Slyröjning

När man utför en heltäckande slyröjning tar man som huvudregel bort allt lövsly med undantag av träd som sparas för att trygga mångfalden. Frösådda lövträdsplantor kan lämnas kvar som utfyllnad i plantskogen. Vid brunnsröjning röjs all konkurrerande växtlighet som finns inom en radie på en meter runt plantorna. Dessutom avlägsnas klart förväxta stammar som finns på de mellanliggande områdena.

Efter röjningen skjuter lövträden i allmänhet stam- och rotskott som bildar nytt sly. Hur mycket sly det bildas beror bland annat på ståndortens bördighet och fuktighet och tidpunkten när arbetet utförs. Röjning under högsommaren ger mindre skottbildning, men ännu viktigare än mängden nytt sly är att röjningen verkligen blir utförd. I plantskogar med kraftigt slyuppslag kan man vara tvungen att slyröja två gånger. 

Genom att rycka upp slyet med rötterna, kan man effektivt minska uppslaget av nytt sly efter slyröjningen. Det finns goda resultat av den här slyröjningsmetoden på mineraljordar. Huvudplantorna får ett tillräckligt försprång i förhållande till de träd som uppkommer efter röjningen. Metoden att rycka upp slyet med rötterna är ekonomiskt välgrundad om man inte mera behöver röja plantskogen utan nästa skogsvårdsåtgärd är första gallring. 

Plantskogsvården bör utföras i tid för att plantskogens livskraft ska upprätthållas. De unga träden får en bättre diametertillväxt när de får mer utrymme, vilket gör dem mindre känsliga för snö- och vindskador. Om man förhindrar att plantskogen blir övertät minskar man samtidigt risken för spridning av växtsjukdomar och skadeinsekter.  [Lähdeviite4][Lähdeviite5][Lähdeviite6] 

Särskilt tallen drar nytta av plantskogsvård eftersom man har kunnat konstatera att älgarna gärna äter undertryckta tallplantor.

Risken för torka och skogsbränder påverkas inte av skötseln av plantskogar. På ståndorter som som är känsliga för torka bör andra träslag än gran gynnas där det är möjligt. Gran kan ändå lämnas också på torrare ståndorter som kompletterande trädslag.

Buskage som sparas i skötta skogar bildar ett viktigt skydd för viltet och speciellt för skogshönsfåglar. Buskagen påverkar mikroklimatet genom att erbjuda skugga och bromsa upp vinden. Buskagen gör nytta också med tanke på landskapet.

Storleken på ett viltbuskage kan variera från en grupp med några undertryckta granar till fläckar på en dryg ar. Ett buskage kan utöver huvudträdslaget bestå av undertryckta granar, lövträd av olika arter och buskar. Träd och buskar som är viktiga med tanke på den biologiska mångfalden sparas vid röjningar och avverkningar. Naturliga platser för viltbuskage är i anslutning till små försumpade områden och berg i dagen, i övergångszonen mellan öppen mosse och fastmark, samt i skogsbryn.

Man kan också lämna buskage på förnyelseytor. Enligt § 8 i skogslagen ska man vid skogsförnyelse vid behov röja bort träd och buskar som hotar plantornas tillväxt. Enligt statsrådets förordning räknas ändå inte viltbuskage med en areal om högst fem ar som  träd som hotar förnyelsen. 

Målet är att det då slyröjningen är utförd återstår 4 000-5 000 stammar av tall och lövträd per hektar. Aspsly ska helst avlägsnas helt och hållet från tallplantskogar med tanke på risken för knäckesjuka.

Såddruggar av tall kan gallras i samband med slyröjningen. Plantorna blir lätt krokiga  i växten om inte såddruggen gallras i tid. Man lämnar bara en huvudplanta kvar på varje såddpunkt. Avståndet mellan de kvarlämnade plantorna bör vara åtminstone en halv meter. Nuförtiden används ofta maskinell sådd, vilket gör att fröna sprids jämnt i markberedningsspåret. Det här förhindrar uppkomsten av såddruggar.

Det uppstår lätt sly av glasbjörk på torvmarker. Särskilt på blåbärs- och lingontorvmoar måste man bereda sig på att slyröjningen kan behöva upprepas, vilket ökar kostnaderna för skogsvården. Sly som stör utvecklingen hos tallplantorna ska helst avlägsnas från plantskogen innan tallplantorna är 1 meter höga.

Det uppstår lätt sly av glasbjörk på torvmarker. Särskilt på blåbärs- och lingontorvmoar måste man bereda sig på att slyröjningen kan behöva upprepas, vilket ökar kostnaderna för skogsvården. Sly som stör utvecklingen hos granplantorna ska helst avlägsnas från plantskogen: 

•           genom brunnsröjning eller heltäckande röjning då medelhöjden på granplantorna är under 1,5 meter.