Plantskogsvård
Arbetsslagen vid plantskogsvård är gräsbekämpning, slyröjning och plantskogsgallring. Avsikten med dessa åtgärder är att styra plantskogens utveckling åt önskat håll. Plantskogsvården har en stor betydelse med tanke på skogens utveckling, eftersom de val man gör vid utförandet av arbetet syns i årtionden framöver.
Om plantskogsvården utförs enligt rekommendationerna, säkerställs beståndets utveckling och livskraft.
Gräsröjning
På bördiga ståndorter kan plantorna lätt bli undertryckta av markvegetation såsom gräs, hallon och duntrav. Om konkurrensen från markvegetationen är stark, blir höjdtillväxten hos trädplantorna lidande. Då kan det bli nödvändigt att avlägsna den konkurrerande vegetationen, antingen mekaniskt eller kemiskt.
Slyröjning
Med slyröjning säkerställer man att barrträdsplantornas tillväxt inte lider på grund av beskuggning och rotkonkurrens från lövträd. Ståndortens bördighet och slyets höjd och täthet avgör behovet av slyröjning och när den ska utföras. Vid slyröjning avlägsnar man träd och sly som konkurrerar med huvudträdslaget. Lövträd är viktiga för mångfalden och man ska undvika att i onödan avlägsna lövträd.
Röjning
Röjning är ett arbetsslag som innebär att man reglerar beståndets täthet och trädslagsförhållandena i enlighet med målsättningarna. Målet med röjningen är att de stammar som avverkas i samband med första gallringen ska ha sådana dimensioner att de är säljbara. Röjning utförs i allmänhet i äldre plantbestånd.
Hjälpplantering
Genom hjälpplantering kan man se till att en alltför gles plantskog uppnår en tillräcklig täthet. Behovet av hjälpplantering bedöms genom att man inventerar alla planterade områden genast efter första växtsäsongen, och sådda och naturligt förnyade ytor efter tredje växtsäsongen. Samtidigt bedömer man hur stort antal plantor som behövs för hjälpplanteringen.
