Gallringsavverkningar och förröjning
Med gallringsavverkningar styr man trädbeståndets utveckling genom att avlägsna en del av trädbeståndet och skapa utrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Gallringar kan utföras på många olika sätt beroende på skogsägarens mål och skogens egenskaper.
Med gallringar främjar man de kvarlämnade trädens diametertillväxt och livskraft. Skogsägaren kan också få intäkter från virkesförsäljning vid gallringar.
Förröjning
Vid förröjningen avlägsnar man sådan naturligt uppkommen underväxt som försvårar drivningen och som inte kommer att utnyttjas för virkesproduktion. Målet med röjningen är att förbättra drivningsförhållandena och minska skadorna på beståndet.
Första gallring
Första gallringen är den första avverkningen i ett bestånd som ger gagnvirke för försäljning i form av massaved och energived. Den är i första hand en skogsvårdande åtgärd vars huvudsyfte är att förbättra kvaliteten på de kvarvarande träden och att trygga deras diametertillväxt.
Senare gallringar
En senare gallring är en gallring som utförs i grövre gallringsskog efter första gallringen och vars syfte är att främja såväl skogsvården som ekonomiska mål. Ett centralt mål är att få avverkningsintäkter och att förbättra avkastningen av det kapital som är bundet till trädbeståndet. Avverkningsuttaget består till största delen av massaved och stock.
Stamkvistning
Stamkvistning innebär att man avlägsnar döda och levande kvistar på de bästa träden i beståndet. Målet är att öka mängden värdefulla kvistfria rotblock i bestånd av hög kvalitet och därmed förbättra den ekonomiska avkastningen. Vid stamkvistningen avlägsnas kvistar på den del av stammen som blir rotblock. Efter att såren av de kapade kvistarna vallats in, börjar trädet bilda kvistfri ved.
Blandskogsbruk
I ett blandbestånd växer två eller flera trädslag. Beståndet kan bestå av enbart barr- eller lövträd eller av en blandning av dem. I ett blandbestånd är huvudträdslagets andel högst 75 %
Virkesdrivning på torvmarker
Den dåliga bärigheten på torvmarker försvårar drivningen avsevärt. Till detta kommer ytterligare ett lågt virkesuttag per hektar, långa närtransportavstånd och diken som hindrar framkomligheten.