Fröets härkomst har stor betydelse Om härkomsten är den rätta blir odlingsresultatet bättre.&nbsp;Om frö med sydlig härkomst flyttas alltför långt norrut, kommer trädet att fortsätta sin tillväxt senare under växtperioden än de lokala träden. Det här leder till att cellerna inte hinner invintra i tid och kan skadas när frosten kommer, vilket gör trädet mottagligt också för andra typer av skador.&nbsp;Med tanke på trädens hälsa är det med andra ord viktigt att undvika alltför långa flyttningar. Skogsodlingsmaterialets kvalitet Med hjälp av skogsträdsförädling kan man försnabba trädens anpassning till förändrade förhållande och trygga skogarnas produktion också i framtiden. I förädlingsprogrammen ingår att testa olika härkomster i olika miljöer. För produktionen av skogsodlingsmaterial väljer man sedan ut de individer som är så väl anpassade som möjligt för det framtida klimatet och som är odlingssäkra och genetiskt stabila. Forskningen visar att plantor som härstammar från förädlat frö som kommer från fröplantager växer bättre än de som härstammar från så kallat beståndsfrö. Genom att använda förädlat frö eller plantor kan man få en 15-20 procent tillväxtökning jämfört med beståndsfröLundqvist, L. 2017.Tamm Review: Selection system reduces long-term volume growth in Fennoscandic uneven-aged Norway spruce forests. Forest Ecology and Management. Vol. 391. .&nbsp;Dessutom kan man genom förädling påverka trädens kvalitet och motståndskraft mot sjukdomar. Förädlat frö innehåller en mångsidig arvsmassa som härstammar från välväxande träd som valts ut i naturskog. Hynynen, J., Huuskonen, S., Kojola, S. (red.) 2017. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 16/2017 METSÄ 150 – Metsänkasvatuksen keinot lisätä puuntuotantoa kestävästi ja kannattavasti. Asikainen, A., Ilvesniemi, H., Sievänen, R., Vapaavuori, E. &amp; Muhonen, T. (red.) 2012. Bioenergia, ilmastonmuutos ja Suomen metsät. Metlan työraportteja 240. Metsäntutkimuslaitos. Haapanen, M., Hynynen, J., Ruotsalainen, S., Siipilehto, J., Kilpeläinen, M-L., 2016. Realised and projected gains in growth, quality and simulated yield of genetically improved Scots pine in southern Finland. Eur. J. For. Res. 135, 997. Olika metoder att anpassa skogsbruket till klimatförändringen Nedanstående rekommendationer fokuserar på enskilda skogslägenheter och är avsedda för både skogsägare och skogsfunktionärer som behöver ta beslut om förnyelsemetod och utnyttjande av underväxt. Välj trädslaget/trädslagen utgående från ståndorten och jordarten (med tanken på bl.a. risken för torka). Utnyttja möjligheterna att odla också trädslag som ädla lövträd, asp, klibbal och lärk. Undvik att odla gran på alltför karga ståndorter. Använd förädlat frö- och plantmaterial vid skogsodling. Använd sådana inhemska härkomster av frö och plantor som är bäst anpassade för de lokala klimatförhållandena. Utnyttja långtidsväderprognoser vid arbeten som sådd och plantering. Utnyttja fröskördsprognoser vid naturlig förnyelse. Utnyttja naturlig underväxt för att åstadkomma blandbestånd.

# Klimatanpassning vid skogsförnyelse

## Fröets härkomst har stor betydelse

Om härkomsten är den rätta blir odlingsresultatet bättre. Om frö med sydlig härkomst flyttas alltför långt norrut, kommer trädet att fortsätta sin tillväxt senare under växtperioden än de lokala träden. Det här leder till att cellerna inte hinner invintra i tid och kan skadas när frosten kommer, vilket gör trädet mottagligt också för andra typer av skador. Med tanke på trädens hälsa är det med andra ord viktigt att undvika alltför långa flyttningar.

# Klimatanpassning vid skogsförnyelse

## Skogsodlingsmaterialets kvalitet

Med hjälp av skogsträdsförädling kan man försnabba trädens anpassning till förändrade förhållande och trygga skogarnas produktion också i framtiden. I förädlingsprogrammen ingår att testa olika härkomster i olika miljöer. För produktionen av skogsodlingsmaterial väljer man sedan ut de individer som är så väl anpassade som möjligt för det framtida klimatet och som är odlingssäkra och genetiskt stabila.
Forskningen visar att plantor som härstammar från förädlat frö som kommer från fröplantager växer bättre än de som härstammar från så kallat beståndsfrö. Genom att använda förädlat frö eller plantor kan man få en 15-20 procent tillväxtökning jämfört med beståndsfrö. Dessutom kan man genom förädling påverka trädens kvalitet och motståndskraft mot sjukdomar. Förädlat frö innehåller en mångsidig arvsmassa som härstammar från välväxande träd som valts ut i naturskog.

# Klimatanpassning vid skogsförnyelse

## Olika metoder att anpassa skogsbruket till klimatförändringen

Nedanstående rekommendationer fokuserar på enskilda skogslägenheter och är avsedda för både skogsägare och skogsfunktionärer som behöver ta beslut om förnyelsemetod och utnyttjande av underväxt.
- Välj trädslaget/trädslagen utgående från ståndorten och jordarten (med tanken på bl.a. risken för torka).
- Utnyttja möjligheterna att odla också trädslag som ädla lövträd, asp, klibbal och lärk.
- Undvik att odla gran på alltför karga ståndorter.
- Använd förädlat frö- och plantmaterial vid skogsodling.
- Använd sådana inhemska härkomster av frö och plantor som är bäst anpassade för de lokala klimatförhållandena.
- Utnyttja långtidsväderprognoser vid arbeten som sådd och plantering.
- Utnyttja fröskördsprognoser vid naturlig förnyelse.
- Utnyttja naturlig underväxt för att åstadkomma blandbestånd.

Ett av sätten att anpassa skogen till klimatförändringen vid skogsförnyelse är att skapa blandbestånd. En ökning av lövträdinslaget kan t.ex. minska risken för svamp- och insektsskador. Ensidig odling av gran ökar risken för skogsskador, särskilt på grovkornig mark i södra Finland och på andra ståndorter som är utsatta för torka, bl.a. lerjordar och torvmoar.
Klimatförändringen ökar risken för torkan. Eftersom granen har ett ytligt rotsystem drabbas den lätt av torka och man bör därför vara försiktig med att odla gran på grova mineraljordar. Vid plantering lönar det sig att sätta plantorna tillräckligt djupt i markberedningsspåret, då har de lättare att klara av torkstressen och samtidigt utgör ett bra markberedningsspår ett skydd från snytbaggeskador.
Vid skogsodling skall man försäkra sig om att de frön och plantor som används är anpassade för klimatregionen och för ståndorten. Användning av förädlat odlingsmaterial rekommenderas alltid när det är möjligt. Rätt härkomst säkerställer ett lyckat skogsodlingsresultat.

Uppvärmningen av klimatet kommer troligen att minska behovet av iståndsättningsdikning. Den högre temperaturen gör att torven bryts ned snabbare och perioder med torka kan leda till svårsläckt torvbränder som frigör mycket koldioxid. I takt med extremare väderförhållanden och en snabbare nedbrytning av torvtäcket finns det en risk att belastningen av näringsämnen, humus och fasta partiklar på vattendragen ökar på dikade torvmarker.
Med tanke på anpassningen till klimatförändringen är det viktigt att iståndsättningsdikning utförs bara där det är nödvändigt för att trygga trädens tillväxt. Undvik att gräva onödigt djupa diken och se till att vattenvården fungerar.

Val av trädslag och förnyelsemetod

Ett av sätten att anpassa skogen till klimatförändringen vid skogsförnyelse är att skapa blandbestånd. En ökning av lövträdinslaget kan t.ex. minska risken för svamp- och insektsskador. Ensidig odling av gran ökar risken för skogsskador, särskilt på grovkornig mark i södra Finland och på andra ståndorter som är utsatta för torka, bl.a. lerjordar och torvmoar.

Klimatförändringen ökar risken för torkan. Eftersom granen har ett ytligt rotsystem drabbas den lätt av torka och man bör därför vara försiktig med att odla gran på grova mineraljordar. Vid plantering lönar det sig att sätta plantorna tillräckligt djupt i markberedningsspåret, då har de lättare att klara av torkstressen och samtidigt utgör ett bra markberedningsspår ett skydd från snytbaggeskador.  

Vid skogsodling skall man försäkra sig om att de frön och plantor som används är anpassade för klimatregionen och för ståndorten.  Användning av förädlat odlingsmaterial rekommenderas alltid när det är möjligt. Rätt härkomst säkerställer ett lyckat skogsodlingsresultat.

Uppvärmningen av klimatet kommer troligen att minska behovet av iståndsättningsdikning. Den högre temperaturen gör att torven bryts ned snabbare och perioder med torka kan leda till svårsläckt torvbränder som frigör mycket koldioxid. I takt med extremare väderförhållanden och en snabbare nedbrytning av torvtäcket finns det en risk att belastningen av näringsämnen, humus och fasta partiklar på vattendragen ökar på dikade torvmarker.

Med tanke på anpassningen till klimatförändringen är det viktigt att iståndsättningsdikning utförs bara där det är nödvändigt för att trygga trädens tillväxt. Undvik att gräva onödigt djupa diken och se till att vattenvården fungerar.

Klimatanpassning vid skogsförnyelse

Vid skötsel av lundskogar ska de ovan nämnda, allmänna principerna följas, men resultatet blir bättre om man redan från början identifierar alla lundens särdrag och anpassar skötseln efter dem. De stora skillnaderna mellan olika lundområden innebär vissa utmaningar då det gäller skötseln, och det är därför viktigt att reservera tillräckligt med tid till att bekanta sig med och planera området. Som målsättning för skötseln kan skogsägaren välja allt mellan att låta lunden utveckla sig på naturlig väg till att idka intensiv virkesproduktion. Det är därför viktigt att hjälpa skogsägaren att välja mellan olika alternativ genom att beskriva dem och berätta hur landskapet och naturen förändras beroende på vilken skötselmodell som väljs. Det här kräver både yrkeskunskap och erfarenhet av lundskötsel av planeraren. Rekommendationer för beaktande och skötsel av lundar: Utför förnyelser stegvis eller driv upp skogen i flera skikt genom att använda plock- eller luckhuggning, särkilt i sådana lundar som har ett mångsidigt trädbestånd med många trädslag och en stor ålders- och diameterfördelning samt i fuktiga lundar med t.ex. källpåverkan.Odlad gran på lundmark kan också förnyas genom kalavverkning. Om lunden förnyas genom kalavverkning rekommenderas skogsodling eller naturlig förnyelse med lövträd. Odla om möjligt också ädla lövträd.Lämna mer än vanligt av naturvårdsträd av olika trädslag, särskilt ädla lövträd, asp, sälg och al, men också gran. Bevara befintlig död ved och gynna systematiskt uppkomsten av ny. Markbered helst inte i lundskog. Om markberedning är nödvändig, använd en så lätt markberedningsmetod som möjligt. Bevara den naturliga vattenhushållningen hos fuktiga lundar och dränera dem inte. Lämna vid röjning sådana buskar som är typiska för lundar: skogstry, måbär, röda vinbär, svarta vinbär, finnros, kanelros, skogsolvon och tibast.&nbsp;Styr vid röjningen trädbeståndets utveckling mot lövträdsdominans och gynna blandskog. Gynna ädla lövträd och hassel.Bevara skiktningen i busk- och trädskiktet vid gallring och också mångfalden av trädslag. Efter gallring ska det i en lundskog finnas lika många trädslag som före gallringen.&nbsp;Sträva inte efter en alltför jämn skog, det får gärna finnas naturliga grupper och variationer i tätheten. Skapa växtutrymme för lövträden och se till att granen inte tar över.Avlägsna bara sådant sly vid förröjning som nödvändigtvis behöver röjas med tanke på avverkningen. Undvik i synnerhet att röja ned plantor av ädla lövträd och lundtypiska buskar såsom hassel, skogstry och tibast.Avverkningar i frisk och fuktig lund ska i regel alltid utföras under vintern. Avverkning kan utföras också sommartid på mer bärande mark, såsom i torra lundar, så länge de mest värdefulla koncentrationerna av lundväxtlighet inte skadas.Undvik avverkningar under fåglarnas häckningstid, i södra Finland 15.4-15.7 och i norra Finland 1.5-31.7, och på områden där det förekommer flygekorre, under dess förökningstid 1.3-30.9-30.9. I den grandominerade lunden på bilden har man friställt grova lindar. Trädbeståndet runt lövträden har gallrats kraftigare än i resten av beståndet. Dessutom har man bränt upp hyggesresterna av gran. Bild: © Jukka Ruutiainen.

# Beaktande och behandling av lundar

### Lehtojen käsittelyn yleisiä tavoitteita kuivissa, tuoreissa ja kosteissa lehdoissa.

##  [Lehtojen käsittelyn yleisiä tavoitteita kuivissa, tuoreissa ja kosteissa lehdoissa.](/fi/node/2131)

Table
| Lehdon kosteustaso | Käsittelyn yleisiä tavoitteita |
| Kuivat lehdot | •    Kuivien lehtojen lajeille on tärkeää puuston avoimuus ja sen tuoma lämpö. •    Kuivien lehtojen puusto pidetään koko kiertoajan harvana ja hakkuissa suositaan mäntyä ja lehtipuustoa. Kuusen osuus pidetään mahdollisimman vähäisenä.  |
| Tuoreet lehdot | •    Tuoreissa lehdoissa tavoitellaan lehtipuuston elinvoimaisuuden lisäämistä. Erityisesti turvataan jalojen lehtipuiden kasvuolosuhteita. •    Tuoreissa lehdoissa edistetään puu- ja pensaskerroksen kerroksellisuutta.  |
| Kosteat lehdot | •    Kosteiden lehtojen lajisto on sopeutunut varjoisaan pienilmastoon ja vakaisiin kosteusolosuhteisiin. •    Hakkuissa pyritään varovaisuuteen tai niitä ei tehdä lainkaan. Uudistushakkuiden sijaan suositaan mahdollisuuksien mukaan poiminta- ja pienaukkohakkuita. •    Kosteissa lehdoissa vesitaloutta ei tule muuttaa kuivattamalla. |

Vid skötsel av lundskogar ska de ovan nämnda, allmänna principerna följas, men resultatet blir bättre om man redan från början identifierar alla lundens särdrag och anpassar skötseln efter dem. De stora skillnaderna mellan olika lundområden innebär vissa utmaningar då det gäller skötseln, och det är därför viktigt att reservera tillräckligt med tid till att bekanta sig med och planera området.
Som målsättning för skötseln kan skogsägaren välja allt mellan att låta lunden utveckla sig på naturlig väg till att idka intensiv virkesproduktion. Det är därför viktigt att hjälpa skogsägaren att välja mellan olika alternativ genom att beskriva dem och berätta hur landskapet och naturen förändras beroende på vilken skötselmodell som väljs. Det här kräver både yrkeskunskap och erfarenhet av lundskötsel av planeraren.
Rekommendationer för beaktande och skötsel av lundar:

- Utför förnyelser stegvis eller driv upp skogen i flera skikt genom att använda plock- eller luckhuggning, särkilt i sådana lundar som har ett mångsidigt trädbestånd med många trädslag och en stor ålders- och diameterfördelning samt i fuktiga lundar med t.ex. källpåverkan.
- Odlad gran på lundmark kan också förnyas genom kalavverkning. Om lunden förnyas genom kalavverkning rekommenderas skogsodling eller naturlig förnyelse med lövträd. Odla om möjligt också ädla lövträd.
- Lämna mer än vanligt av naturvårdsträd av olika trädslag, särskilt ädla lövträd, asp, sälg och al, men också gran.
- Bevara befintlig död ved och gynna systematiskt uppkomsten av ny.
- Markbered helst inte i lundskog. Om markberedning är nödvändig, använd en så lätt markberedningsmetod som möjligt. Bevara den naturliga vattenhushållningen hos fuktiga lundar och dränera dem inte.
- Lämna vid röjning sådana buskar som är typiska för lundar: skogstry, måbär, röda vinbär, svarta vinbär, finnros, kanelros, skogsolvon och tibast.
- Styr vid röjningen trädbeståndets utveckling mot lövträdsdominans och gynna blandskog. Gynna ädla lövträd och hassel.
- Bevara skiktningen i busk- och trädskiktet vid gallring och också mångfalden av trädslag. Efter gallring ska det i en lundskog finnas lika många trädslag som före gallringen.
- Sträva inte efter en alltför jämn skog, det får gärna finnas naturliga grupper och variationer i tätheten. Skapa växtutrymme för lövträden och se till att granen inte tar över.
- Avlägsna bara sådant sly vid förröjning som nödvändigtvis behöver röjas med tanke på avverkningen. Undvik i synnerhet att röja ned plantor av ädla lövträd och lundtypiska buskar såsom hassel, skogstry och tibast.
- Avverkningar i frisk och fuktig lund ska i regel alltid utföras under vintern. Avverkning kan utföras också sommartid på mer bärande mark, såsom i torra lundar, så länge de mest värdefulla koncentrationerna av lundväxtlighet inte skadas.
- Undvik avverkningar under fåglarnas häckningstid, i södra Finland 15.4-15.7 och i norra Finland 1.5-31.7, och på områden där det förekommer flygekorre, under dess förökningstid 1.3-30.9-30.9.

Större delen, cirka 90 procent av lundarealen finns i ekonomiskogarna. Skogsägarens mål beträffande naturvård och ekonomi avgör hur lundområden in ekonomiskogarna sköts, och med vilken intensitet. Objekt som omfattas av skogslagen ställs emellertid alltid utanför virkesproduktionen.
Genom naturvårdsavverkningar kan man skapa lundområden ekonomiskog där det förekommer den mångsidiga artsammansättning som är typisk för lundar. På det här sättet kan både natur- och landskapsvärden betonas och skogsnaturens mångfald bevaras.

Lundar

Större delen, cirka 90 procent av lundarealen finns i ekonomiskogarna. Skogsägarens mål beträffande naturvård och ekonomi avgör hur lundområden in ekonomiskogarna sköts, och med vilken intensitet. Objekt som omfattas av skogslagen ställs emellertid alltid utanför virkesproduktionen.Genom naturvårdsavverkningar kan man skapa lundområden  ekonomiskog där det förekommer den mångsidiga artsammansättning som är typisk för lundar. På det här sättet kan både natur- och landskapsvärden betonas och skogsnaturens mångfald bevaras.

Beaktande och behandling av lundar

En blandskog ger bättre förutsättningar för mångbruk. En sådan skog är livskraftigare och inte lika känslig för skador som en skog med bara ett trädslag, och tillför också variation till landskapet. Bild: © Tiina Törmänen. Vid planering av skogens skötsel och användning är det viktigt att överväga frågor som hänger ihop med val av trädslag såsom Hurudana är de egna skogarna och vilka möjligheter erbjuder de?Hurudana bestånd klarar sig sannolikt bäst i framtiden? Trädslag för virkesproduktion I Finland förekommer naturligt fyra arter av barrträd och knappt 30 arter av lövträd och vedartade buskar. Vanligaste trädslag för virkesproduktion i Finland är tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk. De växer naturligt i Finland med undantag av nordligaste Lappland och de högst belägna fjällområdena.Ovanligare trädslag för virkesproduktion är sibirisk lärk, klibbal, ek, andra ädla lövträd och hybridaspAndra vanliga inhemska lövträd är asp, gråal, sälg, hägg, lind och lönn.På fjällområdena förekommer fjällbjörken, som är en underart till glasbjörken, allmänt.&nbsp;Urvalet av trädslag på en skogsfastighet kan utökas också med andra än för virkesproduktioin vanliga trädslag. Exempelvis kan man i södra Finland, på de bördigaste ståndorterna, överväga också ädla lövträd.Ruotsalainen, S. ym. 2022. Puulajivalikoiman monipuolistaminen metsänviljelyssä: Synteesiraportti. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 24/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 135 s. Jordarten och näringsinnehållet på ståndorten bestämmer vilka trädslag som kan användas för virkesproduktion. På de bördigaste ståndorterna, som till exempel på lundartad mo, finns många alternativ. På de kargaste ståndorterna, såsom på karg mo, är tall det enda alternativet. Tilläggsuppgifter: Trädslagens lämplighet som huvudträdslagKotimaiset puulajit (Inhemska trädslag, på finska)&nbsp;Varför lönar det sig att ha oilka virkesproducerande trädslag på skogsfastigheten? Ett mångsidigt urval av olika trädslag förstärker naturens anpassningsförmåga när det gäller klimatförändringen och upprätthåller mångfalden. Det är därför av betydelse att producera virke med olika trädslag och att främja trädslagsblandning och blandskogar på olika ståndorter. Orsaker till att producera virke med olika trädslag: Ett ökat antal trädslag på bestånds- och skogsfastighetsnivå ökar naturens mångfald eftersom varje trädslag har egen grupp av arter som specialiserat sig på det.Klimatförändringen och som en följd av denna ökningen av skogsskador påverkar olika trädslag på olika sätt. Förekomsten av olika trädslag sprider riskerna och risken för att alla bestånd i framtiden drabbas av skador minskar.Att producera virke med olika trädslag minskar marknadsrisken, då skogen kan producera många olika sortiment. Principer för att gynna blandskog vid skötsel av en skogsfastighet På en skogsfastighet kan en trädslagsblandning åstadkommas på två olika sätt, beroende på skogens egenskaper. Sträva efter blandskog på en enskild beståndsfigur.Sträva efter variation i trädslagssammansättningen på skogsfastighetsnivå så att varje bestånd huvudsakligen består av ett huvudträdslag. Bestånden med olika huvudträdslag bildar då en blandskogsmosaik på fastighetsnivå. Vid en sådan lösning bör man med tanke på risken för skogsskador undvika att ha många hektar stora bestånd med bara ett trädslag.Objekt som sparas, såsom naturobjekt, grupper av naturvårdsträd, skyddsbuskage och strandskogar leder för sin del också till en mångsidigare struktur i skogen. Tilläggsuppgifter Val av trädslag och förnyelsemetod.Skötsel av blandskog. Klassificeringen av blandbestånd baserar sig på andelen av olika trädslag Ett bestånd kan klassificeras som antingen ett trädslagsrent bestånd eller som ett blandbestånd på basis av huvudträdslaget. Grundyta eller stamantal används för att bestämma andelen av olika trädslag. Lövinslaget i barrbestånd I barrträdsdominerade bestånd kan man med hjälp av lövträdsinslaget öka och upprätthålla beståndets mångfaldsvärden och förbättra tillståndet i vattendrag och småvatten. Också vid skogscertifieringen fäster man uppmärksamhet vid lövträdsandelen. Man kan efterstäva en lövinblandning i barrträdsbestånd i skötseln av skogsegendomen. Lövinblandningen kan bestå av flera olika lövträdslag, men ur ekonomisk synpunkt är det mest lönsamt att satsa på vårtbjörk. När det gäller lövandel i barrbestånd har man inte kunnat notera något tröskelvärde&nbsp;Koivula, M., Louhi, P., Miettinen, J., ym. 2022. Talousmetsien luonnonhoidon ekologisten vaikutusten synteesi. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 60/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 83 s, där fördelarna med lövinslag när det gäller till exempel skadetålighet och mångfald skulle öka tydligt om värdet överskrids. Lämplig andel lövträd varierar från fall till fall och på andelen inverkar också skogsägarens mål och objektets egenskaper.I praktiskt skogsbruk har många aktörer satt ett minimimål för lövandel vid 10 procent. En trädslagsblandning med låg andel lövträd leder sannolikt också till ett gott ekonomiskt resultat.Om målet är att betona vården av skogsmarken, naturens mångfald, anpassning till klimatförändringen eller ett landskap med större lövinslag, skall målet för lövandel vara högre, såsom 20–30 procent.Dessa fördelar förstärks sannolikt i grandominerade strandskogarFelton, A., Nilsson, U., Sonesson, J., ym. 2016. Replacing monocultures with mixed-species stands: ecosystem service implications of two production forest alternatives in Sweden. Ambio 45: 124–139.. Principer för att sträva till trädslagblandning i olika skeden av skogsskötseln Följande principer hjälper skogsägaren att förbättra skogarnas förmåga att anpassa sig till klimatförändringen, sprida de risker som drabbar skogen och skogsbruket samt stöda skogarnas mångfald. Principer vid skogsförnyelseFörnyelseskedet är det viktigaste skedet för att inverka på trädslagsförhållandena&nbsp;inom virkesproduktionen.&nbsp;Man kan sträva till en trädslagsblandning enligt följande principer Man strävar till en blandskog genom skogsodling av ett trädslag och genom att utnyttja plantor som uppkommer naturligt vid sidan om detta. På förnyelseytan skapas en blandskog genom att odla flera trädslag på samma gång.Olika delar av förnyelseytan förnyas genom skogsodling på olika sätt enligt variationen på ståndorten. Exempelvis odlar man gran i fuktiga sänkor och tall på krönen. Här är det fråga om precisionsskogsbruk.&nbsp;Principer vid plantskogsvård och beståndsvårdande avverkningar Man försäkrar sig om att det efter plantskogsvård eller beståndsvårdande avverkning förekommer lika många trädslag som före åtgärden.Man strävar till en lövandel på minst 10 procent på alla de beståndsfigurer där det finns naturliga förutsättningar för detta.Man strävar till ett så stort urval av olka trädslag på skogsfastighetsnivå som möjligt. Detta kan främjas till exempel genom odling av ovanligare trädslag och ädla lövträd på lämpliga ståndorter. Hoidettua kuusi-rauduskoivusekametsää. Koivua tulee luontaisesti tuoreen kankaan kuusikkoon. Jos maanmuokkaus on ollut kattava ja kuusta on viljelty suosituksen alarajan mukaisesti, jää koivulle kasvutilaa. Tuottoa parantaa, jos koivut ovat raudusta. Kuva: © Markku Remes. Varhaisperkauksessa määritetään kasvatettavat puulajit. Tässä mäntyvaltaisessa taimikossa perataan kylvötuppaat ja otetaan etukasvuiset lehtipuut pois. Männyn kasvua ja kehitystä haittaamattomat puut jätetään varmistamaan lehtipuuosuutta. Kuva: © Markku Remes. Blandskogens betydelse i skogslandskapet Nedanstående illustrationer och fotografier visar exempel på olika slags blandbestånd och åskådliggör deras inverkan på landskapsbilden. Exemplet visar ett ca 40 år gammalt, nästan trädslagsrent tallbestånd. Lövinslaget består av vårtbjörk och enstaka aspar som ger variation i landskapet. Bild: © Juha Varhi. Exemplet visar ett ca 40 år gammalt, nästan trädslagsrent granbestånd. Lövinslaget består av vårtbjörk och enstaka aspar som ger variation i landskapet. Det här beståndet gör landskapet mer slutet jämfört med tallbeståndet eftersom gran är huvudträdslag. Bild: © Juha Varhi. Exemplet visar ett ca 40 år gammalt, nästan trädslagsrent vårtbjörksbestånd med enstaka inslag av andra träd. Då björkarna fäller sina löv blir landskapet betydligt mer öppet. Bild: © Juha Varhi. Exemplet visar en ca 40 år gammal, barrträdsdominerad blandskog med tall, gran och vårtbjörk. Vid nästa gallringsavverkning står man inför beslutet om alla trädslag ska gallras med samma gallringsstyrka eller om något eller några trädslag ska gynnas. Bild: © Juha Varhi. Exemplet visar ett tallbestånd på en karg ståndort där det förekommer endast enstaka lövträd. På de kargaste ståndorterna är det bara tallen som klarar sig bra, andra trädslag blir tvinvuxna. Bild: © Tiina Törmänen. Exemplet visar ett grandominerat, egentligt blandbestånd där andelen lövträd är ungefär en femtedel och där det också förekommer enstaka tallar. Bild: © Tiina Törmänen. Exemplet visar ett glasbjörkdominerat, egentligt blandbestånd där andelen lövträd är ungefär 80 procent. Bild: © Tiina Törmänen. Läs mer om ämnet: Skötsel av en skogsfastighet | Skogsbruksplanering Skogsägaren kan genom sina val styra förekomsten av olika trädslag och deras utveckling på sin fastighet på lång sikt.&nbsp;Trädslagens ståndortskrav och skogsägarens mål styr valet av trädslag inom olika delar av fastigheten

Trädslagsfördelning och lövinslag vid skötsel av en skogsfastighet

Skogsägaren kan genom sina val styra förekomsten av olika trädslag och deras utveckling på sin fastighet på lång sikt. Trädslagens ståndortskrav och skogsägarens mål styr valet av trädslag inom olika delar av fastigheten 

Förebyggande av vindskador och efterskötseln av skadade områden ·	Vid val av trädslag för förnyelse är det viktigt att beakta både terrängen, markfaktorerna och den dominerande vindriktningen Lehtonen, I., Venäläinen, A., Kämäräinen, M., Asikainen, A., Laitila, J., Anttila, P., Peltola, H. 2018. Projected decrease in wintertime bearing capacity on different forest and soil types in Finland under a warming climate. Hydrology and Earth System Sciences Discuss.. Mänty kestää tuulituhoja koivua ja kuusta paremmin Ikonen, V.-P., Kilpeläinen, A., Zubizarreta-Gerendiain, A., Strandman, H., Asikainen, A., Venäläinen, A., Kaurola, J., Kangas, J., Pelto-la, H. 2017. Regional risks of wind damage in boreal forests under changing management and climate projections. Canadian Journal of Forest Research 47(12): 1632-1645. . ·	Utför plantskogsvård och gallring i enlighet med rekommendationerna. Då de här åtgärderna utförs i tid undviker man uppkörda kronor samtidigt som både stammen och rotsystemet hos träden bättre klarar av vindens påfrestningar. Ju högre beståndet blir, desto större blir risken för vindskador, och om stammarna är slanka ökar risken ännu mer, och redan vid lägre vindstyrka Peltola, H., Kellomäki, S. &amp; Väisänen, H. 1999. Model computations of the impact of climatic change on the windthrow risk of trees. Climatic change 41: 17–36.. Låt inte beståndet bli övertätt. Övertäta bestånd är utsatta för vindskador genast efter en gallringsavverkning. Detsamma gäller efter en plockhuggning inom ramen för kontinuerlig beståndsvård. Undvik alltför kraftig gallring och förkorta omloppstiden. ·	På områden som är utsatta för vindskador ska gödsling utföras först 2-3 år efter gallringen för att trädens rotsystem och stam ska vara tillräckligt starka för att tåla den större vindpåfrestningen. Risken för vindskador i gallringsskog är störst genast efter en gallring och en eventuell gödsling Valinger, E., Lundqvist, L. &amp; Brandel, G. 1994. Wind and snow damage in a thinning and fertilisation experiment in Pinus sylvestris. Scandinavian Journal of Forest Research 9: 129–134.. Utför en svagare gallring än normalt i en 10-20 meter bred zon längs beståndskanter som är utsatta för vind. Den tätare vindkappan skyddar resten av beståndet för kraftiga vindbyar. Detsamma gäller avverkningar inom ramen för kontinuerlig beståndsvård. Beakta risken för vindskador och den dominerande vindriktningen vid avgränsningen av områden som ska förnyelseavverkas. Undvik stora skillnader i trädhöjd mellan grannfigurer. Bekämpa rottickan i enlighet med rekommendationerna. Ett bestånd som försvagats av rotticka är också känsligt för vindskador. Förnya ytan genom skogsodling ifall stormen har fällt också fröträden. Ett blandbestånd motstår både vind- och andra skador bättre än ett rent granbestånd. Lagen om bekämpning av skogsskador: bekämpning av vindskador Lagen förpliktar skogsägaren att driva ut färskt, skadat barrträdsvirke om mängden virke överstiger 10 m³ för gran och 20 m³ för tall per hektar. I bestånd med en areal under en hektar tillämpas de här gränserna oberoende av figurens areal. Om mängden skadat barrträdsvirke understiger den ovannämnda mängderna behöver man inte transportera bort träden ur skogen eftersom den risk enstaka träd medför är liten och drivningskostnaderna kan överstiga värdet av virket. Lagen om bekämpning av skogsskador tillämpas på samma områden som skogslagen. Om det uppstått skador på träd inom gränserna för en i skogslagen omnämnd särskilt viktig livsmiljö, kan träden lämnas kvar på ägarens ansvar, men en anmälan om detta bör i alla fall göras till Finlands skogscentral.

# Förebyggande av vindskador 

## Förebyggande av vindskador och efterskötseln av skadade områden

- · Vid val av trädslag för förnyelse är det viktigt att beakta både terrängen, markfaktorerna och den dominerande vindriktningen . Mänty kestää tuulituhoja koivua ja kuusta paremmin .
- · Utför plantskogsvård och gallring i enlighet med rekommendationerna. Då de här åtgärderna utförs i tid undviker man uppkörda kronor samtidigt som både stammen och rotsystemet hos träden bättre klarar av vindens påfrestningar. Ju högre beståndet blir, desto större blir risken för vindskador, och om stammarna är slanka ökar risken ännu mer, och redan vid lägre vindstyrka . Låt inte beståndet bli övertätt. Övertäta bestånd är utsatta för vindskador genast efter en gallringsavverkning. Detsamma gäller efter en plockhuggning inom ramen för kontinuerlig beståndsvård.
- Undvik alltför kraftig gallring och förkorta omloppstiden.
- · På områden som är utsatta för vindskador ska gödsling utföras först 2-3 år efter gallringen för att trädens rotsystem och stam ska vara tillräckligt starka för att tåla den större vindpåfrestningen. Risken för vindskador i gallringsskog är störst genast efter en gallring och en eventuell gödsling .
- Utför en svagare gallring än normalt i en 10-20 meter bred zon längs beståndskanter som är utsatta för vind. Den tätare vindkappan skyddar resten av beståndet för kraftiga vindbyar. Detsamma gäller avverkningar inom ramen för kontinuerlig beståndsvård.
- Beakta risken för vindskador och den dominerande vindriktningen vid avgränsningen av områden som ska förnyelseavverkas.
- Undvik stora skillnader i trädhöjd mellan grannfigurer.
- Bekämpa rottickan i enlighet med rekommendationerna. Ett bestånd som försvagats av rotticka är också känsligt för vindskador.
- Förnya ytan genom skogsodling ifall stormen har fällt också fröträden. Ett blandbestånd motstår både vind- och andra skador bättre än ett rent granbestånd.

# Förebyggande av vindskador 

## Lagen om bekämpning av skogsskador: bekämpning av vindskador

Lagen förpliktar skogsägaren att driva ut färskt, skadat barrträdsvirke om mängden virke överstiger 10 m³ för gran och 20 m³ för tall per hektar. I bestånd med en areal under en hektar tillämpas de här gränserna oberoende av figurens areal.
Om mängden skadat barrträdsvirke understiger den ovannämnda mängderna behöver man inte transportera bort träden ur skogen eftersom den risk enstaka träd medför är liten och drivningskostnaderna kan överstiga värdet av virket. Lagen om bekämpning av skogsskador tillämpas på samma områden som skogslagen. Om det uppstått skador på träd inom gränserna för en i skogslagen omnämnd särskilt viktig livsmiljö, kan träden lämnas kvar på ägarens ansvar, men en anmälan om detta bör i alla fall göras till Finlands skogscentral.

Kraftiga stormar kan orsaka omfattande skador som det inte går att förebygga med hjälp av skogsvårdsmetoder. Däremot är det möjligt att i viss mån förhindra skogsskador i vindutsatta lägen med god skogsbruksplanering och skogsvård. Hur stor risken för vindskador är beror först och främst på trädslaget, men också på om beståndet ligger nära en skogskant som är utsatt för vind. .

Bekämpning av vindskador

Förebyggande av vindskador 

Riskhantering vid kontinuerlig beståndsvård Många av de risker och de faktorer som man måste beakta vid behandlingen av skogen är gemensamma oberoende av skogsvårdsprincip. Vid kontinuerlig beståndsvård måste man fästa speciell uppmärksamhet vid att undvika drivningsskador och att bekämpa spridningen av rotticka samt att identifiera ståndorter där det är finns en risk att naturlig förnyelse kan misslyckas. En stor virkesproduktion är ingen garanti för lönsamhet Det går inte att bedöma den ekonomiska lönsamheten bara på basis av virkesproduktionen. Lönsamheten påverkas mest av de investeringar som gjorts i förhållande till intäkterna från virkesförsäljningen, när intäkterna fås, samt av förändringen i värdet av skogens virkeskapital. I de fall kontinuerlig beståndsvård lyckas bra i grandominerade bestånd, kan det trots en lägre virkesproduktion vara ett lönsammare alternativ än att förnya skogen genom skogsodlingPukkala T. 2018. Instructions for optimal any-aged forestry. Forestry: cpy015. . Det är lönsammare att ställa om till kontinuerlig beståndsvård när ett likåldrigt bestånd ännu inte uppnått förnyelsemognad och när det redan finns underväxt, eller när det finns goda förutsättningar att snabbt få upp en underväxtHietala, J., Kosenius, A-K., Rämö, A-K. &amp; Horne, P. 2014. Metsätalouden taloudellinen tulos eri kasvatustavoissa. PTT työpapereita 164.. Vi plock- och luckhuggning avverkas i huvudsak träd som uppnått stockdimension. Virkespriset kan därför antas vara högre än vid låggallring, men ändå lägre än vid kalavverkning. Det här resonemanget baserar sig på att det är svårare att utföra en avverkning i en flerskiktad skog än i en enskiktad, men stammarnas medelgrovlek är ändå så mycket större än i den låggallrade skogen att virkespriset blir högre. Kapital som är bundet i trädbeståndet Vid kontinuerlig beståndsvård måste man hålla skogen rätt gles för att det ska uppstå nya plantor och plantorna ska ha förutsättningar att utvecklas.&nbsp;Om skogen består av överståndare av tall eller björk eller av blandskog, kan den vara tätare om underväxten består av gran som tål beskuggning väl. Vid kontinuerlig beståndsvård är målet att i huvudsak avverka träd som nått stockdimensioner.&nbsp;Inkomstflödet är rätt stabilt vid avverkningarnaTahvonen, O. &amp; Rämö, J. 2016. Optimality of continuous cover vs. clear-cut regimes in managing forest resources. Canadian Journal of Forest Research, 2016, 46(7): 891-901..&nbsp;På längre sikt beror avverkningsmöjligheterna och virkesutfallet på hur skogsförnyelsen och de beståndsvårdande avverkningarna lyckats. Vid beståndsvård trädskiktsvis kommer största delen av intäkterna från förnyelseavverkningar och avkastningen på investeringarna i skogsvården att realiseras först efter flera årtionden. Vid en omställning från förnyelseavverkningar till plockhuggningar och luckhuggningar kan virkesutfallet minska för en tid. Mindre investeringar minskar den ekonomiska risken Avverkningarna vid kontinuerlig beståndsvård syftar till att främja plantsättning och att utveckla befintlig underväxt&nbsp;Saksa, T. &amp; Valkonen, S. 2011. Dynamics of seedling establishment and survival in uneven-aged boreal forests. Forest Ecology and Management Volume 261, Issue 8, 1409-1414..&nbsp;Investeringarna som görs för att få till stånd skogsförnyelse är små i motsats till beståndsvård trädskiktsvis där skogsförnyelsen, framförallt vid skogsodling, kräver investeringar. Vid beståndsvård trädskiktsvis finns det en risk att skogsägaren inte får den förväntade ränteavkastningen på sina investeringar. Vid kontinuerlig beståndsvård är investeringarna små och motsvarande risk är nästan obefintlig.&nbsp;Även vid&nbsp;beståndsvård trädskiktsvis går det att minska kostnaderna genom att använda naturlig förnyelse, men samtidigt går man miste om den nytta som skogsodling ger i form av snabb beståndsetablering och möjligheten att använda förädlat skogsodlingsmaterial. Om man går in för kontinuerlig beståndsvård på dikade torvmarker kan man ofta undvika iståndsättningsdikning eftersom det kvarstående beståndet genom sin avdunstning håller grundvattenytan på en tillräckligt låg nivå med tanke på trädens tillväxt. Virkets pris och kvalitet motsvarar kanske inte förväntningarna Vikeskvaliteten har betydelse för det pris skogsägaren får för sitt virke, även om virkeshandeln i allmänhet inte beaktar virkets kvalitet. Det finns olika synpunkter på det virke som kommer från skog där man tillämpat kontinuerlig beståndsvård. Det påstås bland annat att höggallring och plockhuggning ger bättre virkeskvalitet. Till en del stämmer detta, eftersom de medhärskande träd som lämnas kvar ofta har klenare kvistar än de härskande träd som avverkats. Virkeskvaliteten i en olikåldrig skog kan emellertid också bli sämre än i en likåldrig skog. I olikåldriga granbestånd växer plantorna vanligen långsamt vilket gör att det kan uppstå ansamlingar av kvistar i mitten av rotstocken vilket försämrar kvalitetenHuuskonen, S., Hynynen, J, &amp;amp; Valkonen, S. (toim.) 2014, Metsänkasvatus – menetelmät ja kannattavuus. Metsäkustannus Oy ja Metsäntutkimuslaitos.. Dessutom varierar årsringarnas tjocklek och virkets densitet mer än i likåldriga bestånd. Överståndare av tall producerar däremot grovt virke av god kvalitet då de tillåts växa vidare. De bestånd där man idag utför plock- och luckhuggningar har i de flesta fall ursprungligen varit enskiktade, vilket innebär att virket i dem kan ha andra egenskaper än bestånd som från början varit flerskiktade. Enligt vad vi viet idag kan man utgå ifrån att skötselprincipen på ståndorter som lämpar sig för tall inte har någon större betudelse för virkets kvalitet. Till skillnad från slut- och gallringsavverkningar i likåldrig skog finns ännu inte några sammanställningar beträffande virkespriser för stämplingsposter där man tillämpar kontinuerlig beståndsvård. Tillväxt- och produktionsmodellerna behöver ännu utvecklas Kalkylmetoderna och kunskapen om hur väl kontinuerlig beståndsvård lyckas och hur stor virkesproduktionen blir på olika ståndorter anses allmänt vila på en osäkrare grund än när man beräknar lönsamheten i beståndsvård trädskiktsvisHuuskonen, S., Hynynen, J, &amp; Valkonen, S. (toim.) 2014, Metsänkasvatus – menetelmät ja kannattavuus. Metsäkustannus Oy ja Metsäntutkimuslaitos.. För att utvärdera det ekonomiska resultatet, beståndsutvecklingen och virkesutfallet kan man använda olika kalkylprogram. För tillfället råder det brist på fritt tillgängliga kalkylprogram.&nbsp;Skogsvård är förknippad med många olika slags risker och det är svårt att beakta riskerna rättvist i lönsamhetskalkyler. Utgående från existerande tillväxt- och produktionsmodeller går det inte att förutsäga utvecklingen hos olikåldriga bestånd lika bra som hos likåldriga.&nbsp;Kunskapen beträffande skogsförnyelse och risker för skogsskador är mer knapphändig än för likåldriga skogar, liksom också de fördelar kontinuerlig beståndsvård innebär&nbsp;Hynynen J., Ojansuu R., Eerikäinen K. 2013. Metsänkäsittelyvaihtoehdot – mihin nykyiset kasvu- ja tuotosmallit riittävät? Metsätieteen aikakauskirja vuosikerta 2013 numero 1 artikkeli id 6037. .&nbsp;Många av riskerna och de faktorer man behöver beakta vid beståndsvården är ändå gemensamma för båda skogsvårdsmetoderna. Ingen förädlingsnytta vid naturlig förnyelse Förädlingsnyttan — högre tillväxt och bättre kvalitet — uteblir om förnyelsen av skogen baserar sig på naturligt uppkomna plantor. Detta är fallet både vid naturlig förnyelse beståndsvård trädskiktsvis och vid kontinuerlig beståndsvård.&nbsp;Å andra sidan ger en lyckad naturlig förnyelse ett rikt uppslag av plantor och den höga tätheten i plantskogen ger god virkeskvalitet.&nbsp;De bästa plantorna överlever eller så väljs de ut vid plantskogsvården och får fortsätta växa. Forskningen visar att plantor som härstammar från förädlat frö som kommer från fröplantager växer bättre än de som härstammar från så kallat beståndsfrö.&nbsp;Genom att använda förädlat skogsodlingsmaterial kan man få högre virkesproduktion med beståndsvård trädskiktsvis än vad man kan få med kontinuerlig beståndsvårdLundqvist, L. 2017. Tamm Review: Selection system reduces long-term volume growth in Fennoscandic uneven-aged Norway spruce forests. Forest Ecology and Management 391 (2017) 362–375..&nbsp;Förädlade frön och plantor kan ge 15–20 procent högre tillväxt jämfört med frön som samlats in från utvalda beståndJansson, G., Hansen J. K , Haapanen, M., Kvaalen, H. &amp; Steffenrem, A. 2016.The genetic and economic gains from forest tree breeding programmes in Scandinavia and Finland. Scandinavian Journal of Forest Research Volume 32, 2017 - Issue 4..&nbsp;Dessutom kan man genom förädling påverka trädens kvalitet och motståndskraft mot sjukdomar.&nbsp;Förädlat frö innehåller en mångsidig arvsmassa som härstammar från välväxande träd som valts ut i naturskog.&nbsp;Förädlat frö finns inte ännu tillgängligt för hela Finland. Få möjligheter att ta tillvara energivirke Vid beståndsvård trädskiktsvis är det möjligt att driva ut hyggesresterna och stubbarna i form av energived, men detta rekommenderas inte där man bedriver kontinuerlig beståndsvård. Vid kontinuerlig beståndsvård kan man däremot utnyttja stamved för energiproduktion i sådana fall där det inte är lönsamt eller möjligt att utnyttja stammarna som gagnvirke.  Särskilt viktigt att undvika drivningsskador De faktorer som har störst inverkan på antalet drivningsskador är hur drivningsplaneringen och drivningsarbetet utförs, tidpunkten för drivningen och drivningsförhållandena. Drivningsskador orsakar kvalitetsförluster i det kvarvarande beståndet och gynnar spridningen av rötsvampar. Vid plockhuggning är risken för drivningsskador stor i och med att man är tvungen att avverka stora träd mitt bland de mindre träd som ska lämnas kvar. De små träd som skadas kan sällan utvecklas till värdefulla stockträd. Det finns rapporter om att av de träd som har en diameter på 5-20 cm skadas 10-20 % i samband med maskinell plockhuggningSirén, M., Hyvönen, J. &amp;amp; Surakka, H. 2015. Tree damage in mechanized uneven-aged selection cuttings. Croatian Journal of Forest Engineering 36(1): 33-42.. Risken för markskador längs körstråken är särskilt stor vid plockhuggning på torvmark där samma körstråksnät används vid påföljande avverkningar. På torvmark hinner naturen inte återställa spårbildningen mellan avverkningarna. Den täta underväxten gör det ofta också svårt att risa körstråken ordentligt. Lönsamheten på dikad torvmark Virkesproduktion på torvmark är i allmänhet mindre lönsam än på momark eftersom virkesdrivningen är besvärligare och virkesutfallet per hektar är mindre. Dessutom är ofta stockarnas kvalitet sämre än på momark, särskilt för tall. Allt det här gör stämplingsposterna mindre attraktiva på marknaden och kan göra att priset på virket blir lägre. Utöver det här utgör iståndsättandet av diken och därtill hörande vattenvårdsåtgärder en betydande kostnad. I synnerhet på lågproduktiva torvmarker är det därför svårt att täcka kostnaderna för investeringarna, vilket innebär att kontinuerlig beståndvård kan utgöra det enda alternativet för en lönsam virkesproduktion.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## Riskhantering vid kontinuerlig beståndsvård

Många av de risker och de faktorer som man måste beakta vid behandlingen av skogen är gemensamma oberoende av skogsvårdsprincip. Vid kontinuerlig beståndsvård måste man fästa speciell uppmärksamhet vid att undvika drivningsskador och att bekämpa spridningen av rotticka samt att identifiera ståndorter där det är finns en risk att naturlig förnyelse kan misslyckas.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## En stor virkesproduktion är ingen garanti för lönsamhet

Det går inte att bedöma den ekonomiska lönsamheten bara på basis av virkesproduktionen. Lönsamheten påverkas mest av de investeringar som gjorts i förhållande till intäkterna från virkesförsäljningen, när intäkterna fås, samt av förändringen i värdet av skogens virkeskapital.
I de fall kontinuerlig beståndsvård lyckas bra i grandominerade bestånd, kan det trots en lägre virkesproduktion vara ett lönsammare alternativ än att förnya skogen genom skogsodling. Det är lönsammare att ställa om till kontinuerlig beståndsvård när ett likåldrigt bestånd ännu inte uppnått förnyelsemognad och när det redan finns underväxt, eller när det finns goda förutsättningar att snabbt få upp en underväxt.
Vi plock- och luckhuggning avverkas i huvudsak träd som uppnått stockdimension. Virkespriset kan därför antas vara högre än vid låggallring, men ändå lägre än vid kalavverkning. Det här resonemanget baserar sig på att det är svårare att utföra en avverkning i en flerskiktad skog än i en enskiktad, men stammarnas medelgrovlek är ändå så mycket större än i den låggallrade skogen att virkespriset blir högre.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## Kapital som är bundet i trädbeståndet

Vid kontinuerlig beståndsvård måste man hålla skogen rätt gles för att det ska uppstå nya plantor och plantorna ska ha förutsättningar att utvecklas. Om skogen består av överståndare av tall eller björk eller av blandskog, kan den vara tätare om underväxten består av gran som tål beskuggning väl.
Vid kontinuerlig beståndsvård är målet att i huvudsak avverka träd som nått stockdimensioner. Inkomstflödet är rätt stabilt vid avverkningarna. På längre sikt beror avverkningsmöjligheterna och virkesutfallet på hur skogsförnyelsen och de beståndsvårdande avverkningarna lyckats. Vid beståndsvård trädskiktsvis kommer största delen av intäkterna från förnyelseavverkningar och avkastningen på investeringarna i skogsvården att realiseras först efter flera årtionden.
Vid en omställning från förnyelseavverkningar till plockhuggningar och luckhuggningar kan virkesutfallet minska för en tid.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## Mindre investeringar minskar den ekonomiska risken

Avverkningarna vid kontinuerlig beståndsvård syftar till att främja plantsättning och att utveckla befintlig underväxt . Investeringarna som görs för att få till stånd skogsförnyelse är små i motsats till beståndsvård trädskiktsvis där skogsförnyelsen, framförallt vid skogsodling, kräver investeringar.
Vid beståndsvård trädskiktsvis finns det en risk att skogsägaren inte får den förväntade ränteavkastningen på sina investeringar. Vid kontinuerlig beståndsvård är investeringarna små och motsvarande risk är nästan obefintlig. Även vid beståndsvård trädskiktsvis går det att minska kostnaderna genom att använda naturlig förnyelse, men samtidigt går man miste om den nytta som skogsodling ger i form av snabb beståndsetablering och möjligheten att använda förädlat skogsodlingsmaterial.
Om man går in för kontinuerlig beståndsvård på dikade torvmarker kan man ofta undvika iståndsättningsdikning eftersom det kvarstående beståndet genom sin avdunstning håller grundvattenytan på en tillräckligt låg nivå med tanke på trädens tillväxt.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## Virkets pris och kvalitet motsvarar kanske inte förväntningarna

Vikeskvaliteten har betydelse för det pris skogsägaren får för sitt virke, även om virkeshandeln i allmänhet inte beaktar virkets kvalitet. Det finns olika synpunkter på det virke som kommer från skog där man tillämpat kontinuerlig beståndsvård. Det påstås bland annat att höggallring och plockhuggning ger bättre virkeskvalitet. Till en del stämmer detta, eftersom de medhärskande träd som lämnas kvar ofta har klenare kvistar än de härskande träd som avverkats.
Virkeskvaliteten i en olikåldrig skog kan emellertid också bli sämre än i en likåldrig skog.
I olikåldriga granbestånd växer plantorna vanligen långsamt vilket gör att det kan uppstå ansamlingar av kvistar i mitten av rotstocken vilket försämrar kvaliteten. Dessutom varierar årsringarnas tjocklek och virkets densitet mer än i likåldriga bestånd. Överståndare av tall producerar däremot grovt virke av god kvalitet då de tillåts växa vidare.

De bestånd där man idag utför plock- och luckhuggningar har i de flesta fall ursprungligen varit enskiktade, vilket innebär att virket i dem kan ha andra egenskaper än bestånd som från början varit flerskiktade. Enligt vad vi viet idag kan man utgå ifrån att skötselprincipen på ståndorter som lämpar sig för tall inte har någon större betudelse för virkets kvalitet.
Till skillnad från slut- och gallringsavverkningar i likåldrig skog finns ännu inte några sammanställningar beträffande virkespriser för stämplingsposter där man tillämpar kontinuerlig beståndsvård.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## Tillväxt- och produktionsmodellerna behöver ännu utvecklas

Kalkylmetoderna och kunskapen om hur väl kontinuerlig beståndsvård lyckas och hur stor virkesproduktionen blir på olika ståndorter anses allmänt vila på en osäkrare grund än när man beräknar lönsamheten i beståndsvård trädskiktsvis.
För att utvärdera det ekonomiska resultatet, beståndsutvecklingen och virkesutfallet kan man använda olika kalkylprogram. För tillfället råder det brist på fritt tillgängliga kalkylprogram. Skogsvård är förknippad med många olika slags risker och det är svårt att beakta riskerna rättvist i lönsamhetskalkyler.
Utgående från existerande tillväxt- och produktionsmodeller går det inte att förutsäga utvecklingen hos olikåldriga bestånd lika bra som hos likåldriga. Kunskapen beträffande skogsförnyelse och risker för skogsskador är mer knapphändig än för likåldriga skogar, liksom också de fördelar kontinuerlig beståndsvård innebär . Många av riskerna och de faktorer man behöver beakta vid beståndsvården är ändå gemensamma för båda skogsvårdsmetoderna.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## Ingen förädlingsnytta vid naturlig förnyelse

Förädlingsnyttan — högre tillväxt och bättre kvalitet — uteblir om förnyelsen av skogen baserar sig på naturligt uppkomna plantor. Detta är fallet både vid naturlig förnyelse beståndsvård trädskiktsvis och vid kontinuerlig beståndsvård. Å andra sidan ger en lyckad naturlig förnyelse ett rikt uppslag av plantor och den höga tätheten i plantskogen ger god virkeskvalitet. De bästa plantorna överlever eller så väljs de ut vid plantskogsvården och får fortsätta växa.
Forskningen visar att plantor som härstammar från förädlat frö som kommer från fröplantager växer bättre än de som härstammar från så kallat beståndsfrö. Genom att använda förädlat skogsodlingsmaterial kan man få högre virkesproduktion med beståndsvård trädskiktsvis än vad man kan få med kontinuerlig beståndsvård. Förädlade frön och plantor kan ge 15–20 procent högre tillväxt jämfört med frön som samlats in från utvalda bestånd. Dessutom kan man genom förädling påverka trädens kvalitet och motståndskraft mot sjukdomar. Förädlat frö innehåller en mångsidig arvsmassa som härstammar från välväxande träd som valts ut i naturskog. Förädlat frö finns inte ännu tillgängligt för hela Finland.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## Få möjligheter att ta tillvara energivirke

Vid beståndsvård trädskiktsvis är det möjligt att driva ut hyggesresterna och stubbarna i form av energived, men detta rekommenderas inte där man bedriver kontinuerlig beståndsvård. Vid kontinuerlig beståndsvård kan man däremot utnyttja stamved för energiproduktion i sådana fall där det inte är lönsamt eller möjligt att utnyttja stammarna som gagnvirke.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## Särskilt viktigt att undvika drivningsskador

De faktorer som har störst inverkan på antalet drivningsskador är hur drivningsplaneringen och drivningsarbetet utförs, tidpunkten för drivningen och drivningsförhållandena. Drivningsskador orsakar kvalitetsförluster i det kvarvarande beståndet och gynnar spridningen av rötsvampar.
Vid plockhuggning är risken för drivningsskador stor i och med att man är tvungen att avverka stora träd mitt bland de mindre träd som ska lämnas kvar. De små träd som skadas kan sällan utvecklas till värdefulla stockträd. Det finns rapporter om att av de träd som har en diameter på 5-20 cm skadas 10-20 % i samband med maskinell plockhuggning.
Risken för markskador längs körstråken är särskilt stor vid plockhuggning på torvmark där samma körstråksnät används vid påföljande avverkningar. På torvmark hinner naturen inte återställa spårbildningen mellan avverkningarna. Den täta underväxten gör det ofta också svårt att risa körstråken ordentligt.

# Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

## Lönsamheten på dikad torvmark

Virkesproduktion på torvmark är i allmänhet mindre lönsam än på momark eftersom virkesdrivningen är besvärligare och virkesutfallet per hektar är mindre. Dessutom är ofta stockarnas kvalitet sämre än på momark, särskilt för tall. Allt det här gör stämplingsposterna mindre attraktiva på marknaden och kan göra att priset på virket blir lägre. Utöver det här utgör iståndsättandet av diken och därtill hörande vattenvårdsåtgärder en betydande kostnad.
I synnerhet på lågproduktiva torvmarker är det därför svårt att täcka kostnaderna för investeringarna, vilket innebär att kontinuerlig beståndvård kan utgöra det enda alternativet för en lönsam virkesproduktion.

Det är lättare och mer ekonomiskt lönsamt att ställa om från beståndsvård trädskiktsvis till kontinuerlig beståndsvård om det redan från tidigare finns ett plantuppslag eller underväxt samt ett livskraftigt och flerskiktat trädbestånd av god kvalitet på objektet.
Konkurrensförmågan hos kontinuerlig beståndsvård blir bättre jämfört med beståndsvård trädskiktsvis då skogsvårdskostnaderna ökar, skillnaden mellan priset på stock och massaved ökar, räntekravet höjs och ståndorten och klimatet är sämre.

Kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsmetod

Det är lättare och mer ekonomiskt lönsamt att ställa om från beståndsvård trädskiktsvis till kontinuerlig beståndsvård om det redan från tidigare finns ett plantuppslag eller underväxt samt ett livskraftigt och flerskiktat trädbestånd av god kvalitet på objektet.

Konkurrensförmågan hos kontinuerlig beståndsvård blir bättre jämfört med beståndsvård trädskiktsvis då skogsvårdskostnaderna ökar, skillnaden mellan priset på stock och massaved ökar, räntekravet höjs och ståndorten och klimatet är sämre.

 

Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

Det är viktigt att säkerställa arbetets kvalitet i alla arbetsskeden Den som utför arbetet, d.v.s. för det mesta den som erbjuder skogstjänster eller skogsägaren, följer i allmänhet själv upp kvaliteten på arbetet. Den som utför arbetet rekommenderas att följa upp kvaliteten som självgranskning. En självverksam skogsägare kan mäta kvaliteten på sitt arbete på samma som skogstjänstföretagaren. Kvaliteten på skogsvård och drivning följs upp med olika metoderSkogsägaren kan utvärdera kvaliteten på skogsvårdsarbeten och jämföra med de kriterier och mängder som ingår i avtalet om virkeshandel eller skogsvårdsarbeten. Skogsägaren kan i första hand följa med kvaliteten på åtgärden: genom att be tjänsteleverantören om uppgifter om utförande av arbetet och granska materialet han eller hon får. Materialet kan bestå av till exempel mätbevis, kartor över utfört arbete och olika kvalitetsrapporter.genom att uppskatta arbetets kvalitet med hjälp av arbesslagsvisa kvalitetsindikatorer i rekommendationerna för skogsvård.Man kan uppskatta arbetets kvalitet genom okulär kontroll eller genom att mäta kvalitetsegenskaper. Vid mätningen kan man använda traditionella redskap såsom måttband med saxkrok, provytekäpp eller relaskop. Skogsägaren kan utvärdera kvalitetsegenskaperna själv eller be en utomstående expert göra uppskattningen. Om kvaliteten inte överensstämmer med det som överenskommits är det skäl att reagera och kontakta tjänsteleverantören. Faktorer som inverkar på kvaliteten hos skogsvårdenInom skogsvården byggs åtgärderna upp av arbetsskeden som följer på varandra. Detta leder till att försummande eller dåligt utförande av en åtgärd försvårar ett högkvalitativt utförande av kommande åtgärder. Följande faktorer inverkar på kvaliteten hos en åtgärd: hur bra den valda metoden lämpar sig för objektetutgångsläget och åtgärdshistoriken i skogentidpunkt för åtgärden ur en skogsvårdsmässig synpunkttidpunkt för åtgärden vad gäller årstid och väderleksförhållanden.Rätt inriktade skogsvårdsåtgärder och första gallringar av hög kvalitet som utförs vid rätt tidpunkt säkerställer en bra tillväxt och ekonomisk avkastning hos trädbeståndet. Ett utförande av hög kvalitet innefattar att de mål man ställt för naturvård och rekreationsbruk av skogen förverkligas. Att följa med kvaliteten på olika arbeten Då man utvärderar kvaliteten vid olika skogsvårdsarbeten kan man använda sig av okulär uppskattning, mätning eller de uppgifter om arbetets utförande som ingår i tillgängliga data från skogsmaskiner. Man kan ocksä samla in data om utfört arbete t.ex. med hjälp av fotografering från drönare. Mätningar behövs som stöd för okulär uppskattningNär det gäller skogsodling och vård av plantskog rekommederas det att samla in mätningsuppgifter förutom att uppskatta arbetet okulärt. Ett vanligt sätt är att göra provytemätningar på arbetsplatsen. Man kan till exemper mäta antalet odlingspunkter efter markberedning, antalet planterade plantor eller tätheten hos beståndet efter åtgärd. Vid sidan av mätningen kan man utvärdera också andra faktorer som inverkar på kvaliteten, såsom till exempel odlingspunkternas kvalitet eller skador på trädbestånd som lämnas att växa. Traditionella cirkelprovytor fungerar på förnyelseytor och i plantskogarDet är enklast att mäta antalet odlingspunkter, antalet odlade plantor eller mängden stammar som lämnas att växa med hjälp av en provyta med en radie på 3,99 meter. Alternativt kan man använda en provyta med en radie på 5,64 meter. Ett grövre bestånd är glesare, vilket leder till att relaskopmätning är ett bättre sätt att mäta beståndets grundyta, d.v.s. mängd. Relaskopet är ett bra hjälpmedel för att uppskatta gallringsbehovet hos ett grövre bestånd eller mängden virke efter gallring. Härvid kontrollerar man att mängderna motsvarar gallringsmallarna i rekomendationerna för skogsvård eller annan överenskommen täthet. Fäst uppmärksamhet vid uppfyllandet av kraven och rätta valDå man utvärderar kvaliteten från skogsvårds- och naturvårdssynpunkt fäster man uppmärksamhet vid: hur planeringen av arbetet lyckats vad gäller tidpunkten för arbetet och hur bra den valda metoden lämpar sig för objektethur man följt kraven i certifieringen och lagstiftingen (skogslagen, vattenlagen, miljöskyddslagen och naturvårdslagen)kvaliteten på utförandet jämfört med praxis i rekommendationerna för skogsvårdhur skogsägarens mål nås på objektet.Man utvärderar egenskaper hos beståndet som lämnas att växa: beståndets täthet, trädslagsförhållanden och rumslig fördelning. Den åtgärdsvisa beskrivningen av kvalitetshantering i rekommendationerna för skogsvård ger en bra utgångspunkt för kvalitetsuppföljningen. Instruktioner för kvalitetsuppföljningen finns här: Kvalitetsstyrning inom skogsvård _ Utförande. Egenövervakning av arbetet är en viktig del av en skogsvård av hög kvalitet. Det är bra att skogsarbetaren försäkrar sig om till exempel rätt täthet hos beståndet vid plantskogsvård. Bild: © Erkki Oksanen.

Runkoluku kuvaa metsässä olevien puiden määrää hehtaarilla.

Lämplig beståndstäthet i plantskogar och ung skog bedöms med hjälp av stamantalet. Stamantalet mäts med hjälp av cirkelprovytor. Provytans radie kan vara till exempel 3,99 meter. I detta fall multipliceras antalet träd på provytan med 200, vilket ger stamantalet per hektar.

Metsikössä sadan paksuimman puun keskipituutta (m) hehtaarilla kutsutaan valtapituudeksi. Valtapituutta käytetään arvioidessa metsikön harvennustarvetta ja kasvatuskelpoisuutta.

Den övre höjden kan mätas genom att lägga ut provytor med en radie på 5,64 meter och på varje provyta mäta det grövsta trädets höjd. Den övre höjden används i gallringsmallarna tillsammans med grundytan.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Det är viktigt att säkerställa arbetets kvalitet i alla arbetsskeden

Den som utför arbetet, d.v.s. för det mesta den som erbjuder skogstjänster eller skogsägaren, följer i allmänhet själv upp kvaliteten på arbetet. Den som utför arbetet rekommenderas att följa upp kvaliteten som självgranskning. En självverksam skogsägare kan mäta kvaliteten på sitt arbete på samma som skogstjänstföretagaren.
**Kvaliteten på skogsvård och drivning följs upp med olika metoder**Skogsägaren kan utvärdera kvaliteten på skogsvårdsarbeten och jämföra med de kriterier och mängder som ingår i avtalet om virkeshandel eller skogsvårdsarbeten.
Skogsägaren kan i första hand följa med kvaliteten på åtgärden:
1 . genom att be tjänsteleverantören om uppgifter om utförande av arbetet och granska materialet han eller hon får. Materialet kan bestå av till exempel mätbevis, kartor över utfört arbete och olika kvalitetsrapporter.
2 . genom att uppskatta arbetets kvalitet med hjälp av arbesslagsvisa kvalitetsindikatorer i rekommendationerna för skogsvård.

Man kan uppskatta arbetets kvalitet genom okulär kontroll eller genom att mäta kvalitetsegenskaper. Vid mätningen kan man använda traditionella redskap såsom måttband med saxkrok, provytekäpp eller relaskop. Skogsägaren kan utvärdera kvalitetsegenskaperna själv eller be en utomstående expert göra uppskattningen.
Om kvaliteten inte överensstämmer med det som överenskommits är det skäl att reagera och kontakta tjänsteleverantören.
**Faktorer som inverkar på kvaliteten hos skogsvården**Inom skogsvården byggs åtgärderna upp av arbetsskeden som följer på varandra. Detta leder till att försummande eller dåligt utförande av en åtgärd försvårar ett högkvalitativt utförande av kommande åtgärder.

Följande faktorer inverkar på kvaliteten hos en åtgärd:
- hur bra den valda metoden lämpar sig för objektet
- utgångsläget och åtgärdshistoriken i skogen
- tidpunkt för åtgärden ur en skogsvårdsmässig synpunkt
- tidpunkt för åtgärden vad gäller årstid och väderleksförhållanden.
Rätt inriktade skogsvårdsåtgärder och första gallringar av hög kvalitet som utförs vid rätt tidpunkt säkerställer en bra tillväxt och ekonomisk avkastning hos trädbeståndet. Ett utförande av hög kvalitet innefattar att de mål man ställt för naturvård och rekreationsbruk av skogen förverkligas.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Att följa med kvaliteten på olika arbeten

Då man utvärderar kvaliteten vid olika skogsvårdsarbeten kan man använda sig av okulär uppskattning, mätning eller de uppgifter om arbetets utförande som ingår i tillgängliga data från skogsmaskiner. Man kan ocksä samla in data om utfört arbete t.ex. med hjälp av fotografering från drönare.
**Mätningar behövs som stöd för okulär uppskattning**När det gäller skogsodling och vård av plantskog rekommederas det att samla in mätningsuppgifter förutom att uppskatta arbetet okulärt. Ett vanligt sätt är att göra provytemätningar på arbetsplatsen.
Man kan till exemper mäta antalet odlingspunkter efter markberedning, antalet planterade plantor eller tätheten hos beståndet efter åtgärd. Vid sidan av mätningen kan man utvärdera också andra faktorer som inverkar på kvaliteten, såsom till exempel odlingspunkternas kvalitet eller skador på trädbestånd som lämnas att växa.

**Traditionella cirkelprovytor fungerar på förnyelseytor och i plantskogar**Det är enklast att mäta antalet odlingspunkter, antalet odlade plantor eller mängden stammar som lämnas att växa med hjälp av en provyta med en radie på 3,99 meter. Alternativt kan man använda en provyta med en radie på 5,64 meter.
Ett grövre bestånd är glesare, vilket leder till att relaskopmätning är ett bättre sätt att mäta beståndets grundyta, d.v.s. mängd. Relaskopet är ett bra hjälpmedel för att uppskatta gallringsbehovet hos ett grövre bestånd eller mängden virke efter gallring. Härvid kontrollerar man att mängderna motsvarar gallringsmallarna i rekomendationerna för skogsvård eller annan överenskommen täthet.

**Fäst uppmärksamhet vid uppfyllandet av kraven och rätta val**Då man utvärderar kvaliteten från skogsvårds- och naturvårdssynpunkt fäster man uppmärksamhet vid:
- hur planeringen av arbetet lyckats vad gäller tidpunkten för arbetet och hur bra den valda metoden lämpar sig för objektet
- hur man följt kraven i certifieringen och lagstiftingen (skogslagen, vattenlagen, miljöskyddslagen och naturvårdslagen)
- kvaliteten på utförandet jämfört med praxis i rekommendationerna för skogsvård
- hur skogsägarens mål nås på objektet.
Man utvärderar egenskaper hos beståndet som lämnas att växa: beståndets täthet, trädslagsförhållanden och rumslig fördelning. Den åtgärdsvisa beskrivningen av kvalitetshantering i rekommendationerna för skogsvård ger en bra utgångspunkt för kvalitetsuppföljningen.

Instruktioner för kvalitetsuppföljningen finns här: [Kvalitetsstyrning inom skogsvård \_ Utförande.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/metsanhoidon-laadunhallinta/toteutus)

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## I ett skriftligt avtal av hög kvalitet har man kommit överens om

- hur man håller kontakt (kontaktpersoner och -uppgifter samt på vilket sätt man håller kontakt)
- vad som görs, d.v.s. på vilket sätt arbetet utförs
- var man arbetar, d.v.s. avgränsning av behandlingsområdet för olika arbetsslag
- under vilken tidsperiod arbetet utförs eller när arbetet senast är klart
- en uppskattning av skogsägarens inkomster och utgifter
- kvalitetskriterier som tillämpas och förfaringssätt ifall kvalitetskraven inte uppfylls
- hur man beaktar skogsägarens specialönskemål
- instruktioner för säkra besök på arbetsplatsen.

Ett avtal ger en trygghet när både skogsägaren och den som erbjuder tjänster känner till vilka mål vardera parten har. Den som erbjuder tjänster ska se till att de saker som ni har kommit överens om också framförs till den som utför arbetet.
Till god kommunikation hör att den som erbjuder tjänsten meddelar skogsägaren när arbetet påbörjas och när det är slutfört, samt hur arbetet framskrider. Dessutom bör skogsägaren få en beskrivning av hur väl arbetet har utfallit. Responsen från skogsägaren främjar utvecklingen av kvaliteten inom skogsvården. Det är också bra att ge positiv respons och säga tack för väl utfört arbete.

Puukaupan tai metsänhoitopalveluiden sopimuksessa on suositeltavaa kuvata selkeästi palvelun laatuvaatimukset ja ehdot. Metsänomistajan erityistoiveet on hyvä kirjata sopimukseen etenkin, jos ne poikkeavat yleisistä toimintatavoista.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Mätning med cirkelprovytor

- Man använder sig allmänt av cirkelprovytor med en radie på 3,99 meter (koefficient 200) eller 5,64 meter (koefficient 100). Ett enkelt hjälpmedel vid provytemätning är en provytekäpp av rätt längd.
- Provytor kan placeras slumpmässigt eller systematiskt genom att röra sig rakt över området och ta provytor med jämna mellanrtum.
- Det är skäl att ta flera provytor för att få en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av egenskaperna i medeltal på objektet. I allmänhet ger redan 7–10 provytor från en arbetsplats en bra bild av kvaliteten och variationen inom området.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Mätning av bestånd i gallringsskog med hjälp av relaskopprovyta

Virkesmängden i gallringsskogar kan uppskattas med relaskop. Relaskopmätning är ett snabbt sätt att uppskatta grundytan, som är ett mått på beståndets täthet.
Grundyta är ett mått på den sammanlagda genomskärningsytan av träden (på en höjd av 1,3 m), uttryckt i m²/ha. Beståndets grundyta jämförs med stämplingsgränsen i gallringsmallarna då man planerar en gallring, och gränsen för kvarvarande bestånd då man utvärderar drivingskvaliteten efter avverkning.

Mera instruktioner för egenvövervakning (på finska): [Metsänhoitotöiden omavalvontaoppaasta](http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020111189912).

Metsänhoidon laatua voidaan arvioida tekemällä työmaalle mittauksia koealoilta. Mitä enemmän koealoja mitataan, sitä luotettavammaksi mittaustulos muodostuu.

Vid kvalitetshantering av skogsförnyelse utvärderar man förutom kvaliteten på det utförda arbetet också hur väl planeringen av arbetet har lyckats. På en yta som förnyats genom skogsodling utvärderar man utförandet av markberedningen och resultatet av sådden eller planteringen.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Mätning av bestånd i gallringsskog med hjälp av relaskopprovyta

##  [Metsänuudistamisen laatukriteerit metsänhoidon suosituksissa](/fi/node/3666)

Table
| Kriteeri | Laadun kuvaus |
| --- | --- |
| Uudistamisen suunnittelu | Uudistamisen suunnittelu |
| Uudistamistoimet on toteutettu viivyttelemättä | Maanmuokkaus ja viljelytyöt on tehty viivyttelemättä uudistushakkuun jälkeen, viimeistään kahden kasvukauden jälkeen uudistushakkuusta.  |
| Uudistamismenetelmä on kohteelle soveltuva | Uudistamismenetelmä on valittu kohteelle sopivaksi, huomioiden kasvupaikka ja maalaji sekä niiden vaihtelu kohteella, suositusten mukaisesti. Kohteen tuhoriskit ja niiden todennäköisyys on huomioitu. Puulajin ja uudistamismenetelmä valinta. |
| Uudistamisalan luonnonhoito on huomioitu | Uudistamisalan suojavyöhykkeet, säästöpuut ja muut mahdolliset luontokohteet ovat rajattu pois uudistusalasta. Ohjeet luonnonhoitoon on annettu. |
| Viljely on tehty jalostetulla materiaalilla | Viljelyssä on käytetty jalostettua alkuperää olevia taimia tai siemeniä näiden saatavuuden mukaan. |
| Vesiensuojelusuunnitelma ja ojitusilmoitus on tehty tarvittaessa | Maanmuokkauksen täydentävät toimet on suunniteltu ja ohjattu käyttämään tarvittavia vesiensuojelutoimia.Ojienkunnostus kohteille on laadittu riittävät vesiensuojelutoimet, ja on tehty vesiensuojelusuunnitelma ja ojitusilmoitus. |
| On varmistettu, että lähtökohdat uudistamiselle ovat kunnossa.  | Uudistamista haittaava pienpuusto on raivattu tarvittaessa. Kohteella ei esiinny puunkasvua haittaavaa ravinne-epätasapainoa tai siitä ollaan huolehtimassa. Hakkuutähteet eivät merkittävästi haittaa uudistamista. |
| Maanmuokkauksen työnjälki | Maanmuokkauksen työnjälki |
| Maanmuokkaus on kohteelle sopiva ja laadukkaasti toteutettu | Tavoitteen mukainen kasvupaikalle ja maalajille soveltuva määrä menetelmän mukaisia laadukkaita viljelypaikkoja on tehty. Maanmuokkausta ei ole toteutettu tarpeettoman voimakkaana ja muokkausjälki on tavoitteiden mukainen. Kasvatuskelpoisia luonnontaimia on mahdollisuuksien mukaan säästetty.Maanmuokkauksen toteutus. |
| Tarvittaessa täydentävien muokkaustapoja on käytetty  | Tarvittaessa täydentäviä muokkaustapoja on käytetty ja samalla on huolehdittu vesitalouden järjestelyistä ja niihin liittyvistä vesiensuojelutoimista. Vesiensuojelu maanmuokkauksessa. Jos ojituksia, ojitus- ja naveromätästystä on toteutettu, on ojaverkosto tehty mahdollisimman suppeana ja vain siihen syvyyteen, joka on ollut välttämätöntä metsän kasvun varmistamiseksi.  |
| Vesiensuojelu on toteutettu suunnitelman mukaisesti | Ojien kunnostuksessa on noudatettu laadittua suunnitelmaa. |
| Viljelyn työnjälki | Viljelyn työnjälki |
| Viljely on kohteelle sopiva ja laadukkaasti toteutettu | Tavoitteen mukainen ja sopiva määrä kasvupaikalle ja maalajille tarkoitettuja puulajeja on viljelty. Metsänviljely istuttamalla ja kylvämällä. |
| Viljelymateriaali on varastoitu ja säilytetty oikein | Viljelymateriaali on säilytetty ja varastoitu oikein.  |
| Istutustiheys ja siemenmäärä on tarkoituksen mukainen | Viljely on toteutettu sopivalla taimi/siemen määrällä, joka huomioi lähtökohdat, käytetyt menetelmät ja tavoitteet. |
| On viljelty maanmuokkausmenetelmän mukaisiin kohtiin | Viljely on toteutettu laadukkaille viljelypaikoille eli istutus on tehty mättään/laikun keskelle.Puulajisekoituksen mahdollistamiseksi osa muokatuista viljelypaikoista on voinut jäädä viljelemättä taimettuen luontaisesti, sekä on voitu käyttää sekaviljelytekniikoita.  |
| Taimet on istutettu oikein | Taimet ovat istutettu sopivan syvään niin, että paakun päälle tulee 3-6 cm kivennäismaata. Istutetut taimet on tiivistetty, jolloin ne eivät irtoa, jos tainta nykäistään kevyesti. |
| Taimien pakkausmateriaalit on kuljetettu pois ja kierrätetty asianmukaisesti. | Taimilaatikot on tuotu pois uudistusalalta ja kierrätetty asianmukaisesti. |
| Luontainen uudistaminen | Luontainen uudistaminen |
| Luontaisen uudistamisen onnistumisen edellytykset on varmistettu | Luontaisen uudistamisen alalle on tehty kevyt maanmuokkaus, tai kohteen luontainen uudistuminen on muutoin mahdollista. Siemenpuut ovat hyvälaatuisia (suorarunkoisia, vähäoksaisia,  elinvoimaiset latvukset) ja ne ovat uudistusalalla sijainniltaan ja määrällisesti suositusten mukaiset.   |
| Luonnonhoidon toteutus | Luonnonhoidon toteutus |
| Tärkeät luontokohteet ja erityiset lajiesiintymät on turvattu | Monimuotoisuudelle tärkeät luontokohteet sekä erityiset lajiesiintymät on turvattu rajaamalla pois uudistusalasta. |
| Säästö- ja lahopuita sekä suojatiheikköjä on jätetty tai tehty | Säästöpuita ja säästöpuuryhmiä on jätetty tavoitteen mukaisesti. Lahopuut on säästetty ja niitä on varottu. Tekopökkelöitä on tehty tarvittava määrä.On huolehdittu, ettei järeitä maalahopuita ole rikottu. On huolehdittu, ettei ole muokattu alle kahden metrin päästä eläviä säästöpuita. |
| Suoja- ja vaihettumisvyöhykkeitä on jätetty | Vesien varsille on jätetty suojavyöhykkeet.Soiden reunoille on jätetty vaihettumisvyöhykkeet. Monimuotoisuutta on edistetty pellon reunavyöhykkeellä mahdollisuuksien mukaan. |

Metsänuudistamisen laatuun on tärkeää kiinnittää huomiota heti siinä vaiheessa, kun metsän uudistushakkuusta päätetään. Uudistamisvaiheeseen sisältyy uudistamismenetelmän valinta ja siihen liittyvien toimenpiteiden suunnittelu.
Uudistamistapaa ja -menetelmää suunnitellessa on tärkeää ottaa huomioon kohteen ominaispiirteet (esimerkiksi kasvupaikka, maalaji, kivisyys ja vesitalous), metsänomistajan tavoitteet sekä mahdolliset erityispiirteet.

Det rekommenderas att följande synpunkter tas i beaktande vid planering av plantskogsvård
- behov och tidpunkt för åtgärden
- hur naturhänsynen tas i beaktande: till exempel viltbuskage/snår och säkerställande av ett varierande lövträdsbestånd
- skaderisker: hjortdjur, rotticka och snöskador
- skogsägarens mål.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Mätning av bestånd i gallringsskog med hjälp av relaskopprovyta

##  [Taimikonhoidon laatukriteerit metsänhoidon suosituksissa](/fi/node/3667)

Table
| Kriteeri | Laadun kuvaus |
| --- | --- |
| Taimikonhoidon suunnittelu | Taimikonhoidon suunnittelu |
| Taimikonhoito on tehty oikea-aikaisesti | Toimenpide on ajoitettu metsänhoidon suositusten mukaisesti. Varhaisperkaus yleensä 4-5 vuotta ja taimikonharvennus yleensä 10-12 vuotta uudistamisesta, pohjoisemmassa ja karummilla kankailla hieman myöhemmin.Katso tarkemmin: varhaisperkaus ja taimikonharvennus. |
| Valittu taimikonhoitomenetelmä on kohteelle soveltuva | Kohteelle on suunniteltu oikea taimikonhoitotoimenpide, varhaisperkaus voi joillain kohteilla jäädä välistä.  |
| Luonnonhoito on huomioitu ja ohjeistettu | Taimikonhoidon toteuttajille on ohjeistettu kohteella huomioitava luonnonhoito tarvittavilla kartoilla yms. |
| Työnjälki varhaisperkaus | Työnjälki varhaisperkaus |
| Kasvatettavien taimien kasvuedellytykset on varmistettu | Kasvatettavien taimien ympärystö on raivattu kilpailevasta kasvustosta, eritoten lehtipuuvesakosta, 1 m säteeltä kasvatettavista taimista.Katso tarkemmin: varhaisperkaus kuusivaltainen taimikko ja varhaisperkaus mäntyvaltainen taimikko. |
| Puulajikirjon säilymisestä, sekapuustoisuudesta ja lehtipuusekoituksesta halutussa määrin on huolehdittu | Raivauksessa on säästetty kasvatettavaksi aiottua lehtipuustoa, huolehtien puuston pituusjakauman tasaisuudesta tai jättäen kasvatettavaa puustoa lyhyempiä lehtipuita.Puulajikirjoa on ylläpidetty eli kaikkia kohteella olevia puulajeja löytyy myös raivauksen jälkeen. |
| Puustotuhoriskit on huomioitu | Havupuustoa ei ole raivattu sulan maan kaudella, kun vrk keskilämpötila on yli +5 astetta ja ollaan juurikäävän riskialueella. Hirvieläintuhoriskialueella varhaisperkaus tehdään ajoissa, jo 1 m pituudessa, ja säästetään hirvieläinten jo syömiä taimia kasvatettavien lisäksi. |
| Työnjälki taimikonharvennus | Työnjälki taimikonharvennus |
| Kasvatettava puuston määrä, laatu ja tilajakauma on hyvä | Taimikontiheys ja puulajivalinta on tehty suosituksen mukaan. Taimikonharvennuksen ajankohta ja tavoitetiheydet.Kasvatettavat taimet ovat pääsääntöisesti yli 1 m päässä toisistaan. Huonolaatuiset ja etukasvuiset puut on raivattu. |
| Puulajikirjon säilymisestä, sekapuustoisuudesta ja lehtipuusekoituksesta halutussa määrin on huolehdittu | Lehtipuuosuus on tavoitteen mukainen.Sekapuustoisuus on tavoitteen mukainen.Puulajikirjoa on ylläpidetty eli kaikkia kohteella olevia puulajeja löytyy myös raivauksen jälkeen. |
| Puustotuhoriskit on huomioitu | Havupuustoa ei ole raivattu  sulan maan kaudella, kun vrk keskilämpötila on yli +5 astetta, ja ollaan juurikäävän riskialueella.Korkean hirvieläintuhoriskin alueella taimikonharvennus tehdään vasta 5 m puustoon ja säästetään hirvieläinten jo syömiä taimia kasvatettavien lisäksi. |
| Luonnonhoidon toteutus | Luonnonhoidon toteutus |
| Tärkeät luontokohteet ja erityiset lajiesiintymät on turvattu | Monimuotoisuudelle tärkeät luontokohteet sekä erityiset lajiesiintymät on turvattu. |
| Vaikeakulkuiset ja puuntuotannollisesti vähäarvoiset kohteet on kierretty | Kohtia, joilla puuston kasvu ei vastaa tavoitteita tai maasto/ alue on vaikea kulkuinen, ettei sen raivaamisella saavuteta tavoiteltua hyötyä, voidaan jättää raivaamatta. Näitä voidaan hyödyntää tiheikköinä. |
|  Suojatiheikköjä on jätetty | Suojatiheikköjä on jätetty. Niitä voi sijoittaa eritoten lahopuiden, tekopökkelöiden tai muuten säästettävien kohtien yhteyteen tai vähäarvoisempiin kohtiin. |
| Suoja- ja vaihettumisvyöhykkeitä ei ole raivattu | Vesien varsille on jätetty suojavyöhykkeetSoiden reunoille on jätetty vaihettumisvyöhykkeet.  Monimuotoisuutta on edistetty pellon reunavyöhykkeellä mahdollisuuksien mukaan. |

Taimikonhoidossa varmistetaan kasvatettavien taimien kehitys ja järeytyminen vähentämällä puiden välistä kilpailua. Taimikonhoidon oikea ajoitus ja kasvatettavan puuston sopiva tiheys takaavat kustannustehokkaan ja laadukkaan lopputuloksen.
Taimikoihin on suositeltavaa säästää jo varhaisperkauksessa eri puulajeja, jotta puulajien monipuolisuutta voidaan varmistaa taimikonharvennusvaiheessa. Taimikonharvennuksessa valitaan lopullinen kasvatustiheys ja puulajisuhteet. Taimikonhoitokertoja tulee eri määrä erilaisille kohteille - tyypillisesti 1-3 kertaa ennen ensiharvennusta.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Drivningskvaliteten har stor betydelse för beståndets utveckling efter avverkning

En dålig drivningskvalitet minskar skogsägarens inkomster från virkesförsäljning i framtiden. En avverkning som gjorts kraftigare än den valda gallringsmallen för objektet leder till tillväxtförluster och ökar till exempel risken för vindskador, medan å andra sidan ett bestånd som är övertätt har en mindre diametertillväxt. . Ett rätt val av stammar som lämnas kvar efter gallring är en mycket viktig del av avverkningen, eftersom det inte lönar sig att lämna skadade träd eller träd av dålig kvalitet kvar att växa.
**En målsatt god drivningskvalitetet består av flera olika delar**När det gäller beståndsvårdande avverkning kan man inverka på drivingskvaliteten med hjälp av god planering, där man slår fast
- skogsägarens mål och specialönskemål
- förutsättningar för driving och transport på objektet och kritiska områden med tanke på bärigheten
- behov av förhandsröjning
- behov av stubbehandling
- lagerplatsernas läge och behov av utrymme samt körstråksnätverket
- om invidliggande figurer behandlas med förnyelseavverkning tas detta i beaktande i form av tätare randområden på det område som gallras.

Körstråken minskar alltid det potentiella tillväxtutrymmet för trädbeståndet, men de är nödvändiga för drivningen.
**Exempel på kontrollista för egenövervakning hos den som sköter drivningen**Uppfyller drivingskvaliteten målet?
- Kontrollera hur varje kriiterium för drivingskvalitet uppfylls.
- Kontrollera hur kraven på naturhänsyn uppfylls (naturvårdsträd, död ved, naturobjekt, viltbuskage, vid gallring ocksä trädslagsblandningen).
- Kontrollera stigarnas och förbindelsevägarnas skick och arbetsplatsens allmänna ordning.
- Kontrollera täckningen hos stubbehandlingen på riskobjekt för rotticka

Uppfyller kvaliteten på tillvaratagen energived målet?
- Kontrollera renheten hos tillvaratagen energived, såsom att mängden marksubstans är så liten som möjligt.
Uppfyller kvaliteten hos apteringen målet?

- Kontrollera att apteringen är enligt det som överenskommits vid köpet.
Uppfyller lagringen av virke målet?
- Kontrollera lagerplatsens tillgänglighet och vändplatserna.
- Kontrollera placeringen av virkestravarna, deras struktur, täckande och markeringar.

Har man skött ordningen och renheten på arbetsplatsen?
- Kontrollera ordningen och behandla avfall på behörigt sätt.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Drivningskvaliteten har stor betydelse för beståndets utveckling efter avverkning

##  [Kasvatushakkuiden laatukriteerit metsänhoidon suosituksissa](/fi/node/3668)

Table
| Kriteeri | Laadun kuvaus |
| --- | --- |
| Kasvatushakkuiden suunnittelu | Kasvatushakkuiden suunnittelu |
| Kasvatushakkuu on ajoitettu oikein | Hakkuutarve on havainnoitu ennen hakkuuta. Ensiharvennuksissa puuston pituus ja latvussuhde edellyttää hakkuuta. Myöhemmissä harvennuksissa kohteelle sopivan ja metsänomistajan tavoitteiden mukaisen harvennusmallin leimausraja on saavutettu.  |
| Hakkuun toteutuksen ajankohta on sopiva | Hakkuun ajankohta on valittu kohteen kantavuuden ja hakkuun toteutuksen sekä kuljetusmahdollisuuksien mukaisiksi. |
| Valittu harvennusmalli on puuston ja metsänomistajan tavoitteiden mukainen | Puustolle ja kohteelle sopiva harvennusmalli on valittu ja metsänomistajan tavoitteet on huomioitu valintaa tehdessä. |
| Ennakkoraivaustarve on huomioitu | Ennakkoraivaus on suunniteltu ja toteutettu tarpeen mukaan. |
| Ajoreitistö, varastopaikat ja tiestönkäyttö on suunniteltu hyvin | Kohteen varastopaikat ja kulku on suunniteltu toimiviksi, myös tiestön osalta. |
| Luonnonhoito on suunniteltu | Kohteen luonnonhoito on suunniteltu ja maastomerkitty, sekä ohjeet luonnonhoitoon on annettu. |
| Hakkuun työnjälki eli korjuujäljen laatu | Hakkuun työnjälki eli korjuujäljen laatu |
| Jäävän puuston määrä ja laatu on tavoitteiden mukainen | Kasvatettava puuston tiheys on sovitun harvennusmallin mukainen, tavoitepuuston vaihteluväli huomioiden.   |
| Juurikäävän torjunnasta on huolehdittu tarvittaessa | Juurikäävän torjunnasta on huolehdittu sulan maan aikaisissa hakkuissa havupuuvaltaisissa metsissä juurikäävän levinneisyysalueella.   |
| Puulajikirjon säilymisestä, sekapuustoisuudesta ja lehtipuusekoituksesta halutussa määrin on huolehdittu | Lehtipuuosuus on tavoitteen mukainen.Sekapuustoisuus on tavoitteen mukainen.Puulajikirjoa on ylläpidetty eli kaikkia kohteella esiintyneitä puulajeja löytyy myös hakkuun jälkeen.Kasvatuskelpoinen alikasvos on säilytetty mahdollisimman ehjänä kohdissa, joissa sitä on tarkoitus kasvattaa.                                          |
| Runko- ja juurivaurioita on vältetty | Runko- ja juurivaurioita on enintään 5 % kasvatettavista puista. Lakiraja on 15 %. |
| Ajourien maastovaurioita on vältetty | Ajourista syntyneitä maastovaurioita on kivennäismailla ja kuusivaltaisilla turvemailla enintään 5 % sekä muilla turvemailla enintään 10 % ajourien pituudesta. (Ajourista syntyneiden maastovaurioiden lakiraja on kivennäismailla 20 % ja turvemailla 25 % ajourien pituudesta. Urapainaumaksi katsotaan kangasmaalla yli metrin pituinen ja kenttäkerroksen alareunasta laskettava yli 10 senttimetriä syvä painauma. Turvemaalla urapainaumaksi katsotaan yli metrin pituinen turpeeseen leikkautunut yli 20 senttimetrin syvyinen painauma.) Maastovaurioita on tarpeen mukaan pyritty estämään havutuksella tai muilla keinoin, myös ojien ylityksiä voidaan edesauttaa puusillan tai muiden avulla vaurioiden välttämiseksi. |
| Ajouraväli on 19 metriä tai enemmän | Ajouravälit on tehty suositusten mukaisesti. Kohteen ominaisuudet, kuten maastonvaihtelu ja kivisyys voi vaikuttaa tavoitteeseen. |
| Ajouraleveys on kivennäismailla alle 4,6 metriä ja turvemailla alle 5,1 metriä. | Ajouraleveys on suositusten mukainen. Kohteen ominaisuudet, kuten maastonvaihtelu ja kivisyys voi vaikuttaa tavoitteeseen. |
| Varastopaikalle johtava uran vaurioitumista on vältetty | Varastopaikalle johtava ura ei ole vaurioitunut, tai sen vaurioitumista on pyritty estämään havutuksen, puuttamisen tai ajolinjoja tai uran vaihtoa hyödyntäen. |
| Luonnonhoidon toteutus | Luonnonhoidon toteutus |
| Tärkeät luontokohteet ja erityiset lajiesiintymät on turvattu | Monimuotoisuudelle tärkeät luontokohteet sekä erityiset lajiesiintymät on turvattu. |
| Säästö- ja lahopuita sekä suojatiheikköjä on jätetty tai tehty | Säästöpuita ja säästöpuuryhmiä on jätetty tavoitteen mukaisesti. Lahopuut on säästetty ja niitä on varottu. Tekopökkelöitä on tehty tarvittava määrä. On huolehdittu, ettei järeitä maalahopuita ole rikottu eikä ole muokattu alle kahden metrin päästä eläviä säästöpuita. |
| Suoja- ja vaihettumisvyöhykkeitä on jätetty | Vesien varsille on jätetty suojavyöhykkeet.Soiden reunoille on jätetty vaihettumisvyöhykkeet.  Monimuotoisuutta on edistetty pellon reunavyöhykkeellä mahdollisuuksien mukaan. |
| Polkujen ja kulkureittien kunnosta sekä työmaan siisteydestä on huolehdittu | Polkujen ja kulkureittien kunnosta huolehdittu sekä vältetty vaurioittamasta. Työmaan siisteydestä on huolehdittu. |

Hakkuissa laadukkaalla työllä varmistetaan puuston kasvua, arvokasvua ja sen hetkisiä ja tulevia hakkuutuloja. Metsänomistajan tavoitteet ja kohteen ominaisuudet voivat mahdollistaa erilaisia toteutustapoja kasvatushakkuille. Korjuujäljen laadulla tarkoitetaan metsikön puuston, maaperän ja ympäristön tilaa korjuun jälkeen. Tavoitteena on, että metsään jää kasvamaan metsänomistajan tavoitteiden mukainen laadultaan hyvä ja tuottava puusto.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Förutsättningar för ett gott drivningsresultat vid drivning av energived

Det finns goda förutsättningar för ett gott drivningsresultat om
- plantskogsröjning utförts i plantskogsstadiet
- utgångstätheten i beståndet når upp till den gallringsgräns som anges i rekommendationerna för skogsvård
- underväxt som försvårar avverkningen har avlägsnats vid behov
- drivningstidpunkten har valts så att man beaktat bärigheten och maskinparken
- drivningstidpunkten och lagerplatsen har valts så att de fyller kraven med tanke på fjärrtransporten
- helträdsavverkning utförs bara på det slag av objekt som anges i rekommendationerna.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## På ovanstående bild lyfts följande kvalitetsaspekter fram

Naturvård
- naturobjekt
- naturvårdsträd
- död stamved
- inslag av lövträd/blandskog
- viltbuskage
Övrigt

- körstråksavstånd minst 19 m, körstråksbredd
- på mineraljordar under 4,6 m
- på torvmark under 5,1 m
- förstärkning av bärigheten särskilt på huvudkörstråk och lagerområden
- tätheten i det kvarstående beståndet följer målsättningarna
- bekämpning av rotticka på riskområden
- skyddszoner för vattenvård
- lagring och täckning som underlättar torkningen

Energiapuun korjuussa pätee samat laatukriteerit kuin kasvatushakkuissa. Lisäksi tulee laatuvaatimukset energiapuulle, jonka katkonta tai korjuu voi poiketa normaaleista kasvatushakkuista. Sama koskee energiapuun haketus- sekä kuljetusmahdollisuuksia sekä varastointia, joka tehdään kuivumista edistävästi, usein peittäen.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Kriterier för hög drivningskvalitet vid drivning av energived på förnyelseytor

Groten har torkat så pass mycket ute på ytan att större delen av barren har fallit av. Om groten som har drivits ut har varit färsk, har man lämnat kvar ca 30 % av hyggesresterna på ytan, så jämnt utspritt som möjligt.
Av stubbarna har man lämnat:
- Minst 25 st över 15 cm grova stubbar per hektar, jämnt utspridda på ytan och på ler- och siltjordar (mjäla och finmo) minst 50 st/ha.
- Under 20 cm grova stubbar och gamla, ruttna stubbar
- Alla färska, rötskadade stubbar har tagits bort.
- Inga stubbar har brutits på skyddszoner mot vattendrag och småvatten och inte heller längs dikeskanter.
- För att undvika rotskador har inga stubbar brutits i närheten av levande träd
- Om avverkningen har gjorts under barmarksperioden har stubbar som lämnas behandlats med stubbehandlingspreparat.
- Markytan har inte brutits upp i onödan.
- Man har beaktat grupperna med naturvårdsträd, den döda veden, fornlämningarna, viltbuskagen och vattenvården i samband med drivningen.

Naturvården utgör en självklar komponent i drivningsarbetet. Skogsägaren kan själv besluta i vilken grad och på vilket sätt naturvården beaktas. Dessutom ställer skogscertifieringen vissa krav på drivningsresultatet.
Ett tecken på hög drivningskvalitet är att stubbarna har transporterats bort från lagerplatsen inom två år från avverkningen.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Drivningsresultat av energivedsdrivning på en förnyelseyta

1 . En del av stubbarna och hyggesresterna lämnas kvar.
2 . Död ved bevaras och enskilda döda träd lämnas också kvar.
3 . Hyggesrester används vid behov som markförstärkning.
4 . Körning på ställen med dålig bärighet undviks.
5 . Ingen stubbrytning utförs där drivningsförhållandena är svåra, såsom branta sluttningar, stenfält, bergbunden mark eller fuktiga svackor.
6 . Ingen stubbrytning utförs i omedelbar närhet av levande träd och inte heller nära lågor, fornlämningar, naturobjekt, viltbuskage och myrstackar.
7 . Invid vattendrag lämnas en skyddszon. Dikesrenarna längs fungerande diken lämnas orörda.
8 . Markytan bryts inte upp i onödan och gropar som uppstår jämnas ut.
9 . Alla stubbar som är drabbade av rotticka avlägsnas, förutom på skyddszoner vid vattendrag, på naturobjekt eller i närheten av naturvårdsträd.

Korjuukohteen oikea valinta ja korjuun ajoitus ovat peruslähtökohtana hyvälaatuiselle uudistusalojen energiapuunkorjuulle.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Projektbaserad sampling

Granskningen av projekten baserar sig på ett sampel. Utgångspunkten för samplingen är alla de iståndsättningsdikningsprojekt som färdigställts eller kommer att färdigställas under året.
Bedömningen av projektet baserar sig på provytor. Om projektområdet är litet kan provytan omfatta hela området. Om projektområdet är stort eller består av flera delområden granskas bara en del av projektet.
Syftet med granskningen är att utveckla kvaliteten på de arbeten som är förknippade med iståndsättningsdikning så att både produkten och tjänsten motsvarar uppdragsgivarens förväntningar och så att de krav och bestämmelser som skogs-, miljö- och vattenskyddslagstiftningen och andra avtal ställer, uppfylls.

Yrkeskunskapen hos dem som planerar och utför iståndsättningsdikningar upprätthålls och utvecklas genom kontinuerlig utbildning. Det är också viktigt att de rekommendationer och direktiv som gäller planering och utförande av iståndsättningsdikning hålls ajour. Det material som samlas in under fältgranskningarna utgör ett utmärkt hjälpmedel i det här arbetet. Vid sidan av fältgranskningar, samlas också respons in från planerare och entreprenörer beträffande problem som uppstår i samband med deras arbete så att problemen kan lösas så fort som möjligt.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Ansvarsfördelning och övervakning vid iståndsättning av dikessystem

Den som planerar en iståndsättningsdikning bör utreda vilka miljörisker dikningen kan innebära och planera åtgärder som minimerar de här riskerna. Planeraren ska också ta reda på vilka eventuella specialobjekt som hänför sig till skogslagen, naturskyddslagen och vattenlagen som förekommer på området, vid behov genom att kontakta respektive myndighet. Planeraren ska också i enlighet med vattenlagen och förordningen om vattenhushållning göra en förhandsanmälan om dikningen.
Utgångspunkten är att iståndsättningsdikningen utförs i enlighet med uppgjord plan. Om man avviker från planen kan det bland annat påverka frågan om ansvar vid eventuella skadefall. Om den som utför arbetet konstaterar att det finns goda grunder att avvika från planen, ska uppdragsgivaren kontaktas innan några förändringar görs.
De ändringar som gjorts under arbetets lopp ska antecknas i projektdokumenten.

Det är viktigt att informationen om specialobjekt som hänför sig till skogslagen, naturskyddslagen och vattenlagen förmedlas till den som utför själva arbetet.
Planeraren och den aktör som utför arbetet är ansvariga för de miljöskador och -olägenheter som dikningen kan medföra och som är relaterade till planeringen och dikningsarbetet. I övrigt ligger ansvaret för skador på vattendragen i huvudsak på nyttohavaren eller det dikningsbolag som har grundats för dikningsprojektet.

Metsäkeskus seuraa kestävän metsätalouden rahoituslain mukaisen kunnostusojituksen työn laatua otannalla tehtävin maastotarkastuksin. Yhtenäisellä tarkastus- ja arviointimenetelmällä saadaan aiempaa parempaa tietoa kunnostusojitushankkeiden suunnittelun ja toteutuksen laadusta, vesiensuojelun onnistumisesta sekä kunnostusojituksen ympäristövaikutuksista.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Betalning enligt energiinnehåll

Kvalitetskraven för skogsflis och de provtagnings- och mätmetoder som används vid kvalitetskontrollen finns beskrivna i VTT:s kvalitetsdirektiv för trädbränslen (VTT-M-07608-13) .
Stora anläggningar kan hantera rätt fuktigt bränsle, men i mindre anläggningar borde fukthalten underskrida 40 %. Värme- och kraftverken betalar för skogsflisen enligt dess energiinnehåll. I färsk ved är fukthalten i medeltal 50-60 %.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Skogsflisens kvalitet

Skogsflisens kvalitet bestäms på basis av flisens egenskaper, bl.a.
- fukthalt
- effektivt värmevärde på förbrukningsplatsen
- energitäthet på förbrukningsplatsen
- levererad energimängd
- lösvolym
- fraktionsfördelningen hos flisbitarna
- mängden barr

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Skogsflisens fukthalt

Fuktigheten har en stor betydelse för lönsamheten för flisleverantören. Den som använder flisen betalar i allmänhet för energiinnehållet, dvs. megawattimmar (MWh). Ju fuktigare råvaran är, desto lägre är energiinnehållet och desto mindre intäkter ger flisleveransen. Fuktig skogsflis orsakar också problem med hanteringen på vintern när den fryser, vilket ökar transportkostnaderna märkbart. Fuktig skogsflis brinner ofullständigt, vilket gör att utsläppen av kolmonoxid, kolväten och partiklar ökar. Man kan påverka fukthalten i skogsflisen och därmed lönsamheten i hela transportkedjan om drivningen, lagringen på hygget, väglagringen, flisningen och fjärrtransporten sköts på rätt sätt.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Orenheter i skogsflisen

Mängden orenheter i form av jord, is, snö och främmande föremål har en betydande inverkan på skogsflisens kvalitet. Orenheter av det här slaget förorsakar problem både vid flisningen och vid bränningen. Det kan uppstå stora förluster på grund av orenheterna, flishuggen kan till exempel gå sönder.
Orenheter kan hamna bland flisen bland annat i griphögarna vid lastningen på hygget. Dessutom kan sten, sand och skräp hamna i vältan under vintern då vägen plogas. Jordmaterial är att problem särskilt vid produktion av stubbkross, eftersom jord lätt följer med när stubbarna bryts och transporteras.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Övriga kvalitetsfaktorer

Skogsflisens kvalitet påverkas också av råvaran. Flis som framställs av kvistade slanor håller vanligen en jämn kvalitet. Om flisen däremot tillverkas av helträd eller grot kan bitstorleken variera och det kan förekomma långa pinnar bland flisen. Målsatt storlek för flisbitarna är i allmänhet 30-40 mm. Om det kommer långa pinnar med i flisen kan de leda till problem i transportörerna vid kraftverket och i andra skeden av hanteringen. Om flisbitarna är för små och det finns för mycket fina partiklar kan springorna i värmepannans roster täppas till.
De kemiska egenskaperna, bl.a. klorhalten, inverkar också den på skogsflisens kvalitet. Klor orsakar nedsmutsning och korrosion i värmeverkens överhettare. Man kan förhindra korrosion genom att använda bränslen som innehåller svavel, såsom torv, tillsammans med skogsflisen.
Klorhalten är störst i barr. Därför rekommenderas att hyggesresterna först torkas på förnyelseytan så att en stor del av barren torkar och faller redan där. Det här är till fördel också med tanke på markens näringshushållning. Under torra förhållanden på sommaren faller granbarren vanligen av inom en månad av lagring på hygget. Tallbarr faller inte av lika lätt, vilket innebär att tallarna måste kvistas om man vill slippa barren.

# Kvalitetsstyrning inom skogsvård

## Sätt att säkra fliskvaliteten

För att skogsflisen ska fungera bra som bränsle, ordna drivningen och lagringen vid väg så att:
- kvistningen av slanorna har gjorts på det sätt som kvalitetskraven på flisen förutsätter
- gröna barr och blad inte hamnar bland energiveden
- det inte finns orenheter såsom jord bland energiveden. Detta är särskilt viktigt vid drivning av stubbar
- energiveden torkar så snabbt som möjligt och hålls torr också vid väglagret
- torr energived inte lagras längre än nödvändigt
- vältorna är tillräckligt stora så att ytan som blir våt av nederbörd är så liten som möjligt, relativt sett
- snö inte hamnar i vältan i samband med snöplogning.
För att få så hög kvalitet på flisen som möjligt är det också viktigt att flishuggen och särskilt dess bett är i gott skick.

Metsähakkeen laatuvaatimukset määrittelee viime kädessä käyttäjä eli energialaitos. Eri laitoksilla voi olla toisistaan poikkeavia polttoaineen koostumus, palakokojakauma-, kosteus- ja epäpuhtausvaatimuksia.

Skogsvården styr skogarnas utvecklig i rätt rikting. Skogsvårdens åtgärder bildar en kedja, där kvaliteten hos tidigare arbeten inverkar på de kommande. Högklassig planering och utförande av arbetena och kvalitetshantering på arbetsplatserna säkerställer en helhet av hög kvalitet.

Kvalitetsstyrning inom skogsvård

Skogsvården styr skogarnas utvecklig i rätt rikting. Skogsvårdens åtgärder bildar en kedja, där kvaliteten hos tidigare arbeten inverkar på de kommande. Högklassig planering och utförande av arbetena och kvalitetshantering på arbetsplatserna säkerställer en helhet av hög kvalitet. 

Utgångspunkter för uttag av grot Med tanke på trädens långsiktiga tillgång på näringsämnen i marken är det bäst att sköta drivningen av groten så att en så stor del som möjligt av de näringsrika barren blir kvar i skogen. Kvistar och barr hör till de delar av trädet som innehåller mest näringsämnen, och om de lämnas kvar tryggas tillväxten hos framtida trädgenerationer. På riskområden, till exempel på ståndorter som lider av borbrist, kan minskad näringstillgång leda till tillväxtstörningar. Hyggesrester som lämnas på ytan upprätthåller också kollagret i marken och aktiviteten hos nedbrytarna, och skapar en livsmiljö för arter som lever på klenare träddelar. En förutsättning för att drivningen av grot ska bli lönsam är att uttaget av gagnvirke har uppgått till åtminstone 200 fastkubikmeter per hektar och objektets areal är minst två hektar. Också närtransportsträckan inverkar på drivningskostnaderna. Densiteten hos grot är låg jämfört med gagnvirke, vilket innebär att det inte lönar sig att transportera groten alltför långa sträckor till avlägget. Lastutrymmet på en skotare rymmer ungefär 8 fastkubikmeter lös grot, om groten är balad ryms det 11 fastkubikmeter. Lösgrot lönar sig att transportera högst 300 meter. Markberedningen på en förnyelseyta underlättas av att man först tar ut groten. Kvaliteten på markberedningen blir då bättre och arbetet går snabbare. Odlingsarbetet, och särskilt maskinell plantering, underlättas också.&nbsp;Man har kunnat konstatera att drivning av grot från en förnyelseyta förbättrar plantöverlevnaden och medverkar till att plantskogar av vårtbjörk och gran blir fullslutna. Vid uttag av färsk grot försvinner mer näringsämnen från ståndorten än vid uttag av enbart gagnvirke. Den här näringsförlusten kan påverka tillväxten hos kommande trädgenerationer, speciellt i granbestånd. Man kan undvika tillväxtförluster genom att torka groten i högar på hygget innan den transporteras till avlägget. Då groten torkar i högar på hygget faller en stor del av barren av. Det här fungerar bra för gran, medan tallbarr inte faller av lika lätt. Anläggningar som använder skogsflis tar i allmänhet inte emot färsk grot, eftersom det klor som barren innehåller förorsakar korrosion i förbränningspannan. Fasta partiklar sköljs ut från den blottade mineraljorden, dvs. från körspåren och markberedningsspåren. Drivning av grot ökar antalet körvändor på ytan. Då det saknas ett skyddande lager av ris kan körspåren lätt bli allt djupare och marken packas. Markpackningen leder till att vattnet tränger in långsammare i marken. Fasta partiklar kan föras med vattnet till diken och vattendrag. Urlakningen av näring minskar i takt med att vegetationen igen breder ut sig på ytan. Drivning av grot minskar den klena, döda ved som kvistarna representerar, och drivningen kan skada grova lågor som finns på ytan. Grov, död ved är betydligt viktigare med tanke på naturens mångfald än klent kvistvirke och toppar. De färska hyggesresterna lockar till sig arter som lever av färsk, död ved. Om groten tas ut först efter att insekterna har etablerat sig, under deras förökningstid, avlägsnar man samtidigt en stor del av populationen av de här arterna. Det här gäller både skadeinsekter och andra insekter. Ett kalhygge har i sig en stor inverkan på växtsamhället och jämfört med det är den påverkan som uttaget av grot innebär, liten.Asikainen, A., Ilvesniemi, H., Sievänen, R., Vapaavuori, E. &amp; Muhonen, T. (toim.) 2012. Bioenergia, ilmastonmuutos ja Suomen metsät. Metlan työraportteja 240. Metsäntutkimuslaitos.&nbsp;Effekten av drivning av energived på mångfalden, såsom hotade växtarter, skiljer sig normalt inte från motsvarande effekter av drivning av gagnvirke. Flest utrotningshotade växtarter hittar man i de särskilt viktiga livsmiljöer som definierats i skogslagens 10 §. De här miljöerna är skyddade från avverkning, med undantag av varsamma ingrepp där man ser till att livsmiljöns strukturdrag bevaras eller stärks. Det finns ont om forskningsresultat beträffande vilken inverkan drivning av grot har på torvmarkernas egenskaper och näringsbalans, men det går ändå att dra en del slutsatser. På dikade torvmarker begränsas trädens tillväxt vanligen av brist på fosfor, kalium och bor. På en del torvmarksståndorter kan redan en vanlig drivning av gagnvirke leda till att en betydande del av kalium- och borlagret går förlorat. Kaliumbrist förekommer i synnerhet på dikade mossar. Om man avlägsnade hyggesrester och stubbar skulle mängden näring i skogsekosystemet ytterligare minska. Åtgärden skulle minska torvmarksekosystemets lager av kalium och bor, men också fosforlagret skulle minska. Det här kunde påverka tillväxten under nästa trädgeneration. Därför rekommenderas att man inte utför drivning av energived på förnyelseobjekt på torvmark, om det inte är fråga om restaurering av torvmarken. Fördelar med drivning av grot på förnyelseytor Fördelar: ger tilläggsinkomster för skogsägaren i samband med förnyelseavverkningenförbättrar kvaliteten på markberedningenunderlättar skogsodlingen, i synnerhet vid maskinell planteringfrämjar uppkomsten av fullslutna plantskogar vid skogsodling av vårtbjörk och granminskar urlakningen av näringsämnen från förnyelseytan jämfört med om hyggesresterna skulle lämnas kvar i högar på förnyelseytanunderlättar framkomligheten i skogen efter avverkningen Det lönar sig att torka grot från avverkade granbestånd ute på ytan. Bild: © Kalle Vanhatalo.

Hakkuutähdettä ovat ainespuuhakkuun sivutuotteet, joihin kuuluvat rungon latvaosa, oksat, neulaset ja lehdet sekä ainespuukäyttöön soveltumattomat rungon osat. Soveltuvilta kohteilta hakkuutähteet ja kannot on mahdollista korjata energiapuuksi. Monimuotoisuudelle tärkeiden vanhojen lehtipuiden sekä kuolleiden puiden korjuuta ei suositella.

Drivning av grot utförs i allmänhet ut på bördiga, grandominerade förnyelseytor. De olika arbetsskedena vid drivning av grot består av att lägga groten i högar på ytan, lastning och transport av högarna och att stacka groten vid avlägget.
Det är viktigt att lagra groten rätt ute vid väg så att groten kan fortsätta att torka före fjärrtransporten.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Utgångspunkter för uttag av grot

Med tanke på trädens långsiktiga tillgång på näringsämnen i marken är det bäst att sköta drivningen av groten så att en så stor del som möjligt av de näringsrika barren blir kvar i skogen. Kvistar och barr hör till de delar av trädet som innehåller mest näringsämnen, och om de lämnas kvar tryggas tillväxten hos framtida trädgenerationer. På riskområden, till exempel på ståndorter som lider av borbrist, kan minskad näringstillgång leda till tillväxtstörningar. Hyggesrester som lämnas på ytan upprätthåller också kollagret i marken och aktiviteten hos nedbrytarna, och skapar en livsmiljö för arter som lever på klenare träddelar.
En förutsättning för att drivningen av grot ska bli lönsam är att uttaget av gagnvirke har uppgått till åtminstone 200 fastkubikmeter per hektar och objektets areal är minst två hektar. Också närtransportsträckan inverkar på drivningskostnaderna.
Densiteten hos grot är låg jämfört med gagnvirke, vilket innebär att det inte lönar sig att transportera groten alltför långa sträckor till avlägget. Lastutrymmet på en skotare rymmer ungefär 8 fastkubikmeter lös grot, om groten är balad ryms det 11 fastkubikmeter. Lösgrot lönar sig att transportera högst 300 meter.

Markberedningen på en förnyelseyta underlättas av att man först tar ut groten. Kvaliteten på markberedningen blir då bättre och arbetet går snabbare. Odlingsarbetet, och särskilt maskinell plantering, underlättas också. Man har kunnat konstatera att drivning av grot från en förnyelseyta förbättrar plantöverlevnaden och medverkar till att plantskogar av vårtbjörk och gran blir fullslutna.
Vid uttag av färsk grot försvinner mer näringsämnen från ståndorten än vid uttag av enbart gagnvirke. Den här näringsförlusten kan påverka tillväxten hos kommande trädgenerationer, speciellt i granbestånd. Man kan undvika tillväxtförluster genom att torka groten i högar på hygget innan den transporteras till avlägget. Då groten torkar i högar på hygget faller en stor del av barren av. Det här fungerar bra för gran, medan tallbarr inte faller av lika lätt. Anläggningar som använder skogsflis tar i allmänhet inte emot färsk grot, eftersom det klor som barren innehåller förorsakar korrosion i förbränningspannan.
Fasta partiklar sköljs ut från den blottade mineraljorden, dvs. från körspåren och markberedningsspåren. Drivning av grot ökar antalet körvändor på ytan. Då det saknas ett skyddande lager av ris kan körspåren lätt bli allt djupare och marken packas. Markpackningen leder till att vattnet tränger in långsammare i marken. Fasta partiklar kan föras med vattnet till diken och vattendrag. Urlakningen av näring minskar i takt med att vegetationen igen breder ut sig på ytan.

Drivning av grot minskar den klena, döda ved som kvistarna representerar, och drivningen kan skada grova lågor som finns på ytan. Grov, död ved är betydligt viktigare med tanke på naturens mångfald än klent kvistvirke och toppar.
De färska hyggesresterna lockar till sig arter som lever av färsk, död ved. Om groten tas ut först efter att insekterna har etablerat sig, under deras förökningstid, avlägsnar man samtidigt en stor del av populationen av de här arterna. Det här gäller både skadeinsekter och andra insekter.
Ett kalhygge har i sig en stor inverkan på växtsamhället och jämfört med det är den påverkan som uttaget av grot innebär, liten.Effekten av drivning av energived på mångfalden, såsom hotade växtarter, skiljer sig normalt inte från motsvarande effekter av drivning av gagnvirke. Flest utrotningshotade växtarter hittar man i de särskilt viktiga livsmiljöer som definierats i skogslagens 10 §. De här miljöerna är skyddade från avverkning, med undantag av varsamma ingrepp där man ser till att livsmiljöns strukturdrag bevaras eller stärks.

Det finns ont om forskningsresultat beträffande vilken inverkan drivning av grot har på torvmarkernas egenskaper och näringsbalans, men det går ändå att dra en del slutsatser. På dikade torvmarker begränsas trädens tillväxt vanligen av brist på fosfor, kalium och bor.
På en del torvmarksståndorter kan redan en vanlig drivning av gagnvirke leda till att en betydande del av kalium- och borlagret går förlorat. Kaliumbrist förekommer i synnerhet på dikade mossar. Om man avlägsnade hyggesrester och stubbar skulle mängden näring i skogsekosystemet ytterligare minska. Åtgärden skulle minska torvmarksekosystemets lager av kalium och bor, men också fosforlagret skulle minska. Det här kunde påverka tillväxten under nästa trädgeneration. Därför rekommenderas att man inte utför drivning av energived på förnyelseobjekt på torvmark, om det inte är fråga om restaurering av torvmarken.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Fördelar med drivning av grot på förnyelseytor

Fördelar:
- ger tilläggsinkomster för skogsägaren i samband med förnyelseavverkningen
- förbättrar kvaliteten på markberedningen
- underlättar skogsodlingen, i synnerhet vid maskinell plantering
- främjar uppkomsten av fullslutna plantskogar vid skogsodling av vårtbjörk och gran
- minskar urlakningen av näringsämnen från förnyelseytan jämfört med om hyggesresterna skulle lämnas kvar i högar på förnyelseytan
- underlättar framkomligheten i skogen efter avverkningen

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Kannattavuus edellyttää riittävää kertymää

Nyrkkisääntönä kannattavalle korjuulle on vähintään 50 kiintokuution hakkuutähdekertymä, joka on alle 300–500 metrin metsäkuljetusmatkan päässä tienvarsivarastosta.
- Hakkuutähteen saatavuuteen vaikuttaa korjattava erityisesti puulaji ja puiden koko. Kuusikossa hakkuutähdekertymät ovat keskimäärin 50–60 kiintokuutiota ja männikössä noin 25–30 kiintokuutiota hehtaarilla.
Samalla kertaa voidaan korjata myös nostetut kannot.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Energiapuun korjuussa poistuu ravinteita

Metsän ravinteisuus vaikuttavat uuden puusukupolven kasvuun etenkin kuusikoissa.
Tuoretta hakkuutähdettä korjattaessa kasvupaikalta poistuu enemmän ravinteita kuin pelkässä ainespuun korjuussa. Kasvutappioita voidaan vähentää kuivattamalla hakkuutähde palstakasoilla ennen tienvarsivarastointia. Palstakasoissa hakkuutähde kuivuu ja neulaset varisevat suurimmaksi osaksi uudistusalalle. Palstakuivatus soveltuu hyvin kuusen neulasten varistamiseen. Männyn neulaset eivät varise yhtä helposti.
Toistuvan hakkuutähteiden korjuun vaikutuksesta ravinnetalouteen ei juurikaan ole tutkimusta.

Hakkuutähteiden korjuu laskee maanmuokkauksen kustannuksia.

Hakkuutähteen korjuu uudistusaloilta voi tuoda lisätuloa metsänomistajalle. Se saattaa kuitenkin aiheuttaa metsän kasvun hidastumista tai lannoitustarvetta myöhemmin. Tuotto riippuu kohteen sijainnista, kertymästä ja markkinatilanteesta. Hakkuutähteet voidaan korjata myös ilman kantojen nostoa.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Hakkuutähteenkorjuun vaikutus vesistöön

Hakkuutähteenkorjuu lisää ajokertoja korjuutyömaalla, mikä voi lisätä maan tiivistymistä ja syventää ajourapainaumia. Kiintoainetta voi huuhtoutua paljastuneesta kivennäismaasta eli ajourilta ja muokkausjäljestä, ja sitä voi joutua ojiin ja vesistöihin. Tiivistyminen hidastaa veden imeytymistä maahan. Ravinnehuuhtoumat vähenevät, kun puuston ja pintakasvillisuuden määrä ja ravinteiden otto kasvavat. Hakkuutähteen korjuu voi vähentää mahdollisia vesistöihin päätyviä ravinnehuuhtoumia. Tällöin pitää kuitenkin huolehtia, ettei korjuun myötä aiheuteta lisäkuormitusta vesistöihin esimerkiksi ajamalla ojien yli.
Hakkuutähteenkorjuu voi vaurioittaa järeitä lahopuita. Maapuille aiheutuvaa vaurioita voidaan pyrkiä välttämään siirtämällä ne pois ajoväyliltä.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Hakkuutähteenkorjuun vaikutus luonnon monimuotoisuuteen

Havupuiden hakkuutähteenkorjuulla ei ole suurta vaikutusta luonnon monimuotoisuuteen, sillä pienimittaista lahopuuta ja kariketta syntyy metsässä paljon. Kuusen hakkuutähteissä ei juuri esiinny uhanalaista lajistoa. Sen sijaan lehtipuiden, kuten koivun ja haavan, hakkuutähteessä esiintyy laaja kirjo uhanalaista lajistoa . Siksi lehtipuun hakkuutähteiden korjuuta ei suositella.
Hakkuutähteiden korjuussa ei ole tarkoituksenmukaista korjata uudistusalalla olevaa yli 10 cm läpimittaista kuollutta puustoa (pysty- ja maalahopuuta). Lahopuu on tärkeä elinympäristö monelle uhanalaiselle järeää lahopuuta tarvitsevalle eliölle .
Hakkuutähteen korjuu voi lisätä maaperän happamuutta, kun emäksisiä ravinteita poistuu hakkuutähteen mukana .

Hakkuutähteenkorjuussa toteutetaan samoja luonnonhoidon keinoja kuin muussakin metsänkäsittelyssä. Hakkuutähteenkorjuussa on erityisvaatimuksia biomassan säästämistä ja vesiensuojelua koskien.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Vaikutukset hiilen määrään puustossa ja puutuotteissa

Uudistusaloilla hakkuutähteenkorjuun vaikutukset puuston hiilivarastoon ovat sitä merkityksellisempiä mitä järeämpää puuta korjataan. Järeä puu lahoaa hitaammin ja varastoi siten hiiltä pidempään kuin pienempiläpimittainen puu. Puuaineksen hajoaminen on Pohjois-Suomessa hieman hitaampaa kuin Etelä-Suomessa, joten pohjoisessa metsäbiomassoihin sitoutunut hiili varastoituu pidempään. Tutkimusten mukaan 50 vuotta hakkuun jälkeen hakkuutähteiden hiilivarastosta oli jäljellä keskimäärin 5–20 prosenttia Etelä-Suomessa ja 10–25 prosenttia Pohjois-Suomessa.
Lahoamiseen vaikuttaa myös puulaji. Havupuuaines lahoaa hitaammin ja varastoi hiiltä pidempään kuin lehtipuuaines.
Korjuussa metsästä poistetaan orgaanista ainesta ja ravinteita. Hakkuutähteen korjuun aiheuttaman ravinnehävikin vaikutus taimikon kasvuun arvioidaan olevan vähäinen, sillä taimet tarvitsevat vain vähän ravinteita. Tarvetta täyttää metsään jäävä hakkuutähde, jota suositellaan säästettäväksi noin 30 % sen kokonaismäärästä. Pitkällä aikavälillä hakkuutähteen korjuu voi poistuvien ravinteiden takia heikentää puuston kasvua ja hiilensidontaa. Tutkimustulokset kasvun heikkenemisestä eivät ole yhteneväisiä.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Vaikutukset maaperän hiilivaraston kehitykseen

Uudistusalojen energiapuun korjuun maaperävaikutuksen suuruudesta on vaihtelevia tutkimustuloksia ja tiedot etenkin pitkän ajan vaikutuksista ovat puutteellisia.
Hakkuutähteiden- ja muun energiapuunkorjuu vähentää orgaanisen aineen määrää, jolloin hiilisyöte eli hiilen lisäys maaperään vähenee.
Jos kootut hakkuutähdekasat jätetään korjaamatta, metsämaassa tapahtuva hajotustoiminta vilkastuu metsänpohjalle jäävien hakkuutähdekasojen alla. Tämä voi lyhytaikaisesti lisätä metsämaan hiilidioksidipäästöjä.

Hakkuutähteiden energiakäytöllä voidaan korvata fossiilisia polttoaineita energialaitoksilla. Poltettaessa puussa oleva hiili kuitenkin vapautuu välittömästi, kun taas lahotessa puun varastoima hiili vapautuu vähitellen.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Typiska objekt

**Grot** drivs i första hand ut på bördiga, grandominerade objekt där mängden grot uppgår till minst 50 fastkubikmeter per hektar. På talldominerade förnyelseytor är mängden hyggesrester i oftast så liten att det inte lönar sig att ta dem tillvara i form av grot. I praktiken är det ofta omöjligt att driva ut grot på områden som kräver vinterdrivning.
**Stubbrytning** utförs i första hand på grandominerade objekt där det är möjligt att driva ut minst 55 fastkubikmeter stubbar per hektar. Stubbrytningen utförs först efter att groten drivits ut.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Typiska objekt

### Val av objekt för drivning av energived på förnyelseytor.

##  [Taulukko hakkuutähteen ja kantojen korjuun kohdevalinnasta](/fi/node/887)

Table
|   | Hakkuutähteen korjuu | Kantojen korjuu |
| --- | --- | --- |
| Kuivahkot kankaat ja niitä viljavammat kivennäismaat sekä vastaavien turvemaiden muuttumat1 | Kyllä | Kyllä |
| Puolukka-, mustikka- ja ruohoturvekankaat | Kyllä | Ei |
| Kuivat kankaat ja karukkokankaat sekä jäkälä- ja varputurvekankaat | Ei | Ei |
| Kallioiset, lohkareiset, runsaskiviset sekä jyrkän rinteen kasvupaikat | Ei | Ei |
| Pohjavesialueet, luokat 1-2 | Kyllä | Ei |
Kyllä: soveltuu korjuukohteeksi

Ei: ei suositella korjuukohteeksi
1 Varauksin, huuhtoumariski otettava huomioon.
Poikkeukset:
\- Jos uudistusalalla on männyn juurikääpää, kantoja voidaan korjata kaikilla kivennäismaan kasvupaikoilla karukkokankaita ja pohjavesialueita lukuun ottamatta.

\- Boorin puutoksesta kärsivistä kuusikoista hakkuutähteet ja kannot voidaan korjata, jos puuston ravinnetasapaino turvataan boorilannoituksella.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Förtydliganden beträffande lämplighet för drivning av energived

- Uttag av grot och energived rekommenderas inte på ståndorter kargare än torr mo på grund av risken för näringsobalans och tillväxtförluster.
- Om det redan tidigare förekommit näringsbrist på objektet kan uttag av grot inte rekommenderas om inte ersättande gödsling också utförs.
- På vissa ståndorter på torvjordar kan en stor del av ståndortens förråd av kalium och bor gå förlorat redan vid en normal gagnvirkesavverkning. I synnerhet på dikade mossar är det vanligt med kaliumbrist. Att då avlägsna också hyggesrester och stubbar skulle ytterligare minska mängden tillgänglig näring. Förutom förlusten av kalium och bor kan detta dessutom resultera i fosforbrist, vilket kan påverka tillväxten hos nästa trädgeneration. Av den här anledningen rekommenderas att inte utföra drivning av energived vid förnyelseavverkning på torvjordar, om det inte är frågan om restaurering av en torvmark.

Energiapuun korjuukohteen valintaan vaikuttavat sekä taloudelliset että ekologiset tekijät. Kohteiden soveltuvuutta hakkuutähteiden ja kantojen korjuuseen voidaan arvioida sen perusteella, miten korjuu vaikuttaa seuraavan puusukupolven kasvuun, ravinnetalouteen, hiilitaseeseen, luonnon monimuotoisuuteen ja kohteen turvattaviin ominaispiirteisiin.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Prisbildningen för energived

Sett ur skogsägarens synvinkel kan försäljningen energived skilja sig en del från försäljningen av gagnvirke, där man får betalt per fastkubikmeter. Olika aktörer kan använda olika mätningssätt och -metoder och betalningsrutiner vid handel med energived, vilket skogsägaren bör ta i beaktande vid virkesförsäljningen.
- För slanor och helträd används ofta fastkubikmeter som betalningsgrund.
- För grot och stubbar från förnyelseytor är det vanligt att ersättningen är bunden till mängden gagnvirke som tagits ut.
- Priset på energiveden kan också sättas baserat på dess energiinnehåll (megawattimme, MWh).

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Prisbildningen för energived

##  [Eri energiapuulajikkeiden sisältämä energiamäärä](/fi/node/2055)

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Vad man bör avtala om vid försäljning och drivning av energived

Vid försäljning av energived är det bra att avtala om:
- hur och när energiveden drivs ut och mäts
- var energiveden lagras och hur länge
- när virkespartiet övergår i köparens ägo
Ägaren ansvarar till exempel för de lagstadgade förpliktelser som rör lagringen av virke, bland annat de åtgärder som krävs för att insektskador ska kunna undvikas.

Metsänomistaja sopii puunostajan kanssa energiapuun korjuusta puukaupan yhteydessä. Energiapuuta ostetaan karsimattomana ja karsittuna rankana kasvatushakkuilta sekä hakkuutähteinä ja kantoina uudistushakkuualoilta. Energiapuuta saadaan myös erityiskohteilta, kuten teiden ja peltojen pientareilta, metsäteiden varsilta sekä sähkölinjojen vierimetsistä. Järeää energiapuuta voi kertyä myös laajoilta metsätuhokohteilta, joissa tuoretta, vahingoittunutta havupuuta on runsaasti.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Mätningsprinciper

Bestämmelserna rörande mätning av energived hittas i lagen om mätning av virke (414/2013, ändrad: 566/2014 och 725/2016), i jord- och skogsbruksministeriets förordningar (1323/14/2013 och 1014/2017) och för omräkningstalen i Naturresursinstitutets föreskrifter.
Innan mätningen av energived utförs måste man enligt lagen (21§) komma överens om följande saker:
- parterna i mätningen, vilka
1 . vid överlåtelsemätning är säljaren och köparen
2 . vid arbetsmätning är arbetstagaren och arbetsgivaren
3 . vid entreprenadmätning är entreprenören och entreprenadgivaren

- uppgifter som specificerar mätobjektet
- mätmetoden och mätaren
- vem som ska betala kostnaderna för mätningen
- måttenheten.
Parterna i en mätning rekommenderas att avtala om när slutmätningen senast ska utföras. Parterna kan avtala om delmätning av mätpartiet, varvid de olika delarna av partiet kan mätas vid olika tidpunkter. Det är skäl att redan i virkesförsäljningsavtalet nämna hur man avser att mäta den energived som drivs ut.
I mätningsförrättningen ingår mätning av energivedspartiet och uträkning av resultatet samt uppgörande och översändande av (mätprotokollet) mätbeskedet till mätningsparterna. Mätprotokollet måste förvaras i fem år efter mätningsförrättningen.

Den mest allmänna mätmetoden vid drivning av energived är vägning, och vid behov omräkning av vikten till volymenheter. Vid överlåtelse-, arbets- och entreprenadmätning används i första hand följande storheter och enheter:
- volym: fastkubikmeter (m³) eller ramvolym (m³)
- vikt: färskvikt (kg) eller torrvikt (kg)
För att fastställa den fasta volymen används oftast EPPU-kalkylatorn för mätningsberäkningar. Mätningen av energived kan också ske i form av mätning av flis och kross. Fastvolymen för kvistat och okvistat klenvirke kan också fastställas genom travmätning.

Noggrannare anvisningar för mätning av energived hittas på Naturresursinstitutets webbsidor:
· [Handbok för mätning av energived (extern länk, på finska)](https://www.luke.fi/wp-content/uploads/2018/03/energiapuun-mittausopas-30062014.pdf)
· [EPPU(extern länk)](https://www.luke.fi/avoin-tieto/metsa/puutavaranmittaus/energiapuun-mittauslaskuri/) – räknare för mätning av energived

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Att beakta vid mätning av energived

**.**

- Det är svårt att utföra en noggrann mätning av energived. I olika skeden av anskaffningskedjan mäts energiveden på olika sätt. I ett parti med energived sker det mängd förluster i hanteringens olika skeden och under lagringen också förluster av torrsubstans. Dessutom kan väderförhållandena och skillnaderna i noggrannhet mellan olika mätmetoder förorsaka variation i mätresultaten. I praktiken minskar den uppmätta mängden energived under leverans och hantering.
- Mätning av energiinnehållet och värmevärdet faller inte inom ramen för lagens tillämpningsområde. Hur de fastställs behandlas i kvalitetsdirektiven för träbränslen.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Egenkontoll av virkesmätning

Lagen om mätning av virke (414/2013) berör också energived och förpliktigar till egenkontroll av mätningen. Till den egenkontroll som utförs av skördarförare hör att följa upp funktionen hos mätinstrumentet, kalibrering och inställning av instrumentet, samt granskning och dokumentation av mätresultatet.
Resultaten av de mätningar som hör till egenkontrollen ska bevaras i minst två år efter att kontrollen utförts.
De föreskrifter som gäller virkesmätning finns samlade på Naturresursinstitutets [webbsida.](https://www.luke.fi/sv/matning-av-virke/)

Energiapuun mittaaminen on keskeinen osa energiapuukauppaa ja metsähakkeen tuotantoa. Sama energiapuuerä voidaan toimitusketjun aikana mitata useammassa eri vaiheessa ja eri menetelmillä. Mittaus voi tapahtua hakkuun, metsäkuljetuksen, haketuksen tai murskauksen yhteydessä. Se voidaan myös tehdä tienvarsi- tai terminaalivarastossa, kaukokuljetuksen yhteydessä sekä käyttöpaikalla.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Betalning enligt energiinnehållet

Värmeverken betalar för den energimängd (MWh) som skogsflisen innehåller. Ju torrare energiveden är, desto lönsammare är hela anskaffningskedjan för energived. Det här innebär att energiveden borde fås att torka så bra som möjligt före leveransen till värmeverket. Energived av hög kvalitet innehåller inte heller främmande material, som t.ex. stenar.

Energiapuun hankinnassa yleisin hankintaketju koostuu korjuusta, tienvarsihaketuksesta ja kaukokuljetuksesta käyttöpaikalle. Metsäenergiajakeet voidaan myös kuljettaa terminaaliin tai käyttöpaikalle haketettaviksi tai murskattaviksi. Terminaalit toimivat polttoaineiden varmuusvarastoina, tasoittavat kausivaihteluita ja parantavat puupolttoaineen laadunhallintaa.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Att beakta vid flisning och fjärrtransport

Fjärrtransporten och flisningen ställer krav på lagerplatsen, som t.ex. vändplatser, bärighet och utrymme för lastning och flisning. Den utrustning som används för flisning vid väg och fjärrtransport kräver mer utrymme än vanlig virkestransport.

Det lönar sig i allmänhet att täcka väglager där man lagrar slanor och grot. Om man täcker energiveden blir den inte våt av nederbörd och snö och is hamnar inte i flishuggen i samband med flisningen. Särskilt viktigt är det att täcka högar av grot. Kvistade och okvistade slanor blir inte lika lätt blöta under vintern som grot.
Förlusten av torrsubstans kan vara betydande då grot lagras på ett avlägg.Det lönar sig inte att lagra grot vid väg längre än några månader, men på grund av praktiska orsaker som är förknippade med transporten är lagringstiden ofta längre. Vid lagring av slanor blir inte torrsubstansförlusterna särskilt stora ens vid en lagringsperiod på ett år. Stubbar bibehåller sina egenskaper längre än andra typer av energived vid lagring vid väg.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Utnyttjande av vägområde

På allmän väg, riksvägar (väg nr: 1-39) och stamvägar (väg nr: 40-99) är all hantering och lagring av virke på vägområdet förbjudet, liksom också stickvägslager. Skogsbilvägar som utgår från en riks- eller stamväg bör alltid vara försedda med en vändplats. Om man avviker från den här regeln måste man ha tillstånd från NTM-centralen.
Också beträffande vägar av lägre vägklass är det skäl att kontakta den lokala vägmästaren. Förutom i ovannämnda fall, är lastning av virke också förbjudet på sträckor där det är förbjudet att stanna och längs vägar där den största tillåtna hastigheten överstiger 80 km/h.
Om man vill göra en ny väganslutning kräver det tillstånd, även om anslutningen är tillfällig. Tillståndet beviljas av NTM-centralen, som också ger anvisningar för hur den nya anslutningen bör byggas eller en existerande anslutning förbättras. På lagerplatsen och vid anslutningen bör sikten vara tillräcklig med tanke på trafiktätheten och hastighetsbegränsningarna. Det här gäller både allmänna och privata vägar. Flisning av energived är förbjuden vid allmän väg.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Val av lagerplats för energived

**En bra lagerplats för energived har följande egenskaper:**

Valet av lagerplats har stor betydelse med tanke på energivedens kvalitet. Stubbarna bör transporteras bort från lagerplatsen inom högst två eller två och ett halvt år, beroende på när drivningen utförts.
- det finns tillräckligt utrymme (se tabellen nedan)
- terrängen är plan och bärig
- platsen är öppen och utsatt för vind och gärna högre än den omkringliggande terrängen, faktorer som gör att energiveden torkar snabbare
- det inte finns några el- eller telefonlinjer i omedelbar närhet av vältan (se tabellen nedan)
- den är inte placerad på en vändplats som försvårar lastningen
- den är inte placerad i en brant backe eller kurva
- det finns varken stenar, stubbar eller träd som stör maskinerna eller blir under vältan
- den är inte placerad ovanpå fungerande diken (det minskar risken för att näringsämnen ska sköljas ut i vattendrag)
- den ligger inte i närheten av byggnader med tanke på brandskyddet och bullret från flisningen.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Val av lagerplats för energived

### Utrymmesbehov i längdriktningen för en energivedsvälta, per avverkad hektar. Dessutom bör man beakta de ovannämnda faktorer som inverkar på andra utrymmeskrav och på vältans placering.

##  [Energiapuupinon tilantarve](/fi/node/881)

Table
| Energiapuu | Pinon tarvitsema tila |
| --- | --- |
| Hakkuutähteet | n. 20 m/ha |
| Kokopuu | n. 12 m/ha |
| Karsittu ranka | n. 10 m/ha |
| Kannot | n. 15 m/ha |
Energiapuupinon tilantarve pituussuunnassa per hakkuuhehtaari. Lisäksi on otettava huomioon pinon sijaintiin ja muihin mittoihin liittyvät tekijät, jotka on esitetty jäljempänä.

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Val av lagerplats för energived

### Utrymmesbehov för en grotvälta vid en elledning (minimiavstånd, meter). Vältan bör placeras så långt borta från el- och telefonledningar att det mellan ledningen och kranen (inkluderande last) alltid upprätthålls det minimiavstånd som anges i tabellen. Av säkerhetsskäl får man inte placera en lagringsplats under en högspänningsledning (≥ 110 kV) och inte heller inom 10 meter i sidled räknat från den närmaste elförande kabeln.

##  [Energiapuupinon vähimmäisetäisyys sähkölinjasta](/fi/node/880)

Table
| Nimellisjännite, kV | Avojohto, alla (m) | Avojohto, sivulla (m) | Riippujohto (m) |
| --- | --- | --- | --- |
| 1 | 2 | 2 | 0,5 |
| 20 | 2 | 3 | 1,5 |
| 110 | 3 | 5 |   |
| 220 | 4 | 5 |   |
| 400 | 5 | 5 |   |
Puutavaravarasto on sijoitettava niin etäälle sähkö- ja puhelinlinjoista, että sähköjohtojen ja kuormaajan välillä säilyy taulukon mukainen vähimmäisetäisyys taakka mukaan lukien. Turvallisuussyistä varastoa ei tehdä suurjännitelinjan (≥ 110 kV) alle eikä sivusuunnassa mitattuna 10 metriä lähemmäksi linjan lähintä virtajohdinta.
Yläotsikko 2.-4. sarakkeille: Vähimmäisetäisyys (m)

# Drivning av grot på förnyelseytor

## Fjärrtransporten och flisningsoperationen ställer följande krav på lagerplatsen

1 . Vändplatsens och vägens bärighet bör vara tillräckliga.
2 . Det måste finnas platser där den övriga trafiken kan väja eller köra om.
3 . Vältan måste finnas inom kranens räckvidd vilket innebär att gripstället bör ligga högst 7 meter från vägkanten.
4 . Om vältan är placerad längs en stickväg, måste man lämna ett utrymme på minst 15 meter för flishuggen bakom vältan och vältans framsida ska ligga minst 6 meter från huvudvägen. Man börjar bygga vältan på den sida huvudvägen ligger.

I samband med slutavverkningen blir hyggesrester och stubbar kvar i skogen. Hyggesrester kallas också grot (grenar, toppar, barr och blad) samt sådana delar av stammen som inte duger till gagnvirke. Ofta kan groten tas tillvara som energived, om förnyelseobjektet fyller vissa krav. Med tanke på mångfalden rekommenderas att gamla lövträd och döda träd inte tas ut som energived.

Sök med ämnesord

Sökresultat för “skogsodling”

Klimatanpassning vid skogsförnyelse

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Beaktande och behandling av lundar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Trädslagsfördelning och lövinslag vid skötsel av en skogsfastighet

Förebyggande av vindskador

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Kontinuerlig beståndsvård och ekonomin

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Kvalitetsstyrning inom skogsvård

Drivning av grot på förnyelseytor

Drivning av grot på förnyelseytor

Sådd

Tryggandet av mångfalden i skogsbruket

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Sökning och meny