Röjning
Rätt tidpunkt för röjningen
Tabellerna visar när en plantskog bör röjas och hur tät plantskogen bör vare efter röjningen.
| Huvudträdslag | Ståndort och skötselprogram | Övre höjd (m) | Stamantal (st/ha) |
|---|---|---|---|
| Tall | Frisk eller torr mo | 5–7 | 2 000–2 200 |
| Torr mo, tätt, sått tallbestånd | 3–4 | 2 500–3 000 | |
| Karg mo | 3–5 | 2 000–2 200 | |
| Gran | Lundartad eller frisk mo Mål: snabb diametertillväxt | 3–4 3–4 | 1 800–2 000 ca 1 500 |
| Vårtbjörk | Lundartad eller frisk mo | 4–5 | n. 1 600 |
| Glasbjörk | Bördig torvmark | 4–7 | 2 000–2 500 |
| Lärk | Lundartad eller frisk mo | 4–7 | ca 1 300 |
| Asp | Lundartad mo produktion av massaved produktion av massaved, tät skottskog produktion av stock |
3–5 2–4 6–8
|
1 200–1 600 1 800–2 000 1 800–2 000 |
| Huvudträdslag | Ståndort | Övre höjd, m | Stamantal/ha |
|---|---|---|---|
| Tall | Frisk, torr eller karg mo | 3–5 | 2 000–2 200 |
| Gran | Lundartad eller frisk mo | 2–4 | 1 800–2 000 |
| Glasbjörk | Bördig torvmark | 4–7 | 2 000–2 500 |
Röjning i talldominerade skogar
Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Talldominerad plantskog hålls i de flesta fall rätt tät för att kvistarna inte ska bli så grova. En alltför tät plantskog innebär å andra sidan tillväxtförluster och ökar risken för skador.
Rätt tidpunkt för röjningen
I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en övre höjd på 5–7 meter. Plantskogen gallras så att man uppnår önskade trädslagsförhållanden. I en tät plantskog hinner de flesta kvistar på den nedersta stocken dö före första gallring. Dessa kvistar faller av efter första gallring och det bildas kvistfritt virke. Det rekommenderas att röjning görs då temperaturen är under 5 °C för att förhindra spridning av rotröta.
| Typ av plantskog | Övre höjd (m) | Målsatt täthet (st/ha) |
|---|---|---|
| Talldominerad plantskog | 5 – 7 | 2 000 – 2 200 |
| Tall under 75 procent | 4 – 5 | 1 800 – 2 200 |
Plantmängderna innehåller också gran och lövträd på figuren.
I norra Finland är den rekommenderade övre höjden vid röjning av tallplantskogar 3–5 meter. En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar.
Tidpunkt för röjning i sådda naturligt förnyade plantskogar
I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga. Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar. För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd och för gran till 60 % En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar.
I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen.
Specialsynpunkter på torvmarker
På torvmarker är kvaliteten i allmänhet sämre hos naturligt uppkomna plantor och man kan inte nämnvärt höja kvaliteten genom ett tätt förband[Lähdeviite6]. Tätheten efter röjning kan vara något lägre än på mineraljordar. Man kan då skjuta fram första gallringen, vilket förbättar lönsamheten hos drivningen.
Komplettera med vårtbjörk
I tallplantskogar på frisk mo rekommenderas att man per hektar lämnar ungefär 200 vårtbjörkar som uppkommit ur frö. Björkar som kan komma åt att piska tallarna med sina kronor bör ändå avlägsnas. Också på de kargaste ståndorterna är det bra att lämna lövträd som komplettering i plantskogar, men andelen ska då inte överstiga 10 % av stamantalet. Förväxande björkar som stör plantskogens utvecklingen ska inte användas som kompletterande stammar. I tallplantskogar rekommenderas att man inte lämnar levande aspar med tanke på risken för knäckesjuka.
Röjning i talldominerad plantskog då man strävar till blandskog
Röjning i tallblandskog görs vid en övre höjd på 4–5 meter. Man lämnar kvar stammar som man vill producera virke av. Plantskogen röjs till en täthet på 1800–2200 plantor per hektar. Om tallens andel är över 60 % rekommenderas den övre gränsen. Det rekommenderade plantantalet innehåller också de lövträd som förekommer. Vid röjning avlägsnar man konkurrerande träd kring de valda stammarna.
Röjning i grandominerade skogar
Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. I grandominerade plantskogar utförs röjningen relativt tidigt. Ju större de stammar är som ska tas bort, desto arbetsdrygare är röjningsarbetet, och kostnaderna ökar snabbt.
Rätt tidpunkt för röjningen
Röjning utförs då övre höjden på plantskogen är 3-4 meter. I norra Finland utförs röjningen redan vid 2-3 meters höjd. I allmänhet sluter sig en granplantskog väl efter en röjning och beskuggningen hindrar uppväxande sly att ta över. Grandominerade plantskogar röjs till en täthet på 1 800-2 000 plantor per hektar.
På bördiga ståndorter kan det bli nödvändigt med två röjningsomgångar också i de fall där slyröjningen är utförd. Strävan är ändå att genom effektiv skötsel minimera antalet ingrepp. Om slyröjningen har utförts t.ex. genom maskinell slyuppryckning har man märkt att slyuppslaget minskat så mycket att någon egentlig röjning inte har behövt utföras.
| Typ av plantskog | Övre höjd (m) | Målsatt täthet (st/ha) |
|---|---|---|
| Grandominerad plantskog | 3 – 4 | 1 800 – 2 000 |
| Gran under 75 % | 4 – 5 | 1 600 – 2 200 |
Plantmängden innehåller också tallar och lövträd.
På bördiga platser kan man vara tvungen att röja upp till två gånger, även om slyröjning har gjorts. Målet är ändå att hålla antalet skötselomgångar så lågt som möjligt genom effektiv skogsvård. Man har observerat att maskinell slyröjning minskar stubb- och rotskott så mykcet att man ofta inte behöver röjning.
Lämna också vårtbjörk
Man kan bra lämna vårtbjörkar av god kvalitet och som uppkommit som frö som utfyllnad i plantskogen, om de inte är högre än granarna. Inblandningen av vårtbjörk i granplantskog får enligt rekommendationerna vara högst 20 % . Ett sådant björkinslag sänker ännu inte tillväxten i beståndet, men tillför biologisk mångfald och ger omväxling i landskapet. Vårtbjörk kan drivas upp till fanérstock av hög kvalitet i ett granbestånd, eftersom skador förorsakade av björkbastflugan sällan är allvarliga i blandskog.
Om den vårtbjörk som förekommer utgör överståndare, kan beståndet drivas upp i två skikt. Särskilt i glesa granplantskogar kan de bästa stammarna av vårtbjörk drivas upp till stock av hög kvalitet. Överståndarna gallras så att granunderväxten bibehåller sin livskraft.
Röjning med sikte på blandskog i grandominerad plantskog
I en gran-tallblandskog varierar andelen gran mellan 50 och 75 procent av det totala trädbeståndet. Röjning utförs vid 4-5 meters höjd. Beståndet gallras till en täthet på 1800 - 2200 stammar per hektar. I ett granbestånd rekommenderas den nedre gränsen för den eftersträvade tätheten. Antalet plantor inkluderar även lövträd i beståndet.
I en äkta blandskog av gran och vårtbjörk är andelen vårtbjörk i beståndet minst 25 %. Gallringen av beståndet ska utföras vid en dominerande höjd av cirka 3 till 4 meter. Gallringen utförs med en täthet på 1600 - 1800 stammar per hektar. I ett granbestånd rekommenderas en högre gallringstäthet. Antalet plantor inkluderar även andra trädslag som finns i beståndet.
Röjning i björkdominerade skogar
I plantskogsstadiet hålls björkbeståndet relativt tätt. Om plantskogen tillåts bli alltför tät innan första gallringen, finns det ändå en risk att tillväxten minskar och snöskadorna ökar.
Odlade björkbestånd
Odlade vårtbjörkar växer ofta snabbt och i samma takt så att de hålls jämnhöga. Rekommenderad täthet efter röjningen är 1 600 stammar per hektar och röjningen utförs när plantskogen är 4-5 meter hög. För björk strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 50 % av trädets höjd.
När det är tid för första gallringen så har kvistarna på rotstocken dött och en del av dem har redan fallit av. Första gallringen har som målsättning att ge gott om växtutrymme, vilket gynnar en snabb diametertillväxt.
Glasbjörk
Det tar betydligt längre för glasbjörk att uppnå stockdimension än för vårtbjörk, och glasbjörken reagerar inte lika positivt på mera växtutrymme som vårtbjörken. Därför rekommenderas ett tätare plantförband för glasbjörk än för vårtbjörk, 2 000-2 500 plantor per hektar.
På torvmark kommer det ofta in granunderväxt i glasbjörksbestånd redan då björkarna är i plantskogsstadiet. På sådana ståndorter som lämpar sig för gran är det skäl att gallra glasbjörken hårt eller avlägsna den helt och håller när risken för frostskador på granplantorna har upphört.
Röjning som siktar på blandskog i björkdominerad plantskog
I en blandskog av vårtbjörk och gran varierar andelen vårtbjörk mellan 50 och 70 procent av trädbeståndet. Gallringen av beståndet utförs vid cirka 3 till 4 meters höjd. Gallringen utförs med en täthet på 1600 - 1800 stammar per hektar. I ett granbestånd rekommenderas den övre gränsen för tätheten. Antalet plantor inkluderar även andra trädslag som finns i beståndet.
Kvalitetshantering i plantskogsvård
I plantskogsvård främjar man utvecklingen och diametertilllväxten hos de plantor som lämnas att växa genom att minska konkurrensen mellan träden. Plantskogsvård vid rätt tidpunkt och en lämplig täthet på kvarvarande bestånd garanterar ett kostnadseffektivt och högklassigt slutresultat.
Det rekommenderas att man redan vid slyröjning lämnar olika trädslag så att man kan garantera en tillräcklig trädslagsblandning vid röjningen. Vid röjning bestämmer man den slutliga tätheten och det slutliga trädslagsförhållandet. Det behövs ett variende antal åtgärder för plantskogsvård på olika objekt - i allmänhet 1–3 gånger för första gallring.
Det rekommenderas att följande synpunkter tas i beaktande vid planering av plantskogsvård
- behov och tidpunkt för åtgärden
- hur naturhänsynen tas i beaktande: till exempel viltbuskage/snår och säkerställande av ett varierande lövträdsbestånd
- skaderisker: hjortdjur, rotticka och snöskador
- skogsägarens mål.
| Kriteeri | Kvalitetsbeskrivning |
|---|---|
| Planering av plantskogsvård | |
| Plantskogsvården har gjorts vid rätt tidpunkt | Tidpunkten för åtgärden är enligt rekommendationerna för skogsvård. Slyröjning utförs i allmänhet 4–5 år och röjning 10–12 år efter förnyelsen, i norr och på kargare moar något senare. Närmare uppgifter: slyröjning och röjning. |
| Den valda metoden för plantskogsvård är lämplig för objektet | Rätt typ av plantskogsvård har planerats för objektet. Slyröjning kan lämnas bort på vissa objekt. |
| Naturhänsynen har tagits i beaktande och det finns instruktioner för detta | Det finns instruktioner gällande naturhänsyn på objektet för dem som utför arbetet. Instruktionerna är i form av behövliga kartor med mera. |
| Arbetsresultat vid slyröjning | |
| Tillvväxtförutsättningarna för plantorna har säkerställts | Växtlighet som tävlar med de plantor som lämnats att växa, dvs huvudbeståndet, speciellt lövsly, har avlägnsats på en radie av 1 m från plantorna. Se närmare: slyröjning i granplantskog och slyröjning i tallplantskog. |
| Man har skött om att de på objektet förekommande trädslagen bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövträdsandelen bevaras i önskvärd utsträckning | Vid röjningen har man lämnat lövträd som har varit tänkta att spara med beaktande av att hålla beståndets höjdfördelning lämpligt jämn eller genom att lämna lövträd som är lägre än huvudbeståndet. Man har skött om att alla de trädslag som förekommer på ytan finns kvar också efter slyröjning. |
| Risker för skogsskador har tagits i beaktande | Barrträdsbestånd har inte slyröjts under sommarhalvåret, då dygnets medeltemperatur är över + 5 grader och då man befinner sig i riskområdet för rotticka. På områden med risk för hjortdjursskador gör man slyröjningen i tid, redan vid en höjd på 1 m. Man sparar också plantor som redan betats av hjortdjur förutom huvudbeståndet. |
| Arbetsresultat vid röjning | |
| Huvudbeståndet har en lämplig mängd, kvalitet och rumslig fördelning | Plantbeståndets täthet och trädslagssammansättning är enligt rekommendationerna. Rätt tidpunkt för röjningen. Plantorna i huvudbeståndet i huvudsak på ett avstånd som överstiger 1 m från varandra. Träd av dålig kvalitet och förväxande träd har röjts bort. |
| Man har skött om att de på objektet förekommande trädslagen bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövträdsandelen bevaras i önskvärd utsträckning | Lövandelen är enligt målet. Trädslagsblandningen är enligt målet. Man har skött om att alla de trädslag som förekommer på ytan finns kvar också efter röjning. |
| Risker för skogsskador har tagits i beaktande | Barrträdsbestånd har inte slyröjts under sommarhalvåret, då dygnets medeltemperatur är över + 5 grader och då man befinner sig i riskområdet för rotticka. På områden med risk för hjortdjursskador gör man röjningen först vid en höjd av 5 m. Man sparar också plantor som redan betats av hjortdjur förutom huvudbeståndet. |
| Naturhänsyn | |
| Viktiga naturobjekt och speciella artförekomster har säkrats | Naturobjekt som är viktiga för mångfalden och speciella artförekomster har säkrats. |
| Man har lämnat svårtillgängliga och för virkesproduktion mindre värdefulla objekt obehandlade | På platser där tillväxten inte motsvarar målen och/eller framkomligheten är så dålig att man genom röjning inte uppnår den målsatta nyttan, kan röjningen utelämnas. Dessa platser kan man utnyttja som snår/viltbuskage. |
| Man har lämnat skyddsbuskage | Skyddsbuskage har lämnats. Dessa kan lämnas speciellt invid död ved, högstubbar eller andra objekt som sparas eller på områden av mindre värde. |
| Skydds- och övergångszoner har inte röjts | Skyddszoner har lämnats invid vattendrag. Övergångszoner har lämnats vid kanten av torvmarker. Man främjat mångfalden vid kanten av åkrar i mån av möjlighet. |
Klimatanpassning i plantskogsvården
Plantskogsvården kan bidra till att minska lokala och regionala skogsskaderisker som klimatförändringen kan föra med sig. I samband med plantskogsvård kan man reglera trädslagsfördelningen och skapa blandbestånd som kan vara mer motståndskraftiga mot skogsskador.
Plantskogsvård minskar skaderisken
Plantskogsvården bör utföras i tid för att plantskogens livskraft ska upprätthållas. De unga träden får en bättre diametertillväxt när de får mer utrymme, vilket gör dem mindre känsliga för snö- och vindskador. Om man förhindrar att plantskogen blir övertät minskar man samtidigt risken för spridning av växtsjukdomar och skadeinsekter. [Lähdeviite5][Lähdeviite7][Lähdeviite8]
Särskilt tallen drar nytta av plantskogsvård eftersom man har kunnat konstatera att älgarna gärna äter undertryckta tallplantor.
Risken för torka och skogsbränder påverkas inte av skötseln av plantskogar. På ståndorter som som är känsliga för torka bör andra träslag än gran gynnas där det är möjligt. Gran kan ändå lämnas också på torrare ståndorter som kompletterande trädslag.