Slyröjning
Med slyröjning säkerställer man att barrträdsplantornas tillväxt inte lider på grund av beskuggning och rotkonkurrens från lövträd. Ståndortens bördighet och slyets höjd och täthet avgör behovet av slyröjning och när den ska utföras. Vid slyröjning avlägsnar man träd och sly som konkurrerar med huvudträdslaget. Lövträd är viktiga för mångfalden och man ska undvika att i onödan avlägsna lövträd.
Behovet av slyröjning
Om slyet inte hotar plantorna, är det ingen orsak att satsa resurser på slyröjning. Vid planeringen av slyröjningen ska man komma ihåg att de konkurrerande lövträden växer snabbare än barrträden de första åren. Om barrträden och lövträden är lika höga i början av växtsäsongen, är lövträden klart högre i slutet av växtsäsongen.
Tidpunkten för slyröjningen är viktig
Tidpunkten för slyröjningen är mycket viktig. Den optimala tidpunkten infaller under bara en eller två växtsäsonger. En försenad slyröjning gör att arbetet löper långsammare och kostnaderna stiger. Dessutom kan plantornas tillväxt stagnera, deras kvalitet försämras och man kan gå miste om virkesförsäljningsintäkter vid senare avverkningar.
Röjningens ekonomi och riskbedömning vid röjning
Genom röjning åstadkommer man en snabbare diametertillväxt, stockandelen blir större och omloppstiden blir kortare än om man låter bli att röja. Röjningen kan därför ses som en investering i framtiden, men redan i samband med första gallringen täcks i allmänhet kostnaderna för röjningen. Framför allt är det avverkningsintäkterna och lönsamheten som ökar, eftersom både mängden och grovleken på virket är större.
I en oskött plantskog ökar risken för skador och avverkningsinkomsterna kommer senare
Tack vare den kortare omloppstiden kommer intäkterna från gallringsavverkningarna och slutavverkningen att tidigareläggas. Risken för skador minskar också. I ett trädbestånd som är övertätt finns det risk för snöskador. I synnerhet i tallbestånd med ett stort inslag av lövsly är det risk för älgskador.
Röjningen påverkar virkesproduktionens avkastning och lönsamhet
Bilderna visar vilken inverkan röjningen har på virkesproduktionens resultat och avkastning.
Exemplet utgår från ett planterat granbestånd på frisk mo i södra Finland, Padasjoki (1 235 d.d.). I det första alternativet har slyröjning utförts enligt rekommendationerna, dvs. vid fem års ålder, och röjningen åtta år senare. I det andra exemplet har ingen slyröjning utförts och röjningen är försenad med fem år. I båda fallen är omloppstiden 63 år och gallringsavverkningarna utförs enligt gallringsmallarna.
Röjning är lönsamt
Slyröjning och röjning är lönsamma åtgärder och säkrar en god avkastning av den investering som skogsförnyelsen innebär. Nettonuvärdet hos den skötta plantskogen är högre med alla de kalkylräntor som använts i exemplet.
Vad bilden visar
- Om röjningen görs vid rätt tidpunkt, får man redan vid första gallringen en hel del intäkter av virkesförsäljningen, eftersom virket är grövre tack vare skötselåtgärderna.
- Tack vare röjningen är inkomsterna från virkesförsäljningen i exemplet 600 €/högre vid första gallringen. Om kostnaden för röjningen är 460 €/ha, är dess värde vid första gallringen (om 20 år) 683 €/ha baserat på en kalkylränta om 2 %.
Beakta naturens mångfald och viltet i samband med röjning
Viltbuskage och undervegetationen i grupper med naturvårdsträd röjs inte. I samband med plantskogsvården ska man helst se till att trädslagsvariationen bibehålls så att inget av de trädslag som förekommer i beståndet avlägsnas helt och hållet.
Bromsa klimatförändringen - Plantskogsvård
Då man utför plantskogsvård har man samtidigt möjlighet att påverka beståndets struktur och vilka trädslag som kommer att växa där i framtiden. Plantskogsvården styr tillväxten och kolbindningen till utvalda träd. Om träden är livskraftiga upprätthålls skogens förmåga att binda och lagra kol och att motstå skogsskador av olika slag. En plantskog som inte har röjts binder visserligen koldioxid, men en stor del av träden förblir små eller dör på grund av konkurrensen. I samband med plantskogsvården finns det goda möjligheter att påverka trädslagsfördelningen och skapa blandbestånd.
Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter
Plantskogsvården minskar tillfälligt antalet växande träd och kolförrådet i beståndet. Samtidigt minskar beståndets volymtillväxt och och kolbindning jämfört med en obehandlad plantskog. Den här minskningen är ändå av mindre betydelse eftersom det här arbetsslaget främjar trädens diametertillväxt och vitalitet på lång sikt. Detta har en betydande inverkan på vilket slags virke som fås vid framtida avverkningar och på de produkter som kan tillverkas av virket. Plantskogsvården resulterar i att produktionen av grovt virke ökar under beståndets hela omloppstid. [Lähdeviite1][Lähdeviite2][Lähdeviite3][Lähdeviite4]
Effekter på markens kolförråd
Det finns ännu inte någon mer omfattande forskning som skulle påvisa effekten av plantskogsvård på markens kolförråd. Kolet som binds i skogen lagras både i marken, träden och i övrig vegetation. I plantskogsstadiet är kolförrådet i träden ännu rätt litet och plantskogsvården har marginell betydelse för kolförrådet i marken. De plantor och små träd som röjs ned förmultnar relativt snabbt.
Fäst särskild uppmärksamhet vid torvjordarna
Genom att se till att hela tiden hålla skogsmarken trädbeklädd kan grundvattenytan i skogen hållas på en nivå som minimerar de växthusgasutsläpp som nedbrytningen av torv för med sig. På det här sättet kan man hålla kvar kolet i marken. Det är ändå först då plantskogen övergått till gallringsskog som avdunstningen från träden blir så pass stor att metoden har en kännbar effekt.
Allmänt om slyröjning
Slyröjning är den viktigaste åtgärden vid plantskogsvård. Åtgärden går ut på att röja bort det lövsly som stör utvecklingen av huvudstammarna, och kan vara fullständig eller göras som en brunnsröjning.
Slyröjningsmetoder
När man utför en heltäckande slyröjning tar man som huvudregel bort allt lövsly med undantag av träd som sparas för att trygga mångfalden. Frösådda lövträdsplantor kan lämnas kvar som utfyllnad i plantskogen. Vid brunnsröjning röjs all konkurrerande växtlighet som finns inom en radie på en meter runt plantorna. Dessutom avlägsnas klart förväxta stammar som finns på de mellanliggande områdena.
Beakta skottbildningen hos lövträden
Efter röjningen skjuter lövträden i allmänhet stam- och rotskott som bildar nytt sly. Hur mycket sly det bildas beror bland annat på ståndortens bördighet och fuktighet och tidpunkten när arbetet utförs. Röjning under högsommaren ger mindre skottbildning, men ännu viktigare än mängden nytt sly är att röjningen verkligen blir utförd. I plantskogar med kraftigt slyuppslag kan man vara tvungen att slyröja två gånger.
Genom att rycka upp slyet med rötterna, kan man effektivt minska uppslaget av nytt sly efter slyröjningen. Det finns goda resultat av den här slyröjningsmetoden på mineraljordar. Huvudplantorna får ett tillräckligt försprång i förhållande till de träd som uppkommer efter röjningen. Metoden att rycka upp slyet med rötterna är ekonomiskt välgrundad om man inte mera behöver röja plantskogen utan nästa skogsvårdsåtgärd är första gallring.
Klimatanpassning i plantskogsvården
Plantskogsvården kan bidra till att minska lokala och regionala skogsskaderisker som klimatförändringen kan föra med sig. I samband med plantskogsvård kan man reglera trädslagsfördelningen och skapa blandbestånd som kan vara mer motståndskraftiga mot skogsskador.
Plantskogsvård minskar skaderisken
Plantskogsvården bör utföras i tid för att plantskogens livskraft ska upprätthållas. De unga träden får en bättre diametertillväxt när de får mer utrymme, vilket gör dem mindre känsliga för snö- och vindskador. Om man förhindrar att plantskogen blir övertät minskar man samtidigt risken för spridning av växtsjukdomar och skadeinsekter. [Lähdeviite4][Lähdeviite5][Lähdeviite6]
Särskilt tallen drar nytta av plantskogsvård eftersom man har kunnat konstatera att älgarna gärna äter undertryckta tallplantor.
Risken för torka och skogsbränder påverkas inte av skötseln av plantskogar. På ståndorter som som är känsliga för torka bör andra träslag än gran gynnas där det är möjligt. Gran kan ändå lämnas också på torrare ståndorter som kompletterande trädslag.
Beakta viltet i samband med slyröjningen
Vid röjning och avverkning rekommenderas att man lämnar en del buskage som består av underväxtgranar och andra träd som skydd för skogshönsfåglar och annat vilt.
Många fördelar med viltbuskage
Buskage som sparas i skötta skogar bildar ett viktigt skydd för viltet och speciellt för skogshönsfåglar. Buskagen påverkar mikroklimatet genom att erbjuda skugga och bromsa upp vinden. Buskagen gör nytta också med tanke på landskapet.
Att tänka på när man lämnar viltbuskage
Storleken på ett viltbuskage kan variera från en grupp med några undertryckta granar till fläckar på en dryg ar. Ett buskage kan utöver huvudträdslaget bestå av undertryckta granar, lövträd av olika arter och buskar. Träd och buskar som är viktiga med tanke på den biologiska mångfalden sparas vid röjningar och avverkningar. Naturliga platser för viltbuskage är i anslutning till små försumpade områden och berg i dagen, i övergångszonen mellan öppen mosse och fastmark, samt i skogsbryn.
Man kan också lämna buskage på förnyelseytor. Enligt § 8 i skogslagen ska man vid skogsförnyelse vid behov röja bort träd och buskar som hotar plantornas tillväxt. Enligt statsrådets förordning räknas ändå inte viltbuskage med en areal om högst fem ar som träd som hotar förnyelsen.
Slyröjning i tallplantskog
Tallplantskogar ska till en början hållas rätt täta för att begränsa kvistarnas diametertillväxt. I samband med slyröjningen avlägsnas konkurrerande lövträd och tallar av dålig kvalitet.
Målsatt täthet
Målet är att det då slyröjningen är utförd återstår 4 000-5 000 stammar av tall och lövträd per hektar. Aspsly ska helst avlägsnas helt och hållet från tallplantskogar med tanke på risken för knäckesjuka.
Behandling av såddruggar
Såddruggar av tall kan gallras i samband med slyröjningen. Plantorna blir lätt krokiga i växten om inte såddruggen gallras i tid. Man lämnar bara en huvudplanta kvar på varje såddpunkt. Avståndet mellan de kvarlämnade plantorna bör vara åtminstone en halv meter. Nuförtiden används ofta maskinell sådd, vilket gör att fröna sprids jämnt i markberedningsspåret. Det här förhindrar uppkomsten av såddruggar.
Sly av glasbjörk på torvmarker
Det uppstår lätt sly av glasbjörk på torvmarker. Särskilt på blåbärs- och lingontorvmoar måste man bereda sig på att slyröjningen kan behöva upprepas, vilket ökar kostnaderna för skogsvården. Sly som stör utvecklingen hos tallplantorna ska helst avlägsnas från plantskogen innan tallplantorna är 1 meter höga.
Slyröjning i granplantskog
I granplantskogar röjs sådana lövträd bort som är uppkomna ur frö och som växer nära granplantorna eller annars inverkar negativt på deras tillväxt. Lövsly som uppkommit ur stubbskott är det däremot skäl att röja bort helt och hållet. I granplantskogar som uppkommit på naturlig väg görs en slyröjning i samband med överståndaravverkningen. Samtidigt avlägsnas skadade granplantor.
Sly av glasbjörk på torvmarker
Det uppstår lätt sly av glasbjörk på torvmarker. Särskilt på blåbärs- och lingontorvmoar måste man bereda sig på att slyröjningen kan behöva upprepas, vilket ökar kostnaderna för skogsvården. Sly som stör utvecklingen hos granplantorna ska helst avlägsnas från plantskogen:
• genom brunnsröjning eller heltäckande röjning då medelhöjden på granplantorna är under 1,5 meter.
Slyröjning i björkplantskog
I björkplantskogar är det bara den vegetation som direkt stör plantornas tillväxt som behöver röjas bort. Slyet och annan vegetation åstadkommer då en lagom hård konkurrens som förbättrar kvaliteten hos björkplantorna. Onödig slyröjning kan också leda till att älgskadorna på björkplantorna ökar.
Litteratur
- Huuskonen, S., Haikarainen, S., Sauvula-Seppälä, T., Salminen, H., Lehtonen, M., Siipilehto, J., Ahtikoski, A., Korhonen, K. T. & Hynynen, J. 2020. Benefits of juvenile stand management in Finland—impacts on wood production based on scenario analysis. Forestry 93: 458–470.
https://doi.org/10.1093/forestry/cpz075(extern länk) - Pingoud, K., Ekholm, T., Soimakallio, S. & Helin, T. 2016. Carbon balance indicator for forest bioenergy scenarios. GCB Bioenergy 8: 171–182.
- Pingoud, K., Ekholm, T., Sievänen, R., Huuskonen, S. & Hynynen, J. 2018. Trade-offs between forest carbon stocks and harvests in a steady state – A multi-criteria analysis. Journal of Environmental Management 210: 96–103.
https://doi.org/10.1016/j.jenvman. 2017.12.076.(extern länk) - Saksa, T. (toim.) 2020. Ilmastonmuutos ja metsänhoito : Yhteenveto ilmastonmuutoksen vaikutuksista metsänhoitoon. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 98/2020. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 48 s.
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-380-115-8(extern länk) - Härkönen, S., Heikkilä, R., Faber, W. E. & Pehrson, Å. 1998. The influence of silvicultural cleaning on moose browsing in young scots pine stands in Finland. Alces 34(2): 409–422
- Lehtonen, I., Venäläinen, A., & Gregow, H. 2020. Ilmastonmuutoksen vaikutukset Suomessa metsänhoidon näkökulmasta. Ilmatieteen laitoksen raportteja 2020:5.
http://hdl.handle.net/10138/319348(extern länk)