Slyröjning
Allmänt om slyröjning
Slyröjning är den viktigaste åtgärden vid plantskogsvård. Åtgärden går ut på att röja bort det lövsly som stör utvecklingen av huvudstammarna, och kan vara fullständig eller göras som en brunnsröjning.
Slyröjningsmetoder
När man utför en heltäckande slyröjning tar man som huvudregel bort allt lövsly med undantag av träd som sparas för att trygga mångfalden. Frösådda lövträdsplantor kan lämnas kvar som utfyllnad i plantskogen. Vid brunnsröjning röjs all konkurrerande växtlighet som finns inom en radie på en meter runt plantorna. Dessutom avlägsnas klart förväxta stammar som finns på de mellanliggande områdena.
Beakta skottbildningen hos lövträden
Efter röjningen skjuter lövträden i allmänhet stam- och rotskott som bildar nytt sly. Hur mycket sly det bildas beror bland annat på ståndortens bördighet och fuktighet och tidpunkten när arbetet utförs. Röjning under högsommaren ger mindre skottbildning, men ännu viktigare än mängden nytt sly är att röjningen verkligen blir utförd. I plantskogar med kraftigt slyuppslag kan man vara tvungen att slyröja två gånger.
Genom att rycka upp slyet med rötterna, kan man effektivt minska uppslaget av nytt sly efter slyröjningen. Det finns goda resultat av den här slyröjningsmetoden på mineraljordar. Huvudplantorna får ett tillräckligt försprång i förhållande till de träd som uppkommer efter röjningen. Metoden att rycka upp slyet med rötterna är ekonomiskt välgrundad om man inte mera behöver röja plantskogen utan nästa skogsvårdsåtgärd är första gallring.
Slyröjning i talldominerad plantskog
Den bästa tidpunkten för slyröjning i ett talldominerat plantbestånd är cirka 4–6 år efter anläggande, då höjden är ca 0,5–1,5 meter. Om uppkomsten av sly är lindrig kan man skjuta upp slyröjningen till en höjd av två meter.
Målsatt täthet
En talldominerad plantskog hålls till en början relativt tät för att begränsa tjocklekstillväxten hos kvistarna. Vid slyröjningen avlägsnar man konkurrerande lövträd och tallar av dålig kvalitet.
Målet är att det efter slyröjning finns tallar och lövträd sammanlagt 2 000–4 000 plantor per hektar. Man kan också ha gran som blandträdslag. Det rekommenderas att avlägsna aspsly helt och hållet från plantskogen för att bekämpa knäckesjukan.
Behandling av såddruggar och grupper av plantor
Plantgrupper eller såddruggar av tall kan gallras i samband med slyröjningen. Plantorna blir lätt krokiga i växten om inte såddruggen gallras i tid. Avståndet mellan de kvarlämnade plantorna bör vara åtminstone en halv meter.
Slyröjning i en talldominerad plantskog då målet är blandskog
Då man strävar efter trädslagsblandning är det befogat att lämna frösådda lövträd redan vid slyröjningen.
Tallar av förädlat ursprung växer så snabbt att naturligt uppkomna lövträd inte nödvändigtvis utvecklas i samma takt om allt löv avlägsnas vid slyröjningen.
• Avlägsna i ett planterat bestånd konkurrerande träd inom en radie på en meter från huvudplantorna. Avlägsna inte alla lövträd.
• Lämna inte förväxande lövträd i omedelbar närhet av tallarna. Då lövträden växer piskar de tallarnas toppar, vilket leder till kvalitets- och tillväxtförluster.
• Spara frösådd björk, som är högst lika hög som tallarna.
• Sträva till att avlägsna lövträd, som uppkommit som stubb- och rotskott.
Att observera på torvmarker
Det uppstår lätt sly av glasbjörk på torvmarker. Särskilt på blåbärs- och lingontorvmoar måste man bereda sig på att slyröjningen kan behöva upprepas upp till två gånger, vilket ökar kostnaderna för skogsvården.
Beaktande av hjortdjursskador vid slyröjning i talldominerat plantbestånd
I unga talldominerade plantbestånd kan slyröjningen minska risken för älgskador, eftersom den främjar tillväxten hos tallarna och hindrar lövträden från att bli förväxande. På riskområden för skador lönar det sig också att lämna plantskogen tillräckligt tät, över 4000 stammar per hektar under hela riskskedet.
På riskområden kan man ta hjälp av avskräckningsmedel. Man har inte forskat i skador som orsakas av mindre hjortdjur eller bekämpning av dem, så rekommendationer för att ta dessa i beaktande finns inte.
Slyröjning i grandominerad plantskog
Den bästa tidpunkten för slyröjning i en grandominerad platskog är 4-7 år från skogsodling, då plantskogens höjd är cirka 1 meter.
Vid slyröjningen avlägsnas frösådda lövträd i närheten av granarna och lövträd som annars hindrar granarnas tillväxt. Sly från stubb- och rotskott är befogat att avlägsna helt och hållet.
I grandominerade plnatskogar som uppkommit naturligt gör man efter eventuellt avlägsnande av överståndare en slyröjning, där man avlägsnar och skadade granplantor och skapar tillväxtutrymme för de plantor som lämnas kvar att växa.
Slyröjning av grandominerad plantskog då målet är blandskog
Då man eftersträvar trädslagsblandning är det befogat att lämna frösådda lövträd redan vid slyröjningen. Det är skäl att göra slyröjningen i tid, i allmänhet redan under den fjärde växtsäsongen.
Gran med förädlat ursprung har en så snabb tillväxt att naturligt uppkomna lövträd inte nödvändigtvis utvecklas i samma takt som granen om de avlägsnas i sin helhet vid slyröjningen.
• Lämna kvar de bästa planterade och naturligt uppkomna träden att växa.
• Avlägsna konkurrerande träd kring de stammar som lämnas kvar med minst en meters radie. Ta inte bort alla lövträd.
• Lämna inte förväxande lövträd i omedelbar närhet av barrträd. Då lövträden växer upp piskar de barrträdens toppar, vilket leder till kvalitets- och produktionsförluster.
• Lämna i första hand frösådd gran, som är högst lika hög som granen
• Sträva till att avlägnsna lövträd som uppkommit som stubb- och rotskott
Att observera på torvmarker
Det uppstår lätt sly av glasbjörk på torvmarker. Särskilt på blåbärs- och lingontorvmoar måste man bereda sig på att slyröjningen kan behöva upprepas upp till två gånger, vilket ökar kostnaderna för skogsvården.
Beaktande av hjortdjursskador vid slyröjning av grandominerad plantskog
Mindre hjortdjur kan orsaka skador framför allt i yngre plantskogar. I grandominerade plantskogar hindrar älgarna blandskogsbruk, men samtidigt kan de minska på röjningsbehovet.
På områden med lindrig skaderisk kan man i granplantskogar göra en brunnsröjning och i mellanområden lämna lämplig föda för hjortdjur, såsom rönn eller asp. Det är dock skäl att ta i beaktande att ett övertätt plantbestånd av det här slaget leder till sämre kvalitet hos lövträden, speciellt vad gäller vårtbjörken.
Slyröjning i björkdominerad plantskog
I planterade vårtbjörksbestånd är slyröjning i allmänhet inte nödvändig på grund av trädens snabba tillväxt. Inte heller i glasbjörksbestånd får man kännbar nytta av slyröjning.
Om man bedömer att slyröjning är nödvändig, tar man bort bara träd som direkt inverkar skadligt på beståndet. En onödig slyröjning kan också öka viltskador hos de planterade plantorna.
Kvalitetshantering i plantskogsvård
I plantskogsvård främjar man utvecklingen och diametertilllväxten hos de plantor som lämnas att växa genom att minska konkurrensen mellan träden. Plantskogsvård vid rätt tidpunkt och en lämplig täthet på kvarvarande bestånd garanterar ett kostnadseffektivt och högklassigt slutresultat.
Det rekommenderas att man redan vid slyröjning lämnar olika trädslag så att man kan garantera en tillräcklig trädslagsblandning vid röjningen. Vid röjning bestämmer man den slutliga tätheten och det slutliga trädslagsförhållandet. Det behövs ett variende antal åtgärder för plantskogsvård på olika objekt - i allmänhet 1–3 gånger för första gallring.
Det rekommenderas att följande synpunkter tas i beaktande vid planering av plantskogsvård
- behov och tidpunkt för åtgärden
- hur naturhänsynen tas i beaktande: till exempel viltbuskage/snår och säkerställande av ett varierande lövträdsbestånd
- skaderisker: hjortdjur, rotticka och snöskador
- skogsägarens mål.
| Kriteeri | Kvalitetsbeskrivning |
|---|---|
| Planering av plantskogsvård | |
| Plantskogsvården har gjorts vid rätt tidpunkt | Tidpunkten för åtgärden är enligt rekommendationerna för skogsvård. Slyröjning utförs i allmänhet 4–5 år och röjning 10–12 år efter förnyelsen, i norr och på kargare moar något senare. Närmare uppgifter: slyröjning och röjning. |
| Den valda metoden för plantskogsvård är lämplig för objektet | Rätt typ av plantskogsvård har planerats för objektet. Slyröjning kan lämnas bort på vissa objekt. |
| Naturhänsynen har tagits i beaktande och det finns instruktioner för detta | Det finns instruktioner gällande naturhänsyn på objektet för dem som utför arbetet. Instruktionerna är i form av behövliga kartor med mera. |
| Arbetsresultat vid slyröjning | |
| Tillvväxtförutsättningarna för plantorna har säkerställts | Växtlighet som tävlar med de plantor som lämnats att växa, dvs huvudbeståndet, speciellt lövsly, har avlägnsats på en radie av 1 m från plantorna. Se närmare: slyröjning i granplantskog och slyröjning i tallplantskog. |
| Man har skött om att de på objektet förekommande trädslagen bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövträdsandelen bevaras i önskvärd utsträckning | Vid röjningen har man lämnat lövträd som har varit tänkta att spara med beaktande av att hålla beståndets höjdfördelning lämpligt jämn eller genom att lämna lövträd som är lägre än huvudbeståndet. Man har skött om att alla de trädslag som förekommer på ytan finns kvar också efter slyröjning. |
| Risker för skogsskador har tagits i beaktande | Barrträdsbestånd har inte slyröjts under sommarhalvåret, då dygnets medeltemperatur är över + 5 grader och då man befinner sig i riskområdet för rotticka. På områden med risk för hjortdjursskador gör man slyröjningen i tid, redan vid en höjd på 1 m. Man sparar också plantor som redan betats av hjortdjur förutom huvudbeståndet. |
| Arbetsresultat vid röjning | |
| Huvudbeståndet har en lämplig mängd, kvalitet och rumslig fördelning | Plantbeståndets täthet och trädslagssammansättning är enligt rekommendationerna. Rätt tidpunkt för röjningen. Plantorna i huvudbeståndet i huvudsak på ett avstånd som överstiger 1 m från varandra. Träd av dålig kvalitet och förväxande träd har röjts bort. |
| Man har skött om att de på objektet förekommande trädslagen bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövträdsandelen bevaras i önskvärd utsträckning | Lövandelen är enligt målet. Trädslagsblandningen är enligt målet. Man har skött om att alla de trädslag som förekommer på ytan finns kvar också efter röjning. |
| Risker för skogsskador har tagits i beaktande | Barrträdsbestånd har inte slyröjts under sommarhalvåret, då dygnets medeltemperatur är över + 5 grader och då man befinner sig i riskområdet för rotticka. På områden med risk för hjortdjursskador gör man röjningen först vid en höjd av 5 m. Man sparar också plantor som redan betats av hjortdjur förutom huvudbeståndet. |
| Naturhänsyn | |
| Viktiga naturobjekt och speciella artförekomster har säkrats | Naturobjekt som är viktiga för mångfalden och speciella artförekomster har säkrats. |
| Man har lämnat svårtillgängliga och för virkesproduktion mindre värdefulla objekt obehandlade | På platser där tillväxten inte motsvarar målen och/eller framkomligheten är så dålig att man genom röjning inte uppnår den målsatta nyttan, kan röjningen utelämnas. Dessa platser kan man utnyttja som snår/viltbuskage. |
| Man har lämnat skyddsbuskage | Skyddsbuskage har lämnats. Dessa kan lämnas speciellt invid död ved, högstubbar eller andra objekt som sparas eller på områden av mindre värde. |
| Skydds- och övergångszoner har inte röjts | Skyddszoner har lämnats invid vattendrag. Övergångszoner har lämnats vid kanten av torvmarker. Man främjat mångfalden vid kanten av åkrar i mån av möjlighet. |
Klimatanpassning i plantskogsvården
Plantskogsvården kan bidra till att minska lokala och regionala skogsskaderisker som klimatförändringen kan föra med sig. I samband med plantskogsvård kan man reglera trädslagsfördelningen och skapa blandbestånd som kan vara mer motståndskraftiga mot skogsskador.
Plantskogsvård minskar skaderisken
Plantskogsvården bör utföras i tid för att plantskogens livskraft ska upprätthållas. De unga träden får en bättre diametertillväxt när de får mer utrymme, vilket gör dem mindre känsliga för snö- och vindskador. Om man förhindrar att plantskogen blir övertät minskar man samtidigt risken för spridning av växtsjukdomar och skadeinsekter. [Lähdeviite4][Lähdeviite5][Lähdeviite6]
Särskilt tallen drar nytta av plantskogsvård eftersom man har kunnat konstatera att älgarna gärna äter undertryckta tallplantor.
Risken för torka och skogsbränder påverkas inte av skötseln av plantskogar. På ståndorter som som är känsliga för torka bör andra träslag än gran gynnas där det är möjligt. Gran kan ändå lämnas också på torrare ståndorter som kompletterande trädslag.
Beakta viltet i samband med slyröjningen
Vid röjning och avverkning rekommenderas att man lämnar en del buskage som består av underväxtgranar och andra träd som skydd för skogshönsfåglar och annat vilt.
Många fördelar med viltbuskage
Buskage som sparas i skötta skogar bildar ett viktigt skydd för viltet och speciellt för skogshönsfåglar. Buskagen påverkar mikroklimatet genom att erbjuda skugga och bromsa upp vinden. Buskagen gör nytta också med tanke på landskapet.
Att tänka på när man lämnar viltbuskage
Storleken på ett viltbuskage kan variera från en grupp med några undertryckta granar till fläckar på en dryg ar. Ett buskage kan utöver huvudträdslaget bestå av undertryckta granar, lövträd av olika arter och buskar. Träd och buskar som är viktiga med tanke på den biologiska mångfalden sparas vid röjningar och avverkningar. Naturliga platser för viltbuskage är i anslutning till små försumpade områden och berg i dagen, i övergångszonen mellan öppen mosse och fastmark, samt i skogsbryn.
Man kan också lämna buskage på förnyelseytor. Enligt § 8 i skogslagen ska man vid skogsförnyelse vid behov röja bort träd och buskar som hotar plantornas tillväxt. Enligt statsrådets förordning räknas ändå inte viltbuskage med en areal om högst fem ar som träd som hotar förnyelsen.