Skogsskador och skogens hälsa
Det finns olika skaderisker i skogen. Riskerna gäller skogens hälsa, tillväxtförmåga och ekonomiska förädlingsvärde. Att identifiera riskerna och minska dem i förväg är en central del av skogsvården.
Skador uppstår på grund av väder- och klimatfenomen såsom vind, snö, frost och torka. Till biotiska skadegörare hör olika däggdjur, insekter, svampar och växtsjukdomar.Skogsägaren kan med sina val inverka på skogens livskraft och motståndskraft mot skogsskador.
Bekämpning av vindskador
Skogsskador orsakade av vind och stormar är vanliga i hela Finland. Kraftiga stormar kan orsaka omfattande skador som det inte går att förebygga med hjälp av några skogsvårdsmetoder. Däremot är det möjligt att i viss mån förhindra skogsskador i vindutsatta lägen med god skogsbruksplanering och skogsvård.
Bekämpning av snöskador
Snöskador förekommer i hela landet, men de är vanligast i östra och norra Finland. Risken är störst i överslutna, unga bestånd och uppe på höga, skogklädda kullar i norra Finland. Om plantskogsvård och första gallring har utförts i tid är risken mindre.
Bekämpning av rotticka
Rotröta hos gran och tall är båda orsakade av rotticka. Rotticka är den skadligaste av de svampsjukdomar som drabbar våra barrträd. Under barmarksperioden kan rottickan sprida sig i samband med avverkning, förröjning och plantskogsvård. Själva infektionen sker antingen via färska kapytor eller via stam- eller rotskador. Då det råder minusgrader och marken är frusen finns det däremot ingen risk för spridning.
Vid bekämpning av rotticka strävar man i första hand till att förhindra svampen att sprida sig till frisk skog. Enligt skogsskadelagen är man skyldig att bekämpa rottickan om man utför avverkningar under dess spridningsperiod.
Bekämpning av hjortdjursskador
Hjortdjuren utgör en del av skogsnaturen. Älgen är den största av de hjortdjursarter som förekommer i Finland och samtidigt den viktigaste med tanke på fångstvärdet. Även om älgen är en värdefull viltart, orsakar den också skador på skogsbruket. Mindre hjortdjur som vitsvanshjort och rådjur kan också orsaka skada. Det finns olika sätt att minimera de skador på skogen som hjortdjuren orsakar, till dem hör reglering av hjortdjursstammen, användning av skydd och avskräckningsmedel samt lämpliga skogsvårdsmetoder.
Bekämpning av granbarkborre
Granbarkborren angriper äldre granbestånd. Den angriper i allmänhet försvagade träd, bland annat vindfällen och granar som drabbats av torka eller står i kanten av en kalyta. Granbarkborren angriper inte bara stående träd utan också färskt, obarkat granvirke.
Bekämpning av torkskador
Klimatförändringen kommer sannolikt att leda till att det i framtiden blir allt vanligare med torra perioder under sommaren. Det här kommer att drabba i synnerhet granbestånd på mark med hög vattengenomsläpplighet. Risken för torkskador blir mindre om man väljer rätt trädslag för ståndorten.
Bekämpning av skogsbränder
Klimatförändringen leder till en större risk för torka under sommaren och detta medför i sin tur en större risk för skogsbränder. Skogsbrandövervakning och ett fungerande skogsbilvägnät spelar en viktig roll vid förebyggandet av skogsbränder. En grundbult i förebyggandet av bränder är att följa varningarna för skogsbrand.
Bekämpning av svampsjukdomar, insekter och andra biotiska skadegörare
Skadegörarna i skogen och rötsvamparna utgör en del av naturens kretslopp och mångfald. Skadorna kan emellertid i många fall orsaka ett betydligt ekonomiskt avbräck för skogsägaren, i synnerhet om skaderiskerna inte beaktas i skogsvården. Det finns många sätt att bekämpa skadorna. Viktigast är att förebygga dem och vid behov reagera på dem. Till de biotiska skadegörarna hör olika slags svampsjukdomar, insekter och däggdjur. De skadegörare som orsakar mest skada i skogsbruket presenteras i sina egna artiklar. I den här artikeln presenteras övriga biotiska skadegörare. Mer information om skadegörare hittar du på Naturresursinstitutets webbsida Metsäinfo.