Viltbuskage gynnar mångfalden I skogar med mångsidig struktur kan djuren lätt hitta skydd på marknivå samtidigt som både skogshönsfåglar och andra arter kan dra nytta av att skogen har både täta och glesa partier. Gallringsavverkningar leder ofta till att träd- och buskskiktet får en mer ensidig struktur, vilket innebär att de inte längre erbjuder samma skydd som tidigareLilja S. &amp;amp; Kuuluvainen T. 2005. Structure of old Pinus sylvestris dominated forest stands along a geographic and human impact gradient in mid-boreal Fennoscandia. Silva Fennica vol. 39 no. 3 article id 377.. Låggallring och förröjning som utförs alltför schematiskt leder till att det uppstår brist på skydd för de djur som behöver det. Det är ofta lätt att göra strukturen i en ekonomiskog mer mångsidig genom att lämna viltbuskage där det förekommer träd av olika storlek och ålder tillsammans med skyddande undervegetation. Den här typen av skyddande buskage kallas viltbuskage för att de är speciellt viktiga som skydd för bl.a. skogshönsfåglar, men andra arter som markhäckande fåglar och skogshare drar också nytta av demHiltunen, M., Kauhala, K. &amp;amp; Lindén, H. 2004. Habitat use of the mountain hare Lepus timidus in summer: the importance of different vegetation layers. Acta Theriologica 49: 479–490.. Skog med buskage och träd av varierande ålder gynnar många olika skogsarter och är viktiga för mångbruket och landskapetSilvennoinen, H. 2017: Metsämaiseman kauneus ja metsänhoidon vaikutus koettuun maisemaan metsikkötasolla. Dissertationes Forestales 242: 1-86.,Brodie, L.C., &amp;amp; Harrington, C.A. 2020. Guide to variable-density thinning using skips and gaps. Gen. Tech. Rep. PNW-GTR-989. Portland, OR: U.S. Department of Agriculture, Forest Service, Pacific Northwest Research Station. 37 s.. På kortare sikt tillför viltbuskagen först och främst variation i beståndsstrukturen och skydd för djuren. På längre sikt kan de utvecklas till grupper av naturvårdsträd och också producera död ved. Död ved uppstår naturligt i viltbuskage och ogallrade skogspartier genom trädens inbördes konkurrensTikkanen, O.-P., Matero, J., Mönkkönen, M., Juutinen, A. &amp;amp; Kouki, J. 2012. To thin or not to thin: bio-economic analysis of two alternative practices to increase amount of coarse woody debris in managed forests. European Journal of Forest Research 131: 1411–1422., även om den döda ved som då uppstår huvudsakligen har klena dimensioner. Kriterier för ett bra viltbuskage Viltbuskage etableras genom att lämna små träd och buskar och grupper av underväxt. Viltbuskage lämnas i samband med såväl plantskogsvård som vid förröjning inför gallrings- och slutavverkning. Syftet med att lämna viltbuskage är att upprätthålla en gynnsam livsmiljö för skogens djur och erbjuda dem skydd och föda. Små granar vars kvistar går ända ned till marken ger bäst skydd och bildar naturliga viltbuskage. Också lövträd och buskar ska gärna ingå i ett bra viltbuskage. Viltbuskage ska gärna lämnas där det förekommer naturliga buskage, som i fuktiga svackor eller vid kanten av torvmarker eller diken. Andra lämpliga platser att lämna viltbuskage är i skogsbryn och lövträdsgrupper, kring bergbunden mark och blockmark samt i kanten av plantskog. Om viltbuskagen är rätt placerade kan de fungera som korridorer längs vilka olika arter kan förflytta sig från en livsmiljö till en annan. Viltvårdsaspekter på viltbuskage Både järpe, orre och tjäder gynnas av att det finns ett buskskikt på 0–5 meters höjd över marken som ger skydd åt deras kycklingar. Tjädern och järpen vill dessutom ha ett trädskikt av högre träd där de rör sig med sina kycklingkullarMelin, M., Mehtätalo, L., Miettinen, J., Tossavainen, S. &amp;amp; Packalen, P. 2016. Forest structure as a determinant of grouse brood occurrence - an analysis linking LiDAR data with presence/absence field data. Forest Ecology and Management 380: 202–211.,Klein, J., Thor, G., Low, M., ym. 2020. What is good for birds is not always good for lichens: Interactions between forest structure and species richness in managed boreal forests. Forest Ecology and Management 473: 118327.. Skogshönsfåglar vistas ofta i kanten av buskage som gränsar mot öppen terräng dit de vid behov kan ta sin tillflyktHelle, P., Jokimäki, J. &amp;amp; Lindén, H. 1990. Metsokukkojen elinympäristövalinta Pohjois-Suomessa – radiotelemetrinen tutkimus. Suomen Riista 36: 72–81.,Gjerde, I. 1991. Cues in winter habitat selection by capercaillie. I. Habitat characteristics. Ornis Scandinavica 22: 197–204.. Om det finns ont om skydd vid marknivå misslyckas skogshönsfåglarnas häckning lättareLudwig, G.X. 2007. Mechanisms of population declines in boreal forest grouse. Väitöskirja, Jyväskylän yliopisto. 48 s.. Det är ännu okänt hur många viltbuskage som behövs för att upprätthålla livskraftiga stammar av skogshönsfåglar, hare och hjortdjur. Allra viktigast är ändå att buskagen erbjuder tillräckligt skydd för rovdjur och att avståndet mellan dem inte är för stort. Genom att lämna en större mängd små viltbuskagen kan man åstadkomma ett mer täckande nätverk av viltbuskage där avståndet mellan dem är litet, hellre än att avsätta samma areal för några större buskagen. Tillsvidare är det emellertid oklart om små viltbuskagen, eller sådana som finns på kargare ståndorter och inte innehåller så mycket gran, erbjuder ett tillräckligt gott skydd mot rovdjur. Viltbuskage består i huvudsak av granunderväxt vars kvistar sträcker sig ned till marken. Viltbuskage ska helt lämnas där de förekommer naturligt och gärna i anslutning till grupper av naturvårdsträd. Bild: © Teemu Huikuri

Metsän monimuotoisuudelle tärkeitä rakennepiirteitä ovat vanhat ja kookkaat puut, järeät lahopuut sekä kasvatettavaan puustoon liittyvät ominaisuudet, kuten lehtipuusekoitus ja paikoittainen tiheä alikasvos.

Skogsägaren kan främja mångfalden genom att bevara och förstärka sådana strukturdrag som är viktiga för mångfalden. Levnadsvillkoren för skogshönsfåglar kan till exempel förbättras genom att lämna grupper av lövträd i plantskog och genom att lämna vissa partier ogallrade i gallringsskog.

# Viltbuskage

## Viltbuskage gynnar mångfalden

I skogar med mångsidig struktur kan djuren lätt hitta skydd på marknivå samtidigt som både skogshönsfåglar och andra arter kan dra nytta av att skogen har både täta och glesa partier. Gallringsavverkningar leder ofta till att träd- och buskskiktet får en mer ensidig struktur, vilket innebär att de inte längre erbjuder samma skydd som tidigare. Låggallring och förröjning som utförs alltför schematiskt leder till att det uppstår brist på skydd för de djur som behöver det. Det är ofta lätt att göra strukturen i en ekonomiskog mer mångsidig genom att lämna viltbuskage där det förekommer träd av olika storlek och ålder tillsammans med skyddande undervegetation.
Den här typen av skyddande buskage kallas viltbuskage för att de är speciellt viktiga som skydd för bl.a. skogshönsfåglar, men andra arter som markhäckande fåglar och skogshare drar också nytta av dem. Skog med buskage och träd av varierande ålder gynnar många olika skogsarter och är viktiga för mångbruket och landskapet,.
På kortare sikt tillför viltbuskagen först och främst variation i beståndsstrukturen och skydd för djuren. På längre sikt kan de utvecklas till grupper av naturvårdsträd och också producera död ved. Död ved uppstår naturligt i viltbuskage och ogallrade skogspartier genom trädens inbördes konkurrens, även om den döda ved som då uppstår huvudsakligen har klena dimensioner.

# Viltbuskage

## Kriterier för ett bra viltbuskage

Viltbuskage etableras genom att lämna små träd och buskar och grupper av underväxt. Viltbuskage lämnas i samband med såväl plantskogsvård som vid förröjning inför gallrings- och slutavverkning. Syftet med att lämna viltbuskage är att upprätthålla en gynnsam livsmiljö för skogens djur och erbjuda dem skydd och föda. Små granar vars kvistar går ända ned till marken ger bäst skydd och bildar naturliga viltbuskage. Också lövträd och buskar ska gärna ingå i ett bra viltbuskage.
Viltbuskage ska gärna lämnas där det förekommer naturliga buskage, som i fuktiga svackor eller vid kanten av torvmarker eller diken. Andra lämpliga platser att lämna viltbuskage är i skogsbryn och lövträdsgrupper, kring bergbunden mark och blockmark samt i kanten av plantskog. Om viltbuskagen är rätt placerade kan de fungera som korridorer längs vilka olika arter kan förflytta sig från en livsmiljö till en annan.

# Viltbuskage

## Viltvårdsaspekter på viltbuskage

Både järpe, orre och tjäder gynnas av att det finns ett buskskikt på 0–5 meters höjd över marken som ger skydd åt deras kycklingar. Tjädern och järpen vill dessutom ha ett trädskikt av högre träd där de rör sig med sina kycklingkullar,. Skogshönsfåglar vistas ofta i kanten av buskage som gränsar mot öppen terräng dit de vid behov kan ta sin tillflykt,. Om det finns ont om skydd vid marknivå misslyckas skogshönsfåglarnas häckning lättare.
Det är ännu okänt hur många viltbuskage som behövs för att upprätthålla livskraftiga stammar av skogshönsfåglar, hare och hjortdjur. Allra viktigast är ändå att buskagen erbjuder tillräckligt skydd för rovdjur och att avståndet mellan dem inte är för stort. Genom att lämna en större mängd små viltbuskagen kan man åstadkomma ett mer täckande nätverk av viltbuskage där avståndet mellan dem är litet, hellre än att avsätta samma areal för några större buskagen. Tillsvidare är det emellertid oklart om små viltbuskagen, eller sådana som finns på kargare ståndorter och inte innehåller så mycket gran, erbjuder ett tillräckligt gott skydd mot rovdjur.

# Viltbuskage

## Vetskap om kostnaderna stöder beslutsfattandet

Det finns en lång rad naturvårdsmetoder som kan utnyttjas i samband med olika skogsbruksåtgärder och i skogens olika utvecklingsskeden utan att det uppstår nämnvärda kostnader. Men om säljbart virke lämnas kvar i skogen eller om produktiv skogsmark lämnas utanför virkesproduktion uppkommer onekligen kostnader. I sådana fall är det viktigt för skogsägaren att kunna väga kostnaderna mot nyttan med åtgärden så att besluten är i linje med den egna målsättningen för skogsbruket.
Tryggandet av mångfalden utgör en del av ett hållbart skogsbruk och förbättrar de framtida verksamhetsförutsättningarna för skogsbruket. Man kan också se kostnaderna för naturvården som en investering som ger avkastning i framtiden. Naturvården kan till exempel bidra till att bevara skogarnas virkesproduktionsförmåga genom att förbättra deras hälsa och motståndskraft, vilket är viktigt vid anpassningen till klimatförändringen.

# Viltbuskage

## Kostnadseffekter av olika metoder att trygga viktiga strukturdrag

Förlusten av avverkningsintäkter på grund av att man lämnar **naturvårdsträd** är direkt beroende av trädens antal och volym. Till detta kommer ytterligare den långsiktiga markreservering som grupper av naturvårdsträd representerar och som lämnas utanför virkesproduktionen. Större grupper av naturvårdsträd fungerar bäst ekologiskt sett, men kan innebära en stor kostnadspost för en liten skogslägenhet.
Det ekonomiska värdet av **död ved** är marginell. Det kan emellertid uppstå kostnader vid markberedningen då maskinföraren behöver köra runt lågorna och undvika att söndra dem. Kostnadseffekten av det här är i allmänhet ändå liten. Om man driver ut energived från avverkningsytan blir utfallet mindre om man lämnar kvar den döda veden i skogen, vilket minskar intäkterna. Långt nedbruten död ved saknar emellertid värde som energived.
Det inkomstbortfall som hänför sig till **högstubbar** är beroende av trädslaget, storleken och kvaliteten på högstubben. Kostnaden för att lämna en typisk högstubbe vid förstagallring är under en euro och vid senare gallringar i allmänhet 1–3 euro per högstubbe. Om trädets krona tas tillvara är kostnadseffekten något mindre.

Då man lämnar **viltbuskage** vid röjning uppstår en kostnadsinbesparing som motsvarar den oröjda arealen. Viltbuskagen påverkar inte virkesproduktionen eftersom ett enskilt buskage står kvar bara under en begränsad tid. Ett viltbuskage som lämnats vid en gallring kan mycket väl avverkas i samband med en slutavverkning. Viltbuskagen utgör heller inget hinder med tanke på villkoren i skogsbrukets stödsystem (Metka) så länge de inte utgör över 10 % av arealen.
**Lövinslag** och blandskogsbruk är kostnadseffektiva sätt att öka mängden livsmiljöer i skogen. Så länge lövinslaget är måttligt uppstår normalt inga ekonomiska förluster, och det samma gäller blandbestånd. Lövinslag förbättrar markens egenskaper i barrskogar, det kan alltså löna sig att upprätthålla ett inslag av lövträd också med tanke på ekonomin, särskilt om trädslaget som gynnas är vårtbjörk. Avverkningsintäkterna från ett blandbestånd är inte helt beroende av virkespriset för ett enda trädslag eller virkessortiment, man kan alltså se blandbestånd som ett sätt att sprida den ekonomiska risken. Det ekonomiska resultatet är däremot inte nödvändigtvis bättre i en blandskog än i en monokultur. Om inslaget av sådana trädslag som inte har ett ekonomiskt värde är rikligt, minskar avverkningsintäkterna som kan fås från beståndet i viss mån.

# Viltbuskage

## Möjligheter att påverka naturvårdens kostnadseffektivitet

De kostnader som naturvården orsakar är i allmänhet små och de kan ytterligare minskas om åtgärderna planeras väl. Det är då viktigt att välja sådana åtgärder som lämpar sig bäst för beståndet i fråga och att utnyttja befintliga strukturdrag så klokt som möjligt.
En del av kostnaderna för naturvården är direkta, till exempel då säljbart virke lämnas kvar i skogen i samband med en skogsvårdsåtgärd. Kostnadseffektiviteten kan förbättras genom att lämna träd som är värdefulla med tanke på mångfalden, men som har ett marginellt ekonomiskt värde, till exempel asp. Det här gäller också träd med dåliga virkestekniska egenskaper, till exempel träd med förgrenade stammar eller krökar. Då man tillverkar högstubbar kan igen toppen tas tillvara för att minska kostnaderna för naturvården.
Det finns också andra metoder att minimera kostnaderna, bland annat genom att rikta in åtgärderna på rätt sätt och att koncentrera dem till vissa platser. Grupper av naturvårdsträd kan gärna placeras på ställen som är besvärliga ur virkesdrivningssynvinkel, såsom stenbunden mark, försumpade svackor och små, särskilt bördiga beståndspartier. Då naturvårdsträden lämnas i grupp, uppstår en lokal miljö där träd som faller omkull inte försvårar skogsvården och där de får ligga ostörda medan de sakta bryts ned.

I vissa fall kan naturvården innebära att inget onödigt arbete utförs, vilket har direkta, positiva kostnadseffekter. Överdrivet röjande kan göra att värdefulla strukturdrag förstörs. Om röjningen är mer selektiv så att en del av granunderväxten lämnas som viltbuskage innebär det också en kostnadsinbesparing. Ett annat exempel på kostnadseffektivitet i naturvården är att lämna lövträd i luckor eller att lämna lövträd stället för barrträd av dålig kvalitet. I samband med förnyelser kan man också göra en viss kostnadsinbesparing genom att lämna befintlig underväxt och utnyttja naturplantor.

Taloudellisten näkökulmien pohdinta on osa talousmetsien luonnonhoitoa samoin kuin ekologisten näkökulmien miettiminen on osa metsänhoitoa. Luonnon monimuotoisuuden kannalta tärkeitä rakennepiirteitä voidaan ylläpitää ja vahvistaa talousmetsissä usein melko pienillä kustannuksilla. Toisaalta joskus ekologisesti kestävät valinnat edellyttävät suurempia taloudellisia panostuksia. Luonnon kannalta parhaat voivat olla myös taloudellisesti ja teknisesti järkeviä.
Talousmetsien luonnonhoidosta metsänomistajalle aiheutuvat kustannukset tai tulonmenetykset jäävät tavallisesti omistajan itsensä kannettavaksi. Kustannuksista merkittävän osan aiheuttaa välitön puuston arvoon perustuva tulonmenetys.
Luonnonhoito voi toisaalta myös säästää metsänomistajalta kustannuksia tai työaikaa, kun esimerkiksi suojatiheikköjä jätetään raivaamatta. Osa luonnonhoidon toimenpiteistä ei välttämättä vaikuta lainkaan tai hyvin vähän hakkuutuloon kuten lahopuiden tai taloudellisesti vähämerkityksisten lehtipuiden säästäminen.

# Viltbuskage

## Naturvårdsträden blir gamla och grova

I naturskog förekommer gamla och grova träd i skogens alla utvecklingsskeden. Då man lämnar levande naturvårdsträd kommer en del av dem att stå kvar också då skogen förnyats och ungskogen vuxit upp. På längre sikt kan naturvårdsträden förbättra levnadsförhållandena för arter som är beroende av äldre trädindivider. De kan fungera som ett slags ”livbojar” för en del av de arter som annars kunde ha svårt att överleva under förnyelseskedet.
Levande naturvårdsträd gör också skogens struktur mer mångsidig eftersom de inte är knutna till beståndets omloppstid, utan lever och dör i egen takt. Alla träd dör förr eller senare, också naturvårdsträden. Då de dör eller faller omkull bildar de död ved som gynnar de arter som är beroende av just död ved. Ju mer naturvårdsträd som lämnas och ju grövre de är, desto bättre upprätthåller de populationerna hos de arter som är knutna till grova, levande eller döda träd.

# Viltbuskage

## Lövträd gynnar såväl arterna som trädbeståndet

Ett av de mest effektiva sätten att förbättra levnadsförhållanden för många arter är att gynna lövinslag och blandbestånd i våra barrträdsdominerade ekonomiskogar. Lövträden är viktiga för svampar, växter och djur, men också för skogsekosystemets funktion. Lövträdsförnan har till exempel en positiv inverkan på näringscirkulationen i marken och på skogens hälsa och höjer markens produktionsförmåga.
Det rekommenderas därför i de flesta fall att ha ett lövinslag i ekonomiskogarna, såväl med tanke på naturvården som med tanke på den ekonomiska avkastningen. Det uppkommer vanligen ett mångsidigt uppslag av lövträd vid förnyelse av granbestånd. En del av de här naturplantorna kan utnyttjas för att komplettera luckor som uppstått i plantskogen och för att göra skogen mer mångsidig. Redan en blandskog av tall och gran skapar en mer varierat skogsekosystem jämfört med en monokultur av enbart tall eller gran.

Lehtipuut, lahoavat puut ja vanhat elävät puut ovat elinehto tuhansille eliölajeille ja vallitseva osa havumetsän elämää, ja turvaavat metsäekosysteemin toiminnan vaikuttamalla hajotukseen, eliökantojen säätelyyn ja ravinteiden kiertoon. Monimuotoiset metsät turvaavat myös vesistöjen monimuotoisuutta sekä ovat vähemmän alttiita ilmastonmuutoksen riskeille. Siksi metsien hoito- ja hakkuutöissä ylläpidetään lehtipuita, lahoavia puita, vanhoja eläviä puita ja paikoittain alikasvosta. Talousmetsien luonnonhoidossa tätä kutsutaan monimuotoisuudelle tärkeiden rakennepiirteiden edistämiseksi. Rakennepiirteiden lisäämiseen ja ylläpitämiseen löytyy keinoja kaikkien kehitysvaiheiden metsiköihin alkaen taimikonhoidosta päätehakkuuseen asti.

# Viltbuskage

## Naturvård kan bidra till att mildra skogsbrukets effekter på landskapet

Traditionellt har mångbruket av skogen kopplats till friluftsliv och bär- och svampplockning med stöd av allemansrätten. De bästa rekreationsskogarna är mångsidiga och ger möjlighet till olika slags upplevelser. Ofta kan både lättillgängliga och svårtillgängliga skogar uppskattas som goda rekreationsmiljöer.
Skogsägaren kan utnyttja naturvården för att göra skogen mer intressant och rik på upplevelser med tanke på rekreationsbruket. Grupper av naturvårdsträd och enstaka grova, solitära träd på en förnyelseyta mjukar upp landskapsbilden efter en slutavverkning. Landskapets värde ökar också om trädbeståndet har varierande struktur, innehåller olika trädslag och om där ingår lövträd och viltbuskage.

# Viltbuskage

## Naturvård gynnar viltet

Eftersom en stor del av de jaktbara arterna lever i ekonomiskog, påverkas deras livsmiljö av hur vi sköter skogen. Naturvården i ekonomiskogarna stärker alltså inte bara mångfalden i naturen i allmänhet, utan också viltets levnadsvillkor. Viltet, i synnerhet hjortdjuren, påverkar i sin tur trädslagsfördelningen och trädbeståndens struktur.
Skogsägaren kan själv avgöra hur mycket han eller hon vill prioritera viltet vid olika åtgärder. Om viltvården är speciellt betydelsefull för skogsägaren kan det här beaktas redan vid planeringen av skogsbruket. Skogshönsfåglarna kan exempelvis gynnas genom att man lämnar viltbuskage där de kan söka skydd mot rovdjur. Viltet drar också nytta av lövinslag.

Metsien monikäyttömahdollisuudet, kuten luonnontuotteiden keruu, retkeily ja metsästys, tarvitsevat tuekseen niitä huomioivaa talousmetsien luonnonhoitoa. Monikäyttömahdollisuuksien edistäminen lisää merkittävästi metsätalouden toimenpiteiden yleistä hyväksyttävyyttä. Monikäyttö saattaa olla myös osa metsänomistajan metsätaloutta.

# Viltbuskage

## Effekter på kolhalten i trä och träprodukter

Naturvårdsåtgärder påverkar mångfalden – biodiversiteten – i ett bestånd. Då ett trädbestånd är livskraftigt bibehåller det sin förmåga att binda och lagra kol samtidigt som dess förmåga att motstå olika skador upprätthålls. Ett trädbestånd binder kol också utan några särskilda naturvårdsåtgärder, men på längre sikt stöder naturvården målet att bromsa klimatförändringen.
Det kol som binds i skogen lagras i marken, i träden och i övrig vegetation
. Av de olika naturvårdsåtgärderna är det i synnerhet då vi bevarar träden i skyddszoner och naturobjekt samt lämnar naturvårdsträd och död ved som vi bidrar till att öka kolförrådet i träden och marken. Vilken effekt åtgärderna har är närmast beroende av mängden och typen av den döda ved som lämnas kvar i skogen.Död ved har en stor betydelse för både naturvården och för att upprätthålla skogens kolförråd.

Barrträd och torrakor bryts ned långsammare än lövträd och lågor och bevaras därför en längre tid . Särskilt gamla torrfuror kan fungera som kolförråd i decennier, i norra Finland ännu längre än i södra delen av landet. Om den döda veden i stället skulle användas som energived skulle kolet den innehåller frigöras omedelbart.
Plantsättningen och plantornas tillväxt i närheten av naturvårdsträd är relativt långsam. Å andra sidan ger naturvårdsträden i regel upphov till nya plantor på förnyelseytan på samma sätt som vanliga fröträd, även om effekten är ojämn. Tillväxten i plantbeståndet kan tillfälligt försvagas av naturvårdsträden, men effekten är som minst när träden lämnas i grupper. Å andra sidan har naturvårdsträd visat sig ha en positiv inverkan på mångfalden av mykorrhiza i det avverkade området och på mykorrhizabildningen hos de nya plantorna. Detta förbättrar plantorna förmåga att ta upp vatten och näringsämnen från marken, och stärker på så sätt plantornas tillväxt och kolbindning.

# Viltbuskage

## Effekter på markens kolförråd

De naturvårdsåtgärder som vidtas i ekonomiskogarna ökar i allmänhet kolförrådet i skogsmarken. Då död ved bryts ner frigörs en del av kolet i atmosfären medan en del binds i marken för en längre tid.

Talousmetsien luonnonhoidolla turvataan metsien ekosysteemin toimintaa. Kohdistamalla luonnonhoidon toimenpiteet oikein parannetaan niiden positiivisia vaikutuksia myös metsien hiilensidontaan ja varastointiin.

- Storken kan variera mellan allt från några få träd till grupper av små träd och underväxt på en dryg ar.
- Underväxt av gran ska helst ingå i ett viltbuskage eftersom grankvistarna når ända ned till marken. Dessutom ska gärna flera lövträds- och buskarter ingå.
- Träd och buskar som är värdefulla för mångfalden lämnas vid röjning och avverkning.
- Viltbuskagen lämnas med jämna mellanrum på platser där de naturligt förekommer, men de behöver inte vara permanenta.

# Viltbuskage

## Lämpliga platser för viltbuskage

- Skyddszoner och närmiljön vid småvatten och vattendrag
- Dikeskanter
- Fuktiga svackor och försumpningar och kanterna kring dem
- Övergångszonen mellan torvmark och fastmark
- Åkerbryn
- Grupper av naturvårdsträd
- Grupper av asp och al
- Platser där granarnas lägsta kvistar når ned till marken
- Bergsknallar, bergskanter, dödisgropar och bördiga sänkor
- Terrängpartier som är steniga eller annars svårtillgängliga vid röjning och avverkning

Raivauksissa ja hakkuissa on suositeltavaa jättää muutamia alikasvoskuusten ja muun puuston muodostamia suojatiheikköjä esimerkiksi säästöpuuryhmien yhteyteen. Tiheikköjen säästäminen hoidetuissa metsissä luo riistalle ja erityisesti kanalinnuille tarpeellista suojaa hyödyttäen samalla myös muita lajeja. Tiheiköt ovat hyödyllisiä myös maisemanhoidon kannalta.

# Viltbuskage

## Taimikon varhaisperkaus ja taimikon harvennus

- Suojatiheikköjen sopiva tavoitetiheys on 3-5 kappaletta hehtaaria kohden.
- Puustoltaan sopivia kohtia suojatiheikölle löytyy yleensä esimerkiksi kosteista painanteista ja läheltä kuvion reunaa.
- Suojatiheikköjä on suositeltavaa jättää puunkorjuun kannalta vaikeisiin kohtiin tai puustoa heikommin kasvaville paikoille, jolloin niistä aiheutuvat tuotonmenetykset jäävät vähäisiksi.
- Suojatiheiköt eivät vaikuta taimikonhoidon metka-tukikelpoisuuteen, jos niitä on alle 10 prosenttia kokonaisalasta.
- Metsälain 8 §:n mukaan uudistamisen yhteydessä on tarvittaessa raivattava taimikon kasvua haittaavat puut ja pensaat. Valtioneuvoston asetuksen mukaan taimikon perustamista haittaaviksi puiksi ei kuitenkaan katsota uudistettavalle alueelle jätettäviä, enintään viiden aarin kokoisia riistatiheikköjä.

- Suojatiheikköjen sopiva tavoitetiheys on 3-5 kappaletta hehtaaria kohden.
- Suojatiheikköjä ei ennakkoraivata tai harvenneta hakkuussa.
- Suojatiheiköissä kasvanut korjuukelpoinen puusto voidaan hyödyntää myöhemmissä hakkuissa normaaliin tapaan.
- Suojatiheikköjä on suositeltavaa jättää puunkorjuun kannalta vaikeisiin kohtiin tai puustoa heikommin kasvaville paikoille, jolloin niistä aiheutuvat tuotonmenetykset jäävät vähäisiksi.
- Suojatiheikön voi halutessaan jättää kehittymään tulevaisuuden säästöpuuryhmäksi.

- Suojatiheikköjen sopiva tavoitetiheys on 3-5 kappaletta hehtaaria kohden.
- Suojatiheikköjä ei ennakkoraivata.
- Hakkuussa tiheikköjen alueelta voidaan korjata järeä puusto, ellei kyseessä ole säästöpuuryhmä.
- Suojatiheikköjä on suositeltavaa jättää puunkorjuun kannalta vaikeisiin kohtiin tai puustoa heikommin kasvaville paikoille, jolloin niistä aiheutuvat tuotonmenetykset jäävät vähäisiksi.
- Säästöpuuryhmissä oleva alikasvos toimii myös suojatiheikkönä.

- Tiheiköt säilytetään ehjinä ja kierretään maanmuokkauksen yhteydessä.

- Suojatiheikköjen sopiva tavoitetiheys on 3-5 kappaletta hehtaaria kohden.
- Suojatiheikköjä ei ennakkoraivata tai harvenneta hakkuussa.

# Viltbuskage

## PEFC™-certifieringen (2022)

**Indikatorer**

Vid gallrings- och slutavverkning och vid drivning av energived lämnas både levande och döda naturvårdsträd permanent kvar på behandlingsytan för att trygga mångfalden i skogsekosystemet. Mångfalden och skogslevande arter ska också gynnas genom att bevara blandbestånd och viltbuskage.
Antalet permanent kvarlämnade naturvårdsträd ska efter en avverkning i medeltal uppgå till minst 10 st/ha och dessutom ska i medeltal minst 10 stycken döda träd lämnas per hektar. Träd som nyligen skadats i samband med en skogsskada kan räknas med i antalet träd så att det totala antalet skadade, levande och döda träd som lämnas uppgår till minst 20 st/ha. Naturvårdsträden kan koncentreras inom en stämplingspost som består av flera beståndsfigurer. Om det inte finns tillräckligt med död ved inom stämplingsposten skapas minst 2–5 högstubbar per hektar, särskilt av lövträd.

# Viltbuskage

## PEFC™-certifieringen (2022)

**Definitioner**

För att trygga levnadsförhållandena för en mångfald av arter, inkluderande viltet, bör man vid alla skeden i beståndsbehandlingen lämna viltbuskage och upprätthålla en trädslagsblandning då en sådan förekommer naturligt på figuren och om inslaget av andra trädslag inte äventyrar utvecklingen hos huvudträdslagen.
Naturvårdsträden ska bestå av levande träd som hör till landets naturliga flora. Som naturvårdsträd lämnas

- boträd för rovfåglar
- stora enar
- gamla träd med brandlyra
- grova träd från en tidigare trädgeneration
- träd som har ett avvikande utseende
- ädla lövträd
- stora aspar
- trädformade sälgar, häggar och rönnar
- klibbalar
- hålträd
- tallar som identifierats som tjädertallar.
Ifall ovanstående saknas ska i stället lämnas sådana naturvårdsträd som gynnar mångfalden och som är minst 15 cm grova på brösthöjd och som har goda förutsättningar att utvecklas till gamla träd.
Naturvårdsträden ställs i första hand i grupper och i omedelbar närhet av värdefulla livsmiljöer, nära skyddszoner intill öppen torvmark eller vattendrag och småvatten. Träd i skyddszoner kan räknas med i antalet naturvårdsträd om de fyller diameterkravet för naturvårdsträden.

I grupperna av naturvårdsträd som lämnats hålls marken intakt och underväxten röjs inte.
Av säkerhetsskäl bör naturvårdsträd inte lämnas i omedelbar närhet av viktiga strukturer som trafikleder eller el- och telefonledningar och inte heller på fornminnen.
Med död ved avses döda, stående eller liggande stammar och högstubbar med en brösthöjdsdiameter på minst 20 cm. Som död ved räknas inte avsiktligt tillverkade torrfuror och inte heller död ved av barrträd i sådana fall där det enligt skogsskadelagen (1087/2013) är lagstridigt att lämna stammarna kvar i skogen.

Med stämplingspost avses ett skogsområde som ägs av en och samma markägare och som avgränsats för virkesdrivning. En stämplingspost kan bestå av flera beståndsfigurer som kan avverkas vid olika tillfällen.
Högstubbar är stående trädstammar som kapats av 2-5 meter från marken. Vid slutavverkning tillverkas högstubbar av träd med en brösthöjdsdiameter på minst 15 cm.
Viltbuskage är små grupper av träd där olika arter kan söka skydd. Ett viltbuskage ska helst bestå av flera trädslag, innehålla granar och ha en areal på minst 10 m². Grupper av naturvårdsträd som lämnats oröjda fungerar som viltbuskage.

Trädslagsblandning innebär att det förekommer minst ett annat trädslag än huvudträdslaget i ett bestånd, och detta ska helst vara ett lövträdslag.

# Viltbuskage

## FSC®-certifieringen (2023)

Organisationen ska lämna naturvårdsträd i samband med skogsbruksåtgärder. Naturvårdsträden kan koncentreras till stämplingsposter som avverkas samtidigt inom en cirkel med 1 km diameter.
- Också träd av huvudträdslaget lämnas som naturvårdsträd. Utländska trädslag godtas inte som naturvårdsträd, förutom lärk.
- Levande naturvårdsträd som lämnats kvar vid tidigare avverkningar avlägsnas inte och räknas fortfarande som naturvårdsträd vid senare avverkningar, förutsatt att de fortfarande lever.
- Som naturvårdsträd räknas sådana levande träd som lämnats att stå kvar och som har betydelse med tanke på mångfalden, om deras diameter uppnår minimidiameterkraven för naturvårdsträd.
- En del av naturvårdsträden (högst 5 per hektar) kan användas att tillverka högstubbar av om de berörda träden inte är träd med särskilt värde för mångfalden. Den del av stammen som har kapats av lämnas på marken i det fall högstubben räknas med i antalet naturvårdsträd.
- I grupperna av naturvårdsträd som lämnats på en förnyelseyta hålls marken intakt och underväxten röjs inte.
Vid förnyelseavverkning lämnas minst 10 träd per hektar med en minsta brösthöjdsdiameter på 20 cm i södra Finland och 15 cm i norra Finland. Vid förnyelseavverkning lämnas dessutom minst 10 naturvårdsträd per hektar träd med en minsta brösthöjdsdiameter på 10 cm. Detta krav tillämpas inte om minst 5 naturvårdsträd per hektar har en brösthöjdsdiameter på minst 30 cm i södra Finland och minst 25 cm i norra Finland.

Vid annan avverkning i bestånd vars huvudbestånd motsvarar grövre gallringsskog lämnas naturvårdsträd som eventuellt lämnats vid tidigare avverkningar och säkerställs att objektet efter avverkningen kommer att ha minst 10 träd per hektar med en minsta brösthöjdsdiameter på 20 cm i södra Finland och 15 cm i norra Finland.
Följande levande träd av värde för den biologiska mångfalden bevaras vid alla skogsbruksåtgärder:
- fridlysta trädslag (enligt lag, oavsett trädets diameter)
- enskilda träd eller små grupper av träd vars brösthöjdsdiameter är minst:
- tall, gran och björk: 60 cm
- övriga inhemska trädslag: 40 cm.
- trädformade och pelarartade enar
- aspar med en brösthöjdsdiameter på minst 40 cm: i barrträdsdominerad skog lämnas minst 20 st/ha eller samtliga om antalet är mindre än detta
- hålträd
- kända boträd för rovfåglar
- tallar med brandlyra; i norra Finland på sådana områden där det är gott om brandskadade träd lämnas minst 10 brandskadade träd per hektar.

Följande slags levande träd av värde för mångfalden lämnas vid förnyelseavverkning och vid annan avverkning av bestånd där huvudbeståndet utgörs av ett grövre gallringsbestånd:
- ekar vars brösthöjdsdiameter är:
- minst 20 cm i den hemiboreala zonen
- minst 10 cm i övriga Finland.
- övriga ädla lövträd, sälgar och andra trädartade viden, häggar, rönnar och klibbalar med en brösthöjdsdiameter på 10 cm eller mer.
Vid avverkning i bestånd som domineras av ung skog och vid plantskogsvård ska av ovan nämnda träd lämnas minst 20 per hektar, eller alla träd som uppfyller ovanstående krav om det förekommer färre av dem än 20 per hektar. Vid valet av träd som ska lämnas bör de grövsta träden och olika trädslag prioriteras.

Organisationen lämnar döda träd med en brösthöjdsdiameter på mer än 10 cm alltid när de påträffas i området, såvida inte lagen om bekämpning av skogsskador kräver att de avlägsnas. Om det uppstår mer än 20 m³/ha av död ved på objektet, får den andel som överstiger detta avlägsnas (även om tröskeln enligt skogsskadelagen inte överskrids). I odlade lövträdsbestånd av utvecklingsklass 02 får den andel av nyligen död ved (rötklass 1) som överskrider 10 m3/ha avlägsnas.
Organisationen ser till att andelen lövträd inte minskar till mindre än 10 % av det totala stamantalet i samband med gallring eller plantskogsvård. Om andelen lövträd är mindre än 10 % av det totala stamantalet före åtgärden, lämnas alla lövträd, utom då det är klart skadligt för barrträdens utveckling. Vid plantskogsvården ska också lämnas sådana lövträdslag som har betydelse med tanke på mångfalden.
Vid plantskogsvård och gallringsavverkning lämnas buskage och lövträd som är viktiga för viltet.

Metsäsertifiointijärjestelmät (PEFC**™** ja FSC**®**) asettavat rakennepiirteiden turvaamiseen liittyviä vaatimuksia. Ne toimivat vähimmäistasona säästö- ja lahopuiden jättämiselle, tekopökkelöiden tekemiselle, tiheikköjen säästämiselle sekä lehtipuuosuuden ylläpitämiselle. Metsäsertifiointiin kuuluminen on metsänomistajalle vapaaehtoista. Sertifiointiin kuulumattomilla metsänomistajilla monimuotoisuudelle tärkeiden rakennepiirteiden turvaaminen perustuu vapaaehtoisuuteen.

Viltbuskage är grupper av träd och underväxt som lämnas vid skogsbruksåtgärder. Storleken kan variera från en grupp på några träd till en dryg ar. I viltbuskage lämnas underväxt och träd av olika storlek och olika trädslag. Granen är det viktigaste trädslaget i viltbuskaget eftersom det erbjuder det bästa skyddet. Ett viltbuskage är värdefullt för viltet och den biologiska mångfalden när det består av flera olika trädslag. Till skillnad från naturvårdsträd är viltbuskagen inte permanenta, utan de kan etableras på olika ställen i beståndet under olika delar av omloppstiden.

Viltbuskage

Viltbuskage är grupper av träd och underväxt som  lämnas vid skogsbruksåtgärder. Storleken kan variera från en grupp på några träd till en dryg ar. I viltbuskage lämnas underväxt och träd av olika storlek och olika trädslag. Granen är det viktigaste trädslaget i viltbuskaget eftersom det erbjuder det bästa skyddet.  Ett viltbuskage är värdefullt för viltet och den biologiska mångfalden när det består av flera olika trädslag. Till skillnad från naturvårdsträd är viltbuskagen inte permanenta, utan de kan etableras på olika ställen i beståndet under olika delar av omloppstiden.

Högstubbar gynnar mångfalden Antalet arter är högre i högstubbar som brutits av på naturlig väg än i konstgjorda högstubbar, och det finns också skillnader i artsammansättningenJonsell, M., Nitterus, K. &amp;amp; Stighäll, K. 2004: Saproxylic beetles in natural and manmade deciduous high stumps retained for conservation. Biol. Conserv. 118: 163-173.. Många arter, bland dem också flera hotade arter, trivs emellertid bra också i konstgjorda högstubbar. Både svampar, insekter och hålbyggare drar nytta av högstubbar. Många pollinerande insekter utnyttjar till exempel de larvgångar som olika skalbaggsarter har grävt i stående, döda lövträdsstammar. Tillverkning av högstubbar är en fungerande och nyttig naturvårdsmetod, särskilt för de skalbaggsarter som lever i död ved. Vilka arter som förekommer i högstubbar är beroende av trädslaget, diametern, åldern samt miljöförhålladena&nbsp;Lindhe, A. &amp;amp; Lindelöw, Å. 2004: Cut high stumps of spruce, birch, aspen and oak as breeding substrates for saproxylic beetles. For. Ecol. Manage. 203: 1-20.. Högstubbar av lövträd gynnar flest arterLindhe, A. &amp;amp; Lindelöw, Å. 2004: Cut high stumps of spruce, birch, aspen and oak as breeding substrates for saproxylic beetles. For. Ecol. Manage. 203: 1-20.,Jonsell, M., Nitterus, K. &amp;amp; Stighäll, K. 2004: Saproxylic beetles in natural and manmade deciduous high stumps retained for conservation. Biol. Conserv. 118: 163-173.. Miljöfaktorerna i närheten av högstubben har störrre betydelse för antalet arter än stubbens diameterLindhe, A., Lindelöw, Å. &amp;amp; Åsenblad, N. 2005: Saproxylic beetles in standing dead wood density in relation to substrate sun-exposure and diameter. Biodivers. Conserv. 14: 3033-3053.. Tillverkning av högstubbar Högstubbar ska helst tillverkas vid både gallrings- och förnyelseavverkningar. Högstubbar som lämnas i gallringsbestånd gynnar andra arter än de som lämnas på en förnyelseytaLindbladh, M. &amp;amp; Abrahamsson, M. 2008: Beetle diversity in high-stumps from Norway spruce thinnings. Scand. J. For. Res. 23: 339-347.. Betydelsen av högstubbar är särskilt stor då det är ont om naturlig död ved i ett bestånd. Då toppen av den avkapade stammen lämnas att ligga invid högstubben blir effekten av åtgärden mångdubbel, eftersom också de arter som är beroende av lågor gynnas. Nyttan kan göras ännu större genom att välja rätt trädslag och strategiska ställen att ställa högstubbarna på. Högstubbar som ställs invid grupper av naturvårdsträd upprätthåller dödvedskontinuiteten bättre tillsammans med naturvårdsträden. Om högstubbarna ställs i en skogskant gynnas fåglarna och steklar som trivs i halvöppna miljöer. Många arter av skalbaggar och bin kan dra nytta av högstubbar som står i solgasset på en förnyelseyta. Flest arter kan dra nytta av högstubbarna om de ställs nära naturobjekt och skyddsområdenHallinger, M., Kärvemo, S. &amp;amp; Ranius, T. 2018: Does it pay to concentrate conservation efforts for dead-wood dependent insects close to existing reserves: a test on conservation planning in Sweden. Insect Conservation and Diversity 11: 317-329.. En grov högstubbe är både yt- och volymmässigt större än en klen, vilket gör att den erbjuder mer näringssubstrat för olika organismer och ger mer utrymme för fåglar och steklar att bygga bon. Både fåglar och steklar trivs bättre i höga högstubbar än i låga eftersom lägre högstubbar lätt blir fuktigaBjörklund, H., Purhonen, J., Paukkunen, J., Pitkänen, S., Stigell, E. &amp;amp; Sutinen, S. 2023: Tekopökkelöiden tekeminen talousmetsissä: Opas metsänomistajille ja metsäammattilaisille. Luonnontieteellinen keskusmuseo LUOMUS, Helsingin yliopisto.. Olika arter föredrar högstubbar av olika trädslag. Därför är det bra att kapa högstubbar av både barr- och lövträd, och gärna så att de är så grova och höga som möjligt. Lövträdslag som är sällsynta i trakten ska ändå inte kapas till högstubbar, de gör bäst nytta som levande naturvårdsträd. Högstubbar kan gärna placeras både i närheten av grupper av naturvårdsträd och viltbuskage och i de mer öppna delarna av förnyelseytan. Bild: © Teemu Huikuri Högstubbar som markörer Det är vanligen lätt att skilja mellan en kapad högstubbe och en naturlig. Det här kan utnyttjas för att använda högstubbar som markörer för värdefulla objekt så att de är lättare att upptäcka. Man kan till exempel använda högstubbar för att markera fornlämningar, friluftsleder eller grupper av naturvårdsträd i en gallringsskog. Träd som är värdefulla för mångfalden men som står i närheten av fasta strukturer eller trafikleder kan också kapas till högstubbar. Risker med högstubbar Färska högstubbar lockar skalbaggarToivanen, T. &amp;amp; Kotiaho, J.S. 2010: The preferences of saproxylic beetle species for different dead wood types created in forest restoration treatments. Can. J. For. Res. 40: 445-464.&nbsp;som äter ved och bast och samtidigt de parasiter och rovdjur som utnyttjar demHedgren, P. O. 2007. Early arriving saproxylic beetles (Coleoptera) and parasitoids (Hymenoptera) in low and high stumps of Norway spruce. Forest Ecology and Management, 241, 155-161.. Mängden högstubbar per avverkning är ändå relativt liten och deras volym likaså, vilket gör att det är osannolikt att de märkbart ökar risken för barkborreskador. Högstubbar som håller på att torka och där barken redan lossnat eller håller på att flagna av innebär ingen risk för insektskador. Död ved av det här slaget kan tvärtom utgöra boplatser för rovdjur och parasiter som utgör naturliga fiender till granbarkborren och kan bromsa dess spridningMelin, M., Laakso, T., Kärkkäinen, L., Packalen, T. &amp;amp; Viiri, H. 2021. Kirjanpainajatuhot, suojelualueet ja aluevaraukset – lainsäädäntö ja mahdolliset ongelmakohdat tuhojen levitessä. Metsätieteen aikakauskirja 2021-10522. Tieteen tori. 9 s.. Konstgjorda högstubbar ger snabbt död ved, vilket gynnar många arter som kräver död ved som livsmiljö. Bild: © Erkki Oksanen/Luke.

Lahopuujatkumolla tarkoitetaan tilannetta, jossa alueella on samanaikaisesti eri lahoasteen lahopuita ja sinne syntyy tuoretta lahopuuta. Hyvässä lahopuujatkumossa kohteella olevasta lahopuusta noin kolmasosa on pitkälle lahonneita, kolmasosa keskilahoja ja kolmasosa vastikään kuollutta puuta.
Lahopuujatkumo voi esiintyä kohteella luontaisesti. Sitä voidaan myös ylläpitää jättämällä eläviä säästöpuita ja tekemällä tekopökkelöitä.

# Konstgjorda högstubbar

## Högstubbar gynnar mångfalden

Antalet arter är högre i högstubbar som brutits av på naturlig väg än i konstgjorda högstubbar, och det finns också skillnader i artsammansättningen. Många arter, bland dem också flera hotade arter, trivs emellertid bra också i konstgjorda högstubbar. Både svampar, insekter och hålbyggare drar nytta av högstubbar. Många pollinerande insekter utnyttjar till exempel de larvgångar som olika skalbaggsarter har grävt i stående, döda lövträdsstammar. Tillverkning av högstubbar är en fungerande och nyttig naturvårdsmetod, särskilt för de skalbaggsarter som lever i död ved. Vilka arter som förekommer i högstubbar är beroende av trädslaget, diametern, åldern samt miljöförhålladena . Högstubbar av lövträd gynnar flest arter,. Miljöfaktorerna i närheten av högstubben har störrre betydelse för antalet arter än stubbens diameter.

# Konstgjorda högstubbar

## Tillverkning av högstubbar

Högstubbar ska helst tillverkas vid både gallrings- och förnyelseavverkningar. Högstubbar som lämnas i gallringsbestånd gynnar andra arter än de som lämnas på en förnyelseyta. Betydelsen av högstubbar är särskilt stor då det är ont om naturlig död ved i ett bestånd. Då toppen av den avkapade stammen lämnas att ligga invid högstubben blir effekten av åtgärden mångdubbel, eftersom också de arter som är beroende av lågor gynnas.
Nyttan kan göras ännu större genom att välja rätt trädslag och strategiska ställen att ställa högstubbarna på. Högstubbar som ställs invid grupper av naturvårdsträd upprätthåller dödvedskontinuiteten bättre tillsammans med naturvårdsträden. Om högstubbarna ställs i en skogskant gynnas fåglarna och steklar som trivs i halvöppna miljöer. Många arter av skalbaggar och bin kan dra nytta av högstubbar som står i solgasset på en förnyelseyta. Flest arter kan dra nytta av högstubbarna om de ställs nära naturobjekt och skyddsområden.
En grov högstubbe är både yt- och volymmässigt större än en klen, vilket gör att den erbjuder mer näringssubstrat för olika organismer och ger mer utrymme för fåglar och steklar att bygga bon. Både fåglar och steklar trivs bättre i höga högstubbar än i låga eftersom lägre högstubbar lätt blir fuktiga. Olika arter föredrar högstubbar av olika trädslag. Därför är det bra att kapa högstubbar av både barr- och lövträd, och gärna så att de är så grova och höga som möjligt. Lövträdslag som är sällsynta i trakten ska ändå inte kapas till högstubbar, de gör bäst nytta som levande naturvårdsträd.

# Konstgjorda högstubbar

## Högstubbar som markörer

Det är vanligen lätt att skilja mellan en kapad högstubbe och en naturlig. Det här kan utnyttjas för att använda högstubbar som markörer för värdefulla objekt så att de är lättare att upptäcka. Man kan till exempel använda högstubbar för att markera fornlämningar, friluftsleder eller grupper av naturvårdsträd i en gallringsskog. Träd som är värdefulla för mångfalden men som står i närheten av fasta strukturer eller trafikleder kan också kapas till högstubbar.

# Konstgjorda högstubbar

## Risker med högstubbar

Färska högstubbar lockar skalbaggar som äter ved och bast och samtidigt de parasiter och rovdjur som utnyttjar dem. Mängden högstubbar per avverkning är ändå relativt liten och deras volym likaså, vilket gör att det är osannolikt att de märkbart ökar risken för barkborreskador. Högstubbar som håller på att torka och där barken redan lossnat eller håller på att flagna av innebär ingen risk för insektskador. Död ved av det här slaget kan tvärtom utgöra boplatser för rovdjur och parasiter som utgör naturliga fiender till granbarkborren och kan bromsa dess spridning.

# Konstgjorda högstubbar

## Vetskap om kostnaderna stöder beslutsfattandet

# Konstgjorda högstubbar

## Kostnadseffekter av olika metoder att trygga viktiga strukturdrag

# Konstgjorda högstubbar

## Möjligheter att påverka naturvårdens kostnadseffektivitet

# Konstgjorda högstubbar

## Naturvårdsträden blir gamla och grova

# Konstgjorda högstubbar

## Lövträd gynnar såväl arterna som trädbeståndet

# Konstgjorda högstubbar

## Naturvård kan bidra till att mildra skogsbrukets effekter på landskapet

# Konstgjorda högstubbar

## Naturvård gynnar viltet

# Konstgjorda högstubbar

## Effekter på kolhalten i trä och träprodukter

# Konstgjorda högstubbar

## Effekter på markens kolförråd

# Konstgjorda högstubbar

## Exempel på lämpliga tillfällen att ställa högstubbar

- En gallrings- eller slutavverkning utförs i ett bestånd där det förekommer mycket litet död ved.
- Man vill märka ut ett viktigt terrängparti, t.ex. en fast fornlämning i terrängen
- Ett träd som annars skulle lämnas som naturvårdsträd men som kunde falla över en väg, byggnad eller elledning görs i stället till en högstubbe.
- Ett träd som ska fällas står på en besvärlig plats i terrängen, t.ex. vid ett flyttblock.
- Det finns en önskan att förbättra levnadsförhållandena för hålhäckande fåglar och pollinatör.
- Man vill inte att glasbjörkar som lämnas kvar på en förnyelseyta ska fröa av sig.

Lahopuun määrää voidaan lisätä aktiivisesti tekemällä tekopökkelöitä katkaisemalla puun runko noin 2–5 metrin korkeudelta. Tekopökkelöitä on suositeltavaa tehdä pääasiassa kuusista ja koivuista sekä mäntyvaltaisissa metsissä koivuista ja männyistä. Harvinaisemmat lehtipuut on suositeltavaa jättää eläviksi säästöpuiksi. Monimuotoisuushyöty lisääntyy, mikäli tekopökkelön katkaistu latvaosa jätetään korjaamatta.

# Konstgjorda högstubbar

## Gallringsavverkning och kontinuerlig beståndsvård

- Vid valet av trädslag för högstubbarna väljs i första hand gran och björk, i talldominerad skog tall och björk.
- Lövträdslag som är sällsynta i trakten ska ändå inte kapas till högstubbar, de gör bäst nytta som levande naturvårdsträd.
- Träd som är döda eller i dåligt skick kapas inte utan lämnas för att bilda naturlig död ved.
- Om möjligt ska högstubbarna göras höga och tillverkas av grova stammar.
- Högstubbar kan användas för att markera var grupper av naturvårdsträd och viltbuskage är placerade i gallringsskogar.
- Toppen av ett avkapat träd kan lämnas kvar i skogen, gärna i en grupp av naturvårdsträd.

# Konstgjorda högstubbar

## Förnyelseavverkning

- Vid valet av trädslag för högstubbarna väljs i första hand gran och björk, i talldominerad skog tall och björk.
- Lövträdslag som är sällsynta i trakten ska ändå inte göras till högstubbar, de gör bäst nytta som levande naturvårdsträd.
- Träd som är döda eller i dåligt skick görs inte till högstubbar utan lämnas för att bilda naturlig död ved.
- Om möjligt ska högstubbarna göras höga och tillverkas av grova stammar. Träd av dålig virkesteknisk kvalitet kan gärna göras till högstubbar i samband med förnyelseavverkning.
- Det lönar sig att ställa högstubbar både i solgasset i mitten av förnyelseytan och i en mer skuggig skogskant eller en grupp av naturvårdsträd.
- Toppen av ett avkapat träd kan lämnas kvar i skogen, gärna i en grupp av naturvårdsträd.

# Konstgjorda högstubbar

## PEFC™-certifieringen (2022)

**Indikatorer**

# Konstgjorda högstubbar

## PEFC™-certifieringen (2022)

**Definitioner**

# Konstgjorda högstubbar

## FSC®-certifieringen (2023)

Högstubbar är naturligt avbrutna eller avkapade, stående stammar. I det här avsnittet behandlas konstgjorda högstubbar som kapats av på 2-5 meters höjd i samband med avverkning. Då då stammen kapats av, rekommenderas att den övre delen av stammen placeras invid högstubben och lämnas som en låga (liggande trädstam) som småningom bryts ned. Högstubbar är ett bra sätt att snabbt skapa både stående och liggande död ved, vilket det är ont om, särskilt i yngre skog. Både högstubbarna och de avkapade, liggande stammarna fungerar som mångsidiga livsmiljöer för många svamp- och insektsarter som lever i död ved och erbjuder samtidigt boplatser för hålbyggande fåglar.

Konstgjorda högstubbar

Det finns många slags blandskogar Blandskogsbruket baserar sig på principen att man skapar goda växtförhållanden för minst två olika trädslag. I ett egentligt blandbestånd är huvudträdslagets andel av grundytan eller stamantalet högst 75 procent och i ett bestånd med låg andel trädslagsblandning är andelen 75–95 procent. Blandskogen kan ha ett entydigt huvudträdslag. Virkesproduktionen kan i huvudsak rikta in sig på att sköta detta trädslag eller alla trädslag främjas lika mycket. I blandskogsbruk säkrar man också tillväxtmöjligheter för trädslag med en mindre andel på lång sikt. Då är möjligt att inom samma bestånd idka skogsbruk som baserar sig på de vanligaste trädslagen tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk, men detta kräver planering. Det är också möjligt att producera virke i blandskogar med ovanligare trädslag, såsom lärkträd eller ek, men det finns tillsvidare bara lite information och kunskap om detta. Det kräver ofta mera planering och tidsplanering för olika åtgärder i skogen då man vill ta i beaktande tillväxtrytmen och ståndortskraven hos olika trädslag jämfört med virkesproduktion som baserar sig på bara ett trädslag. Blandskogsbruk förutsätter kunskap om trädslag och jordmån. De olika trädslagens krav på ljus, deras skuggtålighet och deras tillväxtrytm inverkar på konkurrensen mellan dem. Bilden visar ett exempel på trädens höjdtillväxt 1, 5 och 10 år efter plantering på frisk mo i södra Finland: planterad tall, planterad gran, naturligt uppkommen glasbjörk och planterad vårtbjörk. Ståndorten, trädens ursprung och variationen i väderleksförhållanden mellan olika år har stor inverkan på höjdtillväxten. Bild: © Juha Varhi. På fastighetsnivå kan man åstadkomma blandskog och utöka trädslagsurvalet genom att sköta bestånden som blandskogar eller genom att eftersträva rena bestånd, som på ett större område bildar en blandskogsmosaik. För att minska skaderiskerna är det emellertid skäl att undvika stora bestånd med bara ett trädslag. Speciellt med tanke på att undvika barkborreskador skall man undvika stora, mogna bestånd av gran. Tilläggusppgifter: Trädslagsfördelning och lövinslag vid skötsel av en skogsfastighet.Blandskogar möjliggör försök med ovanligare trädslag för virkesproduktionI blandskogsbruk kan man på mindre arealer prova skötsel av ovanligare trädslag, såsom ek, klibbal, och lärkträd på delar av figurer som lämpar sig för dem. Genom att dela in de olika arterna på delfigurer kan man se till att konkurrensen mellan arterna inte förkväver svagare arter. Läs mera om ståndortskrav hos övriga trädslag här Val av trädslag och förnyelsemetod. Trädslagsblandningen regleras med skogsvård och avverkningar De val man gör vid skogsförnyelse, plantskogsvård och gallringar avgör hur beståndets trädslagsurval utvecklas på lång sikt. Med undantag för de kargaste ståndorterna leder skogarnas naturliga utveckling mot ett blandbestånd ifall trädslagsförhållandena inte regleras med plantskogsvård. Det är lättare att sträva till blandskog i skogvård trädskiktvis än vid kontinuerlig beståndsvård Forskingsresultat visar att möjligheterna är bättre i blandskogsbruk jämfört med kontinuerlig beståndsvård. Naturlig förnyelse av tall och björk, som är ljuskrävande trädslag är bättre i luckor eller tillräckligt glesa bestånd med överståndareRouta, J. &amp;amp; Huuskonen, S. (toim.). 2022. Jatkuvapeitteinen metsänkasvatus: Synteesiraportti. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 40/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 132 s. En typisk enskiktad blandskog En enskiktad blandskog består av olika trädslag som växer i samma kronskikt. I Finland består kronskiktet vanligen av en blandning av gran och björk, av tall och gran eller av gran, björk och tall. Björken kan antingen bestå av vårtbjörk eller glasbjörk eller båda beroende av skötselhistoriken och ståndorten. För att trygga naturens mångfald i dessa skogar lönar det sig att värna om också mindre talrika lövträd och lövträd som har ett lägre ekonomiskt värde såsom asp, al, sälg, hägg och rönn. I ett typiskt blandbestånd med ett kronskikt växer två eller tre trädslag. Bild: © Ari Kotiharju. Ett blandbestånd med gran och tall där trädslagen förekommer i samma kronskikt. Bild: © Markku Remes En typisk tvåskiktad blandskog En tvåskiktad blandskog består av olika trädslag som växer i två olika kronskikt. Båda skikten sköts så att de har tillräckliga förutsättningar att utvecklas. Ofta består det övre skiktet av ljuskrävande trädslag, vilket vanligen innebär tall eller lövträd. Det lägre skiktet består av skuggtålig gran&nbsp;Routa, J. &amp;amp; Huuskonen, S. (toim.). 2022. Jatkuvapeitteinen metsänkasvatus: Synteesiraportti. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 40/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 132 s. En sådan här situation kan uppstå då det har kommit ett plantuppslag av gran på naturlig väg eller om man planterat gran under skärmträd. I Finland består blandskog av det här slaget vanligen av björk och gran eller tall och gran. Ett typiskt tvåskiktat blandbestånd av björk och gran. Bild: © Varpu Kuutti. En typisk blandskog vid kontinuerlig beståndsvård Det är svårare att upprätthålla en trädslagsblandning i skog där man tillämpar kontinuerlig beståndsvård jämfört med beståndsvård trädskiktsvisRouta, J. &amp;amp; Huuskonen, S. (toim.). 2022. Jatkuvapeitteinen metsänkasvatus: Synteesiraportti. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 40/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 132 s.&nbsp;Granen klarar bra av att växa under björk eller tall, men varken tall eller björk i egenskap av ljuskrävande träd klarar av att växa som ett underbestånd under ett överbestånd av gran. I relativt glesa tall- och lövbestånd är det lättare att upprätthålla trädslagsblandningen. Trädslagsblandningen upprätthålls vid kontinuerlig beståndsvård särskilt genom luckhuggning, vilket förbättrar förnyelse- och tillväxtförutsättningarna för lövträd och tall. Det finns ännu luckor i forskningen kring upprätthållande av trädslagsblandningen vid kontinuerlig beståndsvård. Nytta och risker med blandskog Allmänt om fördelar hos blandskogsbruk: Trädslagsblandningen ökar skogs- och vattennaturens mångfald och landskapsvärden. Trädslagsblandningen förbättrar levnadsförutsättningar för en stor del av viltet och för Insekt- och svamparter som har specialiserat sig på olka trädslag. Trädslagsblandningen stärker skogens livskraft och minskar risken för skador jämfört med bestånd med ett trädslag. Man kan därför också anta att den indirekt tryggar beståndets kolbindning.I precisionsskogsbruk kan man med blandad odling utnyttja ståndortens virkesproduktionsförmåga optimalt, då man på varje del av figuren producerar virke med det trädslag som växer bäst. Figurer med blandskog kan anses vara mindre utsatta för förändringar i ekonomin och miljön på grund av deras mångsidigare trädslagsurvalGriess, V.C ja Knoke, T. 2011. Growth performance, windthrow, and insects: Metaanalyses of parameters influencing performance of mixed species stands in boreal and northern temperate biomes. Canadian Journal of Forest Research, Volume 41, 1141–1159.. Marknadsrisken minskar också då man kan skörda flera sortiment från figuren. Ett varierande och mångsidigt trädslagsurval minskar också marknadsrisken på fastighetens olika beståndsfigurer.Objekt med blandbestånd kan vara drivningstekniskt utmanande jämfört med objekt med bara ett trädslag. Det går att upprätthålla en blandskog om man vid avverkning ser till lämna kvar så många olika trädslag som möjligt. Bild: © Pentti Väisänen.

Ensiharvennus on ensimmäinen kasvatushakkuu, ja se tuottaa myyntikelpoista kuitu- ja energiapuuta. Ensiharvennuksen tärkein tavoite on parantaa kasvatettavan puuston laatua ja turvata puuston järeytymistä.

Förstagallringen är en skogsvårdsåtgärd som har stor betydelse för hur beståndet utvecklas i framtiden och vilken dess värdetillväxt blir. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. Om man vill att beståndet ska producera grov stock så snabbt som möjligt är förstagallringen en nära nog nödvändig åtgärd.
Förstagallringen görs i allmänhet då beståndets övre höjd är 12-15 meter. Tidpunkten är beroende av huvudträdslaget, stammarnas storlek, tätheten i beståndet och ståndorten. Kvaliteten på beståndet förbättras om man ser till att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet vid förstagallringen. Träd i dåligt skick eller av dålig kvalitet gallras bort, bland dem också härskande träd av dålig kvalitet, samtidigt som man strävar till att uppnå målsatt täthet.

Harvennus (myöhempi harvennus) on ensiharvennuksen jälkeen varttuneeseen kasvatusmetsikköön tehtävä harvennus, jolla voidaan edistää erilaisia metsänhoidollisia ja taloudellisia tavoitteita.

Ett av de viktigaste målen är att få avverkningsintäkter och därigenom förbättra avkastningen på det kapital som virkesförrådet representerar. Gallringsmallarna används som utgångspunkt vid alla gallringsavverkningar. De baserar sig på grundyta och övre höjd. Oberoende av gallringsmetod lämnas friska träd med livskraftig krona och av god kvalitet att växa i den mängd gallringsmallarna rekommenderar.
Bestånd med en grundytevägd medeldiameter på brösthöjd över 16 cm och brösthöjdsålder på minst 25 år klassificeras som grövre gallringsbestånd. I det här skedet är förstagallringen vanligen redan utförd och tillväxten i beståndet är bra.

Merkittävimmät ilmaston lämpenemiseen vaikuttavat kasvihuonekaasut ovat hiilidioksidi (CO2), metaani (CH4) ja typpioksiduuli (N2O). Muita merkittäviä kasvihuonekaasuja ovat vesihöyry (H2O), otsoni (O3) sekä freonit. Kasvihuonekaasut aiheuttavat ilmaston lämpenemistä haittaamalla maan pinnalta lähtevän lämpösäteilyn siirtymistä avaruuteen.

Sekametsän perustaminen kuusi-koivu-, mänty-kuusi- ja kuusi-koivu-mäntysekoituksesta. Sekametsässä kasvaa kahta tai useampaa puulajia. Puusto voi koostua pelkästään havu- tai lehtipuustosta tai niiden sekoituksesta. Sekametsässä metsikön pääpuulajin osuus on korkeintaan 75 prosenttia.

Harvennushakkuilla ohjataan puuston kehittymistä haluttuun suuntaan poistamalla osa puustosta ja tekemällä tilaa kasvatettaville puille. Harvennuksia voidaan tehdä joustavasti monin eri tavoin metsänomistajan tavoitteista ja metsän ominaisuuksista riippuen.
Harvennuksella edistetään kasvatettavan puuston järeytymistä ja elinvoimaisuutta. Harvennusten avulla metsänomistaja voi myös saada puunmyyntituloja.

Uudistushakkuu on tasaikäisenä kasvatettavan metsikön viimeinen toimenpide, jossa valtaosa puustosta hakataan ja tilalle perustetaan uusi puusukupolvi. Uudistushakkuu voidaan tehdä uudistuskypsälle metsikölle, jonka jatkokasvattaminen ei ole metsänomistajalle enää perusteltua.
Uudistushakkuun toteutukseen on erilaisia vaihtoehtoja. Uudistushakkuussa poistetaan alalta lähes kaikki puusto, mutta samalla huolehditaan myös maiseman- ja luonnonhoidon toteutuksesta.

# Blandskogsbruk

## Det finns många slags blandskogar

Blandskogsbruket baserar sig på principen att man skapar goda växtförhållanden för minst två olika trädslag. I ett egentligt blandbestånd är huvudträdslagets andel av grundytan eller stamantalet högst 75 procent och i ett bestånd med låg andel trädslagsblandning är andelen 75–95 procent.
Blandskogen kan ha ett entydigt huvudträdslag. Virkesproduktionen kan i huvudsak rikta in sig på att sköta detta trädslag eller alla trädslag främjas lika mycket. I blandskogsbruk säkrar man också tillväxtmöjligheter för trädslag med en mindre andel på lång sikt.
Då är möjligt att inom samma bestånd idka skogsbruk som baserar sig på de vanligaste trädslagen tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk, men detta kräver planering. Det är också möjligt att producera virke i blandskogar med ovanligare trädslag, såsom lärkträd eller ek, men det finns tillsvidare bara lite information och kunskap om detta.

Det kräver ofta mera planering och tidsplanering för olika åtgärder i skogen då man vill ta i beaktande tillväxtrytmen och ståndortskraven hos olika trädslag jämfört med virkesproduktion som baserar sig på bara ett trädslag. Blandskogsbruk förutsätter kunskap om trädslag och jordmån. De olika trädslagens krav på ljus, deras skuggtålighet och deras tillväxtrytm inverkar på konkurrensen mellan dem.

På fastighetsnivå kan man åstadkomma blandskog och utöka trädslagsurvalet genom att sköta bestånden som blandskogar eller genom att eftersträva rena bestånd, som på ett större område bildar en blandskogsmosaik. För att minska skaderiskerna är det emellertid skäl att undvika stora bestånd med bara ett trädslag. Speciellt med tanke på att undvika barkborreskador skall man undvika stora, mogna bestånd av gran.
Tilläggusppgifter:
- [Trädslagsfördelning och lövinslag vid skötsel av en skogsfastighet](https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/skotsel-av-en-skogsfastighet/tradslagsfordelning-och-lovinslag-vid-skotsel-av-en-skogsfastighet).

**Blandskogar möjliggör försök med ovanligare trädslag för virkesproduktion**I blandskogsbruk kan man på mindre arealer prova skötsel av ovanligare trädslag, såsom ek, klibbal, och lärkträd på delar av figurer som lämpar sig för dem. Genom att dela in de olika arterna på delfigurer kan man se till att konkurrensen mellan arterna inte förkväver svagare arter.
Läs mera om ståndortskrav hos övriga trädslag här
- [Val av trädslag och förnyelsemetod.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/atgarder/val-av-tradslag-och-fornyelsemetod)

# Blandskogsbruk

## Trädslagsblandningen regleras med skogsvård och avverkningar

De val man gör vid skogsförnyelse, plantskogsvård och gallringar avgör hur beståndets trädslagsurval utvecklas på lång sikt. Med undantag för de kargaste ståndorterna leder skogarnas naturliga utveckling mot ett blandbestånd ifall trädslagsförhållandena inte regleras med plantskogsvård.

# Blandskogsbruk

## Trädslagsblandningen regleras med skogsvård och avverkningar

##  [Sekapuustoisuuden ohjaaminen jaksollisessa kasvatuksessa. ](/fi/node/3245)

Table
| Metsikön kasvatusvaihe | Sekapuustoisuuden tavoittelussa oleellista |
| --- | --- |
| Uudistamisvaihe | •    Metsän uudistamistavan valinta: istutus, kylvö, luontainen uudistaminen tai sekaviljely•    Viljeltävien puulajien ja viljelytiheyden valinta•    Kohteelle sopivan maanmuokkauksen valinta. Tällä on merkittävä vaikutus luontaisten siemensyntyisten taimien syntymiseen ja tehdyn viljelyn onnistumiseen.    |
| Taimikkovaihe | •    Kasvatettavan puuston kokonaistiheyden ja tavoitellun puulajisuhteen valinta. Puulajien määrä ja osuus ennen taimikonhoitoa riippuu metsänuudistamisen toteutuksesta. Jos varhaisperkauksessa ja taimikonharvennuksessa ei varmisteta sekapuustoisuutta, tuloksena on puhdas yhden puulajin metsikkö koko kiertoajan ajan. |
| Nuoren- ja varttuneen metsän vaihe | •    Kasvatettavan puuston valinta ja eri puulajien ylläpito. Nuoren ja varttuneen metsän vaiheissa voidaan jatkaa puulajisuhteiden ohjaamista taimikkovaiheen luomien puitteiden pohjalta.•    Harvennushakkuissa voidaan suosia sekapuustoisuutta, jättämällä kasvatettaviksi puiksi suhteessa suurempi osuus sekapuustoa |

# Blandskogsbruk

## Trädslagsblandningen regleras med skogsvård och avverkningar

##  [Sekapuustoisuuden ohjaaminen jaksollisessa kasvatuksessa. ](/fi/node/3245)

**Det är lättare att sträva till blandskog i skogvård trädskiktvis än vid kontinuerlig beståndsvård**

Forskingsresultat visar att möjligheterna är bättre i blandskogsbruk jämfört med kontinuerlig beståndsvård. Naturlig förnyelse av tall och björk, som är ljuskrävande trädslag är bättre i luckor eller tillräckligt glesa bestånd med överståndare.

# Blandskogsbruk

## En typisk enskiktad blandskog

En enskiktad blandskog består av olika trädslag som växer i samma kronskikt. I Finland består kronskiktet vanligen av en blandning av gran och björk, av tall och gran eller av gran, björk och tall. Björken kan antingen bestå av vårtbjörk eller glasbjörk eller båda beroende av skötselhistoriken och ståndorten.
För att trygga naturens mångfald i dessa skogar lönar det sig att värna om också mindre talrika lövträd och lövträd som har ett lägre ekonomiskt värde såsom asp, al, sälg, hägg och rönn.

# Blandskogsbruk

## En typisk tvåskiktad blandskog

En tvåskiktad blandskog består av olika trädslag som växer i två olika kronskikt. Båda skikten sköts så att de har tillräckliga förutsättningar att utvecklas. Ofta består det övre skiktet av ljuskrävande trädslag, vilket vanligen innebär tall eller lövträd. Det lägre skiktet består av skuggtålig gran .
En sådan här situation kan uppstå då det har kommit ett plantuppslag av gran på naturlig väg eller om man planterat gran under skärmträd. I Finland består blandskog av det här slaget vanligen av björk och gran eller tall och gran.

# Blandskogsbruk

## En typisk blandskog vid kontinuerlig beståndsvård

Det är svårare att upprätthålla en trädslagsblandning i skog där man tillämpar kontinuerlig beståndsvård jämfört med beståndsvård trädskiktsvis. Granen klarar bra av att växa under björk eller tall, men varken tall eller björk i egenskap av ljuskrävande träd klarar av att växa som ett underbestånd under ett överbestånd av gran. I relativt glesa tall- och lövbestånd är det lättare att upprätthålla trädslagsblandningen.
Trädslagsblandningen upprätthålls vid kontinuerlig beståndsvård särskilt genom luckhuggning, vilket förbättrar förnyelse- och tillväxtförutsättningarna för lövträd och tall. Det finns ännu luckor i forskningen kring upprätthållande av trädslagsblandningen vid kontinuerlig beståndsvård.

# Blandskogsbruk

## Nytta och risker med blandskog

**Allmänt om fördelar hos blandskogsbruk:**

- Trädslagsblandningen ökar skogs- och vattennaturens mångfald och landskapsvärden. Trädslagsblandningen förbättrar levnadsförutsättningar för en stor del av viltet och för Insekt- och svamparter som har specialiserat sig på olka trädslag.
- Trädslagsblandningen stärker skogens livskraft och minskar risken för skador jämfört med bestånd med ett trädslag. Man kan därför också anta att den indirekt tryggar beståndets kolbindning.
- I precisionsskogsbruk kan man med blandad odling utnyttja ståndortens virkesproduktionsförmåga optimalt, då man på varje del av figuren producerar virke med det trädslag som växer bäst.
- Figurer med blandskog kan anses vara mindre utsatta för förändringar i ekonomin och miljön på grund av deras mångsidigare trädslagsurval. Marknadsrisken minskar också då man kan skörda flera sortiment från figuren. Ett varierande och mångsidigt trädslagsurval minskar också marknadsrisken på fastighetens olika beståndsfigurer.
- Objekt med blandbestånd kan vara drivningstekniskt utmanande jämfört med objekt med bara ett trädslag.

# Blandskogsbruk

## Nytta och risker med blandskog

### Nytta och risker med olika typer av blandskogar.

##  [Sekapuustoisuuden edut ja haasteet](/fi/node/862)

Table
|   | Hyötyjä | Riskejä |
| --- | --- | --- |
| Kuusten kasvattaminen männikössä | Tuottaa arvokasta puutavaraa.Vähentää hirvituhoriskiä. | Kuusen kasvatukseen liittyy tuotostappio- ja kuivuustuhoriski karummilla tai kuivuusherkillä kasvupaikoilla. |
| Mäntyjen kasvattaminen kuusikossa | Mänty tuottaa kuusikon sekapuuna hyvälaatuista tukkia, jos puu kasvaa samassa latvuskerroksessa kuusen kanssa.Luontainen mänty nousee viljelykuusien kanssa usein samaan latvuskerrokseen kasvupaikan ollessa korkeintaan keskimääräisen viljava tuore kangas. | Hyväkasvuisissa kuusen taimikoissa erityisesti luontainen mänty voi jäädä kasvussa jälkeen. |
| Lehtipuiden kasvatus havupuumetsiköissä | Tarjoavat elinympäristön ja ravintoa monille eliöille linnuista hyönteisiin. Lehtipuiden karike vähentää maan happamuutta, mikä parantaa ravinteiden vapautumista karikkeesta.Erityisesti lepät lisäävät typen määrää maaperässä.Lisää valoisuutta metsämaahan, mikä parantaa aluskasvillisuuden, kuten mustikan, kasvuedellytyksiä.Rauduskoivu tuottaa sekapuuna hyvälaatuista vanerikoivua.Voi vähentää useiden metsätuhojen riskiä verrattuna puhtaaseen havupuumetsikköön, kun lehtipuiden osuus metsikössä on riittävän suuri. | Lehtipuut kasvavat havupuita nopeammin taimikko vaiheessa ja tarvitsevat enemmän valoa. Niiden kasvun turvaaminen voi edellyttää lisätyötä.  Jos taimikonhoidossa jätetään kasvamaan havupuiden viereen etukasvuisia lehtipuita, lehtipuiden latvukset piiskaavat havupuiden latvuksia aiheuttaen niihin vaurioita.Haapavesakko voi toimia väli-isäntänä männynversoruosteelle ja siten lisätä myös mäntyihin kohdistuvaa tuhoa.Taimikoiden hirvieläintuhoriski kasvaa. |
Sekapuustoisuuden etuja ja haasteita.

# Blandskogsbruk

## Hur en ökad andel blandbestånd inverkar på skogsnaturens mångfald

I ett bestånd med trädslagblandning utvecklas trädbeståndet och undervegetationen så att artsammansättningen blir mer varierande och rikligare än i bestånd med ett trädslag. Då det uppstår fler olika livsmiljöer kan också artantalet öka. Speciellt artantalet av lövträd och en ökning av gamla och döda lövträd är av nytta med tanke på mångfalden, eftersom många hotade arter är i behov av dem. Dessutom är artantalet inom flera grupper av organismer högre i löv- och blandbestånd jämfört med rena barrträdsbestånd. På detta sätt kan man förbättra fåglarnas och insekternas samt viltets, växternas, svmparnas och tickornas levnadsmöjligheter .
Genom att öka andelen lövträd kan man också öka andelen träd som har höga mångfaldsvärden: asp, sälg, och i sydligaste Finland även ädla lövträd. Med tanke på mångfalden i ett bestånd uppnår man stor nytta redan genom att lämna några gamla aspar och sälgar . Kontinuiteten hos livsmiljön tryggas genom att möjliggöra att också unga aspar och sälgar har tillväxtmöjligheter. Det rekommenderas att spara dessa redan vid röjningen.
Trädslagsblandningen tryggar uppkomsten av mångsidig död ved. Död ved av flera olika trädslag är en lämplig livsmiljö för flera hotade arter. Tryggandet av kontinuumet av död ved och hänsyn till levnadsförhållandena hos hotade arter kräver likadana åtgärder i blandbestånd som i bestånd med ett trädslag.

# Blandskogsbruk

## Hur en ökad andel blandbestånd inverkar på vattennaturen

Att öka andelen lövträd i närheten av vattendrag och speciellt småvatten är nyttigt med tanke på mångfalden hos vattenlevande organismer och vattenmiljöerna samt med tanke på vattenkvaliteten. . Av denna orsak är det speciellt i strandskogar och skyddszoner mot vattendrag motiverat att främja förekomsten av lövträd.
Det är möjligt att en ökning av andelen lövträd inom ett avrinningsområde minskar färgförändringarna mot mörkare i vattendragen, men det finns behov av mera forskning kring detta .
Läs mera om strandskogar och skyddszoner: [Skyddszoner och strandskogar.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/atgarder/skyddszoner-och-strandskogar)

Sekapuustoisuuden ja sekametsien lisäämisellä edistetään metsäluonnon monimuotoisuutta ja vesistöjen sekä pienvesien hyvää tilaa.

I finländska förhållanden har man inte kunnat konstatera att blandskogsbruk höjer virkesproduktionen nämnvärt, men nyttan av blandskogar stöder andra mål . Man antar att blandskogar i ett klimat som förändras är mera motståndskraftiga mot skogsskador jämfört med bestånd med bara ett trädslag . En måttlig trädslagsblandning har inte stor inverkan på virkesproduktionen.
Skogsägarens ekonomiska resultat beror av de trädslag som används för virkesproduktion i blandskogen, virkespriserna samt möjliga tilläggskostnader för blandskogsbruk, såsom till exempel ökade kostnader för förnyelse, skogsvård och drivning. En ökad andel blandbestånd minskar marknadsrisken, eftersom man inte vid beslut om förnyelse känner till hur efterfrågan på olika trädslag och virkesmarknaden i övrigt kommer att utvecklas under omloppstiden.
Olika kombinationer av trädslag inverkar på olika sätt på beståndets virkesproduktion. Man bedömer att en måttlig ökning av trädslagsblandningen inte har stor inverkan på virkesproduktionen.Virkesproduktion av tall och gran i samma bestånd inverkar inte nämnvärt på beståndets produktion . När det gäller blandbestånd av vårtbjörk och barrträd finns det större skillander mellan forskningsresultaten. Enligt vissa forskningsresultat leder en måttlig (20–30 %) andel björk till en avkastning som är några procent bättre än i ett rent bestånd. Också i tvåskiktade bestånd av vårtbjörk och gran kan avkastningen vara högre än i rena granbestånd. Resultaten skiljer sig från varandra enligt ståndortens bördighet och geografiskt läge.

Då andel vårtbjörk stiger till över 20 procent har man kunnat iaktta att inkomsterna från granens virkesproduktion minskar och kostnaderna ökar. Björkens kvalitetet blir bättre då den växer som blandsträdslag på grund av mindre kvistighetoch mindre färgfel som orsakas av insekter. I tallbestånd är inverkan av trädslagsblandning ringa.

Sekametsien kasvatuksella saatavat hyödyt tukevat muita tavoitteita enemmän kuin puutuotoksen kehittämistä.

Blandskogar erbjuder bättre ett bättre svamp- och bärurval, även om rena barrträdsbestånd producerar högre svampskördar. Man upplever att en trädslagsblandning och speciellt en ökning av lövträdsandelen ökar landskapets värde.

Sekapuustoiset metsät tarjoavat hyvät mahdollisuudet metsien virkistyskäytön lisäämiseen.

Även om blandskogsbruk inte nämnvärt ökar virkesavkastningen eller kolbindningen i beståndet är bestånd med en kännbar trädslagsblandning livskraftigare och motståndskraftigare mot skogsskador i ett klimat som är i förändring. Lövinblandning ökar albedo, d.v.s. reflektion av solstrålarna tillbaka till atmosfären och rymden, vilket bromsar klimatförändringen

# Blandskogsbruk

## Inverkan på kolförrådet i träd och träprodukter

En blandskog är mer livskraftig och har en större motståndskraft mot skador, vilket säkerställer virkesproduktionen, men virkesproduktionen i sig ökar inte. Blandskogar kan öka kolförrådet ovan jord i skogen , men om deras inverkan på kolsänkorna finns inte direkta forskningsresultat från finländska förhållanden. Ett jämnt kolförråd håller kolet borta från atmosfären. Som helhet sett kan trädslagsblandning stärka kolsänkorna om den minskar skogskadorna.

# Blandskogsbruk

## Inverkan på kolförrådets utveckling i marken

Vi vet relativt litet om vilken inverkan på markens kolförråd en större trädslagsblandning har.
Förnans mängd och kvalitet i en blandskog skiljer sig från den i en trädslagsren skog. Ett ökat lövinslag i granbestånd förbättrar markens bördighet och kan öka den mängd kol som är bunden djupare ned i marken. Särskilt förna av al är mycket kväverik, vilket förbättrar näringssituationen i marken . Dessutom minskar lövträdsförna markens surhetsgrad , vilket leder till att näringsämnena snabbare frigörs för att kunna användas av det växande trädbeståndet. Förbättringen i näringstillståndet ökar beståndets tillväxt och därmed indirekt kolbindningen.
I en blandskog breder rotsystemen hos träden och den mer mångsidiga markvegetationen ut sig i marken på olika djup. Rotförna bildas lika mycket som lövförna. Dess kvalitet är också olka hos olika trädslag, precis som den förna som uppstår av svamphyfer. Det här leder till att rotmassan och det kol den innehåller samlas djupare ned i marken där kolförrådet omsätts långsammare än närmare markytan.

# Blandskogsbruk

## Inverkan på övriga utsläpp av växthusgaser

Vilken inverkan blandskogar har på uppkomsten av övriga växthusgaser (CH₄, N₂O) på mineraljordar är dåligt känd. Sannolikt är inverkan liten.

Sekapuustoisuuden suosiminen vahvistaa metsien ilmastokestävyyttä.

# Blandskogsbruk

## Valet styrs av vilken nytta man vill uppnå med trädslagsblandningen

**Blandskogar uppstår genom att dra nytta av naturplantor eller med blandad odling**

Den nytta man strävar till att uppnå med blandskog och beståndets egenskaper bestämmer vilken sorts blandskog man siktar på. De viktigaste besluten görs i förnyelse- och plantskogsstadiet. man påverkar beståndets trädslagsförhållanden också vid gallringar.
Ur en ekonomisk synpunkt är det befogat att satsa på tall, gran och vårtbjörk som kan utvecklas till stockstammar av god kvalitet. När man betonar naturvärden väljer man trädslag som är viktiga för mångfalden såsom aspar och sälgar.

# Blandskogsbruk

## Valet styrs av vilken nytta man vill uppnå med trädslagsblandningen

##  [Päävaihtoehdot sekametsän perustamiseen metsänuudistamisessa ](/fi/node/3256)

Table
| Yhden puulajin viljely ja luonnontaimien hyödyntäminen  | •    laadukas maanmuokkaus auttaa viljelyn onnistumisessa ja edistää luontaista taimettumista•    joko valitun puulajin riittävän harva istutustiheys tai pienalojen istuttamatta jättäminen jättää tilaa luonnontaimille•    luontaista uudistamista hyödynnetään erityisesti niissä kohdin, joissa viljely on hankalaa tai jotka muutoin taimettuvat herkästi |
| Sekaviljely ja luonnontaimien hyödyntäminen | •    laadukas maanmuokkaus auttaa viljelyn onnistumisessa ja edistää luontaista taimettumista•    varmistetaan metsikön puulajisuhteita sekä eri puulajien sijoittumista uudistusalan sisällä•    istutetaan ja/tai kylvetään valittuja puulajeja samanaikaisesti. Sekaviljelyn voi tehdä tasaisena koko kuviolle tai kasvupaikan ominaisuuksien vaihtelun mukaan ryhmittäisenä, jolloin kuviolle muodostuu eri puulajien ryhmiä |
| Pelkkä luontainen uudistaminen | •    laadukas maanmuokkaus edistää luontaista taimettumista•    puulajit sekä taimien määrä määräytyy ympäröivän puuston ja niiden siemensatojen runsauksien mukaan |

**Man kan främja uppkomsten av önskade trädslag på naturlig väg:**- genom att försäkra sig om att dessa trädslag finns i omgivande kantskogar och att de producerar frö- genom att välja tidpunkt för påbörjande av anläggningsarbetena så att den sammanfaller med goda fröår- med markberedning av hög kvalitet**Uppkomsten av önskade trädslag på naturlig väg försvagas av:**- gräsuppslag på förnyelseytan - konkurrens från skott av glasbjörk, asp eller al- dåliga fröår- otillräcklig markberedning- perioder av torka som hindrar att fröna gror- groningen är svag på finfördelade jordarter

# Blandskogsbruk

## Specialförhållanden i norra Finland med tanke på blandskogsbruk

Blandskogsbruket begränsas i norra Finland av tillväxtförhållandena, som är för karga för till exempel ädla lövträd och av dålig tillgång till plantor av förädlat frö, speciellt vad gäller vårtbjörken. Alternativen för norra Finland är skötselkedjor för tall-gran samt tall-glasbjörk och gran-glasbjörk.

Sekametsien tavoitteelliseen perustamiseen ja kasvatukseen on eri vaihtoehtoja. Oleellista on määrittää, mitä sekapuustoisuudella tavoitellaan.

# Blandskogsbruk

## Specialförhållanden i norra Finland med tanke på blandskogsbruk

##  [Männyn ja kuusen sekaviljelyn uudistamis- ja maanmuokkaustavat sekä puulajisuhteet koko Suomessa](/fi/node/3258)

Table
| Kasvupaikkatyyppi | Maalaji | Suositteluntaso | Kuusen ja männyn istutus | Kuusen istutus, männyn kylvö |
| --- | --- | --- | --- | --- |
| Tuore kangas | Hieno | Suositellaan | Kohoumaan 50 % kuusta ja 50 % mäntyä, tai enemmän kuusta. |   |
| Tuore kangas | Keskikarkea | Suositellaan | Kohoumaan 50 % kuusta ja 50 % mäntyä, tai enemmän kuusta. |   |
| Tuore kangas | Karkea | Suositellaan varauksin | Kohouma tai paljastettuun pintaan enintään 30 % kuusta, loput mäntyä. | Kohouma tai paljastettuun pintaan enintään 30 % kuusta, loput mäntyä. |
| Mustikka-tkg I | Mustikka-tkg I | Suositellaan | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. |
| Mustikka-tkg II | Mustikka-tkg II | Suositellaan | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %, lannoituksesta huolehdittava. | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %, lannoituksesta huolehdittava. |
| Puolukka-tkg I | Puolukka-tkg I | Suositellaan varauksin | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. | Kohoumaan tai paljastettuun pintaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. |
| Puolukka-tkg II | Puolukka-tkg II | Suositellaan varauksin | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %, lannoituksesta huolehdittava. | Kohoumaan tai paljastettuun pintaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. |

# Blandskogsbruk

## Vid markberedning är målet en fullsluten plantskog

Vid markberedning för blandad odling skapar man minst det antal odlingspunkter som förbandet kräver. Blottläggande av markytan ökar uppkomsten av kompletterande frösådda naturplantor.

# Blandskogsbruk

## Planteringstäthet vid blandad odling av tall-gran eller gran-tall

Rekommenderad planteringstäthet är sammanlagt 1600–2000 plantor per hektar. Ett mycket glest förband, till exempel 1000–1400 st/ha, är förknippat med risker. Om plantskogen drabbas av skador och ingen naturlig komplettering uppkommer blir plantskogens täthet under gränserna som bestäms i skogslagen.
Preciseringar
- Förhållandet mellan trädslagen kan man ändra på enligt ståndorten, varvid man använder förhållandevis mera av det trädslag som lämpar sig bättre för ståndorten. Exempelvis kan blandad odling på frisk mo göras i förhållandet 50/50.
- När tallens andel ökar är det befogat att tillämpa de övre gränserna i rekommendationen eftersom tallens kvalitet lider av glest förband.
- På torrare ståndorter lönar det sig att minska granens andel klart i förhållande till tallens.

Det finns tillsvidare knappt om forskning angående de bästa trädslagförhållandena vid plantering.

# Blandskogsbruk

## Utförande av plantering vid blandad odling av tall-gran eller gran-tall

Blandad odling sker samtidigt för båda trädslagen. Rotklumparna skall vara av samma storlek för att kunna plantera plantorna på samma djup med samma planteringsrör. Det är bra att göra en snabb översiktsgranskning av objektet för att i terrängen identifiera platser som är tydligt torrare.

# Blandskogsbruk

## Alternativ för utförande av planteringsarbetet

Alternativ 1: dela plantorna i plantkorgen i önskat förhållande. Plantorna planteras i den ordning planteraren tar dem i handen.
Atlernativ 2: plantera de olika trädslagen i grupper om några ar, varvid en trädslagsmosaik uppstår på figuren.

# Blandskogsbruk

## Blandad odling med tallsådd och granplantering

Det finns inte forskning om blandad odling, där man planterar gran och sår tall på samma ståndort. De rekommendationer som presenteras här baserar sig på uppskattningar av experter och praktisk erfarenhet av metoden på grova mineraljordar och torvmoar.
Då man kombinerar plantering och sådd strävar man till att göra båda samtidigt. Metoden är lämplig för grövre friska moar.
Utförande av plantering och sådd:

• Man planterar först 900–1200 granplantor per hektar på högar. • Man reserverar cirka 150 gram tallfrö per hektar. • Man sår fröna för hand i kvarblivna odlingspunkter i markberedningsfläcken eller bredvid högen om markberedningen gjorts i form av fläckupptagning med högläggning. Frön som såtts direkt på en stor hög gror inte bra. Högar vid invershögläggning är inte lika höga, varvid man kan så på högarna.

# Blandskogsbruk

## Utnyttjande av naturlig förnyelse i tall-granblandskog

Man kan dra nytta av naturlig förnyelse speciellt då jordmånen på figuren växlar mellan grövre och finkornigare och det finns tallar som är lämpliga som fröträd i närheten. Härvid kan man göra mikrofigurer, d.v.s. plantera gran på de finkornigare delarna och vänta på att tall uppkommer naturligt på de grovkornigare delarna.

Mänty-kuusi tai kuusi-mänty -sekaviljely sopii kasvupaikoille, joilla kummatkin lajit voivat menestyä. Tällaisia kohteita ovat etenkin hienot ja keskikarkeat tuoreet kankaat. Karkealla tai kuivuudelle herkällä tuoreella kankaalla kuusi voi jäädä männystä jälkeen.
Sekaviljely mahdollistaa kasvupaikan puuntuotoskyvyn täyden hyödyntämisen, kun joka kohtaan saadaan siinä parhaiten viihtyvä puulaji. Tämä kuitenkin vaatii kasvupaikan ominaisuuksien tarkkaa tunnistamista. Apua kasvupaikan tunnistamiseen löytyy täältä: [Metsänhoidon perusteita](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/metsatilan-hoito/metsanhoidon-perusteita).

# Blandskogsbruk

## Att grunda ett gran-vårtbjörkbestånd med ett kronskikt

Virkesproduktion med gran och vårtbjörk i samma kronskikt lämpar sig för lundartad och frisk mo, där jordmånen är medelgrov eller grov. Vårtbjörk förekommer sparsamt i norra Finland och den uppnår sällan stockdimensioner.
Vid förnyelsen planterar man gran och strävar till att få in vårtbjörk naturligt. En förutsättning för detta är att det finns vårtbjörk som producerar frö i närheten av figuren som skall förnyas.

Förutsättningarna att utvecklas till ett gran-vårtbjörkblandbestånd är som bäst om man planterar en förädlad granplanta genast efter markberedning. Gran får då ett tillräckligt försprång i förhållande till frösådd vårtbjörk.
Den tidiga utvecklingen hos vårtbjörk med förädlat ursprung är klart snabbare än hos granen. Därför leder blandad odling av gran och vårtbjörk till ett tvåskiktat bestånd.

# Blandskogsbruk

## Med markberedningen strävar man till ett fullslutet plantbestånd

För att grunda ett blandbestånd gör man vid markberedningen minst det antal odlingspunkter som odlingstätheten kräver. Blottläggandet av markytan ökar uppkomsten av kompletterande naturplantor.

# Blandskogsbruk

## Planteringstäthet hos gran då målet är en gran-björkblandskog

Som förband för granen använder man de lägsta rekommenderade planteringstätheterna, d.v.s. 1500–1800 st/ha. Med en glesare planteringstäthet för gran garanterar man tillräckligt växtutrymme för lövträden redan i förnyelseskedet. Om man grundar ett tätare granplantbestånd kan man bli tvungen att avlägsna planterade granar i röjningsskedet för att ge tillräckligt växtutrymme åt lövträden. Att plantera mycket glest, till exempel 1000 st/ha, är förknippat med risker. Om plantskogen drabbas av skador och naturlig komplettering inte uppkommer, kommer plantskogens täthet att vara under den gräns som bestäms i skogslagen.
Vid planteringen kan man lämna var fjärde odlingspunkt oplanterad. Ett alternativ är att dra nytta av naturlig variation inom figuren och lämna de bästa odlingspunkterna åt vårtbjörken.

# Blandskogsbruk

## Grundande av tall-gran-björkblandskog

Då man efterstävar en blandskog med tre trädslag planteras gran och tall och man väntar sig att björken uppkommer naturligt. Lämpliga objekt är bördiga friska moar. Plantorna kan planteras på följande sätt: gran 1000 st/ha och tall 500 st/ha. Det finns för tillfället bara lite erfarenhet gällande den lämpligaste planteringstätheten.

# Blandskogsbruk

## Grundande av gran-glasbjörkblandskog

En gran-glasbjörkblandskog kan vara en alternativ skötselkedja på torvmarker och i norra Finland, där vårtbjörken inte producerar stock av hög kvalitet. Anläggningsåtgärderna är desamma som då man grundar en gran-vårtbjörkblandskog.

# Blandskogsbruk

## Grundande av tall-glasbjörkblandskog

Att grunda en tall-glasbjörkblandskog kan vara ett alternativ på torvmarker, där glasbjörk fönyas bra på naturlig väg. Härvid planterar man tall, 1800–2000 plantor per hektar.

Kuusi-koivusekametsän perustamisessa on syytä huomioida kuusen, rauduskoivun ja hieskoivun erilainen kasvurytmi ja kehitys.

En talldominerad plantskog hålls till en början relativt tät för att begränsa tjocklekstillväxten hos kvistarna. Vid slyröjningen avlägsnar man konkurrerande lövträd och tallar av dålig kvalitet. Målet är att det efter slyröjning finns tallar och lövträd sammanlagt 2 000–4 000 plantor per hektar. Man kan också ha gran som blandträdslag. Det rekommenderas att avlägsna aspsly helt och hållet från plantskogen för att bekämpa knäckesjukan.

# Blandskogsbruk

## Behandling av såddruggar och grupper av plantor

Plantgrupper eller såddruggar av tall kan gallras i samband med slyröjningen. Plantorna blir lätt krokiga i växten om inte såddruggen gallras i tid. Avståndet mellan de kvarlämnade plantorna bör vara åtminstone en halv meter.

# Blandskogsbruk

## Slyröjning i en talldominerad plantskog då målet är blandskog

Då man strävar efter trädslagsblandning är det befogat att lämna frösådda lövträd redan vid slyröjningen. Tallar av förädlat ursprung växer så snabbt att naturligt uppkomna lövträd inte nödvändigtvis utvecklas i samma takt om allt löv avlägsnas vid slyröjningen. • Avlägsna i ett planterat bestånd konkurrerande träd inom en radie på en meter från huvudplantorna. Avlägsna inte alla lövträd. • Lämna inte förväxande lövträd i omedelbar närhet av tallarna. Då lövträden växer piskar de tallarnas toppar, vilket leder till kvalitets- och tillväxtförluster.• Spara frösådd björk, som är högst lika hög som tallarna. • Sträva till att avlägsna lövträd, som uppkommit som stubb- och rotskott.

# Blandskogsbruk

## Att observera på torvmarker

Det uppstår lätt sly av glasbjörk på torvmarker. Särskilt på blåbärs- och lingontorvmoar måste man bereda sig på att slyröjningen kan behöva upprepas upp till två gånger, vilket ökar kostnaderna för skogsvården.

# Blandskogsbruk

## Beaktande av hjortdjursskador vid slyröjning i talldominerat plantbestånd

I unga talldominerade plantbestånd kan slyröjningen minska risken för älgskador, eftersom den främjar tillväxten hos tallarna och hindrar lövträden från att bli förväxande. På riskområden för skador lönar det sig också att lämna plantskogen tillräckligt tät, över 4000 stammar per hektar under hela riskskedet.
På riskområden kan man ta hjälp av avskräckningsmedel. Man har inte forskat i skador som orsakas av mindre hjortdjur eller bekämpning av dem, så rekommendationer för att ta dessa i beaktande finns inte.

Mäntyvaltaisen taimikon varhaisperkauksen sopivin ajankohta on noin 4–6 vuotta viljelystä taimikon ollessa noin 0,5–1,5 metrin mittaista. Jos vesoittuminen on lievää, varhaisperkausta on mahdollista viivästyttää kahden metrin pituusvaiheeseen.

# Blandskogsbruk

## Slyröjning av grandominerad plantskog då målet är blandskog

Då man eftersträvar trädslagsblandning är det befogat att lämna frösådda lövträd redan vid slyröjningen. Det är skäl att göra slyröjningen i tid, i allmänhet redan under den fjärde växtsäsongen.Gran med förädlat ursprung har en så snabb tillväxt att naturligt uppkomna lövträd inte nödvändigtvis utvecklas i samma takt som granen om de avlägsnas i sin helhet vid slyröjningen. • Lämna kvar de bästa planterade och naturligt uppkomna träden att växa.• Avlägsna konkurrerande träd kring de stammar som lämnas kvar med minst en meters radie. Ta inte bort alla lövträd. • Lämna inte förväxande lövträd i omedelbar närhet av barrträd. Då lövträden växer upp piskar de barrträdens toppar, vilket leder till kvalitets- och produktionsförluster.• Lämna i första hand frösådd gran, som är högst lika hög som granen • Sträva till att avlägnsna lövträd som uppkommit som stubb- och rotskott

# Blandskogsbruk

## Beaktande av hjortdjursskador vid slyröjning av grandominerad plantskog

Mindre hjortdjur kan orsaka skador framför allt i yngre plantskogar. I grandominerade plantskogar hindrar älgarna blandskogsbruk, men samtidigt kan de minska på röjningsbehovet.
På områden med lindrig skaderisk kan man i granplantskogar göra en brunnsröjning och i mellanområden lämna lämplig föda för hjortdjur, såsom rönn eller asp. Det är dock skäl att ta i beaktande att ett övertätt plantbestånd av det här slaget leder till sämre kvalitet hos lövträden, speciellt vad gäller vårtbjörken.

Kuusivaltaisen taimikon varhaisperkauksen sopivin ajankohta on noin 4–7 vuotta viljelystä taimikon ollessa noin 1 metrin mittaista. Varhaisperkauksessa poistetaan kuusten lähellä kasvavat tai muutoin kasvua haittaavat siemensyntyiset lehtipuut. Vesasyntyinen puusto on syytä poistaa kokonaan. Luontaisesti syntyneissä kuusivaltaisissa taimikoissa tehdään mahdollisten ylispuiden poiston jälkeen perkaus, missä poistetaan myös vahingoittuneita kuusen taimia ja luodaan kasvatettaville taimille tilaa.

Istutetuissa rauduskoivikoissa varhaisperkaus ei ole yleensä tarpeen johtuen puiden kasvunopeudesta. Hieskoivikoissa varhaisperkauksessa ei myöskään saavuteta merkittäviä etuja.
Mikäli perkaus arvioidaan tarpeelliseksi, perataan vain välittömästi taimia haittaavaa puustoa. Tarpeeton lehtipuuston perkaaminen voi myös lisätä istutustaimiin kohdistuvia hirvieläintuhoja.

# Blandskogsbruk

## Rätt tidpunkt för röjningen

I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en övre höjd på 5–7 meter. Plantskogen gallras så att man uppnår önskade trädslagsförhållanden. I en tät plantskog hinner de flesta kvistar på den nedersta stocken dö före första gallring. Dessa kvistar faller av efter första gallring och det bildas kvistfritt virke. Det rekommenderas att röjning görs då temperaturen är under 5 °C för att förhindra spridning av rotröta.

# Blandskogsbruk

## Rätt tidpunkt för röjningen

##  [Mäntyvaltaisen ja mänty-sekametsän taimikonharvennuksen ajankohta ja tavoitetiheydet](/fi/node/3259)

Table
| Taimikon tyyppi | Valtapituus (m) | Tavoitetiheys (kpl/ha) |
| --- | --- | --- |
| Mäntyvaltainen taimikko | 5 – 7  | 2 000 – 2 200 |
| Mäntyä alle 75 prosenttia | 4 – 5  | 1 800 – 2 200 |
Taimimäärä sisältää myös kuviolla olevat kuuset ja lehtipuut.

I norra Finland är den rekommenderade övre höjden vid röjning av tallplantskogar 3–5 meter. En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar.

# Blandskogsbruk

## Tidpunkt för röjning i sådda naturligt förnyade plantskogar

I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga. Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar. För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd och för gran till 60 % En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar.
I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen.

I ett blandbestånd växer två eller flera trädslag. Beståndet kan bestå av enbart barr- eller lövträd eller av en blandning av dem. 

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Viltbuskage

Konstgjorda högstubbar

Blandskogsbruk

Administration av ett samprojekt för vård av torvmarksskogar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Var beredd på skogsskador

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Ställ naturvårdsträd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Lövinslag

Att bromsa och anpassa till klimatförändringen

Naturobjekt och värnande av arter i skogen

Sökning och meny