Kvalitets- och riskhantering i skogsvården

Marknadsrisken innebär risken att virkespriset för ett eller flera vrkessortiment oväntat sjunker. Till marknadsriskerna kan också räknas ökade kostnader för skogsvården som försämrar lönsamheten i skogsbruket.

Klimatförändringen, och särskilt de högre temperaturerna och förändringarna i fuktighetsförhållandena, ökar risken för skogsskador. Det blir alltmer sannolikt att skogarna kommer att drabbas av vind- och torkskador, insektskador och sjukdomar samt skador orsakade av hjortdjur. I artikeln Skogsskador och skogens hälsa (extern länk)kan man bekanta sig närmare med olika slags skogsskador.

Miljörisker uppstå i första hand i samband med utförandet av olika åtgärder.[Lähdeviite1]. En åtgärd kan till exempel orsaka skadliga utsläpp som försämrar vattenkvaliteten, frigör växthusgaser eller skadar hälsan. En åtgärd kan också resultera i att mångfalden försvagas, att kulturlandskap skadas eller att ett områdes rekreationsvärde försämras.

Ett av de viktigaste sätten att hantera marknads- och skogsskaderisker är att sprida riskerna. Både marknads- och skaderiskerna kan spridas genom att basera virkesproduktionen på flera olika trädslag och använda mångsidiga skogsvårdsmetoder. Valet av trädslag bör till exempel basera sig på ståndortens egenskaper. Genom att sprida risken på det här sättet har skogsägaren goda förutsättningar att nyttja sin skog också i fall av att de egna målen eller efterfrågan på marknaden förändras.

Det bästa sättet att förebygga skogsskaderisken är att se till att skogen är frisk och livskraftig. Det krävs en del kunskap för identifiera de ställen där risken för skogsskador är som störst och att välja rätt skogsvårdsmetod för objekten. Vi kan ändå aldrig helt och hållet förhindra att det uppstår skogsskador även om vi använder rätt metoder. En kraftig storm kan till exempel orsaka stora skador oberoende om skogen är välskött eller oskött.

Man ändå minska en stor del av skaderiskerna genom aktiv bekämpning. Det är till exempel möjligt att använda växtskyddsmedel för att minska rottickans spridning och skydda barrträdplantor från snytbaggeskador. Om skador redan har uppstått är det bra att reagera snabbt så att skadan inte sprids eller att det inte uppstår sekundära skador.

Ett sätt att hantera risker är att teckna en skogsförsäkring som är anpassad till den egna förmågan att bära risk. Skogsförsäkringen sprider risken mellan många försäkringstagare.

Skadegörarna i skogen utgör en naturlig och viktig del av naturens kretslopp. Problemen uppstår då de förekommer i större mängder, då kan de bromsa upp trädens tillväxt och kolbindning och minska virkets förädlingsvärde. Också störningar i markens näringsbalans kan påverka trädens hälsa.

Skogsskadorna kan ha en abiotisk orsak såsom snö, vind, frost och torka. De biotiska skadorna orsakas av däggdjur, insekter, svampar och olika växtsjukdomar. En skada kan leda till en annan, vi talar då om sekundära skador. Skaderiskerna varierar beroende på trädslag, ståndort och geografiskt läge.

Det är viktigt för en skogsägare att kunna identifiera och förebygga de viktigaste skogsskaderiskerna och eventuell näringsobalans i marken. Om en skada inträffar är det avgörande att reagera snabbt. På det sättet kan man hindra större skador.

Klimatförändringen leder till att risken för skogsskador ökar och skogen kan dessutom drabbas av helt nya skadegörare. Skogsägaren kan genom sina egna beslut inverka på hur väl skogen klarar av extrema väderfenomen och andra skadegörare i framtiden. Äldre granskogar är redan nu utsatta för stora risker, särskilt i södra Finland[Lähdeviite2].

De risker klimatförändringen för med sig och den betydelse de har för skogsbruket kan delas in i tre delfaktorer: sannolikheten att risken realiseras, hur mottaglig skogen är för skador, samt skadeverkan i sig. Klimatförändringen har betydelse för hur starka hoten blir, till exempel då det gäller den tjälfria drivningssäsongens längd eller skadeinsekternas allt effektivare förökning. Den påverkar också skogens känslighet för olika skador, torka försvagar till exempel trädens motståndskraft mot granbarkborre. Vi kan minska skogens mottaglighet för skador genom skogsvård, bland annat genom att producera virke i blandbestånd och gallra skogen så den hålls livskraftig.

Klimatförändringen leder till att vi kan vänta oss allt större problem med massförekomster av skadeinsekter och mer utbredda epidemier orsakade av svampsjukdomar. Den allt längre växtsäsongen, högre medeltemperaturer och allt mer frekventa perioder av torka sänker trädens försvarsförmåga mot insekter och svampsjukdomar, vilket leder till att träden blir svagare och mer utsatta för massförekomster av skadeinsekter.

Förutom massförekomster av de inhemska skadeinsekterna, kan klimatförändringen medföra att främmande arter(extern länk) lättare sprider sig i Finland. Dessutom blir utbredningsområdena för inhemska och främmande insektarter och svampsjukdomar större. Skadliga, främmande arter drar nytta av utrikeshandeln, de allt varmare vintrarna och bristen på naturliga fiender. Det har redan hänt att tallnematoder och den asiatiska långhorningen har kommit till Finland i förpackningsmaterial, men de har inte ännu lyckats etablera sig hos oss. Här är den bästa bekämpningsmetoden en noggrann kontroll av importerat växtmaterial och trävaror.

Klimatförändringen och mindre välvalda skogsvårdsmetoder i kombination kan öka risken för många slags skador vilka sammanlagt utgör ett avsevärt hot mot skogsbruket.  Därför behöver vi vårda skogen så att vi förebygger skogsskador och bekämpar dem i tid om de inträffar.

Bekämpning av skogsskador baserar sig i första hand på att förebygga skadorna. Alla skador går ändå inte att förebygga, och då är det i stället viktigt att reagera snabbt på skadorna så att de inte blir allvarligare. Vid förebyggandet av skador lönar det sig att fokusera på de skadegörare som kan orsaka de största ekonomiska förlusterna. I Finland är det skador som orsakas av barkborrar, rotticka och vind som utgör de största hoten och som kräver mest åtgärder.

Risker förknippade med skogsskador av regional betydelse, som t.ex. storskaliga skogsbränder, hanteras primärt i samarbete mellan skogsbrukets aktörer och skogsägarna. För en enskild skogsägare är det viktigt att förebygga skogsskador på den egna skogsfastigheten och att planera för situationer då skador redan har uppstått.

Hanteringen av skaderisker har flera dimensioner: förebyggande, förberedelse, åtgärder på det drabbade området samt återhämtning. Hithörande åtgärder visas i tabellen. Samma modell kan anpassas för olika slags skogsskador.

Till hanteringen av skaderisker hör också att följa med skogens tillstånd. Årliga terrängbesök och information om skogen via modern teknologi, t.ex. satelliter, är till hjälp för att rikta åtgärderna rätt.  Vid alla skogsvårdsåtgärder är det viktigt att komma ihåg att stärka skogarnas motståndskraft mot skadegörare.

En frisk skog

Ett skogsekosystem är friskt om dess ekologiska processer fungerar inom gränserna för den naturliga variationen och skogen kan återhämta sig efter en störning. Också en frisk skog genomgår hela tiden förändringar.[Lähdeviite3][Lähdeviite4][Lähdeviite5]

Man kan betrakta skogens hälsa ur både ekonomisk och ekologisk synvinkel. I en frisk skog finns det inga direkta hot i form av skaderisker eller tillväxtstörningar som skulle hindra ett ekonomiskt nyttjande av skogen. Ser man det hela ur ekologisk synvinkel så fäster man i första hand uppmärksamhet vid de ekologiska processerna, skogens struktur, mångfald och produktivitet.

En livskraftig skog

I en livskraftig skog växer trädbeståndet bra och det finns rikligt med andra skogsprodukter. Där förekommer olika slags livsmiljöer för naturligt förekommande arter, skogen ger möjligheter till rekreation och den har ett landskapsmässigt och kulturellt värde.

 [Lähdeviite4]

Skogsskador

Med skogsskada avses en serie händelser som leder till att trädbeståndets värde eller tillväxten sjunker eller att trädbeståndet förstörs och detta leder till förluster med tanke på användningen av skogen. Hur allvarlig skadan är för ett visst bestånd kan variera avsevärt beroende av väderförhållandena, det geografiska läget, skogens struktur, trädslagsfördelningen, marken, beståndshistoriken och förekomsten av skadegörare. Skadans ekonomiska betydelse för skogsägaren är beroende av dennes situation och förmåga att bära skaderisken och den ekonomiska risken. Vad som ska betraktas som en skogsskada beror alltså av vilken betydelse den har för skogsägarens ekonomi. Det att enstaka träd skadas eller dör är normalt och en del av naturens mångfald.

Biotiska och abiotiska skadegörare kan förekomma enskilt eller vara sammankopplade. En skadas inverkan på trädbeståndet kan vara kortvarig eller sträcka sig ända till slutet av omloppstiden. En skogsskada kan drabba ett friskt bestånd eller ett bestånd eller träd som är försvagat.

Näringsobalans i beståndet

Det kan förekomma näringsobalans i marken, en obalans som beror på att halten av olika näringsämnen inte motsvarar trädens behov. Det här kan leda till synliga symtom på blad, barr eller växtsätt. Symtomen kan visa sig i form av färgförändringar hos barr och blad eller olika tillväxtstörningar i trädkronan. Näringsobalans i marken kan rättas till genom gödsling.

Kvalitetshantering av skogsegendom betyder en mängd åtgärder med hjälp av vilka man säkerställer att planeringen och utförandet av skötselearbeten i skogen motsvarar de kvalitetskrav som man har satt upp.  

Vad innebär god kvalitet?
Kvaliteten beskriver hur bra verksamheten, produkten eller tjänsten uppfyller förväntningarna och de uppsatta kvalitetskriterierna. För skogsägaren innebär kvalitet skogar i gott skick, som har skötts enligt de mål skogsäagaren har.  
Att värna om miljön hör till kvalitetshantering i skogsskötseln.
Hur bra naturvården lyckats beskrivs med det som kallas naturvårdskvalitet.

 Mera uppgifter under Bakgrundsfaktorer till skogsvårdens kvalitetskrav
 

Beslut om och utförande av arbeten inom skogsvården har stor betydelse för utvecklingen hos trädbeståndet. Felaktig planering och utförande kan minska virkesproduktionen, orsaka extra skötselarbeten och kostnader eller leda till miljöskador. 

Kvaliteten byggs i skogsvården upp vid olika arbetsskeden
I skogsvården består åtgärderna ofta av olika arbetsskeden, varvid kvaliteten hos ett visst arbetsskede inverkar också på utförandet av kommande arbeten. Till exempel beror planteringsarbetets resultat på markberedningen: vilken metod har använts och hur har den lyckats? Vid drivning följer avverkning och närtransport på förhandsröjningen. Alla dessa invekar på hur drivningen lyckas i sin helhet. 

Det blir mest kostnadseffektivt om skogsvårdsåtgärderna utförs vid rätt tidpunkt. Som ett exempel kan nämnas att fördröjning av arbeten i förnyelse- och plantskogsskedet höjer kostnaden för arbetena och sänker kvaliteten på beståndet med tanke på virkesproduktion. 

I kvalitetsstyrningen inom skogsvården är kvalitetsuppföljning av arbetsplatserna central. Den bygger grunden för korrigering av verksamheten, fortlöpande inlärning och för att undvika att fel upprepas.

Delelement i arbetets kvalitet

• Inom skogsvården hör yrkesskickligheten och inställningen hos den som utför arbetet tillde viktigaste elementen som inverkar på arbetets kvalitet .
• Det är lättare att uppnå en hög kvalitet i skötta skogar än i oskötta.
• Slutresultatet påverkas också i hög grad av arbetsförhållandena.

För skogsägaren är det bra att känna till när förutsättningarna för att uppnå en hög kvalitet till exempel vid markberedning är svaga och i vilka situationer man ännu kan påverka förutsättningarna. Arbetsförhållandena kan man påverka genom att välja rätt tidpunkt för arbetet och genom att välja ändamålsenliga arbetsredskap. 

I kvalitetsstyrning vid förvaltning av en skogsegendom är det viktigt att övervaka

1. hur målen för skogsägandet uppfylls på fastighetsnivå
2. kvaliteten hos det egna arbetet som egenövervakning på arbetsplatsnivå
3. kvaliteten på arbete som utförs av utomstående under arbetets gång och/eller då arbetet på arbetsplatsen är färdigt.

Med egenövervakning av utförandet menar man egenövervakning som görs av den som utför arbetet, till exempel skogsarbetaren, maskinföretagaren eller den självverksamma skogsägaren. Övervakningen kan ske under arbetets gång och då det är klart. Egenövervakning avslöjar eventuella korrigeringsbehov i det egna arbetet.

Skogsägarens medel för att följa med kvaliteten
Kvaliteten på arbetet kan man i viss mån utvärdera okulärt, men det är bäst att kontrollera arbetsresultatet genom mätningar med jämna mellanrum. Mera detaljerade instruktioner per arbetsslag:  Kvalitetsstyrning inom skogsvård(extern länk) och Omavalvontaopas(extern länk) (på finska).

Planeringen av åtgärden är en viktig del av kvaliteten. Kvaliteten påverkas av huruvida åtgärden är lämplig och rätt vald med tanke på den aktuella skogen.

Fäst uppmärksamhet vid följande i planeringsskedet:  

• Rätt vald tidpunkt för arbetet hälper till att uppå ett kostnadseffektivt slutresultat och till att undvika extra åtgärder. Val av tidpunkt kan också innehålla val av årstid med tanke på att marken skall kunna bära skogsmaskiner.
• Val av trädslag och trädindivider inverkar på beståndets livskraft, produktion och klimatanpassning. Val av trädslag och metod för att utföra en åtgärd styrs av ståndorten, marken och objektets läge, men också av skogsägarens mål med beaktande av hur klimatet förutspås utvecklas.
• Genom att justera beståndets täthet inverkar man på dess livskraft, tillväxt, värdetillväxt och kolbindning. Det finns arbetsslagsvisa rekommendationer som gäller dessa synpunkter. 

Det finns allmänna kvalitetskrav ochs arbetesslagsvisa kriterieuppsättningar för skogsvårdens kvalitetsstyrning. Bakgrunden för dessa är bland annat lagstiftningen, skogscertieringen och bästa praxis som den beskrivs i rekommendationerna för skogsvård. Också skogsägaren sjäv kan ställa krav på kvaliteten hos utförandet.

Rekommendationerna för skogsvård blir mångsidigare och innehåller alternativ som bättre tar skogsägarens individuella krav i beaktande, vilket också bör tas i beaktande vid åtgärderna. 

En högklassig skogsvård beaktar också klimatförändringen
Det är viktigt att vid alla åtgärder fästa uppmärksamhet vid skogsskaderiskerna, som ökar på grund av klimatförändringen. Som exempel kan nämnas att det är skäl att beakta risken för rotröta förutom vid avverkningar också vid röjning speciellt på riskområdet för rotticka och vid randen av detta. 

Man fäster speciell uppmärksamhet vid arbeten som inverkar på vatten och miljö som en del av den övergripande kvalitetsstyrningen.