Vård av skogslandskapet
Landskapsvården vid avverkning i fröträdsställning, teghuggning och avverkning i skärmställning
Avverkning i fröträdsställning, teghuggning och avverkning i skärmställning bevarar i viss mån skogstäcket. Förändringen i landskapsbilden är därför mindre än vid kalavverkning.
Avverkning i fröträdsställning
Avverkning i fröträdsställning förändrar landskapet mindre än kalavverkning. Den här positiva landskapseffekten blir dock kortvarig om man tar bort fröträden genast efter att det uppstått ett plantuppslag. Om skogsägaren har landskapsmässiga mål för skogsbruket kan det vara motiverat att hålla kvar fröträden längre eller lämna kvar en del av dem.
Teghuggning
När man utför teghuggning på lämpliga ståndorter och tegarna blir rätt placerade i terrängen, innebär det en måttlig förändring av landskapsbilden. Om man följer terrängen och höjdkurvorna när tegarna huggs upp, smälter de in i terrängen och trädkronorna i kantskogen döljer den öppna tegen.
Avverkning i skärmställning
Den direkta förändringen av landskapet som en följd av avverkning i skärmställning är inte så stor, men landskapet förändras ytterligare när skärmen avvecklas. På ytor med skärmställning blir överståndarna längre kvar än på ytor med fröträdsställning. Om skogsägaren har landskapsmässiga mål för skogsbruket kan det vara motiverat att lämna kvar en del av skärmträden.
Beaktande av landskapet vid hyggesrensning och förhandsbekämpning av sly
På förnyelseobjekt som har betydelse ur landskapssynpunkt kan hyggesrensning förbättra landskapsbilden och objektets landskaps- och rekreationsvärde. I sådana fall kan den här åtgärden motiveras av estetiska skäl.
Röj inte bort allt
På platser av landskapsmässig betydelse såsom vägkanter, skogsbryn och övergångszoner rekommenderas att man vid hyggesrensningen lämnar unga, utvecklingsdugliga exemplar av bl.a. rönn och hägg. Om de får tillräckligt med utrymme kan de utvecklas till ståtliga trädindivider som förbättrar landskapsbilden.
Beakta landskapet i samband med markberedning
Många uppfattar markberedning som ett störande element i landskapet och ju kraftigare markberedningsmetoden är, desto mera störande upplevs markberedningen.
Markberedningens inverkan på landskapet
I allmänhet förhåller människor sig negativt till de kraftiga förändringar i landskapsbilden som skogsbruket kan förorsaka. Markberedningsspåren och hyggesresterna upplevs som negativa. Alla förnyelseavverkningar uppfattas ändå inte alltid som negativa förändringar i landskapet. Markberedningsspåren försvinner bland plantorna inom bara några år. Små förnyelseytor där hyggesresterna och markberedningsspåren inte längre syns kan ge positiva associationer och känslor. Tiden som har förflutit sedan avverkningen har alltså stor betydelse för hur man upplever en förnyelseyta rent estetiskt. En förnyelseyta upplevs också som mer tilltalande ju fler naturvårdsträd som har lämnats.
Friluftsområden kräver särskild uppmärksamhet
På landskapsmässigt viktiga objekt kan markberedningen utföras med lättare metoder och de mest känsliga partierna kan lämnas helt omarkberedda. De mest omärkbara spåren uppstår vid fläckmarkberedning och inversmarkberedning.
På friluftsområden och på andra landskapsmässigt viktiga områden där närmiljön och mångbruket är har stor betydelse, är rekommendationen att man använder markberedningsmetoder som blottar mineraljorden i så liten utsträckning som möjligt. Vid harvning, anpassad plogning eller högläggning med fåror ska man försöka få markberedningsfårorna parallellt med vägen eller strandlinjen.
Friluftsleder, stigar, informationstavlor och rastplatser ökar skogens värde för friluftslivet. I samband med att man utför förnyelseavverkningar, markberedning eller andra skogsvårdsåtgärder är det därför viktigt att beakta eventuella avtal som markägare har ingått gällande friluftsleder och -anordningar. Också i övrigt gäller rekommendationen att stigar ska hållas öppna och vara framkomliga.
Beakta landskapet vid beståndsvårdande avverkningar
Om man vill betona landskapsaspekterna i samband med beståndsvårdande avverkningar så är det viktigt att identifiera de landskapsfaktorer som man vill lyfta fram i samband med åtgärden. Genom att gallra ett trädbestånd kan man öppna upp landskapet och påverka beståndets struktur, bland annat trädslagsfördelningen.
Gallringar kan ge variation i landskapet
Om man vill öppna landskapet ska man gallra kraftigare än normalt, men man bör också beakta risken för vind- och snöskador i beståndet. En gallring öppnar sikten framför allt i unga och täta skogar. Genom att ta ut grot blir det lättare att röra sig i skogen. Efter en gallring kommer det in mer ljus i beståndet och det förbättrar tillväxtförutsättningarna för växter i fältskiktet.
Man kan skapa variation i ett bestånd genom att variera gallringsstyrkan och lämna små områden ogallrade. Genom att gynna en blandskogsstruktur och spara underväxt på lämpliga ställen kan man främja också de landskapsmässiga målen. Speciellt längs vägar och i kanterna av öppna ytor kan man kan lyfta fram enskilda trädindivider som är betydelsefulla för landskapet genom att gallra trädbeståndet runt dem. I tätortsnära skogar rekommenderas ändå att bibehålla möjligast täta insynsskydd mellan t.ex. friluftsleder, trafikleder och bostadsområden.
