Förlängning av beståndets omloppstid (överhållning)
Planering av överhållning
Vilka möjligheterna är att förlänga ett bestånds omloppstid beror av beståndets kvalitet och livskraft. Bland annat tätheten i beståndet och stammarnas grovlek vittnar om beståndshistoriken.
Klarläggning av utgångsläget
Då man planerar att förlänga omloppstiden i ett moget bestånd är det viktigt att ta reda på hur lämpligt beståndet är för det här ändamålet (se tabell).
Frågeställning | Bättre lämpad | Sämre lämpad |
|---|---|---|
Visar kronornas utseende att beståndet är friskt och växtligt? | Livskraftiga kronor vittnar om att skogen är växtlig. Beståndet är gallrat i enlighet med rekommendationerna för skogsvård. | Om trädbeståndet växer dåligt till exempel på grund av att trädslaget är olämpligt för ståndorten eller på grund av en skogsskada, är det ingen större nytta med överhållning Om beståndet är tätt behöver en svag gallring utföras för att ge tillräckligt växtutrymme. Den ökade risken för skador behöver beaktas, särskilt i granbestånd. |
Lämpar sig trädslaget på objektet för överhållning? | Tallen är långlivad. Omloppstiden för en frisk, talldominerad skog kan förlängas med flera decennier utan några betydande risker. Granen är mer långlivad än de flesta lövträd, men är känslig för skogsskador då den blir äldre. | Lövträden är mestadels kortlivade och får lätt röta redan som unga. I bestånd av odlad björk avtar tillväxten och rötskadorna blir vanligare redan då beståndet närmar sig 60 års ålder, och beståndets värde börjar därefter sjunka |
Är ståndorten sådan att där finns akuta skaderisker, som till exempel grandominerade bestånd på ståndorter som är utsatta för torka? | Objektet lämpar sig för det tilltänkta trädslaget. Objektet gränsar inte mot en kalyta. | Rottickan är allmän i granbestånd, särskilt i södra Finland, och det lönar sig inte att överhålla bestånd som är drabbade av rotticka. Det är också klokt att göra en bedömning av vilka andra skogsskador beståndet kan utsättas för då det blir äldre. |
Är stammarna redan så grova att de blir för grova för standardsågning om omloppstiden förlängs? | Bestånd som har gallrats i enlighet med rekommendationerna för skogsvård har en hög diametertillväxt, men det att beståndet blir övertätt innebär i allmänhet inte någon större risk. Därför är det sällan nödvändigt att gallra förnyelsemogna bestånd även om omloppstiden förlängs. | Trädbeståndet är relativt grovt och ståndorten är bördig. |
Då man fattat beslut om att förlänga omloppstiden är det viktigt att börja följa med hur beståndet utvecklas och hur det mår. Om det inträffar en mer omfattande skogsskada eller om en skogsskada håller på att sprida sig är det bäst att förnya beståndet.
Mer information på kommande: Rekommendationerna för skogsvård kommer under åren 2023-2024 att kompletteras med mer information om metoder för överhållning.
Förberedelser för överhållning i samband med gallringsavverkning
Om man planerar att förlänga omloppstiden för ett bestånd ska man om möjligt beakta detta redan vid de föregående gallringarna.
Diametertillväxten i beståndet minskar om man minskar gallringsstyrkan, vilket automatiskt skjuter upp tidpunkten för slutavverkningen. Med minskad gallringsstyrka behövs fler gallringsingrepp än normalt för att beståndet inte ska bli övertätt. I gallringsskog rekommenderas att man håller sig till de stämplingsgränser som anges i gallringsmallarna så att kronorna utvecklas normalt och skaderisken inte ökar.
Överhållning och klimatanpassningen
Med tanke på anpassningen till klimatförändringen är det viktigt att man beaktar risken för skogsskador då man överväger att förlänga omloppstiden. Det är bara bestånd som är friska, växer bra och där skaderisken är liten som det lönar sig att förlänga omloppstiden för.