Skogsodling genom sådd
För att lyckas med sådd bör man hyggesrensa förnyelseytan, välja rätt markberedningsmetod och dessutom ska det finns tillräckligt med fukt i marken. Det är mest kostnadseffektivt att utföra sådden i samband med markberedningen. Då kommer fröna i ett färskt markberedningsspår. Sådd utförs i allmänhet maskinellt med hjälp av ett såddaggregat som är fäst på en skogsharv.
Suunniteltaessa männyn kylvöä on syytä ottaa huomioon, että kylvötuloksen on havaittu heikkenevän huomattavasti päätehakkuutilavuuden ylittäessä 260 m³/ha[Lähdeviite1].
Ekonomi och risker vid skogsodling
Det lönar sig att använda förädlat frö eller plantor när man utför skogsodling. Med hjälp av det förädlade odlingsmaterialet kan man åstadkomma ett snabbväxande bestånd av god kvalitet, vilket kompenserar den något högre förnyelsekostnaden. För att förnyelsen ska lyckas är det också viktigt att se till att ytan markbereds och att gräs- och slyröjning utförs vid rätt tidpunkt.
Kvalitet och tillväxt
Om man använder tallfrö från fröplantager av första generationen kan man uppnå en 10-15 % högre tillväxt, medan frö från fröplantager av generation 1,5 ger en tillväxtökning på 25-30 %.[Lähdeviite2] Dessutom är virkeskvaliteten bättre på grund av att kvistarna är tunnare. Den snabbare tillväxten förkortar omloppstiden med flera år.[Lähdeviite3]
Hos vårtbjörk har man i försök uppmätt en 20-26 % högre stamvolymtillväxt [Lähdeviite4] och en betydande kvalitetsförbättring då man använt förädlat frö. Granen har inte undersökts i samma omfattning som tall och vårtbjörk. Ett av resultaten ger ändå vid handen att höjdtillväxten i granbestånd i norra Finland som odlats från plantagefrö har varit 10 % högre än normalt. [Lähdeviite5]
Hela odlingskedjan påverkar slutresultatet
För att skogsodlingen ska lyckas behöver man välja rätt förnyelsemetod och följa upp skogsodlingen med plantskogsvård som är anpassad till förnyelsemetoden. Om markberedningsmetoden är fel vald kan det leda till att behovet av gräs- och slyröjning ökar kraftigt. Om gräs- och slyröjningen sedan blir eftersatt kan hela förnyelseresultatet äventyras.
Bromsa klimatförändringen - Förnyelseavverkning
Skogsförnyelse sker antingen på naturlig väg eller genom skogsodling. Efter en förnyelseavverkning är det viktigt att vi snabbt skapar ett nytt bestånd som börjar binda kol, då bidrar vi till att bromsa klimatförändringen. Förädlat skogsodlingsmaterial ger snabbväxande, skadetåliga träd. I många fall förbättrar markberedningen odlingsresultatet, men den kan också ha negativa konsekvenser för klimatet. Vid skogsförnyelse på torvmark måste man också ta hänsyn till vattenhushållningen för att kunna reglera utsläppen av växthusgaser.
Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter
Naturlig förnyelse är en långsammare och mer osäker metod än förnyelse genom skogsodling. På bördig mark kan man åstadkomma ett välväxande bestånd snabbt och effektivt genom skogsodling. Naturlig förnyelse är igen särskilt lämplig på kargare marker där träden växer långsamt. Sammantaget ger förnyelse genom skogsodling en snabbare ökning av beståndets kolförråd än naturlig förnyelse.
I samband med skogsförnyelse utförs ofta också markberedning för att förbättra tillväxtförhållandena för planterade plantor och plantor som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd[Lähdeviite7]. Markberedning kan till och med fördubbla plantskogens tillväxt[Lähdeviite8][Lähdeviite9][Lähdeviite10][Lähdeviite11]. På karg mark är tillväxten ändå långsam och skogsodling är där inte ekonomiskt lönsam.
Genom att använda förädlat frö eller plantor går det att uppnå en tillväxtökning på 10-35 procent jämfört med bestånd som uppkommit från beståndsfrö[Lähdeviite12][Lähdeviite13][Lähdeviite14].
Effekter på markens kolförråd
Markberedning kan tillfälligt minska kolförrådet i marken[Lähdeviite7]. På längre sikt kompenseras eventuella kolförluster från marken i och med den snabbare tillväxten tack vare markberedningen[Lähdeviite15][Lähdeviite16][Lähdeviite17][Lähdeviite18][Lähdeviite19].
Vid skogsförnyelse på torvmark är det viktigt att ta hänsyn till vattenhushållningen för att kunna bromsa klimatförändringen. Åtgärden försämrar vattenkvaliteten och då torven dräneras ökar koldioxidutsläppen från den intensivare nedbrytningen av torven. Vid iståndsättningsdikning kan utsläppen av växthusgaser minskas genom att rensa bara de diken som är nödvändiga att hålla öppna med tanke på trädens tillväxt, och att hålla dikena så grunda som möjligt. På det sättet bryts så litet torv ned som möjligt samtidigt som trädens kolbindning effektiveras.
Nedbrytningen av torv och de åtföljande utsläppen av koldioxid och dikväveoxid är desto större ju effektivare torvmarken har dränerats[Lähdeviite20]. Därför är det viktigt att förbättra dräneringen bara i de fall där åtgärden klart förbättrar trädens tillväxtförutsättningar. Den högre tillväxten leder då till en större kolsänka i beståndet vilket på kort sikt kan kompensera de utsläpp som orsakas av den ökade nedbrytningen av torv.
Särskilt på bördiga ståndorter såsom ört- och blåbärstorvmoar leder upprepade iståndsättningsdikningar till att torven hela tiden fortsätter att brytas ned och växthusgaser frigörs.
Anpassning till klimatförändringen
Vid föryngring kan anpassning till klimatförändringen beaktas genom att öka trädslagsvariationen, det vill säga andelen blandskog. Särskilt en ökning av lövträdens andel minskar till exempel risken för svamp- och insektskador. En ensidig odling av gran ökar skaderiskerna, särskilt på grovkorniga ståndorter i södra Finland och på andra ståndorter som tål torka dåligt, såsom bland annat lerjordar och torvmarksskogar.
Klimatförändringen ökar risken för torkskador. Granen, som är ytrotad, lider mest av torka, och därför bör odling av gran undvikas till exempel på grovkorniga jordarter. Plantering i ett väl utfört markberedningsspår och tillräckligt djupt förbättrar plantornas överlevnad vid torkstress och skyddar dem mot snytbaggeskador.
Vid skogsföryngring ska man säkerställa att frön och plantor motsvarar kraven på klimat och ståndort. Användning av förädlat odlingsmaterial rekommenderas alltid när sådant finns tillgängligt. Rätt proveniens tryggar ett lyckat föryngringsresultat.
På torvmarker minskar klimatuppvärmningen sannolikt behovet av iståndsättningsdikning. Uppvärmningen påskyndar nedbrytningen av torv, och en ökning av torra perioder kan öka risken för svårsläckta torvbränder som frigör stora mängder kol. I och med att extrema väderfenomen blir vanligare och nedbrytningen av torv accelererar finns också en risk för att vattenbelastningen från dikade torvmarker ökar i form av närings- och humusbelastning samt belastning av suspenderat material.
Ur klimatanpassningssynpunkt är det viktigt att diken rustas upp endast när det är nödvändigt för att säkerställa god trädtillväxt. Onödigt djupa diken ska undvikas och vattenvården ska skötas enligt gällande rekommendationer.
Åtgärder för skogsbrukets anpassning till klimatförändringen
Granskningen har gjorts på gårdsnivå ur både skogsägarnas och skogsproffsens perspektiv: skogsföryngring (naturlig eller genom odling) samt utnyttjande av undervegetation.
- De trädslag som ska odlas väljs utifrån ståndort och jordmån (t.ex. med beredskap för torkrisk).
- Möjligheterna att odla även bland annat ädla lövträd, asp, klibbal och lärk utnyttjas.
- Odling av gran på alltför magra ståndorter undviks.
- Förädlat frö- och plantmaterial används vid skogsodling.
- Vid odling används inhemska frö- och plantprovenienser som är bäst anpassade till det aktuella geografiska området.
- Vid tidpunkten för åtgärder utnyttjas långtidsväderprognoser, till exempel vid tidsplanering av sådd och plantering.
- Fröskördeprognoser utnyttjas vid naturlig föryngring.
- Naturligt uppkommen plantförråd utnyttjas för att skapa blandskog.
Fröets proveniens har stor betydelse
Rätt proveniens tryggar ett lyckat odlingsresultat. Träd som flyttas alltför långt norrut från sydligare områden fortsätter sin tillväxt senare än lokala träd, vilket gör att vävnader som inte hunnit förbereda sig för vintern skadas när köldperioden inleds och träden blir mer utsatta för olika skador. Långa förflyttningar till avvikande klimatförhållanden är skadliga för trädens hälsa
Kvaliteten på skogsodlingsmaterialet
Med hjälp av skogsförädling kan skogsträdens anpassning till förändrade förhållanden påskyndas och skogarnas produktionsförmåga tryggas även i framtiden. Inom förädlingen testas olika provenienser i varierande miljöer. Till produktionen av skogsodlingsmaterial väljs individer som är så väl anpassade som möjligt till framtidens klimat, genetiskt stabila och driftsäkra i odling.
Förädlade frön som produceras i fröplantager och de plantor som odlas från dem växer enligt forskningsresultat bättre än beståndsfröprovenienser. Genom att använda förädlat frö eller förädlade plantor kan man uppnå en tillväxtökning på cirka 15–20 procent jämfört med frön som samlats in från skogsbestånd. Dessutom kan förädlingen påverka träets kvalitet och hälsa i positiv riktning. Förädlat frö innehåller en mångsidig arvsmassa från de bästa träd som valts ut i naturbestånd..[21](extern länk)[22](extern länk)[23](extern länk)
Sådd - utförande
Sådd används vid skogsodling av tall och björk. Det är viktigt att utföra sådden vid rätt tidpunkt så att förutsättningarna för att fröna ska gro och groddplantorna utvecklas bra ska vara så gynnsamma som möjligt. Med tanke på framgången med sådden är målval och tillräcklig jordbearbetning avgörande. Läs mer: Val av trädslag och förnyelsemetod(extern länk).
Sådd - utförande
Den bästa tidpunkten för sådd av tallfrön är genast efter snösmältningen när marken ännu är fuktig. Sådden kan utsträckas ända till midsommar. I norra Finland har också tallsådd på senhösten just innan snön kommer gett goda resultat. I södra Finland gror tallfrön som sås på hösten sämre. Sådden utförs oftast maskinellt i samband med markberedningen.
Frön av vårtbjörk ska sås i april–maj eller så sent i september–oktober att fröna inte hinner gro under hösten. Vid björksådd är det under 2-3 år efter sådden rätt svårt att upptäcka plantorna, men efter det tar tillväxten fart. Året efter sådden är plantorna 5–10 centimeter höga. Vid 4 års ålder är de längsta redan över en meter.
På torvmarker ska fröna sås antingen på ytan av den hög som uppkommit vid inversmarkberedning eller i den fläck som tagits upp vid fläckupptagning. Båda metoderna har sina risker. Vid sådd på torvmarker kan groddplantorna en torr sommar torka i högarna och en regnig sommar kan de drunkna i vatten som samlas i de upptagna fläckarna.
Manuell sådd
Vid manuell sådd väljer man som såddpunkt en jämn fläck som inte får vara djup, där mineraljorden är blottad. Fläcken får inte vara så djup att vatten blir kvar i den. Om man sår fröna i de små fördjupningar som uppkommer när jorden sätter sig, lyckas sådden bättre. När det är torrt är fördjupningarna fuktigare än jorden runtomkring och störtregn spolar inte heller bort fröna. För att manuell sådd ska lyckas, ska man så fröna inom en vecka från markberedningen medan markberedningsspåret ännu är färskt.
På en yta som är höglagd är såddpunkten mitt på högen. Om högen inte har satt sig tillräckligt, är det bra att jämna ut den och packa samman såddpunkten med foten innan man sår fröna.
Vid radsådd drar man upp ett litet spår eller en fåra med en träkäpp eller såddstav i den markberedda jorden, där man sedan sår fröna. Fröna bör täckas lätt med några millimeter jord eller torvjord. När fröna är täckta blir värme- och fuktförhållandena jämnare i marken och dessutom får fröna vara i fred för bl.a. fåglar och andra djur som äter frön.
Frömängd
Såddaggregatet ställs in så att det matar ut frön enligt den målsatta mängden (kg/ha) och med beaktande av grobarhetsprocenten. Föraren bör hela tiden följa med sådden så att såddaggregatet ger rätt mängd frö. Det går också att utföra sådd manuellt. Sådd används i allmänhet endast vid sådd av tall och björk.
Rulla för att se alla kolumner.
| Grobarhet-% | Frömängd1 g/ha |
|---|---|
| 100–90 | 300 - 350 |
| 90–80 | 400 |
| 80–70 | 500 |
1Förgroningen är bra i det humida klimatet i norra Finland och därför kan frömängden minskas med ca 20 % från mångderna i tabellen.
Antagande: Fröets 1000-kornvikt är 5 gram.
Rulla för att se alla kolumner.
| Grobarhet-% | Frögiva g/ha | Såddpunkter, kpl/ha | |
|---|---|---|---|
| 4 000 | 5 000 | ||
| 100-90 | 250 | 12 | 10 |
| 90-80 | 300 | 15 | 12 |
| 80-70 | 400 | 20 | 15 |
Antagande: Fröets 1000-kornvikt är 5 gram.
Sådd av björk
Vid sådd av björk är den rekommenderade frömängden 150–300 gram per hektar. Fröna blandas i fin sand eller i fuktigt, men inte vått, sågspån. Lämpligt blandningsförhållande är 1/5 frö och 4/5 fyllmedel. Blandningen med björkfrö doseras så att det kommer 30–40 frö/såddpunkt. Blandningen görs enbart för en dags sådd, annars börjar fröna gro i det fuktiga fyllmedlet.
Grundande av blandbestånd av barrträd
Blandad odling av tall och gran, där endera trädslaget är huvudträdslag, är lämpligt på ståndorter där båda trädslagen trivs. Sådana ståndorter är framför allt fina och medelgrova friska moar. På en frisk mo med grov jordart eller på en frisk mo som är utsatt för torka kan granen bli efter tallen i tillväxten.
Blandad odling möjliggör att utnyttja ståndortens virkesproduktionsförmåga i sin helhet då man har det trädslag som trivs bäst på varje plats. Detta förutsätter emellertid bra kunskaper i att känna igen ståndortens egenskaper. Hjälp med att känna igen ståndorten hittar du här: Grunder i skogsvård(extern länk).
Rulla för att se alla kolumner.
| Ståndort | Jordart | Rekommendation | Plantering av gran och tall | Plantering av gran, tallsådd |
|---|---|---|---|---|
| Frisk mo | Fin | Rekommenderas | I upphöjningar 50 % gran och 50 % tall, eller mera gran | |
| Mellangrov | Rekommenderas | I upphöjningar 50 % gran och 50 % tall, eller mera gran. | ||
| Grov | Rekommenderas med reservationer | I upphöjningar eller på blottlagd yta högst 30 % gran, resten tall. | I upphöjningar eller blottlagd mineraljord högst 30 % gran, resten tall. | |
| Blåbärstmo I | Rekommenderas | I upphöjningar tall eller gran minst 25 %. | I upphöjningar tall eller gran minst 25 %. | |
| Blåbärstmo II | Rekommenderas | I upphöjningar tall eller gran minst 25 %, gödsling skall utföras. | I upphöjningar tall eller gran minst 25 %, gödsling skall utföras. | |
| Lingontmo I | Rekommenderas med reservationer | I upphöjningar tall eller gran minst 25 %. | I upphöjningar eller på blottlagd yta tall eller gran minst 25 %. | |
| Lingontmo II | Rekommenderas med reservationer | I upphöjningar tall eller gran minst 25 %, gödsling skall utföras. | I upphöjningar eller på blottlagd yta tall eller gran minst 25 %. | |
Vid markberedning är målet en fullsluten plantskog
Vid markberedning för blandad odling skapar man minst det antal odlingspunkter som förbandet kräver. Blottläggande av markytan ökar uppkomsten av kompletterande frösådda naturplantor.
Planteringstäthet vid blandad odling av tall-gran eller gran-tall
Rekommenderad planteringstäthet är sammanlagt 1600–2000 plantor per hektar. Ett mycket glest förband, till exempel 1000–1400 st/ha, är förknippat med risker. Om plantskogen drabbas av skador och ingen naturlig komplettering uppkommer blir plantskogens täthet under gränserna som bestäms i skogslagen.
Preciseringar
- Förhållandet mellan trädslagen kan man ändra på enligt ståndorten, varvid man använder förhållandevis mera av det trädslag som lämpar sig bättre för ståndorten. Exempelvis kan blandad odling på frisk mo göras i förhållandet 50/50.
- När tallens andel ökar är det befogat att tillämpa de övre gränserna i rekommendationen eftersom tallens kvalitet lider av glest förband.
- På torrare ståndorter lönar det sig att minska granens andel klart i förhållande till tallens.
Det finns tillsvidare knappt om forskning angående de bästa trädslagförhållandena vid plantering.
Utförande av plantering vid blandad odling av tall-gran eller gran-tall
Blandad odling sker samtidigt för båda trädslagen. Rotklumparna skall vara av samma storlek för att kunna plantera plantorna på samma djup med samma planteringsrör. Det är bra att göra en snabb översiktsgranskning av objektet för att i terrängen identifiera platser som är tydligt torrare.
Alternativ för utförande av planteringsarbetet
Alternativ 1: dela plantorna i plantkorgen i önskat förhållande. Plantorna planteras i den ordning planteraren tar dem i handen.
Atlernativ 2: plantera de olika trädslagen i grupper om några ar, varvid en trädslagsmosaik uppstår på figuren.
Blandad odling med tallsådd och granplantering
Det finns inte forskning om blandad odling, där man planterar gran och sår tall på samma ståndort. De rekommendationer som presenteras här baserar sig på uppskattningar av experter och praktisk erfarenhet av metoden på grova mineraljordar och torvmoar.
Då man kombinerar plantering och sådd strävar man till att göra båda samtidigt. Metoden är lämplig för grövre friska moar.
Utförande av plantering och sådd:
• Man planterar först 900–1200 granplantor per hektar på högar.
• Man reserverar cirka 150 gram tallfrö per hektar.
• Man sår fröna för hand i kvarblivna odlingspunkter i markberedningsfläcken eller bredvid högen om markberedningen gjorts i form av fläckupptagning med högläggning. Frön som såtts direkt på en stor hög gror inte bra. Högar vid invershögläggning är inte lika höga, varvid man kan så på högarna.
Utnyttjande av naturlig förnyelse i tall-granblandskog
Man kan dra nytta av naturlig förnyelse speciellt då jordmånen på figuren växlar mellan grövre och finkornigare och det finns tallar som är lämpliga som fröträd i närheten. Härvid kan man göra mikrofigurer, d.v.s. plantera gran på de finkornigare delarna och vänta på att tall uppkommer naturligt på de grovkornigare delarna.
Beaktande av lövträdsinblandning vid skogsförnyelse
• Föryngring med lövträd rekommenderas särskilt på bördigare växtplatser.
• Det är rekommenderat att bredda urvalet av inhemska trädslag som används vid skogsförnyelse genom att till exempel odla asp, klibbal och ädla lövträd på för dem lämpliga växtplatser.
• I plantbestånd rekommenderas att utnyttja naturligt uppkomna lövträd som inslag av blandskog.
• Blandbestånd kan ökas genom att sänka odlingstätheten för huvudträdslaget och/eller genom att lämna en del av föryngringsytan utan odling, vilket ger upphov till mer naturligt uppkommen blandskog och utrymme för dess utveckling även i senare skeden av skötseln.
Användningsområden för plantmaterial
För att skogsodlingen ska ha förutsättningar att lyckas måste man använda sådant frö- och plantmaterial som är lämpat för det geografiska område där skogsodlingen sker. Då frö- och plantmaterial förs från ett område till ett annat är det skäl att följa nedanstående anvisningar.
Kategorier av skogsodlingsmaterial
Frökälla
Med frökälla avses det område från vilket materialet samlats in. Typ av frökälla kan vara frötäktsområde, frötäktsbestånd, fröplantage, föräldraträd till en familj, klon eller klonblandning.
Kategorier av skogsodlingsmaterial
- Testat: Frökällor som utgör sådana frötäktsbestånd, fröplantager, föräldraträd till familjer, kloner eller klonblandningar vars överlägsna egenskaper påvisats genom jämförande tester eller en bedömning som grundar sig på en genetisk utvärdering av frökällans olika beståndsdelar.
- Individutvalt: Frökällor som utgör sådana fröplantager, föräldraträd till familjer, kloner eller klonblandningar vars komponenter valts ut efter fenotypiska kriterier på individnivå. Med fenotyp avses egenskaper hos individen som uppstått i samverkan mellan genetiska och miljöfaktorer.
- Beståndsutvalt: En frökälla som utgör ett frötäktsbestånd inom ett och samma härkomstområde och som valts ut efter fenotypiska kriterier. Frön från utvalda och registrerade bestånd och plantor uppdrivna från dessa frön hör till denna kategori.
- Känd härkomst: En frökälla som utgör ett frötäktsområde eller ett frötäktsbestånd inom ett och samma härkomstområde. I Finland har härkomstområdena bestämts trädslagsvis på basis av förädlingszonerna. Frön som samlats in i skogar och plantor uppdrivna från dessa frön hör till denna kategori.
Användningsområden för plantmaterial
Kategorierna individutvalt och testat
Skogsodlingsmaterial med fröplantagehärkomst som hör till dessa kategorier används inom områden enligt kartor över användningsområden som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket (Evira). Ytterligare information om skogsodlingsmaterialets härkomst och användningsområden fås från fröförsäljaren och Livsmedelsverket(extern länk)(extern länk).
Kategorierna känd härkomst och beståndsutvalt
Tall: Rekommendationer för förflyttning av beståndsfrö (se även nedanstående tabell):
- I södra och mellersta Finland upp till 65:te breddgraden rekommenderas odling med skogsodlingsmaterial av lokal härkomst. I det här området kan skogsodlingsmaterial flyttas 100-150 kilometer norrut eller söderut från härkomstområdet.
- I norra Finland mellan 65:te och 67:nde breddgraden rekommenderas odling med skogsodlingsmaterial av lokal eller något nordligare (0-50 km) härkomst. Maximalt kan man flytta material 50 km söderifrån och 250 km norrifrån.
- I Lappland, norr om 67:nde breddgraden rekommenderas odling med skogsodlingsmaterial av lokal eller nordligare härkomst. Rekommenderad förflyttningssträcka är 0-150 km norrifrån, maximalt 350 km.
Förnyelseytans höjdläge beaktas så att en förflyttning på 100 meter i höjdled motsvarar en 100 kilometers flyttning norrut och vice versa. I områden med särskilt strängt mikroklimat, som dödisgropar och nordsluttningar, kan det förekomma stor risk för knopp- och grentorka. Där rekommenderas en nordligare härkomst.
För förflyttningar i öst-västlig riktning finns inga begränsningar. Förflyttningar från syd- eller västkusten till inlandet rekommenderas ändå inte.
Gran: I södra Finland rekommenderas att man använder skogsodlingsmaterial med en härkomst från områden med 100–300 d.d. högre värmesumma än i odlingsområdet. Söder om Salpausselkä kan man odla plantor av estnisk härkomst.
I norra Finland rekommenderas skogsodlingsmaterial av lokal härkomst eller härkomst från områden med motsvarande värmesumma.
Vårt- och glasbjörk: I södra Finland rekommenderas odling med material av lokal härkomst. Den effektiva värmesumman är en bra måttstock vid härkomstförflyttningar. Skogsodlingsmaterial av vårt- och glasbjörk kan flyttas till ett 150 d.d.-enheter varmare eller kallare odlingsområde än härkomstområdet. I nord-sydlig riktning motsvarar detta en förflyttning som är under 100 km. Förnyelseytans höjdläge beaktas så att en förflyttning på 100 meter i höjdled motsvarar en 100 kilometers flyttning norrut och vice versa.
I öst-västlig riktning är förflyttningar möjliga under förutsättning att ovannämnda begränsningar i fråga om värmesumma iakttas.
Övriga trädslag: Förflyttningar på över 150 kilometer eller 150 d.d.-enheter i syd-nordlig riktning rekommenderas inte.
Rulla för att se alla kolumner.
| Område | Breddgrad, °N | Rekommenderad största härkomstförflyttning, km | Optimihärkomst | |
|---|---|---|---|---|
| Från söder | Från norr | |||
| Södra Finland | –63 | 150 | 100 | Lokal |
| Mellersta Finland | 63–65 | 100 | 150 | |
| Norra Finland | 65–67 | 50 | 250 | 50 km norrifrån |
| Lappland | 67– | 0 | 350 | 150 km norrifrån |
Hänsyn till naturvårdsträd vid skogsförnyelse
• Runt levande naturvårdsträd lämnas minst två meters skyddsavstånd vid markberedningen för att rötterna inte ska skadas.
• Blandbeståndet kan ökas genom att sänka planterings- eller såddtätheten av huvudträdslaget och/eller genom att lämna en del av föryngringsytan oodlad. På så sätt uppkommer mer naturligt inslag av blandskog i ungskogen, och den får utrymme att utvecklas även i senare skeden av skogsskötseln.
Ordlista
- Sådd
Sådd är en av skogsodlingsmetoderna. Sådd används vid skogsodling av tall och vårtbjörk.
- Skogsodling
Skogsodling innebär skogsförnyelse genom sådd eller plantering.
- Harvning
Vid harvning åstadkommer man en lätt blottläggning av mineraljorden. Harvning lämpar sig på genomsläppliga marker med grova och medelgrova jordarter. Harvning lämpar sig däremot inte som markberedningsmetod på torvmarker.
Litteratur
- Männistö, J. 2022. Männyn konekylvön kohdevalinnan parantaminen puustotunnusten ja avoimen metsävaratiedon avulla. Itä-Suomen yliopisto, luonnontieteiden ja metsätieteiden tiedekunta, metsätieteiden osasto, metsätieteen pro gradu -tutkielma, erikoistumisala metsien hoito ja metsäekosysteemit. 30 s.
http://urn.fi/urn:nbn:fi:uef-20230007(extern länk) - Jansson, G., Hansen J. K , Haapanen, M., Kvaalen, H. & Steffenrem, A. 2016.The genetic and economic gains from forest tree breeding programmes in Scandinavia and Finland. Scandinavian Journal of Forest Research Volume 32, 2017 - Issue 4.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02827581.2016.1242770?journalCode=sfor20(extern länk) - Haapanen, M., Hynynen, J., Ruotsalainen, S., Siipilehto, J., Kilpeläinen, M-L., 2016. Realised and projected gains in growth, quality and simulated yield of genetically improved Scots pine in southern Finland. Eur. J. For. Res. 135, 997.
https://doi.org/10.1007/s10342-016-0989-0(extern länk) - Hagqvist R, Hahl J. 1998. Rauduskoivun siemenviljelysten jalostushyöty Etelä- ja Keski-Suomessa. [Summary: Genetic gain provided by seed orchards of Silver birch in Southern and Central Finland.] Reports from the Foundationfor Forest Tree Breeding 13:1–32.
- Ruotsalainen S, Nikkanen T. 1998. Kuusen siemenviljelysaineiston menestyminen Pohjois-Suomessa. Metsäntutkimuslaitoksen tiedonantoja 709.
http://urn.fi/URN:ISBN:951-40-1653-X(extern länk) - Luonnonvarakeskus (Metinfo, jalostus)
http://www.metla.fi/metinfo/jalostus/jalostus-tulokset.htm(extern länk) - Mayer, M. ym., 2020. Tamm Review: Influence of forest management activities on soil organic carbon stocks: A knowledge synthesis. Forest Ecology and Management 466, 118127.
- Luoranen, J., Saksa, T., Finér, L., Tamminen, P. 2007. Metsämaan muokkausopas. Gummerus Kirjapaino Oy. 75 s.
- Grossnickle, S. C. 2018. Seedling establishment on a forest restoration site – An ecophysiological perspective. Reforesta 6: 110–139.
- Egnell, G., Jurevics, A., Peichl, M. 2015. Negative effects of stem and stump harvest and deep soil cultivation on the soil carbon and nitrogen pools are mitigated by enhanced tree growth. Forest Ecology and Management 338: 57–67.
- Örlander, G., Gemmel, P., Hunt, J. 1990. Site preparation: a Swedish overview. FRDA Report 105. Forestry Canada and B. C. Ministry of Forests. ISSN 0835-0752.
- Jansson, G. ym. 2017. The genetic and economic gains from forest tree breeding programmes in Scandinavia and Finland, Scandinavian Journal of Forest Research, 32:4, 273-286.
- Haapanen, M. 2020. Performance of genetically improved Norway spruce in one-third rotation-aged progeny trials in southern Finland. Scand J For Res 35: 221-226.
- Haapanen, M. ym. 2016. Realized and projected gains in growth, quality and simulated yield of genetically improved Scots pine in southern Finland. Europ J For Res. 135(6):997–1009.
- Laine, T., Luoranen, J. & Ilvesniemi, H. (toim.) 2019. Metsämaan muokkaus: kirjallisuuskatsaus maanmuokkauksen vaikutuksista metsänuudistamiseen.
- Mjöfors,K. Et al. 2017. Indications that site preparation increases forest ecosystem carbon stocks in the long term Scand. J. For. Res., 32 (2017), pp. 717-725
- Jandl, R. et al. 2017. Byrne How strongly can forest management influence soil carbon sequestration? Geoderma, 137 (2007), pp. 253-268.
- W.L. Mason, B.C. Nicol, M.P. Perks Mitigation potential of sustainably managed forest. In Combating climate change – a role for UK forests D.J. Read, P.H. Freer-Smith, J.I.L. Morison, N. Hanley, C.C. West, P. Snowdon (Eds.), An assessment of the potential of the UK’s trees and woodlands to mitigate and adapt to climate change. The synthesis report. The, Stationery Office (2009).
- Trettin, C. et al. 2011. Recovery of carbon and nutrient pools in a northern forested wetland 11 years after harvesting and site preparation For. Ecol. Manage., 262 (2011), pp. 1826-1833.
- Heiskanen, M., Bergström, I., Kosenius, A-K., Laakso, T., Lindholm, T., Mattsson, T., Mäkipää, R., Nieminen, M., Ojanen, P., Rankinen, K., Tolvanen, A., Viitala, E-J., & Peltoniemi, M. (2020). Suometsien hoidon tuet ja niiden ilmasto-, vesistö- ja biodiversiteettivaikutukset. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 7/2020. Luonnonvarakeskus (Luke).
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-326-953-8(extern länk)