Gå direkt till innehållet
  • Suomeksi
  • På svenska
Alfabetiskt indexSkogsvårdens åtgärderSkötsel av en skogsfastighet
Bläddra

Röjning

  • Suomeksi
Be­skrivning
Stöd för beslut
Ut­förande
Tilläggs­uppgifter

Röjning är ett arbetsslag som innebär att man reglerar beståndets täthet  och trädslagsförhållandena i enlighet med målsättningarna. Målet med röjningen är att de stammar som avverkas i samband med första gallringen ska ha sådana dimensioner att de är säljbara. Röjning utförs i allmänhet i äldre plantbestånd.

 

Röjning utförs för att gynna de träd som växer bäst och har bra kvalitet. Bild: © Pertti Harstela / Vastavalo.

Rätt röjningstidpunkt

Likåldriga plantskogar kallas för äldre plantskogar då de utvecklingsdugliga trädens medelhöjd överstiger 1,3 meter. En äldre plantskog har en medeldiameter på under 8 cm på brösthöjd. En äldre plantskog kan också definieras så att övre höjden hos tall och gran är under 7 meter och hos björk under 9 meter.

Röjningsbehovet påverkas av både ståndorten och den tidigare skötseln av beståndet. En tidigt utförd slyröjning minskar behovet av röjning då plantskogen blivit äldre. En röjning innebär kostnader i början av omloppstiden, men förbättrar ändå lönsamheten under hela omloppstiden.[Lähdeviite1]

Nyttan av röjning

1. Inverkan på trädbeståndets utveckling:

  • ger växtutrymme för de bästa träden vilket gör att de växer snabbare
  • träden med sämre kvalitet tas bort, vilket gör att beståndets kvalitet förbättras
  • trädbeståndet blir mer vitalt och motståndskraftigt mot skador förorsakade av t.ex. snö, älg, insekter och svampar

2. Inverkan på lönsamheten:

  • i en röjd plantskog är kvaliteten på stammarna bättre än i en oskött skog, vilket innebär att det avverkade virket är mer värdefullt
  • vid första gallringen blir virkesutfallet större, avverkningen billigare och avverkningsintäkterna större
  • också senare avverkningar ger större avverkningsintäkter eftersom de ger mer och värdefullare virke
  • eftersom diametertillväxten är snabbare kommer också intäkterna från slutavverkningen tidigare

Röjningens ekonomi och riskbedömning vid röjning

Genom röjning åstadkommer man en snabbare diametertillväxt, stockandelen blir större och omloppstiden blir kortare än om man låter bli att röja. Röjningen kan därför ses som en investering i framtiden, men redan i samband med första gallringen täcks i allmänhet kostnaderna för röjningen. Framför allt är det avverkningsintäkterna och lönsamheten som ökar, eftersom både mängden och grovleken på virket är större.

I en oskött plantskog ökar risken för skador och avverkningsinkomsterna kommer senare

Tack vare den kortare omloppstiden kommer intäkterna från gallringsavverkningarna och slutavverkningen att tidigareläggas. Risken för skador minskar också. I ett trädbestånd som är övertätt finns det risk för snöskador. I synnerhet i tallbestånd med ett stort inslag av lövsly är det risk för älgskador.

Hur stubbdiametern hos de träd som ska röjas bort inverkar på tidsåtgången vid röjning.

Röjningen påverkar virkesproduktionens avkastning och lönsamhet

Bilderna visar vilken inverkan röjningen har på virkesproduktionens resultat och avkastning.

Exemplet utgår från ett planterat granbestånd på frisk mo i södra Finland, Padasjoki (1 235 d.d.). I det första alternativet har slyröjning utförts enligt rekommendationerna, dvs. vid fem års ålder, och röjningen åtta år senare. I det andra exemplet  har ingen slyröjning utförts och röjningen är försenad med fem år. I båda fallen är omloppstiden 63 år och gallringsavverkningarna utförs enligt gallringsmallarna.

 

Slyröjningens och röjningens inverkan på lönsamheten.

Röjning är lönsamt

Slyröjning och röjning är lönsamma åtgärder och säkrar en god avkastning av den investering som skogsförnyelsen innebär. Nettonuvärdet hos den skötta plantskogen är högre med alla de kalkylräntor som använts i exemplet. 

Nettonuvärdet vid fem års ålder.
Glasbjörken tar lätt över i en barrplantskog, i synnerhet på bördig och fuktig mark. Om en röjning inte utförs i tid, riskerar investeringen i förnyelsen att gå till spillo. Plantskogsvården är central för en lönsam virkesproduktion. Bild: © Pentti Väisänen.
Röjningens inverkan på intäkterna från första gallringen i ett odlat granbestånd.

Vad bilden visar

  • Om röjningen görs vid rätt tidpunkt, får man redan vid första gallringen en hel del intäkter av virkesförsäljningen, eftersom virket är grövre tack vare skötselåtgärderna.
  • Tack vare röjningen är inkomsterna från virkesförsäljningen i exemplet 600 €/högre vid första gallringen. Om kostnaden för röjningen är 460 €/ha, är dess värde vid första gallringen (om 20 år) 683 €/ha baserat på en kalkylränta om 2 %.

Beakta naturens mångfald och viltet i samband med röjning

Viltbuskage och undervegetationen i grupper med naturvårdsträd röjs inte. I samband med plantskogsvården ska man helst se till att trädslagsvariationen bibehålls så att inget av de trädslag som förekommer i beståndet avlägsnas helt och hållet.

Bromsa klimatförändringen - Plantskogsvård

Då man utför plantskogsvård har man samtidigt möjlighet att påverka beståndets struktur och vilka trädslag som kommer att växa där i framtiden. Plantskogsvården styr tillväxten och kolbindningen till utvalda träd. Om träden är livskraftiga upprätthålls skogens förmåga att binda och lagra kol och att motstå skogsskador av olika slag. 
En plantskog som inte har röjts binder visserligen koldioxid, men en stor del av träden förblir små eller dör på grund av konkurrensen. I samband med plantskogsvården finns det goda möjligheter att påverka trädslagsfördelningen och skapa blandbestånd.

Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter

Plantskogsvården minskar tillfälligt antalet växande träd och kolförrådet i beståndet. Samtidigt minskar beståndets volymtillväxt och och kolbindning jämfört med en obehandlad plantskog. Den här minskningen är ändå av mindre betydelse eftersom det här arbetsslaget främjar trädens diametertillväxt och vitalitet på lång sikt. Detta har en betydande inverkan på vilket slags virke som fås vid framtida avverkningar och på de produkter som kan tillverkas av virket. Plantskogsvården resulterar i att produktionen av grovt virke ökar under beståndets hela omloppstid. [Lähdeviite2][Lähdeviite3][Lähdeviite4][Lähdeviite5]

Effekter på markens kolförråd

Det finns ännu inte någon mer omfattande forskning som skulle påvisa effekten av plantskogsvård på markens kolförråd. Kolet som binds i skogen lagras både i marken, träden och i övrig vegetation. I plantskogsstadiet är kolförrådet i träden ännu rätt litet och plantskogsvården har marginell betydelse för kolförrådet i marken. De plantor och små träd som röjs ned förmultnar relativt snabbt.

Fäst särskild uppmärksamhet vid torvjordarna

Genom att se till att hela tiden hålla skogsmarken trädbeklädd kan grundvattenytan i skogen hållas på en nivå som minimerar de växthusgasutsläpp som nedbrytningen av torv för med sig. På det här sättet kan man hålla kvar kolet i marken. Det är ändå först då plantskogen övergått till gallringsskog som avdunstningen från träden blir så pass stor att metoden har en kännbar effekt.

Klimatanpassning i plantskogsvården

Plantskogsvården kan bidra till att minska lokala och regionala skogsskaderisker som klimatförändringen kan föra med sig. I samband med plantskogsvård kan man reglera trädslagsfördelningen och skapa blandbestånd som kan vara mer motståndskraftiga mot skogsskador.

Plantskogsvård minskar skaderisken

Plantskogsvården bör utföras i tid för att plantskogens livskraft ska upprätthållas. De unga träden får en bättre diametertillväxt när de får mer utrymme, vilket gör dem mindre känsliga för snö- och vindskador. Om man förhindrar att plantskogen blir övertät minskar man samtidigt risken för spridning av växtsjukdomar och skadeinsekter.  [Lähdeviite5][Lähdeviite6][Lähdeviite7] 

Särskilt tallen drar nytta av plantskogsvård eftersom man har kunnat konstatera att älgarna gärna äter undertryckta tallplantor.

Risken för torka och skogsbränder påverkas inte av skötseln av plantskogar. På ståndorter som som är känsliga för torka bör andra träslag än gran gynnas där det är möjligt. Gran kan ändå lämnas också på torrare ståndorter som kompletterande trädslag.

Rätt tidpunkt för röjningen

Tabellerna visar när en plantskog bör röjas och hur tät plantskogen bör vare efter röjningen.

Ett exempel på granplantskogar där den ena är ca en meter hög och den andra ungefär tre meter. I den yngre plantskogen görs slyröjning där man röjer bort sådant lövsly som stör granarnas utveckling. I den äldre plantskogen görs en röjning där man reglerar avståndet mellan stammarna i enlighet med målsättningarna. I båda fallen ser man till att bibehålla ett tillräckligt stort lövinslag samt träd och buskar som är viktiga för mångfalden. Man undviker att röja underväxten i grupp med naturvårdsträd och viltbuskage. Bild: © Juha Varhi.

Rulla för att se alla kolumner.

Rätt tidpunkt för röjning och plantskogens täthet efter röjningen i södra och mellersta Finland. Ju lägre plantskogen är, desto fler stammar lämnas kvar efter röjning. (Asp: en tät plantskog av lövsly redan vid 2-4 m höjd, 1 800-2 000 st/ha).
HuvudträdslagStåndort och skötselprogramÖvre höjd (m)Stamantal (st/ha)
TallFrisk eller torr mo5–72 000–2 200
Torr mo, tätt, sått tallbestånd3–42 500–3 000
Karg mo3–52 000–2 200
Gran

Lundartad eller frisk mo

Mål: snabb diametertillväxt

3–4

3–4

1 800–2 000

ca 1 500

VårtbjörkLundartad eller frisk mo4–5n. 1 600
GlasbjörkBördig torvmark4–72 000–2 500
LärkLundartad eller frisk mo4–7ca 1 300
Asp

Lundartad mo

produktion av massaved

produktion av massaved, tät skottskog

produktion av stock

 

3–5

2–4

6–8

 

 

1 200–1 600

1 800–2 000

1 800–2 000

Rulla för att se alla kolumner.

Rätt tidpunkt för röjning och plantskogens täthet efter röjning i norra Finland. Ju lägre plantskogen är, desto fler stammar lämnas kvar efter röjning.
HuvudträdslagStåndortÖvre höjd, mStamantal/ha
TallFrisk, torr eller karg mo3–52 000–2 200
GranLundartad eller frisk mo2–41 800–2 000
GlasbjörkBördig torvmark4–72 000–2 500

Röjning i talldominerade skogar

Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Talldominerad plantskog hålls i de flesta fall rätt tät för att kvistarna inte ska bli så grova. En alltför tät plantskog innebär å andra sidan tillväxtförluster och ökar risken för skador.

Rätt tidpunkt för röjningen

I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en medelhöjd på 5-7 meter. Vid röjningen lämnas 2 000-2 200 stammar per hektar. I en tät plantskog hinner de flesta kvistarna på den blivande rotstocken dö innan första gallringen. Efter första gallringen faller de döda kvistarna småningom bort och virket blir mer eller mindre kvistfritt. 

I norra Finland är den rekommenderade medelhöjden vid röjning av tallplantskogar 3-5 meter. En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar. 

I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga. Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar. För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd. En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar. 

I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen.

På torvmarker är kvaliteten på tallarna vanligen rätt dålig, och att driva upp dem tätare gör inte kvaliteten så mycket bättre. Träden kan här lämnas litet glesare än på mineraljordar. Det här innebär också att gallringen kan skjutas upp något, vilket förbättrar gallringens lönsamhet. 

Komplettera med vårtbjörk

I tallplantskogar på frisk mo rekommenderas att man per hektar lämnar ungefär 200 vårtbjörkar som uppkommit ur frö. Björkar som kan komma åt att piska tallarna med sina kronor bör ändå avlägsnas. Också på de kargaste ståndorterna är det bra att lämna lövträd som komplettering i plantskogar, men andelen ska då inte överstiga 10 % av stamantalet. Förväxande björkar som stör plantskogens utvecklingen ska inte användas som kompletterande stammar. I tallplantskogar rekommenderas att man inte lämnar levande aspar med tanke på risken för knäckesjuka.

Röjning i grandominerade skogar

Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. I grandominerade plantskogar utförs röjningen relativt tidigt. Ju större de stammar är som ska tas bort, desto arbetsdrygare är röjningsarbetet, och kostnaderna ökar snabbt. 

Rätt tidpunkt för röjningen

Röjning utförs då medelhöjden på plantskogen är 3-4 meter. I norra Finland utförs röjningen redan vid 2-3 meters höjd. I allmänhet sluter sig en granplantskog väl efter en röjning och beskuggningen hindrar uppväxande sly att ta över. Grandominerade plantskogar röjs till en täthet på 1 800-2 000 plantor per hektar.

På bördiga ståndorter kan det bli nödvändigt med två röjningsomgångar också i de fall där slyröjningen är utförd. Strävan är ändå att genom effektiv skötsel minimera antalet ingrepp. Om slyröjningen har utförts t.ex. genom maskinell slyuppryckning har man märkt att slyuppslaget minskat så mycket att någon egentlig röjning inte har behövt utföras.

Lämna också vårtbjörk

Man kan bra lämna vårtbjörkar av god kvalitet och som uppkommit som frö som utfyllnad i plantskogen, om de inte är högre än granarna. Inblandningen av vårtbjörk i granplantskog får enligt rekommendationerna vara högst 20 % . Ett sådant björkinslag sänker ännu inte tillväxten i beståndet, men tillför biologisk mångfald och ger omväxling i landskapet. Vårtbjörk kan drivas upp till fanerstock av hög kvalitet i ett granbestånd, eftersom skador förorsakade av björkbastflugan sällan är allvarliga i blandskog. 

Om den vårtbjörk som förekommer utgör överståndare, kan beståndet drivas upp i två skikt. Särskilt i glesa granplantskogar kan de bästa stammarna av vårtbjörk drivas upp till stock av hög kvalitet. Överståndarna gallras så att granunderväxten bibehåller sin livskraft.

Röjning i björkdominerade skogar

I plantskogsstadiet hålls björkbeståndet relativt tätt. Om plantskogen tillåts bli alltför tät innan första gallringen, finns det ändå en risk att tillväxten minskar och snöskadorna ökar.

Odlade björkbestånd

Odlade vårtbjörkar växer ofta snabbt och i samma takt så att de hålls jämnhöga. Rekommenderad täthet efter röjningen är 1 600 stammar per hektar och röjningen utförs när plantskogen är 4-5 meter hög. För björk strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 50 % av trädets höjd. 

När det är tid för första gallringen så har kvistarna på rotstocken dött och en del av dem har redan fallit av. Första gallringen har som målsättning att ge gott om växtutrymme, vilket gynnar en snabb diametertillväxt.

Glasbjörk

Det tar betydligt längre för glasbjörk att uppnå stockdimension än för vårtbjörk, och glasbjörken reagerar inte lika positivt på mera växtutrymme som vårtbjörken. Därför rekommenderas ett tätare plantförband för glasbjörk än för vårtbjörk, 2 000-2 500 plantor per hektar. 

På torvmark kommer det ofta in granunderväxt i glasbjörksbestånd redan då björkarna är i plantskogsstadiet. På sådana ståndorter som lämpar sig för gran är det skäl att gallra glasbjörken hårt eller avlägsna den helt och håller när risken för frostskador på granplantorna har upphört.

Litteratur

  1. Huuskonen, S., Hynynen, J, & Valkonen, S. (toim.) 2014, Metsänkasvatus – menetelmät ja kannattavuus. Metsäkustannus Oy ja Metsäntutkimuslaitos.
  2. Huuskonen, S., Haikarainen, S., Sauvula-Seppälä, T., Salminen, H., Lehtonen, M., Siipilehto, J., Ahtikoski, A., Korhonen, K. T. & Hynynen, J. 2020. Benefits of juvenile stand management in Finland—impacts on wood production based on scenario analysis. Forestry 93: 458–470.
    https://doi.org/10.1093/forestry/cpz075(extern länk)
  3. Pingoud, K., Ekholm, T., Soimakallio, S. & Helin, T. 2016. Carbon balance indicator for forest bioenergy scenarios. GCB Bioenergy 8: 171–182.
  4. Pingoud, K., Ekholm, T., Sievänen, R., Huuskonen, S. & Hynynen, J. 2018. Trade-offs between forest carbon stocks and harvests in a steady state – A multi-criteria analysis. Journal of Environmental Management 210: 96–103.
    https://doi.org/10.1016/j.jenvman. 2017.12.076.(extern länk)
  5. Saksa, T. (toim.) 2020. Ilmastonmuutos ja metsänhoito : Yhteenveto ilmastonmuutoksen vaikutuksista metsänhoitoon. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 98/2020. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 48 s.
    http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-380-115-8(extern länk)
  6. Härkönen, S., Heikkilä, R., Faber, W. E. & Pehrson, Å. 1998. The influence of silvicultural cleaning on moose browsing in young scots pine stands in Finland. Alces 34(2): 409–422
  7. Lehtonen, I., Venäläinen, A., & Gregow, H. 2020. Ilmastonmuutoksen vaikutukset Suomessa metsänhoidon näkökulmasta. Ilmatieteen laitoksen raportteja 2020:5.
    http://hdl.handle.net/10138/319348(extern länk)

Sökning och meny

  • Suomeksi
  • På svenska

Alfabetiskt index

Skogsvårdens åtgärder

Skötsel av en skogsfastighet

  • Rekommendationer för skogsvård
  • Tillgänglighetspolicy
  • Användarvillkor
  • Cookiepolicy
  • Integritetspolicy
  • För programutvecklare (på finska)