vid mekanisk gräsbekämpning kan behandlingen behöva upprepas under 2-3 somrar, vid kemisk bekämpning räcker det i allmänhet med en behandling.
Mekanisk bekämpning
Vid mekanisk gräsröjning trampar man antingen ned markvegetationen, böjer den åt sidan eller slår den med något redskap. Det frigjorda utrymmet runt plantan ska vara minst lika brett som markvegetationen är hög. Den bästa effekten av gräsröjningen uppnås om åtgärden utförs under högsommaren, men under våren och senhösten är det lättare att få syn på plantorna. Det är ändå viktigare att åtgärden utförs än när den utförs.
Kemisk bekämpning
Kemisk bekämpning kan utföras i samband med markberedningen eller då plantskogen är ung. För att plantorna inte ska skadas behöver de skyddas under behandlingen, eller så måste bekämpningen utföras under en tid då plantorna inte är känsliga.
Det är viktigt att följa tillverkarens föreskrifter då man använder växtskyddsmedel. Man bör också ägna särskild uppmärksamhet åt vattenvården vid hanteringen av växtskyddsmedel. Växtskyddsmedel ska inte användas på grundvattenområden. En tillräckligt bred skyddszon bör lämnas mot vattendrag och småvatten. Yrkesmässig hantering av växtskyddsmedel kräver att man har växtskyddsexamen.
Gräsröjning på beskogade områden
På beskogade områden måste trädplantorna ofta konkurrera med högvuxen markvegetation även om markberedningen är korrekt utförd. Kampen om utrymme ökar risken att plantorna dör. Markvegetationen kräver bekämpning på de allra flesta objekt både det år beskogningen utförs och de första åren efter beskogningen.
Effektiv gräsröjning är särskilt viktig vid åkerbeskogning. Gräsröjning resulterar i en betydligt högre överlevnadsprocent hos gran och tall, och höjdtillväxten ökar, särskilt hos björk.[Lähdeviite1] Kemisk gräsröjning minskar ogräsens rotkonkurrens effektivare än vid mekanisk bekämpning[Lähdeviite2]. Plantorna växer betydligt snabbare på beskogade åkrar där man utfört kemisk gräsröjning jämfört med ytor som inte har behandlats. [Lähdeviite3][Lähdeviite4][Lähdeviite5]
En fördel med beskogning av områden där man bedrivit torvproduktion är att där inte finns en så kallad fröbank av ogräsfrö som alltid finns på åkermark. Därför är uppslaget av ogräs till en början mycket begränsat. På nedlagda torvtäkter lyckas beskogningen bäst om den utförs genast efter att torvproduktionen avslutats. Då har markvegetationen ännu inte hunnit etableras ordentligt. Om beskogningen fördröjs blir det nödvändigt att utföra högläggning och gräsröjning[Lähdeviite6].
Användning av växtskyddsmedel på grundvattenområden
Vid skogsbruksåtgärder skall man följa rekommendationerna, som tryggar grundvattnets mängd och kvalitet. Härvid undviker man att bryta mot förbudet mot grundvattensändring i vattenlagen (587/2011)och förbudet mot förorening av grundvattnet i miljöskyddslagen (527/2014).
| Verksamhet på grundvattenområde | Lagstadgade skyldigheter som gäller grundvattenområden | Rekommenderade förfaringssätt på grundvattenområden | Tilläggsuppgifter |
|---|---|---|---|
| Gäller all behandling av skog | I samband med åtgärder i skogen skall man inte bryta mot - förbudet mot grundvattensändring enligt vattenlagen (587/2011) eller - förbudet mot förorening av grundvatten enligt miljöskyddslagen (527/2014). | Centralt är att vid planering och utförande av åtgärder förebygga • försämring av kvaliteten • sänkning av nivån • skadlig frambrytning hos grundvattnet. Kontrollera alltid avgränsningen och klassificeringen av grundvattenområdet, till exempel med hjälp av • miljöförvaltningens geodatatjänst • tjänsten MinSkog.fi (skogsägarna) Speciell försiktighet förutsätts • i närheten av vattentag • på riskområden för sura sulfatjordar och på områden där det förekommer sediment som härrör från svartskiffer. • på områden där grundvattennivån är nära markytan • på områden där det förekommer ytvatten- eller markekosystem som är direkt beroende av grundvatten (grundvattenområden av klass 1E, 2E och E) Vid behov begär man om närmare instruktioner av miljömyndigheten (tillstånds- och tillsynsverket). | Skogsbruk på grundvattenområden förutsätter en grundligare planering av åtgärderna än vanligt för att förebygga skador på miljön. På certifierade områden handlar man enligt certifieringskraven för verksamhet på grundvattenområden. |
| Användning av växtskyddsmedel | Preparatet skall vara godkänt av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) och lämpligt för grundvattenområden | • Kontrollera att preparatet för bekämpning av rotröta är lämpligt. • Det rekommenderas att avstå från kemiska växtskyddsmedel vid gräsbekämpning. | Både pergamentsvamp och ureapreparat kan användas vid stubbehandling mot rotticka inom grundvattenområden.
På grundvattenområden kan man använda plantor som behandlats på plantskolan med ämnen som lämpar sig för skydd mot snytbagge. |