Skogsodling genom sådd

Den bästa tidpunkten för sådd av tallfrön är genast efter snösmältningen när marken ännu är fuktig. Sådden kan utsträckas ända till midsommar. I norra Finland har också tallsådd på senhösten just innan snön kommer gett goda resultat. I södra Finland gror tallfrön som sås på hösten sämre. Sådden utförs oftast maskinellt i samband med markberedningen. 

Frön av vårtbjörk ska sås i april–maj eller så sent i september–oktober att fröna inte hinner gro under hösten. Vid björksådd är det under 2-3 år efter sådden rätt svårt att upptäcka plantorna, men efter det tar tillväxten fart. Året efter sådden är plantorna 5–10 centimeter höga. Vid 4 års ålder är de längsta redan över en meter.

På torvmarker ska fröna sås antingen på ytan av den hög som uppkommit vid inversmarkberedning eller i den fläck som tagits upp vid fläckupptagning. Båda metoderna har sina risker. Vid sådd på torvmarker kan groddplantorna en torr sommar torka i högarna och en regnig sommar kan de drunkna i vatten som samlas i de upptagna fläckarna.

Vid manuell sådd väljer man som såddpunkt en jämn fläck som inte får vara djup, där mineraljorden är blottad. Fläcken får inte vara så djup att vatten blir kvar i den. Om man sår fröna i de små fördjupningar som uppkommer när jorden sätter sig, lyckas sådden bättre. När det är torrt är fördjupningarna fuktigare än jorden runtomkring och störtregn spolar inte heller bort fröna. För att manuell sådd ska lyckas, ska man så fröna inom en vecka från markberedningen medan markberedningsspåret ännu är färskt.

På en yta som är höglagd är såddpunkten mitt på högen. Om högen inte har satt sig tillräckligt, är det bra att jämna ut den och packa samman såddpunkten med foten innan man sår fröna.

Vid radsådd drar man upp ett litet spår eller en fåra med en träkäpp eller såddstav i den markberedda jorden, där man sedan sår fröna. Fröna bör täckas lätt med några millimeter jord eller torvjord. När fröna är täckta blir värme- och fuktförhållandena jämnare i marken och dessutom får fröna vara i fred för bl.a. fåglar och andra djur som äter frön. 

Vid sådd av björk är den rekommenderade frömängden 150–300 gram per hektar. Fröna blandas i fin sand eller i fuktigt, men inte vått, sågspån. Lämpligt blandningsförhållande är 1/5 frö och 4/5 fyllmedel. Blandningen med björkfrö doseras så att det kommer 30–40 frö/såddpunkt. Blandningen görs enbart för en dags sådd, annars börjar fröna gro i det fuktiga fyllmedlet. 

Vid markberedning för blandad odling skapar man minst det antal odlingspunkter som förbandet kräver. Blottläggande av markytan ökar uppkomsten av kompletterande frösådda naturplantor. 

Rekommenderad planteringstäthet är sammanlagt 1600–2000 plantor per hektar. Ett mycket glest förband, till exempel 1000–1400 st/ha, är förknippat med risker. Om plantskogen drabbas av skador och ingen naturlig komplettering uppkommer blir plantskogens täthet under gränserna som bestäms i skogslagen.

Preciseringar

• Förhållandet mellan trädslagen kan man ändra på enligt ståndorten, varvid man använder förhållandevis mera av det trädslag som lämpar sig bättre för ståndorten. Exempelvis kan blandad odling på frisk mo göras i förhållandet 50/50.
• När tallens andel ökar är det befogat att tillämpa de övre gränserna i rekommendationen eftersom tallens kvalitet lider av glest förband.
• På torrare ståndorter lönar det sig att minska granens andel klart i förhållande till tallens. 

Det finns tillsvidare knappt om forskning angående de bästa trädslagförhållandena vid plantering. 

Blandad odling sker samtidigt för båda trädslagen. Rotklumparna skall vara av samma storlek för att kunna plantera plantorna på samma djup med samma planteringsrör. Det är bra att göra en snabb översiktsgranskning av objektet för att i terrängen identifiera platser som är tydligt torrare.

Alternativ 1: dela plantorna i plantkorgen i önskat förhållande. Plantorna planteras i den ordning planteraren tar dem i handen. 

Atlernativ 2: plantera de olika trädslagen i grupper om några ar, varvid en trädslagsmosaik uppstår på figuren.

Det finns inte forskning om blandad odling, där man planterar gran och sår tall på samma ståndort. De rekommendationer som presenteras här baserar sig på uppskattningar av experter och praktisk erfarenhet av metoden på grova mineraljordar och torvmoar. 

Då man kombinerar plantering och sådd strävar man till att göra båda samtidigt. Metoden är lämplig för grövre friska moar.

Utförande av plantering och sådd:

•    Man planterar först 900–1200 granplantor per hektar på högar. 
•    Man reserverar cirka 150 gram tallfrö per hektar. 
•    Man sår fröna för hand i kvarblivna odlingspunkter i markberedningsfläcken eller bredvid högen om markberedningen gjorts i form av fläckupptagning med högläggning. Frön som såtts direkt på en stor hög gror inte bra. Högar vid invershögläggning är inte lika höga, varvid man kan så på högarna.
 

Man kan dra nytta av naturlig förnyelse speciellt då jordmånen på figuren växlar mellan grövre och finkornigare och det finns tallar som är lämpliga som fröträd i närheten. Härvid kan man göra mikrofigurer, d.v.s. plantera gran på de finkornigare delarna och vänta på att tall uppkommer naturligt på de grovkornigare delarna.

Frökälla 

Med frökälla avses det område från vilket materialet samlats in. Typ av frökälla kan vara frötäktsområde, frötäktsbestånd, fröplantage, föräldraträd till en familj, klon eller klonblandning. 

Kategorier av skogsodlingsmaterial 

• Testat: Frökällor som utgör sådana frötäktsbestånd, fröplantager, föräldraträd till familjer, kloner eller klonblandningar vars överlägsna egenskaper påvisats genom jämförande tester eller en bedömning som grundar sig på en genetisk utvärdering av frökällans olika beståndsdelar.  
• Individutvalt: Frökällor som utgör sådana fröplantager, föräldraträd till familjer, kloner eller klonblandningar vars komponenter valts ut efter fenotypiska kriterier på individnivå. Med fenotyp avses egenskaper hos individen som uppstått i samverkan mellan genetiska och miljöfaktorer.  
• Beståndsutvalt: En frökälla som utgör ett frötäktsbestånd inom ett och samma härkomstområde och som valts ut efter fenotypiska kriterier. Frön från utvalda och registrerade bestånd och plantor uppdrivna från dessa frön hör till denna kategori. 
• Känd härkomst: En frökälla som utgör ett frötäktsområde eller ett frötäktsbestånd inom ett och samma härkomstområde. I Finland har härkomstområdena bestämts trädslagsvis på basis av förädlingszonerna. Frön som samlats in i skogar och plantor uppdrivna från dessa frön hör till denna kategori. 

Kategorierna individutvalt och testat 

Skogsodlingsmaterial med fröplantagehärkomst som hör till dessa kategorier används inom områden enligt kartor över användningsområden som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket (Evira). Ytterligare information om skogsodlingsmaterialets härkomst och användningsområden fås från fröförsäljaren och Livsmedelsverket(extern länk)(extern länk).

Kategorierna känd härkomst och beståndsutvalt 

Tall: Rekommendationer för förflyttning av beståndsfrö (se även nedanstående tabell): 

• I södra och mellersta Finland upp till 65:te breddgraden rekommenderas odling med skogsodlingsmaterial av lokal härkomst. I det här området kan skogsodlingsmaterial flyttas 100-150 kilometer norrut eller söderut från härkomstområdet.  
• I norra Finland mellan 65:te och 67:nde breddgraden rekommenderas odling med skogsodlingsmaterial av lokal eller något nordligare (0-50 km) härkomst. Maximalt kan man flytta material 50 km söderifrån och 250 km norrifrån.  
• I Lappland, norr om 67:nde breddgraden rekommenderas odling med skogsodlingsmaterial av lokal eller nordligare härkomst. Rekommenderad förflyttningssträcka är 0-150 km norrifrån, maximalt 350 km. 

Förnyelseytans höjdläge beaktas så att en förflyttning på 100 meter i höjdled motsvarar en 100 kilometers flyttning norrut och vice versa. I områden med särskilt strängt mikroklimat, som dödisgropar och nordsluttningar, kan det förekomma stor risk för knopp- och grentorka. Där rekommenderas en nordligare härkomst.  

För förflyttningar i öst-västlig riktning finns inga begränsningar. Förflyttningar från syd- eller västkusten till inlandet rekommenderas ändå inte. 

Gran: I södra Finland rekommenderas att man använder skogsodlingsmaterial med en härkomst från områden med 100–300 d.d. högre värmesumma än i odlingsområdet. Söder om Salpausselkä kan man odla plantor av estnisk härkomst. 

I norra Finland rekommenderas skogsodlingsmaterial av lokal härkomst eller härkomst från områden med motsvarande värmesumma. 

Vårt- och glasbjörk: I södra Finland rekommenderas odling med material av lokal härkomst. Den effektiva värmesumman är en bra måttstock vid härkomstförflyttningar. Skogsodlingsmaterial av vårt- och glasbjörk kan flyttas till ett 150 d.d.-enheter varmare eller kallare odlingsområde än härkomstområdet. I nord-sydlig riktning motsvarar detta en förflyttning som är under 100 km. Förnyelseytans höjdläge beaktas så att en förflyttning på 100 meter i höjdled motsvarar en 100 kilometers flyttning norrut och vice versa. 

I öst-västlig riktning är förflyttningar möjliga under förutsättning att ovannämnda begränsningar i fråga om värmesumma iakttas.

Övriga trädslag: Förflyttningar på över 150 kilometer eller 150 d.d.-enheter i syd-nordlig riktning rekommenderas inte.