Drivning av grot på förnyelseytor
Val av objekt för drivning av energived på förnyelseytor
Både ekologiska och ekologiska faktorer påverkar valet av objekt för drivning av energived. Grot tas huvudsakligen ut från bördiga, grandominerade bestånd. Lämpligheten för uttag av grot och stubbar avgörs av hur kommande trädgenerationers tillväxt kan komma att påverkas samt av näringshushållningen, kolbalansen, naturens mångfald och av vilka ekologiska särdrag som behöver tryggas på objektet.
Typiska objekt
Grot drivs i första hand ut på bördiga, grandominerade objekt där mängden grot uppgår till minst 50 fastkubikmeter per hektar. På talldominerade förnyelseytor är mängden hyggesrester i oftast så liten att det inte lönar sig att ta dem tillvara i form av grot. I praktiken är det ofta omöjligt att driva ut grot på områden som kräver vinterdrivning.
Stubbrytning utförs i första hand på grandominerade objekt där det är möjligt att driva ut minst 55 fastkubikmeter stubbar per hektar. Stubbrytningen utförs först efter att groten drivits ut.
| Uttag av grot | Stubbrytning | |
|---|---|---|
| Torr mo och bördigare mineraljordar samt motsvarande torvmarker i förändring1 | Ja | Ja |
| Lingon-, blåbärs- och örttorvmoar | Ja | Nej |
| Karg mo, lavmo, ristorvmo och lavtorvmo | Nej | Nej |
| Platser med berg i dagen, stenblock och mycket stenar samt branta sluttningar | Nej | Nej |
| Grundvattenområden, klass 1-2 | Ja | Nej |
Ja: objektet är lämpligt för uttag av energived
Nej: objektet är inte lämpligt för uttag av energived
1Med reservation, risken för urlakning måste beaktas.
Förtydliganden beträffande lämplighet för drivning av energived
- Uttag av grot och energived rekommenderas inte på ståndorter kargare än torr mo på grund av risken för näringsobalans och tillväxtförluster.
- Om det redan tidigare förekommit näringsbrist på objektet kan uttag av grot inte rekommenderas om inte ersättande gödsling också utförs.
- På vissa ståndorter på torvjordar kan en stor del av ståndortens förråd av kalium och bor gå förlorat redan vid en normal gagnvirkesavverkning. I synnerhet på dikade mossar är det vanligt med kaliumbrist. Att då avlägsna också hyggesrester och stubbar skulle ytterligare minska mängden tillgänglig näring. Förutom förlusten av kalium och bor kan detta dessutom resultera i fosforbrist, vilket kan påverka tillväxten hos nästa trädgeneration. Av den här anledningen rekommenderas att inte utföra drivning av energived vid förnyelseavverkning på torvjordar, om det inte är frågan om restaurering av en torvmark.
Lagring av grot
Det är viktigt att grotvältan läggs upp med omsorg vid lagerplatsen så att torkningsprocessen fortsätter ända fram till fjärrtransporten.
Lagring av grot
- Placera underslag under vältan.
- Som underslag kan användas gagnvirke som blivit kvar i skogen, virke som använts för dikesövergångar, eller ekonomiskt mindre värdefulla lövträdsstammar som fällts i närheten.
- Om det är svårt att hitta annat lämpligt material, använd då i stället toppar som underslag.
- Gör vältan så hög som möjlig, men högst 5 meter hög, och se till att den inte kan rasa.
- Gör ytan på vältan plan så att där varken finns partier som sticker upp eller partier som bildar gropar.
- Se till att det inte kommer främmande föremål, som metall, sten eller jord i vältan
- Täck alltid in vältan. Säkra att täckpappen hålls på plats genom att placera ett tillräckligt antal griphögar på pappen.
- Se till att lagerområdet är snyggt efter att närtransporten slutförts.
- Efter att ha lossar en last med grot, kontrollera att skotaren är i skick och särskilt att alla bankförlängningar är på plats.
- Fäst relevanta identifieringslappar på vältan: varningar och ägarinformation.
