Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter I många fall kan man genom kontinuerlig beståndsvård producera grovt virke av god kvalitet som kan användas som råvara för långlivade träprodukter, vilket ökar den långsiktiga inlagringen av kol.Pukkala T., Lähde, E. &amp; Laiho, O. 2011. Metsän jatkuva kasvatus. Joen Forest Program Consulting. Pukkala T., ym. 2012. Continuous Cover Forestry in Finland – Recent Research Results. In: Pukkala T., von Gadow K. (eds) ontinuous Cover Forestry. Managing Forest Ecosystems, vol 23. Springer, Dordrecht.Pukkala, T., Laiho, O. &amp; Lähde, E. 2016. Continuous cover management reduces wind damage. Forest Ecology and Management.Vol. 372, p. 120–127. Helhetseffekten är ändå svår att bedöma eftersom det fortfarande finns väldigt litet forskningsdata om saken.Shanin, V., Valkonen S., Grabarnik, P. &amp; Mäkipää, R. 2016. Using forest ecosystem simulation model EFIMOD in planning uneven-aged forest management. Forest Ecology and Management 378. p. 193–205. Vid kontinuerlig beståndsvård i olikåldriga granbestånd kan man räkna med att virkesproduktionen blir 15-25 procent lägre än för likåldriga bestånd, samtidigt som virkesförrådet per hektar i genomsnitt uppskattas ligga på en lägre nivå.&nbsp;Hynynen, J., Eerikäinen, K., Mäkinen, H. &amp; Valkonen, S. 2019. Growth response to cuttings in Norway spruce stands under even-aged and uneven-aged management. Forest Ecology and Management 437:314-323. Utgående från detta skulle då också mängden kol som är bundet vid trädbeståndet vara mindre. Enligt den nu rådande uppfattningen resulterar kontinuerlig beståndsvård i att avverkningsmängderna på lång sikt blir 20-25 % mindre än för likåldriga bestånd. Vid kontinuerlig beståndsvård är mängden inlagrat kol i hög grad beroende av hur den naturliga förnyelsen lyckas.&nbsp;Juutinen, A., Ahtikoski, A., Mäkipää, R. &amp; Shanin, V. 2018. Effect of harvest interval and intensity on the profitability of uneven-aged management of Norway spruce stands. International Journal of Forest Research, Vol. 91, Issue 5, 589–602. Skillnaderna i ekonomisk lönsamhet mellan de olika metoderna kan dock vara relativt små.&nbsp;Kellomäki, S. ym. 2019. Effects of even-aged and uneven-aged management on carbon dynamics and timber yield in boreal Norway spruce stands: a forest. Forestry 2019; 92, 635 Effekter på markens kolförråd Det har framförts synpunkter på att kontinuerlig beståndsvård på lång sikt kan leda till att markens kolförråd ökar tack vare den ständiga tillförseln av förna och för att markytan inte blir utsatt för höga temperaturer eller markberedning, vilket är fallet på ett område som har slutavverkats. Omställning till kontinuerlig beståndsvård kan emellertid också minska markens kolförråd om åtgärden är kraftig.Saksa, T. (toim.) 2020. Ilmastonmuutos ja metsänhoito : Yhteenveto ilmastonmuutoksen vaikutuksista metsänhoitoon. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 98/2020. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 48 s. Markberedning används sällan inom ramen för kontinuerlig beståndsvård, med undantag för lätt markberedning där mårtäcket är tjockt, och i synnerhet vid plockhuggning påverkas inte heller humustäcket i sådan utsträckning att några större mängder kol skulle frigöras därifrån. Det här gör att det finns något mer kol bundet i marken vid kontinuerlig beståndsvård än vid beståndsvård trädskiktsvis.Kellomäki, S. ym. 2019. Effects of even-aged and uneven-aged management on carbon dynamics and timber yield in boreal Norway spruce stands: a forest. Forestry 2019; 92, 635 På torvjordar kan kontinuerlig beståndsvård bidra till att bromsa klimatförändringen Nieminen, M. ym. 2018. Could continuous cover forestry be an economically and environmentally feasible management option on drained boreal peatlands? Forest Ecology and Management 424: 78-84 genom att avdunstningen från trädbeståndet upprätthåller en gynnsam grundvattennivå. Torvjordar genererar metanutsläpp som är skadliga för klimatet när grundvattennivån är hög. Om torven torkar, frigörs kolet igen i form av koldioxid. Särskilt på bördiga, dikade torvmarker i södra Finland kan en satsning på kontinuerlig beståndsvård ge klimatnytta.&nbsp;Lehtonen, A. et al. 2021. Maankäyttösektorin ilmastotoimenpiteet: Arvio päästövähennysmahdollisuuksista. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 65/2021. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 122 s.

# Kontinuerlig beståndsvård och klimatförändringen 

## Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter

I många fall kan man genom kontinuerlig beståndsvård producera grovt virke av god kvalitet som kan användas som råvara för långlivade träprodukter, vilket ökar den långsiktiga inlagringen av kol. Helhetseffekten är ändå svår att bedöma eftersom det fortfarande finns väldigt litet forskningsdata om saken.
Vid kontinuerlig beståndsvård i olikåldriga granbestånd kan man räkna med att virkesproduktionen blir 15-25 procent lägre än för likåldriga bestånd, samtidigt som virkesförrådet per hektar i genomsnitt uppskattas ligga på en lägre nivå. Utgående från detta skulle då också mängden kol som är bundet vid trädbeståndet vara mindre. Enligt den nu rådande uppfattningen resulterar kontinuerlig beståndsvård i att avverkningsmängderna på lång sikt blir 20-25 % mindre än för likåldriga bestånd. Vid kontinuerlig beståndsvård är mängden inlagrat kol i hög grad beroende av hur den naturliga förnyelsen lyckas. Skillnaderna i ekonomisk lönsamhet mellan de olika metoderna kan dock vara relativt små.

# Kontinuerlig beståndsvård och klimatförändringen 

## Effekter på markens kolförråd

Det har framförts synpunkter på att kontinuerlig beståndsvård på lång sikt kan leda till att markens kolförråd ökar tack vare den ständiga tillförseln av förna och för att markytan inte blir utsatt för höga temperaturer eller markberedning, vilket är fallet på ett område som har slutavverkats. Omställning till kontinuerlig beståndsvård kan emellertid också minska markens kolförråd om åtgärden är kraftig.
Markberedning används sällan inom ramen för kontinuerlig beståndsvård, med undantag för lätt markberedning där mårtäcket är tjockt, och i synnerhet vid plockhuggning påverkas inte heller humustäcket i sådan utsträckning att några större mängder kol skulle frigöras därifrån. Det här gör att det finns något mer kol bundet i marken vid kontinuerlig beståndsvård än vid beståndsvård trädskiktsvis.
På torvjordar kan kontinuerlig beståndsvård bidra till att bromsa klimatförändringen genom att avdunstningen från trädbeståndet upprätthåller en gynnsam grundvattennivå. Torvjordar genererar metanutsläpp som är skadliga för klimatet när grundvattennivån är hög. Om torven torkar, frigörs kolet igen i form av koldioxid. Särskilt på bördiga, dikade torvmarker i södra Finland kan en satsning på kontinuerlig beståndsvård ge klimatnytta.

Vid kontinuerlig beståndsvård upprätthålls ett permanent skogstäcke vilket gör att beståndets kolbindningskapacitet hålls på en relativt jämn nivå. Den här metoden kan minska utsläpp av kol från marken till atmosfären, särskilt på torvjordar. Där skogen förnyar sig på naturlig väg kan förnyelsen ibland vara en långsam process, vilket gör att den genomsnittliga tillväxten och därmed kolbindningen möjligen kan bli lägre än vid slutavverkning och därpå följande skogsodling. Än så länge är effekterna av kontinuerlig beståndsvård på kolbindningen dåligt kända.

Kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsmetod

Skogsförnyelse och skötselåtgärder vid kontinuerlig beståndsvård

Vid kontinuerlig beståndsvård upprätthålls ett permanent skogstäcke vilket gör att beståndets kolbindningskapacitet hålls på en relativt jämn nivå. Den här metoden kan minska utsläpp av kol från marken till atmosfären, särskilt på torvjordar. Där skogen förnyar sig på naturlig väg kan förnyelsen ibland vara en långsam process, vilket gör att den genomsnittliga tillväxten och därmed kolbindningen möjligen kan bli lägre än vid slutavverkning och därpå följande skogsodling. Än så länge är effekterna av kontinuerlig beståndsvård på kolbindningen dåligt kända.

 

Kontinuerlig beståndsvård och klimatförändringen 

Slyröjningen kan också utföras maskinellt i form av brunnsröjning. Lövträden slår inte nya skott om de rycks upp med rötterna. Den lämpligaste tidpunkten för röjning av granplantbestånd är 4-7 år efter planteringen. Bild: © Erkki Oksanen. Slyröjning av grandominerad plantskog då målet är blandskog Då man eftersträvar trädslagsblandning är det befogat att lämna frösådda lövträd redan vid slyröjningen. Det är skäl att göra slyröjningen i tid, i allmänhet redan under den fjärde växtsäsongen.Gran med förädlat ursprung har en så snabb tillväxt att naturligt uppkomna lövträd inte nödvändigtvis utvecklas i samma takt som granen om de avlägsnas i sin helhet vid slyröjningen.&nbsp;• Lämna kvar de bästa planterade och naturligt uppkomna träden att växa.• Avlägsna konkurrerande träd kring de stammar som lämnas kvar med minst en meters radie. Ta inte bort alla lövträd.&nbsp;• Lämna inte förväxande lövträd i omedelbar närhet av barrträd. Då lövträden växer upp piskar de barrträdens toppar, vilket leder till kvalitets- och produktionsförluster.• Lämna i första hand frösådd gran, som är högst lika hög som granen&nbsp;• Sträva till att avlägnsna lövträd som uppkommit som stubb- och rotskott Att observera på torvmarker Det uppstår lätt sly av glasbjörk på torvmarker. Särskilt på blåbärs- och lingontorvmoar måste man bereda sig på att slyröjningen kan behöva upprepas upp till två gånger, vilket ökar kostnaderna för skogsvården. Beaktande av hjortdjursskador vid slyröjning av grandominerad plantskog Mindre hjortdjur kan orsaka skador framför allt i yngre plantskogar. I grandominerade plantskogar hindrar älgarna blandskogsbruk, men samtidigt kan de minska på röjningsbehovet. På områden med lindrig skaderisk kan man i granplantskogar göra en brunnsröjning och i mellanområden lämna lämplig föda för hjortdjur, såsom rönn eller asp. Det är dock skäl att ta i beaktande att ett övertätt plantbestånd av det här slaget leder till sämre kvalitet hos lövträden, speciellt vad gäller vårtbjörken. Slyröjningen ska göras innan lövträden börjar skugga granplantorna. Om arbetet görs vid rätt tidpunkt blir det billigare. Bild: © Johnny Sved.

# Slyröjning i grandominerad plantskog

## Slyröjning av grandominerad plantskog då målet är blandskog

Då man eftersträvar trädslagsblandning är det befogat att lämna frösådda lövträd redan vid slyröjningen. Det är skäl att göra slyröjningen i tid, i allmänhet redan under den fjärde växtsäsongen.Gran med förädlat ursprung har en så snabb tillväxt att naturligt uppkomna lövträd inte nödvändigtvis utvecklas i samma takt som granen om de avlägsnas i sin helhet vid slyröjningen. • Lämna kvar de bästa planterade och naturligt uppkomna träden att växa.• Avlägsna konkurrerande träd kring de stammar som lämnas kvar med minst en meters radie. Ta inte bort alla lövträd. • Lämna inte förväxande lövträd i omedelbar närhet av barrträd. Då lövträden växer upp piskar de barrträdens toppar, vilket leder till kvalitets- och produktionsförluster.• Lämna i första hand frösådd gran, som är högst lika hög som granen • Sträva till att avlägnsna lövträd som uppkommit som stubb- och rotskott

# Slyröjning i grandominerad plantskog

## Att observera på torvmarker

Det uppstår lätt sly av glasbjörk på torvmarker. Särskilt på blåbärs- och lingontorvmoar måste man bereda sig på att slyröjningen kan behöva upprepas upp till två gånger, vilket ökar kostnaderna för skogsvården.

# Slyröjning i grandominerad plantskog

## Beaktande av hjortdjursskador vid slyröjning av grandominerad plantskog

Mindre hjortdjur kan orsaka skador framför allt i yngre plantskogar. I grandominerade plantskogar hindrar älgarna blandskogsbruk, men samtidigt kan de minska på röjningsbehovet.
På områden med lindrig skaderisk kan man i granplantskogar göra en brunnsröjning och i mellanområden lämna lämplig föda för hjortdjur, såsom rönn eller asp. Det är dock skäl att ta i beaktande att ett övertätt plantbestånd av det här slaget leder till sämre kvalitet hos lövträden, speciellt vad gäller vårtbjörken.

Den bästa tidpunkten för slyröjning i en grandominerad platskog är 4-7 år från skogsodling, då plantskogens höjd är cirka 1 meter. Vid slyröjningen avlägsnas frösådda lövträd i närheten av granarna och lövträd som annars hindrar granarnas tillväxt. Sly från stubb- och rotskott är befogat att avlägsna helt och hållet. I grandominerade plnatskogar som uppkommit naturligt gör man efter eventuellt avlägsnande av överståndare en slyröjning, där man avlägsnar och skadade granplantor och skapar tillväxtutrymme för de plantor som lämnas kvar att växa.

Blandskogsbruk

Slyröjning

Den bästa tidpunkten för slyröjning i en grandominerad platskog är 4-7 år från skogsodling, då plantskogens höjd är cirka 1 meter. Vid slyröjningen avlägsnas frösådda lövträd i närheten av granarna och lövträd som annars hindrar granarnas tillväxt. Sly från stubb- och rotskott är befogat att avlägsna helt och hållet. I grandominerade plnatskogar som uppkommit naturligt gör man efter eventuellt avlägsnande av överståndare en slyröjning, där man avlägsnar och skadade granplantor och skapar tillväxtutrymme för de plantor som lämnas kvar att växa.

Slyröjning i grandominerad plantskog

Hyggesrensning innebär röjning av störande underväxt, sly och annat restbestånd på en förnyelseyta innan förnyelseåtgärder inleds. Endast sådan underväxt som stör plantsättningen och skogsodlingen röjs bort. Man kan också utföra hyggesrensningen några år innan själva förnyelseavverkningen. Om hyggesrensningen görs på förhand minskar det avsevärt uppslaget av lövsly på förnyelseytan och underlättar plantskogsvården under de kommande åren.

Hyggesrensning

Lövträd i kantzoner I kantzoner kring gårdsplaner, åkrar och andra kulturmiljöer och längs stränder ska man helst använda lövträd vid skogsodlingen, åtminstone till den del skogen är synlig. Om man gör en blandplantering av olika trädslag får man en mångsidig skogsstruktur, vilket kan vara ett mål för en skogsägare som vill betona landskapsvården.

# Beakta landskapet vid valet av trädslag

## Lövträd i kantzoner

I kantzoner kring gårdsplaner, åkrar och andra kulturmiljöer och längs stränder ska man helst använda lövträd vid skogsodlingen, åtminstone till den del skogen är synlig.
Om man gör en blandplantering av olika trädslag får man en mångsidig skogsstruktur, vilket kan vara ett mål för en skogsägare som vill betona landskapsvården.

Då man väljer trädslag är det bra att också beakta landskapsfaktorer.

Val av trädslag och förnyelsemetod

Vård av skogslandskapet

Beakta landskapet vid valet av trädslag

Behovet av förnyelse och skogsvårdsåtgärder varierar från ett beskogningsobjekt till ett annat.&nbsp;Följande faktorer behöver utredas i samband med planering av beskogning: behov av iståndsättningsdikning behov av gödsling på kortare och längre sikt förnyelsemetod och plantmaterial behov av slyröjning före skogsodlingen behov av gräsröjning på kortare och längre sikt behov av plantskogsvård Viktigt att identifiera jordarten Vid planeringen av beskogning är det viktigt att identifiera jordarten på objektet eftersom jordarten långt bestämmer vilka beskogningsmetoder som kan komma ifråga.&nbsp;Det bästa sättet att identifiera jordarten är att gräva en provgrop.&nbsp;Provgropen ska tränga igenom humusskiktet till den underliggande mineraljorden, gropen görs högst 40 cm djup. Om det är fråga om torvjord behöver torvtäckets tjocklek fastställas men också vilken den underliggande mineraljordarten är.&nbsp;I skogsvårdsrekommendationerna klassificeras torvjordar där torvtäckets tjocklek är under 30 cm som ståndorter med tunt torvtäcke.&nbsp;Om torvtäcket är över 30 cm tjockt har ståndorten ett tjockt torvtäcke. På mark med torvjord är den underliggande mineraljordarten lättast att fastställa genom att undersöka dikesslänterna.&nbsp;På områden med tunt torvtäcke kan man också gräva en grop med spade.&nbsp;Mineraljordarten bestäms okulärt och vid behov med ett rullningstest. Beskogningen lyckas vanligen bra om mineraljorden består av mo eller ännu finkornigare jordarter, i synnerhet om torvlagret är tunnare än 30 cm.&nbsp;Om torvlagret är tjockt, över 30 cm, behöver man gödsla med mineralgödsel i samband med beskogningen även om den underliggande mineraljorden består av finkorniga jordarter.&nbsp;På ståndorter med tjockt torvtäcke når trädrötterna sällan ända ned till mineraljorden. På nedlagda torvtäkter kan torvtäckets tjocklek variera en hel del.&nbsp;På vissa ställen kan torvtäcket vara tjockare, på andra tunnare efter att torvproduktionen har upphört.&nbsp;Därför är det viktigt att undersöka torvtäckets tjocklek på hela området.&nbsp;Man får en bra helhetsbild genom att lägga ut mätlinjer längs vilka man mäter torvens tjocklek med några tiotals meters mellanrum.&nbsp;Vid mätningen ska man åtminstone mäta torvtjockleken i mitten av tegarna, men gärna också på en del ställen nära dikena.Aro, L. &amp; Hytönen, J. 2019. Suonpohjasta metsäksi. Luonnonvarakeskus ja Suomen metsäkeskus. Med tanke på såväl vattenvården som resultatet av skogsodlingen är det särskilt viktigt är att kartlägga förekomsten av sura sulfatjordar.&nbsp;På sulfatjordar måste man vara särskilt försiktig i samband med markberedning och eventuell iståndsättningsdikning så att det markskikt som bildar svavelsyra inte friläggs. Om det blir nödvändigt att utföra dikning i anslutning till ett grundvattenområde är det ytterst viktigt att man känner till sådana markegenskaper som torvens tjocklek och mineraljordens sammansättning.&nbsp;Man måste också utreda vilka miljökonsekvenser på vattendragen dikningen kan förorsaka. I de nedanstående tabellerna visas olika beskogningskedjor och hur de olika åtgärderna infaller tidsmässigt. Gamla sandgropar, övergivna tomter och liknande: Mineraljord, där jordarten består av grovmo eller sand. Bild: © Juha Varhi. Tidigare odlingsmark: Mineraljord, där jordarten består av grovmo eller sand. Bild: © Juha Varhi. Tidigare odlingsmark: Mineraljord, där jordarten består av finmo, mjäla, lera eller mull. Bild: © Juha Varhi. Tidigare odlingsmark: Torvjord där torvens tjocklek är högst 30 cm. Bild: © Juha Varhi. Tidigare odlingsmark : Torvjord där torvens tjocklek är över 30 cm. Bild: © Juha Varhi. ______________ Torvbottnar: Torvtäckets tjocklek högst 30 cm, grovkornig underliggande mineraljord. Bild: © Juha Varhi. Torvbottnar: Torvtäckets tjocklek högst 30 cm, finkornig underliggande mineraljord. Bild: © Juha Varhi. Torvbottnar: Torvtäcket över 30 cm tjockt. Bild: © Juha Varhi. Jordarten är en av de viktigaste utgångspunkterna för planering av beskogning. Bild: © Arto Koistinen.

Behovet av förnyelse och skogsvårdsåtgärder varierar från ett beskogningsobjekt till ett annat. Följande faktorer behöver utredas i samband med planering av beskogning:
- behov av iståndsättningsdikning
- behov av gödsling på kortare och längre sikt
- förnyelsemetod och plantmaterial
- behov av slyröjning före skogsodlingen
- behov av gräsröjning på kortare och längre sikt
- behov av plantskogsvård

# Planering av beskogning

## Viktigt att identifiera jordarten

Vid planeringen av beskogning är det viktigt att identifiera jordarten på objektet eftersom jordarten långt bestämmer vilka beskogningsmetoder som kan komma ifråga. Det bästa sättet att identifiera jordarten är att gräva en provgrop. Provgropen ska tränga igenom humusskiktet till den underliggande mineraljorden, gropen görs högst 40 cm djup.
Om det är fråga om torvjord behöver torvtäckets tjocklek fastställas men också vilken den underliggande mineraljordarten är. I skogsvårdsrekommendationerna klassificeras torvjordar där torvtäckets tjocklek är under 30 cm som ståndorter med tunt torvtäcke. Om torvtäcket är över 30 cm tjockt har ståndorten ett tjockt torvtäcke.
På mark med torvjord är den underliggande mineraljordarten lättast att fastställa genom att undersöka dikesslänterna. På områden med tunt torvtäcke kan man också gräva en grop med spade. Mineraljordarten bestäms okulärt och vid behov med ett rullningstest.

Beskogningen lyckas vanligen bra om mineraljorden består av mo eller ännu finkornigare jordarter, i synnerhet om torvlagret är tunnare än 30 cm. Om torvlagret är tjockt, över 30 cm, behöver man gödsla med mineralgödsel i samband med beskogningen även om den underliggande mineraljorden består av finkorniga jordarter. På ståndorter med tjockt torvtäcke når trädrötterna sällan ända ned till mineraljorden.
På nedlagda torvtäkter kan torvtäckets tjocklek variera en hel del. På vissa ställen kan torvtäcket vara tjockare, på andra tunnare efter att torvproduktionen har upphört. Därför är det viktigt att undersöka torvtäckets tjocklek på hela området. Man får en bra helhetsbild genom att lägga ut mätlinjer längs vilka man mäter torvens tjocklek med några tiotals meters mellanrum. Vid mätningen ska man åtminstone mäta torvtjockleken i mitten av tegarna, men gärna också på en del ställen nära dikena.
Med tanke på såväl vattenvården som resultatet av skogsodlingen är det särskilt viktigt är att kartlägga förekomsten av sura sulfatjordar. På sulfatjordar måste man vara särskilt försiktig i samband med markberedning och eventuell iståndsättningsdikning så att det markskikt som bildar svavelsyra inte friläggs.

Om det blir nödvändigt att utföra dikning i anslutning till ett grundvattenområde är det ytterst viktigt att man känner till sådana markegenskaper som torvens tjocklek och mineraljordens sammansättning. Man måste också utreda vilka miljökonsekvenser på vattendragen dikningen kan förorsaka.
I de nedanstående tabellerna visas olika beskogningskedjor och hur de olika åtgärderna infaller tidsmässigt.

# Planering av beskogning

## Viktigt att identifiera jordarten

### Beskogningskedjor för obrukad mark, förutom nedlagda torvtäkter.

##  [Metsitysketjut joutoaluella taulukkona lukuunottamatta suonpohjia](/fi/node/801)

Table
|   | Työmaasuunnitelman laadinta | Taimien tilaus, puulaji, taimikoko 2 v | Vesakon raivaus | Maanmuokkaus | Ojien kunnostus | Pintakasvillisuuden torjunta1 | Boorilannoitus | Istutus  ---Taimien suojaus (taimisuojat1/kemiallinen2) | Työmaan tarkastus ja tarvittaessa heinääminen | Varhaisperkaus | Kali + boorilannoitus |
| --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- |
| Ajankohta | kevät 0 | kevät 0 | kevät 0 | kevät 0 - kesä 0 | kevät 0 -kesä 0 | loppukesä 1 (kone) tai istutuksen jälkeen kesä 2 (käsin) | pintakasvillisuuden torjunnan yhteydessä tai istutuksen jälkeen | kevät 2 | loppukesä 2, kesä 3, kesä 4, kesä 5 | vuosi 6-7 | noin 5 vuoden kuluessa |
| Vanhat sorakuopat, hylätyt tontit ja muut vastaavat: kivennäismaata, jonka maalajina karkea hieta ja hiekka | kyllä | mänty | tarvittaessa | laikkumätästys, kiviset kohteet: äestys | - | kyllä | - | kyllä | kyllä | tarvittaessa | - |
| Peltoviljelyssä ollut alue: kivennäismaata, jossa maalajina karkea hieta tai hiekka | kyllä | kuusi, rauduskoivu | tarvittaessa | laikkumätästys | tarvittaessa | kyllä | kyllä | kyllä | kyllä | tarvittaessa | - |
| Peltoviljelyssä ollut alue: kivennäismaata, jonka maalajina hieno hieta, hiesu, savi tai multa | kyllä | kuusi, myös lehtipuut mahdollisia | tarvittaessa | laikkumätästys, hienojakoiset ja kosteat: ojitusmätästys | tarvittaessa, hienojakoiset ja kosteat: kyllä | kyllä | kyllä | kyllä | kyllä | tarvittaessa | - |
| Peltoviljelyssä ollut alue: turvemaata, jonka turvekerroksen paksuus enintään 30 cm | kyllä | kuusi, tervaleppä (varauksin hieskoivu tai mänty) | tarvittaessa | ojitusmätästys | tarvittaessa | kyllä | - | kyllä | kyllä | tarvittaessa | kyllä (3) |
| Peltoviljelyssä ollut alue: turvemaata, jonka turvekerroksen paksuus yli 30 cm | kyllä | kuusi, kun ei ole hallanvaaraa, (varauksin mänty tai hieskoivu) | tarvittaessa | ojitusmätästys | kyllä | kyllä | - | kyllä | kyllä | tarvittaessa | kyllä |

Beskogning

Det är viktigt att ha en ändamålsenlig tidplan för de olika arbetsskeden som ingår i beskogningsprojektet. Det är också viktigt att planera hela beskogningskedjan omsorgsfullt för att beskogningen ska lyckas. 

Planering av beskogning

Uttaget avgör lönsamheten För att drivning av energived ska vara lönsam kan man hålla som tumregel att energivedsuttaget bör vara minst 50 fastkubikmeter inom ett närtransportavstånd av 300-500 meter från närmaste väglager. Uttaget är beroende av trädslaget. I granbestånd uppgår uttaget till i medeltal 50-60 fastkubikmeter och i tallbestånd till 25-30 fastkubikmeter. Vid stubbrytning kommer man i medeltal upp till 55-60 fastkubikmeter per hektar. Näringsförluster vid drivning av energived Näringstillståndet i marken har en inverkan på tillväxten hos den nya trädgenerationen, i synnerhet i granbestånd. Mer näringsämnen går förlorade vid uttag av färsk grot jämfört med om enbart gagnvirke tas ut. Tillväxtförluster kan undvikas genom att torka groten i högar på avverkningsområdet innan groten transporteras till väglagret. Hyggesresterna hinner då torka och barren faller till stor del av ute på ytan. Den här metoden lämpar sig särskilt väl i avverkade granbestånd. Tallbarr faller däremot inte av lika lätt. Det råder en brist på forskning som berör vilken inverkan upprepat uttag av grot har på näringshushållningen. Effekterna av stubbrytning är relativt små, eftersom stubbarna inte innehåller några större mängder näringsämnen. Inverkan på skogsförnyelsen Stubbrytning och drivning av grot minskar kostnaderna för markberedningen. Stubbrytning ökar uppslaget av naturplantor av såväl barr- som lövträd. Sådda eller planterade plantskogar får härigenom en komplettering av naturplantor. Om uppslaget av naturplantor är stort, kan det å andra sidan öka behovet av plantskogsvård och därmed kostnaderna. Vid stubbrytning kan skogsodlingen försenas med ett halvt år till ett år på grund av själva arbetet med att bryta stubbarna och torkningen av stubbarna på avverkningsområdet. Det kräver god planering av hela förnyelsekedjan, inkluderande drivningen av energived, så att onödig försening av skogsförnyelsen kan undvikas.

# Drivning av energived - Ekonomin

## Uttaget avgör lönsamheten

För att drivning av energived ska vara lönsam kan man hålla som tumregel att energivedsuttaget bör vara minst 50 fastkubikmeter inom ett närtransportavstånd av 300-500 meter från närmaste väglager.
- Uttaget är beroende av trädslaget. I granbestånd uppgår uttaget till i medeltal 50-60 fastkubikmeter och i tallbestånd till 25-30 fastkubikmeter.
- Vid stubbrytning kommer man i medeltal upp till 55-60 fastkubikmeter per hektar.

# Drivning av energived - Ekonomin

## Näringsförluster vid drivning av energived

Näringstillståndet i marken har en inverkan på tillväxten hos den nya trädgenerationen, i synnerhet i granbestånd.
Mer näringsämnen går förlorade vid uttag av färsk grot jämfört med om enbart gagnvirke tas ut. Tillväxtförluster kan undvikas genom att torka groten i högar på avverkningsområdet innan groten transporteras till väglagret. Hyggesresterna hinner då torka och barren faller till stor del av ute på ytan. Den här metoden lämpar sig särskilt väl i avverkade granbestånd. Tallbarr faller däremot inte av lika lätt.
Det råder en brist på forskning som berör vilken inverkan upprepat uttag av grot har på näringshushållningen. Effekterna av stubbrytning är relativt små, eftersom stubbarna inte innehåller några större mängder näringsämnen.

# Drivning av energived - Ekonomin

## Inverkan på skogsförnyelsen

Stubbrytning och drivning av grot minskar kostnaderna för markberedningen.
Stubbrytning ökar uppslaget av naturplantor av såväl barr- som lövträd. Sådda eller planterade plantskogar får härigenom en komplettering av naturplantor. Om uppslaget av naturplantor är stort, kan det å andra sidan öka behovet av plantskogsvård och därmed kostnaderna.
Vid stubbrytning kan skogsodlingen försenas med ett halvt år till ett år på grund av själva arbetet med att bryta stubbarna och torkningen av stubbarna på avverkningsområdet. Det kräver god planering av hela förnyelsekedjan, inkluderande drivningen av energived, så att onödig försening av skogsförnyelsen kan undvikas.

Stubbrytning och drivning av grot ger tilläggsinkomster för skogsägaren. Uttag av energived kan emellertid också leda till att skogen växer långsammare eller att det uppstår behov av gödsling. Hur lönsam åtgärden är beror av objektets läge, mängden energived och marknadsläget. Hyggesresterna - groten - kan drivas ut också utan samtidig stubbrytning.

Drivning av grot på förnyelseytor

Stubbrytning på förnyelseytor

Drivning av energived - Ekonomin

# Skogsbrukets lönsamhet

## Skog som förmögenhet

Skogen är en del av skogsägarens totala förmögenhet och ekonomi. Det kapital som är bundet i skogen kan frigöras genom att sälja virke, och pengarna kan sedan återinvesteras i form av skogsvårdsåtgärder, i värdepapper eller i nya skogsfastigheter. Skog är ett rätt tryggt investeringsobjekt jämfört med många andra.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Skog som förmögenhet

**Satsa på skogen eller sälja den?**

Det är vanligt att man finansierar större anskaffningar genom att ta lån. Ur helhetsekonomisk synvinkel kan det då löna sig att jämföra skogens avkastning med de sammanlagda lånekostnaderna. Det är inte förnuftigt att ha ett äldre bestånd med låg avkastning att stå kvar och samtidigt finansiera anskaffningar med dyra lån.
Försäljning av fastigheten kan också vara ändamålsenligt ur ekonomisk synvinkel om dess marknadsvärde är högre än värdet av virkesproduktionen, och ägaren inte vill dra nytta av andra ekosystemtjänster än virkesproduktionen. Före en eventuell försäljning är det ändå bra att göra en bedömning av hur försäljningspriset för fastigheten kan komma att utvecklas i framtiden.

Investera i skog om du
- Är redo att binda dig vid skogsägandet för en längre tid och är villig att lära dig mer om skogsbruk.
- Vill ha ett relativt tryggt investeringsobjekt med en jämn avkastning.
- Är intresserad av rekreation, naturen eller andra värden som skogen kan erbjuda.
Sälj skog om

# Skogsbrukets lönsamhet

## Skog som förmögenhet

**Skogen har varit en trygg investering**

- Du inte har tid eller intresse att fördjupa dig i skogsbruk.
- Du inte är nöjd med den avkastning som skogen kan ge (nettonuvärdet är negativt utgående från dina avkastningskrav).
- Dina investeringar redan är tillräckligt diversifierade eller du behöver kapitalet för något annat ändamål.
- Fastigheten är liten eller splittrad och du vill inte satsa på att utveckla fastighetsstrukturen.
- Känslo- och bruksvärdet av skogen är lågt.
Skogsbruk ses ofta som en lågriskinvestering. Både priset på virke och skogsbruksmark varierar, men variationen är betydligt måttligare än till exempel värdet på aktier. Virkesproduktionens reella avkastning har under de senaste 15 åren legat nära avkastningen från statsobligationer. Det ser ut som om de investeringar i anläggningar som som skogs- och energiindustrin planerar kommer att upprätthålla efterfrågan på virke.

Skogsskador av olika slag kan orsaka betydande ekonomiska förluster för skogsägaren. Skogens mottaglighet för skogsskador kan i viss mån minskas med rätta skogsvårdsmetoder, men det går inte att bortse från skaderisken helt och hållet. Om det inträffar en kraftig storm eller skogsbrand kan alla slags skogar drabbas. Det är möjligt att skaffa sig ekonomisk trygghet genom att köpa en skogsförsäkring. Priset för försäkringen ska vägas mot den trygghet den ger och skogsägarens egen risktolerans.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Skog som förmögenhet

### Metsäsijoitus verrattuna osakkeisiin ja asuntoihin.

##  [Metsä verrattuna osakkeisiin ja asuntoihin](/fi/node/826)

Table
|   | Metsätalous | Osakkeet | Asuntosijoittaminen |
| --- | --- | --- | --- |
| Riski | Keskimääräistä riskittömämpi, säilyttää arvonsa hyvin. Riskiä voidaan hallita vakuuttamisella ja monipuolisilla metsänkasvatustavoilla. | Korkeampi riski suuremman volatiliteetin eli arvon vaihtelun vuoksi. Voidaan hallita hajauttamalla sijoitukset eri markkinapaikoille ja toimialoille. | Hyvin arvonsa säilyttävä omaisuuslaji, mutta hiukan metsäomaisuutta suurempi arvon vaihtelu. Vahingoilta voi suojautua vakuutuksilla. |
| Verotus | Menot vähennyskelpoisia, muita veroetuja, esim. metsävähennys vastikkeellisesti hankitun tilan omistajalle. Yhteismetsillä alhaisempi, 28 %:n pääomaverokanta. Varainsiirtovero 3 %. | Sama pääomaverokanta kuin metsätaloudessa. Myös osingot verotettavaa pääomatuloa. Ei varainsiirtoveroa. | Pääomatuloverotuksen piirissä. Asunto-osakkeiden varainsiirtovero 1,5 %. |
| Valtion tuet ja korvaukset | Kemera-tuet investoinneille ja korvauksia hirvituhoista, mutta kokonaisuutena merkitys vähäinen. | - | Remontointiin on ollut tarjolla erilaisia tukia, yleensä määräaikaisia esim. energiatehokkuusinvestoinnit, valtion suhdanneavustus. |
Metsäsijoitus verrattuna osakkeisiin ja asuntoihin.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Skogsbrukets inkomstkällor

Skogsbrukets inkomstkällor
- Försäljningsinkomster från gagnvirke och energived från ekonomiskogen - utgör i allmänhet huvuddelen av inkomsterna
- Upprätthållande av naturens mångfald mot ersättning, t.ex. med METSO-finansiering
- Försäljning av specialprodukter som masurbjörk, julgranar eller virke av ädla lövträd
- Mervärde för till exempel natur- och turismtjänster
- Ekonomisk nytta av bär, svamp och vilt - också i form av utarrendering av jaktmark
- Utnyttjande av marksubstanser som sand eller grus, vilket emellertid minskar skogsbruksarealen och är beroende av tillstånd
- Insamling av t.ex. råhumusfilt, lav eller vitmossa för försäljning
- Fastighetens värdestegring, som realiseras vid försäljningen.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Strategiska val för skogsbruksföretag

**Strategin påverkar skogsbruksåtgärderna**

Skogsbruksföretag kan ha olika strategier som styr beslutsfattandet och verksamheten. Därför är det viktigt att en skogsbruksplanerare känner till vilken strategi skogsägaren har. Planens syfte är att verkställa den valda strategin. Planeraren föreslår åtgärder som så långt som möjligt stöder förverkligandet av den valda strategin i det aktuella skogsbruksföretaget.
En investering i skogsvård höjer värdet på det virke som skogen producerar. Med hjälp av beståndsvårdande avverkningar kan man reglera både mängden kapital som är bundet i trädbeståndet och värdet av trädbeståndets tillväxt. Vid en slutavverkning frigörs sedan hela det kapital som varit bundet till trädbeståndet och samtidigt görs en nyinvestering i det nya trädbeståndet. Den valda strategin avgör när och med vilken intensitet åtgärderna utförs.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Strategiska val för skogsbruksföretag

**Maximering av nettonuvärdet som strategi**

Maximering av nettonuvärdet är en naturlig strategi för all ekonomisk verksamhet. Inom skogsbruket innebär den här strategin att man strävar till att hitta sådana åtgärdskedjor och investeringar som ger ett möjligast högt nettonuvärde för det framtida kassaflödet, utgående från skogsägarens avkastningskrav.
Nettonuvärdet beskriver skillnaden mellan de intäkter och kostnader som verksamheten ger upphov till i framtiden, då värdena diskonteras till nuvärdet. Genom att följa den här strategin blir skogsägarens tillgångar och konsumtionsmöjligheter allra störst.
Då man uppskattar vilka kassaflöden som kan komma att uppstå vid olika slags beståndsbehandling, bör man komma ihåg att beakta hela skogsegendomen. Om flera bestånd blir behandlade på samma sätt minskar kostnaderna ofta. När det gäller bedömning av framtida intäkter och kostnader finns det alltid ett osäkerhetsmoment.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Strategiska val för skogsbruksföretag

**Maximering av kapitalavkastningsgraden som strategi**

Det är också viktigt att komma ihåg att de antaganden man baserar beslutsfattandet på gäller det framtida kassaflödet. En tidigare investering utgör inte en grund för en fortsatt investering för samma sak. Grunden för investeringen bör alltid vara det mervärde som investeringen bedöms ge. Investeringen är lönsam om dess nettonuvärde är positivt och olönsam om dess nettonuvärde är negativt.
Skogsbruket är mycket kapitalintensivt, vilket gör att det är befogat att se till att avkastningsnivån för kapitalet är hög. En följd av att man maximerar kapitalavkastningsgraden är att varje beståndsfigur behandlas så att den ger en maximal avkastning på det bundna kapitalet.

Grundtanken i den här strategin är att skogsägaren ser skogen som vilken tillgång som helst och strävar till att placera sitt kapital i sådana investeringsobjekt som ger den bästa avkastningen. Det spelar knappast någon roll för den egna totalekonomin om skogsägaren får pengar genom virkesförsäljning, genom att sälja aktier eller genom att lyfta pengar från ett sparkonto.
Då man gör upp lönsamhetskalkyler bör man komma ihåg att också beakta de kostnader som alltid uppstår då man flyttar kapital. Kostnaderna och kapitalskatten måste till exempel dras av från intäkterna för virkesförsäljning innan man kan placera om kapitalet.
En alltför rätlinjig maximering av kapitalavkastningsgraden för skogsbruket ger ändå inte det bästa ekonomiska resultatet. Genom att minska det kapital som är bundet till skogsbruket (i praktiken virkeskapitalet) får man en hög avkastningsprocent eftersom ett trädbestånd av rent biologiska skäl ger den högsta relativa avkastningen om kapitalet är litet. Ett litet kapital leder ändå inte till att skogsägarens skogstillgångar växer bäst.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Strategiska val för skogsbruksföretag

**Jämnt kassaflöde som strategi**

Inom skogsbruket har man av tradition ansett att ett möjligast jämnt kassaflöde är ett viktigt mål. Det här har bland annat visat sig i hur skogsbruksplanerna har gjorts upp: man har jämfört utvecklingsklassfördelningen på den aktuella fastigheten med den s.k. normalskogens utvecklingsklassfördelning. Utvecklingsklassfördelningen i en normalskog möjliggör en jämn avverkningstakt.
Om utvecklingsklassfördelningen för skogsegendomen avviker från normalskogens, uppnår man en jämn fördelning mellan utvecklingsklasserna endast genom att antingen skjuta på eller tidigarelägga behandlingen av olika bestånd. Då kan man inte behandla bestånden så att resultatet blir optimalt ur helhetsekonomisk synvinkel, vilket har som följd att lönsamheten i skogsbruksföretaget sjunker.
Det har varit naturligt att eftersträva ett jämnt kassaflöde, särskilt hos större skogsägare som Forststyrelsen och stora samfällda skogar. Om avverkningarna utförs i jämnt takt blir det lättare att resursera arbetskraften och att planera virkesförsäljningen och olika anskaffningar. På jord- och skogsbruksfastigheter har skogarna gett sysselsättning under de tider då arbetskraften inte har behövts på åkern.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Strategiska val för skogsbruksföretag

**Kapitaltillväxt som strategi**

En traditionell strategi inom skogsbruket är att utöka det kapital som är bundet i skogen. Motiveringen till det här är ofta att förmögenheten bevaras väl om den är bunden i trädbeståndet, eller att man vill bygga upp en virkesreserv som nästa generation kan utnyttja. Ett resultat av den här strategin är att allt mer kapital binds i skogen, vilket leder till att den relativa avkastningen minskar. Därför kan den här strategin inte rekommenderas i sådana fall där syftet med skogsinnehavet i första hand är att maximera det ekonomiska resultatet.
Dessutom leder strategin till en större risk för skogsskador och till att trädbeståndets värde sjunker, särskilt om gallringsbestånden blir övertäta på grund av eftersatt gallring eller om det är fråga om äldre bestånd där det förekommer rotröta.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Val av ägarform

**Privat ägande**

Genom att välja rätt ägarform kan man skapa klara ramar för hur ansvaret fördelas mellan olika ägare eller inom släkten och också underlätta själva skötseln av skogen. Ägarformen inverkar på administrationen och beslutsfattandet inom skogsbruksföretaget. Olika ägarformer har också olika ekonomiska verkningar.
I de flesta fall ägs en skogslägenhet av en ägare eller två makar tillsammans. Makarna kan också äga sina egna skogslägenheter. Även om makarna skulle ha sina egna skogslägenheter kan de av beskattaren ses som ett enda skogsföretag och då lämnar de bara in en skogsskattedeklaration. Det här är vanligt om skogslägenheterna ligger i samma kommun.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Val av ägarform

**Dödsbo**

En sammanslutning är en ägandeform där två eller flera personer som inte är makar äger en skogslägenhet tillsammans. Andelarna anges som bråktal. Bråktalet utgör också grunden för hur skogsbrukets resultat ska fördelas. Typiska exempel på sammanslutningar är skogslägenheter som ägs av föräldrar och barn tillsammans eller av flera syskon.
Beslut som berör förvaltningen av lägenheten förutsätter att medlemmarna är överens. Man kan underlätta beslutsfattandet genom att göra upp ett förvaltningsavtal där en av sammanslutningens medlemmar får fullmakt att sköta sammanslutningens ärenden. Köp av en andel i en sammanslutning utgör handel med fast egendom och ger rätt till skogsavdrag.

Då en person avlider träder dödsboet in i dennes ställe. Dödsboet består av dem som har rätt att delta i samförvaltningen av den avlidne personens egendom. I vanliga fall handlar det om en änka eller änkling och arvingarna (barnen). Ett oskiftat dödsbo är en juridisk person som kan bedriva skogsbruk ända tills dödsboet skiftas. Precis som i sammanslutningar förutsätter förvaltningen av ett dödsbo att delägarna är överens.
Ett dödsbo är inte en lämplig ägarform på längre sikt. Det är klokast att upplösa dödsboet då man har utrett dödsboets förmögenhet och arvingarna har kommit överens om delningen av arvet. Man bör sträva till att undvika att splittra upp skogslägenheten. Lägenheten kan behållas som en helhet antingen genom att den övertas av en arvinge eller genom att bilda en skogssammanslutning. I en del fall kan det fungera att ansluta skogslägenheten till en samfälld skog eller att grunda en ny samfälld skog.
I ett dödsbo kan skogsbrukets förluster under skatteåret senare dras av då det ekonomiska resultatet igen är positivt. Om det inte heller blir något positivt resultat under de kommande tio åren, kan man inte längre dra av förlusterna. Däremot dras möjliga förluster för en skogssammanslutning av redan under skatteåret i delägarnas personliga beskattning, vilket innebär att skogsbrukets förluster kan utnyttjas som avdrag i beskattningen av delägarnas andra kapitalinkomster eller arbetsinkomster.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Val av ägarform

**Olika sätt att att lösa upp ett dödsbo där skog ingår**

Köp av en andel i ett dödsbo betraktas som handel med lösöre vilket innebär att man inte kan få avdrag för det i skogsbeskattningen. Av samma anledning kan man behöva betala skatt på överlåtelsevinsten om man säljer sin andel i ett dödsbo och det uppstår en överlåtelsevinst. Detta är fallet även om handeln med skogslägenheter mellan nära släktingar i övrigt skulle vara fri från beskattning av överlåtelsevinst. Det här är en anledning till att dödsbon ur beskattningssynpunkt är en ofördelaktig ägarform.
- En sammanslutning bildas och
- a. man fortsätter idka skogsbruk i form av en sammanslutning
- b. någon av delägarna i sammanslutningen köper upp de andra delägarnas andelar och fortsätter med skogsbruket på lägenheten, nu som enda ägare
- c. man grundar en samfälld skog eller ansluter sig till en existerande samfälld skog
- d. säljer skogsegendomen till en utomstående om det inte bland arvingarna finns någon som är intresserad av att fortsätta med skogsbruket.
- Dödsboets egendom skiftas så att en får skogen och de andra får annan egendom.
- Skogen som ingår i dödsboet delas upp i olika fastigheter.
- Nackdelen är att lägenheten blir uppsplittrad i mindre delar.
- Om arvingarna säljer skogen eller sin egen andel inom ett år efter ägarens död, kan man vid beräkning av överlåtelsevinsten använda skogens försäljningspris som anskaffningskostnad. I det här fallet blir det inga skattemässiga påföljder relaterade till överlåtelsevinst.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Val av ägarform

**Samfälld skog**

En samfälld skog är ett enhetlig skogsområde som ägs av delägarna. Antalet fastigheter som ingår i den samfällda skogen och antalet andelar kan variera. Ägarna av de enskilda skogsfastigheterna bildar ett delägarlag vars uppgift är att förvalta den samfällda skogen.
Delägarlaget för den samfällda skogen beslutar om stadgar som beskriver verksamhetsprinciperna och godkänner också skogsbruksplanen som fungerar styrmedel för skogsbruket. Den praktiska verksamheten handhas av ett ombud eller en förvaltningsnämnd som utsetts av delägarlaget.
Eftersom bokföring är obligatoriskt för en samfälld skog är det lätt att följa upp dess ekonomi och lönsamhet. Samfällda skogar är alltså bokföringsskyldiga. Samfällda skogar med en årlig omsättning på över 200 000 euro bör också genomgå revision.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Val av ägarform

**Aktiebolag**

Kapitalskattesatsen för samfällda skogar är lägre än för andra ägandeformer. Om den samfällda skogen är stor uppstår skalfördelar som bland annat innebär att det är möjligt att få regelbundna inkomster. Med tanke på arvsskifte är andelar i samfällda skogar lätta att hantera.
Ett aktiebolag är ett traditionellt sätt att organisera företagsverksamhet. Där svarar delägarna för aktiebolagets verksamhet med det kapital de investerat. Aktiebolag beskattas som samfund och de dividender som aktiebolaget betalar utgör i allmänhet skattepliktig kapitalinkomst för aktieägarna. Beskattningen av dividender från olistade bolag (bolag som inte är börsnoterade) beror av bolagets nettoförmögenhet. Dividender från solida bolag beskattas lättare, medan ett skuldsatt bolags dividender beskattas hårdare och delvis som ägarens förvärvsinkomst.

Då man grundar ett aktiebolag måste man betala överlåtelseskatt och eventuellt skatt på överlåtelsevinsten för de skogar som utgör apport (en investering i ett aktiebolag som utgör annan egendom än pengar). Ett aktiebolag har inte heller rätt att göra utgifts- och skadereserveringar eller få skogsavdrag, vilket gör aktiebolaget som ägandeform mindre förmånligt än andra ägarformer.
Ett aktiebolag har rätt till statsstöd för skogsbruk förutsatt att ägarna är fysiska personer och deras huvudsakliga näringsgren är jord- och skogsbruk.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Förbättra skogsbrukets lönsamhet

En skogsägare kan förbättra lönsamheten i sitt skogsbruk genom egna beslut och åtgärder.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Förbättra skogsbrukets lönsamhet

**Rätt åtgärd i rätt tid**

Ett skogsbruksföretag kan öka sitt kassaflöde genom att göra investeringar i skogsbruket. Ökningen i kassaflödet ska då jämföras med de kostnader investeringarna medför. Det lönar sig bara att göra sådana investeringar som ger ett positivt nettonuvärde.
Vid alla skogsbruksåtgärder gäller att för att de ska vara lönsamma ska de riktas in på rätt objekt och utföras vid rätt tidpunkt. På det här sättet går det att undvika onödiga kostnader och öka inkomsterna från skogsbruket.
Det är till exempel inte någon mening med att idka dyrt, intensivt skogsbruk på lågproduktiva ståndorter där virkesproduktionen aldrig kan bli särskilt stor. Däremot kan det vara nog så lönsamt på bördiga ståndorter där insatserna senare belönas med högre avverkningsintäkter.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Förbättra skogsbrukets lönsamhet

**Som skogsägare kan du förbättra lönsamheten i ditt skogsbruk**

På bördiga ståndorter kan en försenad plantskogsröjning igen resultera i betydligt högre kostnader än om den skulle ha utförts i enlighet med rekommendationerna. En försummad plantskogsvård leder till lägre avverkningsintäkter i framtiden.
Om en slutavverkning eller plockhuggning skjuts upp blir igen följden att avkastningen på det kapital som är bundet vid trädbeståndet sjunker. Om avverkningen å andra sidan görs onödigt tidigt går man miste om en del av den värdetillväxt som uppstår då en allt större del av trädstammarna uppnår stockdimension.

- genom att öka avkastningen av kapitalet
- genom att öka intäkterna
- genom att minska kostnaderna och förbättra kostnadseffektiviteten

# Skogsbrukets lönsamhet

## Höj kostnadseffektiviteten i skogsbruket

En kostnadseffektiv verksamhet kännetecknas av att en produkt eller tjänst produceras med så små insatser som möjligt. Inom skogsbruket innebär kostnadseffektivitet inte bara att man skär ned på kostnaderna utan också att investeringarna är väl valda och att verksamheten är väl organiserad och arbetena utförs effektivt.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Höj kostnadseffektiviteten i skogsbruket

**Satsa på rätt saker**

Det är viktigt att man tittar på hela virkesproduktionskedjan då man eftersträvar ett kostnadseffektivt skogsbruk. Effekterna av en enskild åtgärd på de följande skedena i kedjan avgör hur lönsam åtgärden egentligen är. Därför kan man inte avgöra lönsamheten genom att granska kostnadseffektiviteten hos en enskild åtgärd.
Även om man inte kan sätta likhetstecken mellan kostnadseffektivitet och produktivitet, hänger de i allmänhet ihop. Om arbetets produktivitet ökar minskar enhetskostnaderna räknat som ’€/röjd hektar’ eller ’€/utdriven virkeskubikmeter’. Produktiviteten ökar i takt med att mekaniseringsgraden stiger och maskinerna utvecklas. Enhetspriserna sjunker ändå aldrig i lika hög grad eftersom maskinkostnaderna drar ned på den vinst som den höjda produktiviteten ger. Bland annat mekaniseringen av planeringsarbetet har drabbats av den här problematiken.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Höj kostnadseffektiviteten i skogsbruket

**Metoder att höja kostnadseffektiviteten**

Det är klokt att undvika onödiga kostnader och att se till att de arbeten som är nödvändiga med tanke på skogsbruket utförs så kostnadseffektivt som möjligt. Då man eftersträvar inbesparingar är det viktigt att spara in på rätt saker så att det inte uppstår tilläggskostnader eller så att inkomsterna inte minskar i ett senare skede.
Det är också viktigt att beakta förhållandet mellan kostnader och arbetets kvalitet. Arbetet bör uppfylla fastställda kriterier, men överdriven noggrannhet kan ofta höja kostnaderna utan att någon större nytta uppnås. En plantskog ska t.ex. inte ”städas” i onödan i samband med röjningen, det bara ökar kostnaderna och försämrar samtidigt mångfalden och viltets livsmiljö.

- kombinera behandlingsytor
- kombinera arbetsslag, t.ex. gallring, iståndsättningsdikning och gödsling på torvmarker enligt principen ”allt i skick på en gång”
- välj åtgärdskedjor vars totalkostnader är förmånliga
- köp tjänster då det blir förmånligare än att utföra arbetet själv:
- skogsvårdsarbeten
- bokföring
- skogsbruksplanering
- konkurrensutsättningen både vid virkesförsäljning och köp av tjänster
- övervakning av arbeten och av skogens tillstånd.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Höj kostnadseffektiviteten i skogsbruket

**Minska kostnaderna i skogsbruket**

Det är klokt att sträva till kostnadsminimering också i skogsbruket. Då åtgärderna utförs vid rätt tidpunkt blir kostnaderna lägre för både det aktuella arbetet och för hela virkesproduktionskedjan. Det här gäller i synnerhet skogsvårdsarbeten och första gallring. När det gäller iståndsättningsdikning och byggande av skogsbilvägar kan man göra inbesparingar genom att samarbeta med grannarna.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Höj kostnadseffektiviteten i skogsbruket

**Utför förnyelse och skogsvårdsarbeten i tid**

Den som är kostnadsmedveten ser till att slutavverkade områden förnyas så fort som möjligt. Förnyelseresultatet blir bättre om förnyelsen inte skjuts upp, och samtidigt blir slyröjningen och plantskogsröjningen billigare att utföra.
Det är viktigt att välja rätt markberedningsmetod för förnyelseytan. Högläggning fungerar till exempel i allmänhet bra på bördiga ståndorter där den främjar plantornas tillväxt och minskar behovet av gräsröjning. För kargare objekt räcker det med billigare markberedningsmetoder.
Om förhållandena är lämpliga lönar det sig att utnyttja naturlig förnyelse. Utvecklingsduglig underväxt kan utnyttjas till exempel för att skapa ett tvåskiktat bestånd. Bäst fungerar naturlig förnyelse i karg tallskog och vissa typer av granskog på torvmark. På andra ståndorter är förutsättningarna att lyckas ofta klart sämre. Om man lämnar fröträd kvar på en förnyelseyta innebär det att en del av kapitalet inte realiseras i samband med förnyelseavverkningen. Dessutom måste fröträden avverkas i ett senare skede, något som ökar drivningskostnaderna och som återspeglas i virkespriset.

Plantskogsvården bör utföras i tid. Kostnaderna för plantskogsvården stiger om arbetet skjuts upp. Mängden sly ökar och slystammarna blir grövre. Också gallringsavverkningarna behöver utföras i tid. Det här gäller särskilt för första gallring. Då träden får gott om utrymme växer de snabbare och tidpunkten för nästa gallring eller för slutavverkningen kan tidigareläggas, vilket innebär att också avverkningsintäkterna kommer tidigare. Dessutom minskar risken för skogsskador om gallringen utförs i tid.
Det lönar sig inte att vänta på bättre rotpriser när det gäller gallring, viktigast är att gallringen blir utförd i tid. Prisfluktuationerna för massaved är relativt små och virkesutfallet är mindre vid en gallringsavverkning än vid en slutavverkning. Rotpriset har alltså inte en så stor inverkan.
Man bör undvika att gallra alltför kraftigt eftersom en del av markens produktionsförmåga då går förlorad. Det här leder till lägre virkesproduktion och avverkningsintäkter i framtiden. Den negativa effekten av för kraftig gallring märks tydligare i tallbestånd än i granbestånd eftersom granarna är bättre på att utnyttja det frigjorda utrymmet. En skog som nyligen genomgått en kraftig gallring är särskilt känslig för vind- och snöskador.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Höj kostnadseffektiviteten i skogsbruket

**Ett bra skogsbilvägsnät underlättar avverkningen**

Vid all avverkning uppkommer fasta kostnader som inte är beroende av stämplingspostens storlek. Ju större virkesmängd som kan tas ut på en gång, desto mindre inverkar de fasta kostnaderna på nettointäkterna från en rot- eller leveransförsäljning. Genom att samtidigt utföra avverkningar på flera skogsfigurer blir stämplingsposten större. Det är också viktigt att tänka på framtida avverkningar genom att se till att anlägga nya bestånd som är tillräckligt stora.
Det är viktigt att se till att skogsbilvägsnätet är i gott skick. Goda skogsbilvägar sänker kostnaderna för skogsvård och virkesdrivning, gör virkesköpare mer intresserade av stämplingsposterna och möjliggör drivning också under barmarksförhållanden. Om vägunderhållet sköts rätt minskar dessutom behovet av grundförbättring.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Höj kostnadseffektiviteten i skogsbruket

**Välj rätt skogsvårdsstrategi**

Skogsbilvägsnätet är rätt täckande, särskilt i södra och mellersta Finland, men i vissa fall är det ekonomiskt motiverat att komplettera vägnätet. För att ett vägbygge ska bli lönsamt måste det finnas planerade avverkningar inom vägens influensområde. I sådana fall kan kostnaderna för vägbygget ofta snabbt fås tillbaka in genom ett bättre virkespris och högre avverkningsintäkter för rotposter. Man räknar med att en optimal vägtäthet motsvarar drygt 10 meter väg per skogshektar.
Ett sätt att minska skogsbrukets kostnader är att välja kontinuerlig beståndsvård som strategi för skogsvården. Det här kan vara ett bra val särskilt på objekt med svag virkesproduktionsförmåga och där det följaktligen inte är en lönsam investering att förnya skogen på det sätt som lagen föreskriver. Bruket av skogen kan då fortsätta utan att det uppkommer förnyelsekostnader. På andra slags objekt är det viktigt att noggrant överväga förutsättningarna för och nyttan med kontinuerlig beståndsvård för att skogsägarens mål säkert ska kunna uppnås.

# Skogsbrukets lönsamhet

## Höj kostnadseffektiviteten i skogsbruket

**Kom ihåg skatteavdragen**

Sådana skogsfigurer eller delar av dem som är särskilt lågproduktiva eller dyra att åtgärda kan man lämna helt utanför alla skogsvårdsåtgärder. Det här leder ofta till att objektets naturvärden stärks. Lämpliga objekt att lämna utan åtgärder är karg torvmarksskog, försumpade svackor, bäckstränder och berg- eller stenbundna skogspartier.
Ofta vinner man ekonomiskt på att utföra skogsvård, iståndsättningsdikning och vägbyggen som samprojekt tillsammans med andra skogsägare. Det här gäller särskilt iståndsättningsdikning och vård av torvmarksskog. Ett sätt att minska behovet av iståndsättningsdikning är att se till att en torvmarksskog hålls tillräckligt tät (grovt räknat 125 m³/ha i södra Finland och 150 m³/ha i norra Finland), eftersom trädbeståndet har en dränerande effekt.

Kom ihåg att lägga med alla skatteavdrag i skattedeklarationen för skogsbruket. Skogsavdraget kan utnyttjas om man har köpt skog. Det lönar sig också för en skogsägare att registrera sig som momsskyldig. Då behöver man inte betala mervärdesomsättningsskatt för anskaffningar som görs för skogsbruket.

Läs också: [Bokföring och lönsamhetsberäkning i skogsbruket](/sv/bokforing-och-lonsamhetsberakning-i-skogsbruket)

**Läs mer om ämnet:** Skötsel av en skogsfastighet | [**Hållbar skötsel och användning av skog**](/sv/kategorier/hallbar-skotsel-och-anvandning-av-skog)

Skogsbrukets lönsamhet

Det finns många slags blandskogar Blandskogsbruket baserar sig på principen att man skapar goda växtförhållanden för minst två olika trädslag. I ett egentligt blandbestånd är huvudträdslagets andel av grundytan eller stamantalet högst 75 procent och i ett bestånd med låg andel trädslagsblandning är andelen 75–95 procent. Blandskogen kan ha ett entydigt huvudträdslag. Virkesproduktionen kan i huvudsak rikta in sig på att sköta detta trädslag eller alla trädslag främjas lika mycket. I blandskogsbruk säkrar man också tillväxtmöjligheter för trädslag med en mindre andel på lång sikt. Då är möjligt att inom samma bestånd idka skogsbruk som baserar sig på de vanligaste trädslagen tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk, men detta kräver planering. Det är också möjligt att producera virke i blandskogar med ovanligare trädslag, såsom lärkträd eller ek, men det finns tillsvidare bara lite information och kunskap om detta. Det kräver ofta mera planering och tidsplanering för olika åtgärder i skogen då man vill ta i beaktande tillväxtrytmen och ståndortskraven hos olika trädslag jämfört med virkesproduktion som baserar sig på bara ett trädslag. Blandskogsbruk förutsätter kunskap om trädslag och jordmån. De olika trädslagens krav på ljus, deras skuggtålighet och deras tillväxtrytm inverkar på konkurrensen mellan dem. Bilden visar ett exempel på trädens höjdtillväxt 1, 5 och 10 år efter plantering på frisk mo i södra Finland: planterad tall, planterad gran, naturligt uppkommen glasbjörk och planterad vårtbjörk. Ståndorten, trädens ursprung och variationen i väderleksförhållanden mellan olika år har stor inverkan på höjdtillväxten. Bild: © Juha Varhi. På fastighetsnivå kan man åstadkomma blandskog och utöka trädslagsurvalet genom att sköta bestånden som blandskogar eller genom att eftersträva rena bestånd, som på ett större område bildar en blandskogsmosaik. För att minska skaderiskerna är det emellertid skäl att undvika stora bestånd med bara ett trädslag. Speciellt med tanke på att undvika barkborreskador skall man undvika stora, mogna bestånd av gran. Tilläggusppgifter: Trädslagsfördelning och lövinslag vid skötsel av en skogsfastighet.Blandskogar möjliggör försök med ovanligare trädslag för virkesproduktionI blandskogsbruk kan man på mindre arealer prova skötsel av ovanligare trädslag, såsom ek, klibbal, och lärkträd på delar av figurer som lämpar sig för dem. Genom att dela in de olika arterna på delfigurer kan man se till att konkurrensen mellan arterna inte förkväver svagare arter. Läs mera om ståndortskrav hos övriga trädslag här Val av trädslag och förnyelsemetod. Trädslagsblandningen regleras med skogsvård och avverkningar De val man gör vid skogsförnyelse, plantskogsvård och gallringar avgör hur beståndets trädslagsurval utvecklas på lång sikt. Med undantag för de kargaste ståndorterna leder skogarnas naturliga utveckling mot ett blandbestånd ifall trädslagsförhållandena inte regleras med plantskogsvård. Det är lättare att sträva till blandskog i skogvård trädskiktvis än vid kontinuerlig beståndsvård Forskingsresultat visar att möjligheterna är bättre i blandskogsbruk jämfört med kontinuerlig beståndsvård. Naturlig förnyelse av tall och björk, som är ljuskrävande trädslag är bättre i luckor eller tillräckligt glesa bestånd med överståndareRouta, J. &amp;amp; Huuskonen, S. (toim.). 2022. Jatkuvapeitteinen metsänkasvatus: Synteesiraportti. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 40/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 132 s. En typisk enskiktad blandskog En enskiktad blandskog består av olika trädslag som växer i samma kronskikt. I Finland består kronskiktet vanligen av en blandning av gran och björk, av tall och gran eller av gran, björk och tall. Björken kan antingen bestå av vårtbjörk eller glasbjörk eller båda beroende av skötselhistoriken och ståndorten. För att trygga naturens mångfald i dessa skogar lönar det sig att värna om också mindre talrika lövträd och lövträd som har ett lägre ekonomiskt värde såsom asp, al, sälg, hägg och rönn. I ett typiskt blandbestånd med ett kronskikt växer två eller tre trädslag. Bild: © Ari Kotiharju. Ett blandbestånd med gran och tall där trädslagen förekommer i samma kronskikt. Bild: © Markku Remes En typisk tvåskiktad blandskog En tvåskiktad blandskog består av olika trädslag som växer i två olika kronskikt. Båda skikten sköts så att de har tillräckliga förutsättningar att utvecklas. Ofta består det övre skiktet av ljuskrävande trädslag, vilket vanligen innebär tall eller lövträd. Det lägre skiktet består av skuggtålig gran&nbsp;Routa, J. &amp;amp; Huuskonen, S. (toim.). 2022. Jatkuvapeitteinen metsänkasvatus: Synteesiraportti. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 40/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 132 s. En sådan här situation kan uppstå då det har kommit ett plantuppslag av gran på naturlig väg eller om man planterat gran under skärmträd. I Finland består blandskog av det här slaget vanligen av björk och gran eller tall och gran. Ett typiskt tvåskiktat blandbestånd av björk och gran. Bild: © Varpu Kuutti. En typisk blandskog vid kontinuerlig beståndsvård Det är svårare att upprätthålla en trädslagsblandning i skog där man tillämpar kontinuerlig beståndsvård jämfört med beståndsvård trädskiktsvisRouta, J. &amp;amp; Huuskonen, S. (toim.). 2022. Jatkuvapeitteinen metsänkasvatus: Synteesiraportti. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 40/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 132 s.&nbsp;Granen klarar bra av att växa under björk eller tall, men varken tall eller björk i egenskap av ljuskrävande träd klarar av att växa som ett underbestånd under ett överbestånd av gran. I relativt glesa tall- och lövbestånd är det lättare att upprätthålla trädslagsblandningen. Trädslagsblandningen upprätthålls vid kontinuerlig beståndsvård särskilt genom luckhuggning, vilket förbättrar förnyelse- och tillväxtförutsättningarna för lövträd och tall. Det finns ännu luckor i forskningen kring upprätthållande av trädslagsblandningen vid kontinuerlig beståndsvård. Nytta och risker med blandskog Allmänt om fördelar hos blandskogsbruk: Trädslagsblandningen ökar skogs- och vattennaturens mångfald och landskapsvärden. Trädslagsblandningen förbättrar levnadsförutsättningar för en stor del av viltet och för Insekt- och svamparter som har specialiserat sig på olka trädslag. Trädslagsblandningen stärker skogens livskraft och minskar risken för skador jämfört med bestånd med ett trädslag. Man kan därför också anta att den indirekt tryggar beståndets kolbindning.I precisionsskogsbruk kan man med blandad odling utnyttja ståndortens virkesproduktionsförmåga optimalt, då man på varje del av figuren producerar virke med det trädslag som växer bäst. Figurer med blandskog kan anses vara mindre utsatta för förändringar i ekonomin och miljön på grund av deras mångsidigare trädslagsurvalGriess, V.C ja Knoke, T. 2011. Growth performance, windthrow, and insects: Metaanalyses of parameters influencing performance of mixed species stands in boreal and northern temperate biomes. Canadian Journal of Forest Research, Volume 41, 1141–1159.. Marknadsrisken minskar också då man kan skörda flera sortiment från figuren. Ett varierande och mångsidigt trädslagsurval minskar också marknadsrisken på fastighetens olika beståndsfigurer.Objekt med blandbestånd kan vara drivningstekniskt utmanande jämfört med objekt med bara ett trädslag. Det går att upprätthålla en blandskog om man vid avverkning ser till lämna kvar så många olika trädslag som möjligt. Bild: © Pentti Väisänen.

Ensiharvennus on ensimmäinen kasvatushakkuu, ja se tuottaa myyntikelpoista kuitu- ja energiapuuta. Ensiharvennuksen tärkein tavoite on parantaa kasvatettavan puuston laatua ja turvata puuston järeytymistä.

Förstagallringen är en skogsvårdsåtgärd som har stor betydelse för hur beståndet utvecklas i framtiden och vilken dess värdetillväxt blir. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. Om man vill att beståndet ska producera grov stock så snabbt som möjligt är förstagallringen en nära nog nödvändig åtgärd.
Förstagallringen görs i allmänhet då beståndets övre höjd är 12-15 meter. Tidpunkten är beroende av huvudträdslaget, stammarnas storlek, tätheten i beståndet och ståndorten. Kvaliteten på beståndet förbättras om man ser till att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet vid förstagallringen. Träd i dåligt skick eller av dålig kvalitet gallras bort, bland dem också härskande träd av dålig kvalitet, samtidigt som man strävar till att uppnå målsatt täthet.

Harvennus (myöhempi harvennus) on ensiharvennuksen jälkeen varttuneeseen kasvatusmetsikköön tehtävä harvennus, jolla voidaan edistää erilaisia metsänhoidollisia ja taloudellisia tavoitteita.

Ett av de viktigaste målen är att få avverkningsintäkter och därigenom förbättra avkastningen på det kapital som virkesförrådet representerar. Gallringsmallarna används som utgångspunkt vid alla gallringsavverkningar. De baserar sig på grundyta och övre höjd. Oberoende av gallringsmetod lämnas friska träd med livskraftig krona och av god kvalitet att växa i den mängd gallringsmallarna rekommenderar.
Bestånd med en grundytevägd medeldiameter på brösthöjd över 16 cm och brösthöjdsålder på minst 25 år klassificeras som grövre gallringsbestånd. I det här skedet är förstagallringen vanligen redan utförd och tillväxten i beståndet är bra.

Merkittävimmät ilmaston lämpenemiseen vaikuttavat kasvihuonekaasut ovat hiilidioksidi (CO2), metaani (CH4) ja typpioksiduuli (N2O). Muita merkittäviä kasvihuonekaasuja ovat vesihöyry (H2O), otsoni (O3) sekä freonit. Kasvihuonekaasut aiheuttavat ilmaston lämpenemistä haittaamalla maan pinnalta lähtevän lämpösäteilyn siirtymistä avaruuteen.

Sekametsän perustaminen kuusi-koivu-, mänty-kuusi- ja kuusi-koivu-mäntysekoituksesta. Sekametsässä kasvaa kahta tai useampaa puulajia. Puusto voi koostua pelkästään havu- tai lehtipuustosta tai niiden sekoituksesta. Sekametsässä metsikön pääpuulajin osuus on korkeintaan 75 prosenttia.

Harvennushakkuilla ohjataan puuston kehittymistä haluttuun suuntaan poistamalla osa puustosta ja tekemällä tilaa kasvatettaville puille. Harvennuksia voidaan tehdä joustavasti monin eri tavoin metsänomistajan tavoitteista ja metsän ominaisuuksista riippuen.
Harvennuksella edistetään kasvatettavan puuston järeytymistä ja elinvoimaisuutta. Harvennusten avulla metsänomistaja voi myös saada puunmyyntituloja.

Uudistushakkuu on tasaikäisenä kasvatettavan metsikön viimeinen toimenpide, jossa valtaosa puustosta hakataan ja tilalle perustetaan uusi puusukupolvi. Uudistushakkuu voidaan tehdä uudistuskypsälle metsikölle, jonka jatkokasvattaminen ei ole metsänomistajalle enää perusteltua.
Uudistushakkuun toteutukseen on erilaisia vaihtoehtoja. Uudistushakkuussa poistetaan alalta lähes kaikki puusto, mutta samalla huolehditaan myös maiseman- ja luonnonhoidon toteutuksesta.

# Blandskogsbruk

## Det finns många slags blandskogar

Blandskogsbruket baserar sig på principen att man skapar goda växtförhållanden för minst två olika trädslag. I ett egentligt blandbestånd är huvudträdslagets andel av grundytan eller stamantalet högst 75 procent och i ett bestånd med låg andel trädslagsblandning är andelen 75–95 procent.
Blandskogen kan ha ett entydigt huvudträdslag. Virkesproduktionen kan i huvudsak rikta in sig på att sköta detta trädslag eller alla trädslag främjas lika mycket. I blandskogsbruk säkrar man också tillväxtmöjligheter för trädslag med en mindre andel på lång sikt.
Då är möjligt att inom samma bestånd idka skogsbruk som baserar sig på de vanligaste trädslagen tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk, men detta kräver planering. Det är också möjligt att producera virke i blandskogar med ovanligare trädslag, såsom lärkträd eller ek, men det finns tillsvidare bara lite information och kunskap om detta.

Det kräver ofta mera planering och tidsplanering för olika åtgärder i skogen då man vill ta i beaktande tillväxtrytmen och ståndortskraven hos olika trädslag jämfört med virkesproduktion som baserar sig på bara ett trädslag. Blandskogsbruk förutsätter kunskap om trädslag och jordmån. De olika trädslagens krav på ljus, deras skuggtålighet och deras tillväxtrytm inverkar på konkurrensen mellan dem.

På fastighetsnivå kan man åstadkomma blandskog och utöka trädslagsurvalet genom att sköta bestånden som blandskogar eller genom att eftersträva rena bestånd, som på ett större område bildar en blandskogsmosaik. För att minska skaderiskerna är det emellertid skäl att undvika stora bestånd med bara ett trädslag. Speciellt med tanke på att undvika barkborreskador skall man undvika stora, mogna bestånd av gran.
Tilläggusppgifter:
- [Trädslagsfördelning och lövinslag vid skötsel av en skogsfastighet](https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/skotsel-av-en-skogsfastighet/tradslagsfordelning-och-lovinslag-vid-skotsel-av-en-skogsfastighet).

**Blandskogar möjliggör försök med ovanligare trädslag för virkesproduktion**I blandskogsbruk kan man på mindre arealer prova skötsel av ovanligare trädslag, såsom ek, klibbal, och lärkträd på delar av figurer som lämpar sig för dem. Genom att dela in de olika arterna på delfigurer kan man se till att konkurrensen mellan arterna inte förkväver svagare arter.
Läs mera om ståndortskrav hos övriga trädslag här
- [Val av trädslag och förnyelsemetod.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/atgarder/val-av-tradslag-och-fornyelsemetod)

# Blandskogsbruk

## Trädslagsblandningen regleras med skogsvård och avverkningar

De val man gör vid skogsförnyelse, plantskogsvård och gallringar avgör hur beståndets trädslagsurval utvecklas på lång sikt. Med undantag för de kargaste ståndorterna leder skogarnas naturliga utveckling mot ett blandbestånd ifall trädslagsförhållandena inte regleras med plantskogsvård.

# Blandskogsbruk

## Trädslagsblandningen regleras med skogsvård och avverkningar

##  [Sekapuustoisuuden ohjaaminen jaksollisessa kasvatuksessa. ](/fi/node/3245)

Table
| Metsikön kasvatusvaihe | Sekapuustoisuuden tavoittelussa oleellista |
| --- | --- |
| Uudistamisvaihe | •    Metsän uudistamistavan valinta: istutus, kylvö, luontainen uudistaminen tai sekaviljely•    Viljeltävien puulajien ja viljelytiheyden valinta•    Kohteelle sopivan maanmuokkauksen valinta. Tällä on merkittävä vaikutus luontaisten siemensyntyisten taimien syntymiseen ja tehdyn viljelyn onnistumiseen.    |
| Taimikkovaihe | •    Kasvatettavan puuston kokonaistiheyden ja tavoitellun puulajisuhteen valinta. Puulajien määrä ja osuus ennen taimikonhoitoa riippuu metsänuudistamisen toteutuksesta. Jos varhaisperkauksessa ja taimikonharvennuksessa ei varmisteta sekapuustoisuutta, tuloksena on puhdas yhden puulajin metsikkö koko kiertoajan ajan. |
| Nuoren- ja varttuneen metsän vaihe | •    Kasvatettavan puuston valinta ja eri puulajien ylläpito. Nuoren ja varttuneen metsän vaiheissa voidaan jatkaa puulajisuhteiden ohjaamista taimikkovaiheen luomien puitteiden pohjalta.•    Harvennushakkuissa voidaan suosia sekapuustoisuutta, jättämällä kasvatettaviksi puiksi suhteessa suurempi osuus sekapuustoa |

# Blandskogsbruk

## Trädslagsblandningen regleras med skogsvård och avverkningar

##  [Sekapuustoisuuden ohjaaminen jaksollisessa kasvatuksessa. ](/fi/node/3245)

**Det är lättare att sträva till blandskog i skogvård trädskiktvis än vid kontinuerlig beståndsvård**

Forskingsresultat visar att möjligheterna är bättre i blandskogsbruk jämfört med kontinuerlig beståndsvård. Naturlig förnyelse av tall och björk, som är ljuskrävande trädslag är bättre i luckor eller tillräckligt glesa bestånd med överståndare.

# Blandskogsbruk

## En typisk enskiktad blandskog

En enskiktad blandskog består av olika trädslag som växer i samma kronskikt. I Finland består kronskiktet vanligen av en blandning av gran och björk, av tall och gran eller av gran, björk och tall. Björken kan antingen bestå av vårtbjörk eller glasbjörk eller båda beroende av skötselhistoriken och ståndorten.
För att trygga naturens mångfald i dessa skogar lönar det sig att värna om också mindre talrika lövträd och lövträd som har ett lägre ekonomiskt värde såsom asp, al, sälg, hägg och rönn.

# Blandskogsbruk

## En typisk tvåskiktad blandskog

En tvåskiktad blandskog består av olika trädslag som växer i två olika kronskikt. Båda skikten sköts så att de har tillräckliga förutsättningar att utvecklas. Ofta består det övre skiktet av ljuskrävande trädslag, vilket vanligen innebär tall eller lövträd. Det lägre skiktet består av skuggtålig gran .
En sådan här situation kan uppstå då det har kommit ett plantuppslag av gran på naturlig väg eller om man planterat gran under skärmträd. I Finland består blandskog av det här slaget vanligen av björk och gran eller tall och gran.

# Blandskogsbruk

## En typisk blandskog vid kontinuerlig beståndsvård

Det är svårare att upprätthålla en trädslagsblandning i skog där man tillämpar kontinuerlig beståndsvård jämfört med beståndsvård trädskiktsvis. Granen klarar bra av att växa under björk eller tall, men varken tall eller björk i egenskap av ljuskrävande träd klarar av att växa som ett underbestånd under ett överbestånd av gran. I relativt glesa tall- och lövbestånd är det lättare att upprätthålla trädslagsblandningen.
Trädslagsblandningen upprätthålls vid kontinuerlig beståndsvård särskilt genom luckhuggning, vilket förbättrar förnyelse- och tillväxtförutsättningarna för lövträd och tall. Det finns ännu luckor i forskningen kring upprätthållande av trädslagsblandningen vid kontinuerlig beståndsvård.

# Blandskogsbruk

## Nytta och risker med blandskog

**Allmänt om fördelar hos blandskogsbruk:**

- Trädslagsblandningen ökar skogs- och vattennaturens mångfald och landskapsvärden. Trädslagsblandningen förbättrar levnadsförutsättningar för en stor del av viltet och för Insekt- och svamparter som har specialiserat sig på olka trädslag.
- Trädslagsblandningen stärker skogens livskraft och minskar risken för skador jämfört med bestånd med ett trädslag. Man kan därför också anta att den indirekt tryggar beståndets kolbindning.
- I precisionsskogsbruk kan man med blandad odling utnyttja ståndortens virkesproduktionsförmåga optimalt, då man på varje del av figuren producerar virke med det trädslag som växer bäst.
- Figurer med blandskog kan anses vara mindre utsatta för förändringar i ekonomin och miljön på grund av deras mångsidigare trädslagsurval. Marknadsrisken minskar också då man kan skörda flera sortiment från figuren. Ett varierande och mångsidigt trädslagsurval minskar också marknadsrisken på fastighetens olika beståndsfigurer.
- Objekt med blandbestånd kan vara drivningstekniskt utmanande jämfört med objekt med bara ett trädslag.

# Blandskogsbruk

## Nytta och risker med blandskog

### Nytta och risker med olika typer av blandskogar.

##  [Sekapuustoisuuden edut ja haasteet](/fi/node/862)

Table
|   | Hyötyjä | Riskejä |
| --- | --- | --- |
| Kuusten kasvattaminen männikössä | Tuottaa arvokasta puutavaraa.Vähentää hirvituhoriskiä. | Kuusen kasvatukseen liittyy tuotostappio- ja kuivuustuhoriski karummilla tai kuivuusherkillä kasvupaikoilla. |
| Mäntyjen kasvattaminen kuusikossa | Mänty tuottaa kuusikon sekapuuna hyvälaatuista tukkia, jos puu kasvaa samassa latvuskerroksessa kuusen kanssa.Luontainen mänty nousee viljelykuusien kanssa usein samaan latvuskerrokseen kasvupaikan ollessa korkeintaan keskimääräisen viljava tuore kangas. | Hyväkasvuisissa kuusen taimikoissa erityisesti luontainen mänty voi jäädä kasvussa jälkeen. |
| Lehtipuiden kasvatus havupuumetsiköissä | Tarjoavat elinympäristön ja ravintoa monille eliöille linnuista hyönteisiin. Lehtipuiden karike vähentää maan happamuutta, mikä parantaa ravinteiden vapautumista karikkeesta.Erityisesti lepät lisäävät typen määrää maaperässä.Lisää valoisuutta metsämaahan, mikä parantaa aluskasvillisuuden, kuten mustikan, kasvuedellytyksiä.Rauduskoivu tuottaa sekapuuna hyvälaatuista vanerikoivua.Voi vähentää useiden metsätuhojen riskiä verrattuna puhtaaseen havupuumetsikköön, kun lehtipuiden osuus metsikössä on riittävän suuri. | Lehtipuut kasvavat havupuita nopeammin taimikko vaiheessa ja tarvitsevat enemmän valoa. Niiden kasvun turvaaminen voi edellyttää lisätyötä.  Jos taimikonhoidossa jätetään kasvamaan havupuiden viereen etukasvuisia lehtipuita, lehtipuiden latvukset piiskaavat havupuiden latvuksia aiheuttaen niihin vaurioita.Haapavesakko voi toimia väli-isäntänä männynversoruosteelle ja siten lisätä myös mäntyihin kohdistuvaa tuhoa.Taimikoiden hirvieläintuhoriski kasvaa. |
Sekapuustoisuuden etuja ja haasteita.

# Blandskogsbruk

## Hur en ökad andel blandbestånd inverkar på skogsnaturens mångfald

I ett bestånd med trädslagblandning utvecklas trädbeståndet och undervegetationen så att artsammansättningen blir mer varierande och rikligare än i bestånd med ett trädslag. Då det uppstår fler olika livsmiljöer kan också artantalet öka. Speciellt artantalet av lövträd och en ökning av gamla och döda lövträd är av nytta med tanke på mångfalden, eftersom många hotade arter är i behov av dem. Dessutom är artantalet inom flera grupper av organismer högre i löv- och blandbestånd jämfört med rena barrträdsbestånd. På detta sätt kan man förbättra fåglarnas och insekternas samt viltets, växternas, svmparnas och tickornas levnadsmöjligheter .
Genom att öka andelen lövträd kan man också öka andelen träd som har höga mångfaldsvärden: asp, sälg, och i sydligaste Finland även ädla lövträd. Med tanke på mångfalden i ett bestånd uppnår man stor nytta redan genom att lämna några gamla aspar och sälgar . Kontinuiteten hos livsmiljön tryggas genom att möjliggöra att också unga aspar och sälgar har tillväxtmöjligheter. Det rekommenderas att spara dessa redan vid röjningen.
Trädslagsblandningen tryggar uppkomsten av mångsidig död ved. Död ved av flera olika trädslag är en lämplig livsmiljö för flera hotade arter. Tryggandet av kontinuumet av död ved och hänsyn till levnadsförhållandena hos hotade arter kräver likadana åtgärder i blandbestånd som i bestånd med ett trädslag.

# Blandskogsbruk

## Hur en ökad andel blandbestånd inverkar på vattennaturen

Att öka andelen lövträd i närheten av vattendrag och speciellt småvatten är nyttigt med tanke på mångfalden hos vattenlevande organismer och vattenmiljöerna samt med tanke på vattenkvaliteten. . Av denna orsak är det speciellt i strandskogar och skyddszoner mot vattendrag motiverat att främja förekomsten av lövträd.
Det är möjligt att en ökning av andelen lövträd inom ett avrinningsområde minskar färgförändringarna mot mörkare i vattendragen, men det finns behov av mera forskning kring detta .
Läs mera om strandskogar och skyddszoner: [Skyddszoner och strandskogar.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/atgarder/skyddszoner-och-strandskogar)

Sekapuustoisuuden ja sekametsien lisäämisellä edistetään metsäluonnon monimuotoisuutta ja vesistöjen sekä pienvesien hyvää tilaa.

I finländska förhållanden har man inte kunnat konstatera att blandskogsbruk höjer virkesproduktionen nämnvärt, men nyttan av blandskogar stöder andra mål . Man antar att blandskogar i ett klimat som förändras är mera motståndskraftiga mot skogsskador jämfört med bestånd med bara ett trädslag . En måttlig trädslagsblandning har inte stor inverkan på virkesproduktionen.
Skogsägarens ekonomiska resultat beror av de trädslag som används för virkesproduktion i blandskogen, virkespriserna samt möjliga tilläggskostnader för blandskogsbruk, såsom till exempel ökade kostnader för förnyelse, skogsvård och drivning. En ökad andel blandbestånd minskar marknadsrisken, eftersom man inte vid beslut om förnyelse känner till hur efterfrågan på olika trädslag och virkesmarknaden i övrigt kommer att utvecklas under omloppstiden.
Olika kombinationer av trädslag inverkar på olika sätt på beståndets virkesproduktion. Man bedömer att en måttlig ökning av trädslagsblandningen inte har stor inverkan på virkesproduktionen.Virkesproduktion av tall och gran i samma bestånd inverkar inte nämnvärt på beståndets produktion . När det gäller blandbestånd av vårtbjörk och barrträd finns det större skillander mellan forskningsresultaten. Enligt vissa forskningsresultat leder en måttlig (20–30 %) andel björk till en avkastning som är några procent bättre än i ett rent bestånd. Också i tvåskiktade bestånd av vårtbjörk och gran kan avkastningen vara högre än i rena granbestånd. Resultaten skiljer sig från varandra enligt ståndortens bördighet och geografiskt läge.

Då andel vårtbjörk stiger till över 20 procent har man kunnat iaktta att inkomsterna från granens virkesproduktion minskar och kostnaderna ökar. Björkens kvalitetet blir bättre då den växer som blandsträdslag på grund av mindre kvistighetoch mindre färgfel som orsakas av insekter. I tallbestånd är inverkan av trädslagsblandning ringa.

Sekametsien kasvatuksella saatavat hyödyt tukevat muita tavoitteita enemmän kuin puutuotoksen kehittämistä.

Blandskogar erbjuder bättre ett bättre svamp- och bärurval, även om rena barrträdsbestånd producerar högre svampskördar. Man upplever att en trädslagsblandning och speciellt en ökning av lövträdsandelen ökar landskapets värde.

Sekapuustoiset metsät tarjoavat hyvät mahdollisuudet metsien virkistyskäytön lisäämiseen.

Även om blandskogsbruk inte nämnvärt ökar virkesavkastningen eller kolbindningen i beståndet är bestånd med en kännbar trädslagsblandning livskraftigare och motståndskraftigare mot skogsskador i ett klimat som är i förändring. Lövinblandning ökar albedo, d.v.s. reflektion av solstrålarna tillbaka till atmosfären och rymden, vilket bromsar klimatförändringen

# Blandskogsbruk

## Inverkan på kolförrådet i träd och träprodukter

En blandskog är mer livskraftig och har en större motståndskraft mot skador, vilket säkerställer virkesproduktionen, men virkesproduktionen i sig ökar inte. Blandskogar kan öka kolförrådet ovan jord i skogen , men om deras inverkan på kolsänkorna finns inte direkta forskningsresultat från finländska förhållanden. Ett jämnt kolförråd håller kolet borta från atmosfären. Som helhet sett kan trädslagsblandning stärka kolsänkorna om den minskar skogskadorna.

# Blandskogsbruk

## Inverkan på kolförrådets utveckling i marken

Vi vet relativt litet om vilken inverkan på markens kolförråd en större trädslagsblandning har.
Förnans mängd och kvalitet i en blandskog skiljer sig från den i en trädslagsren skog. Ett ökat lövinslag i granbestånd förbättrar markens bördighet och kan öka den mängd kol som är bunden djupare ned i marken. Särskilt förna av al är mycket kväverik, vilket förbättrar näringssituationen i marken . Dessutom minskar lövträdsförna markens surhetsgrad , vilket leder till att näringsämnena snabbare frigörs för att kunna användas av det växande trädbeståndet. Förbättringen i näringstillståndet ökar beståndets tillväxt och därmed indirekt kolbindningen.
I en blandskog breder rotsystemen hos träden och den mer mångsidiga markvegetationen ut sig i marken på olika djup. Rotförna bildas lika mycket som lövförna. Dess kvalitet är också olka hos olika trädslag, precis som den förna som uppstår av svamphyfer. Det här leder till att rotmassan och det kol den innehåller samlas djupare ned i marken där kolförrådet omsätts långsammare än närmare markytan.

# Blandskogsbruk

## Inverkan på övriga utsläpp av växthusgaser

Vilken inverkan blandskogar har på uppkomsten av övriga växthusgaser (CH₄, N₂O) på mineraljordar är dåligt känd. Sannolikt är inverkan liten.

Sekapuustoisuuden suosiminen vahvistaa metsien ilmastokestävyyttä.

# Blandskogsbruk

## Valet styrs av vilken nytta man vill uppnå med trädslagsblandningen

**Blandskogar uppstår genom att dra nytta av naturplantor eller med blandad odling**

Den nytta man strävar till att uppnå med blandskog och beståndets egenskaper bestämmer vilken sorts blandskog man siktar på. De viktigaste besluten görs i förnyelse- och plantskogsstadiet. man påverkar beståndets trädslagsförhållanden också vid gallringar.
Ur en ekonomisk synpunkt är det befogat att satsa på tall, gran och vårtbjörk som kan utvecklas till stockstammar av god kvalitet. När man betonar naturvärden väljer man trädslag som är viktiga för mångfalden såsom aspar och sälgar.

# Blandskogsbruk

## Valet styrs av vilken nytta man vill uppnå med trädslagsblandningen

##  [Päävaihtoehdot sekametsän perustamiseen metsänuudistamisessa ](/fi/node/3256)

Table
| Yhden puulajin viljely ja luonnontaimien hyödyntäminen  | •    laadukas maanmuokkaus auttaa viljelyn onnistumisessa ja edistää luontaista taimettumista•    joko valitun puulajin riittävän harva istutustiheys tai pienalojen istuttamatta jättäminen jättää tilaa luonnontaimille•    luontaista uudistamista hyödynnetään erityisesti niissä kohdin, joissa viljely on hankalaa tai jotka muutoin taimettuvat herkästi |
| Sekaviljely ja luonnontaimien hyödyntäminen | •    laadukas maanmuokkaus auttaa viljelyn onnistumisessa ja edistää luontaista taimettumista•    varmistetaan metsikön puulajisuhteita sekä eri puulajien sijoittumista uudistusalan sisällä•    istutetaan ja/tai kylvetään valittuja puulajeja samanaikaisesti. Sekaviljelyn voi tehdä tasaisena koko kuviolle tai kasvupaikan ominaisuuksien vaihtelun mukaan ryhmittäisenä, jolloin kuviolle muodostuu eri puulajien ryhmiä |
| Pelkkä luontainen uudistaminen | •    laadukas maanmuokkaus edistää luontaista taimettumista•    puulajit sekä taimien määrä määräytyy ympäröivän puuston ja niiden siemensatojen runsauksien mukaan |

**Man kan främja uppkomsten av önskade trädslag på naturlig väg:**- genom att försäkra sig om att dessa trädslag finns i omgivande kantskogar och att de producerar frö- genom att välja tidpunkt för påbörjande av anläggningsarbetena så att den sammanfaller med goda fröår- med markberedning av hög kvalitet**Uppkomsten av önskade trädslag på naturlig väg försvagas av:**- gräsuppslag på förnyelseytan - konkurrens från skott av glasbjörk, asp eller al- dåliga fröår- otillräcklig markberedning- perioder av torka som hindrar att fröna gror- groningen är svag på finfördelade jordarter

# Blandskogsbruk

## Specialförhållanden i norra Finland med tanke på blandskogsbruk

Blandskogsbruket begränsas i norra Finland av tillväxtförhållandena, som är för karga för till exempel ädla lövträd och av dålig tillgång till plantor av förädlat frö, speciellt vad gäller vårtbjörken. Alternativen för norra Finland är skötselkedjor för tall-gran samt tall-glasbjörk och gran-glasbjörk.

Sekametsien tavoitteelliseen perustamiseen ja kasvatukseen on eri vaihtoehtoja. Oleellista on määrittää, mitä sekapuustoisuudella tavoitellaan.

# Blandskogsbruk

## Specialförhållanden i norra Finland med tanke på blandskogsbruk

##  [Männyn ja kuusen sekaviljelyn uudistamis- ja maanmuokkaustavat sekä puulajisuhteet koko Suomessa](/fi/node/3258)

Table
| Kasvupaikkatyyppi | Maalaji | Suositteluntaso | Kuusen ja männyn istutus | Kuusen istutus, männyn kylvö |
| --- | --- | --- | --- | --- |
| Tuore kangas | Hieno | Suositellaan | Kohoumaan 50 % kuusta ja 50 % mäntyä, tai enemmän kuusta. |   |
| Tuore kangas | Keskikarkea | Suositellaan | Kohoumaan 50 % kuusta ja 50 % mäntyä, tai enemmän kuusta. |   |
| Tuore kangas | Karkea | Suositellaan varauksin | Kohouma tai paljastettuun pintaan enintään 30 % kuusta, loput mäntyä. | Kohouma tai paljastettuun pintaan enintään 30 % kuusta, loput mäntyä. |
| Mustikka-tkg I | Mustikka-tkg I | Suositellaan | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. |
| Mustikka-tkg II | Mustikka-tkg II | Suositellaan | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %, lannoituksesta huolehdittava. | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %, lannoituksesta huolehdittava. |
| Puolukka-tkg I | Puolukka-tkg I | Suositellaan varauksin | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. | Kohoumaan tai paljastettuun pintaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. |
| Puolukka-tkg II | Puolukka-tkg II | Suositellaan varauksin | Kohoumaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %, lannoituksesta huolehdittava. | Kohoumaan tai paljastettuun pintaan mäntyä tai kuusta vähintään 25 %. |

# Blandskogsbruk

## Vid markberedning är målet en fullsluten plantskog

Vid markberedning för blandad odling skapar man minst det antal odlingspunkter som förbandet kräver. Blottläggande av markytan ökar uppkomsten av kompletterande frösådda naturplantor.

# Blandskogsbruk

## Planteringstäthet vid blandad odling av tall-gran eller gran-tall

Rekommenderad planteringstäthet är sammanlagt 1600–2000 plantor per hektar. Ett mycket glest förband, till exempel 1000–1400 st/ha, är förknippat med risker. Om plantskogen drabbas av skador och ingen naturlig komplettering uppkommer blir plantskogens täthet under gränserna som bestäms i skogslagen.
Preciseringar
- Förhållandet mellan trädslagen kan man ändra på enligt ståndorten, varvid man använder förhållandevis mera av det trädslag som lämpar sig bättre för ståndorten. Exempelvis kan blandad odling på frisk mo göras i förhållandet 50/50.
- När tallens andel ökar är det befogat att tillämpa de övre gränserna i rekommendationen eftersom tallens kvalitet lider av glest förband.
- På torrare ståndorter lönar det sig att minska granens andel klart i förhållande till tallens.

Det finns tillsvidare knappt om forskning angående de bästa trädslagförhållandena vid plantering.

# Blandskogsbruk

## Utförande av plantering vid blandad odling av tall-gran eller gran-tall

Blandad odling sker samtidigt för båda trädslagen. Rotklumparna skall vara av samma storlek för att kunna plantera plantorna på samma djup med samma planteringsrör. Det är bra att göra en snabb översiktsgranskning av objektet för att i terrängen identifiera platser som är tydligt torrare.

# Blandskogsbruk

## Alternativ för utförande av planteringsarbetet

Alternativ 1: dela plantorna i plantkorgen i önskat förhållande. Plantorna planteras i den ordning planteraren tar dem i handen.
Atlernativ 2: plantera de olika trädslagen i grupper om några ar, varvid en trädslagsmosaik uppstår på figuren.

# Blandskogsbruk

## Blandad odling med tallsådd och granplantering

Det finns inte forskning om blandad odling, där man planterar gran och sår tall på samma ståndort. De rekommendationer som presenteras här baserar sig på uppskattningar av experter och praktisk erfarenhet av metoden på grova mineraljordar och torvmoar.
Då man kombinerar plantering och sådd strävar man till att göra båda samtidigt. Metoden är lämplig för grövre friska moar.
Utförande av plantering och sådd:

• Man planterar först 900–1200 granplantor per hektar på högar. • Man reserverar cirka 150 gram tallfrö per hektar. • Man sår fröna för hand i kvarblivna odlingspunkter i markberedningsfläcken eller bredvid högen om markberedningen gjorts i form av fläckupptagning med högläggning. Frön som såtts direkt på en stor hög gror inte bra. Högar vid invershögläggning är inte lika höga, varvid man kan så på högarna.

# Blandskogsbruk

## Utnyttjande av naturlig förnyelse i tall-granblandskog

Man kan dra nytta av naturlig förnyelse speciellt då jordmånen på figuren växlar mellan grövre och finkornigare och det finns tallar som är lämpliga som fröträd i närheten. Härvid kan man göra mikrofigurer, d.v.s. plantera gran på de finkornigare delarna och vänta på att tall uppkommer naturligt på de grovkornigare delarna.

Mänty-kuusi tai kuusi-mänty -sekaviljely sopii kasvupaikoille, joilla kummatkin lajit voivat menestyä. Tällaisia kohteita ovat etenkin hienot ja keskikarkeat tuoreet kankaat. Karkealla tai kuivuudelle herkällä tuoreella kankaalla kuusi voi jäädä männystä jälkeen.
Sekaviljely mahdollistaa kasvupaikan puuntuotoskyvyn täyden hyödyntämisen, kun joka kohtaan saadaan siinä parhaiten viihtyvä puulaji. Tämä kuitenkin vaatii kasvupaikan ominaisuuksien tarkkaa tunnistamista. Apua kasvupaikan tunnistamiseen löytyy täältä: [Metsänhoidon perusteita](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/metsatilan-hoito/metsanhoidon-perusteita).

# Blandskogsbruk

## Att grunda ett gran-vårtbjörkbestånd med ett kronskikt

Virkesproduktion med gran och vårtbjörk i samma kronskikt lämpar sig för lundartad och frisk mo, där jordmånen är medelgrov eller grov. Vårtbjörk förekommer sparsamt i norra Finland och den uppnår sällan stockdimensioner.
Vid förnyelsen planterar man gran och strävar till att få in vårtbjörk naturligt. En förutsättning för detta är att det finns vårtbjörk som producerar frö i närheten av figuren som skall förnyas.

Förutsättningarna att utvecklas till ett gran-vårtbjörkblandbestånd är som bäst om man planterar en förädlad granplanta genast efter markberedning. Gran får då ett tillräckligt försprång i förhållande till frösådd vårtbjörk.
Den tidiga utvecklingen hos vårtbjörk med förädlat ursprung är klart snabbare än hos granen. Därför leder blandad odling av gran och vårtbjörk till ett tvåskiktat bestånd.

# Blandskogsbruk

## Med markberedningen strävar man till ett fullslutet plantbestånd

För att grunda ett blandbestånd gör man vid markberedningen minst det antal odlingspunkter som odlingstätheten kräver. Blottläggandet av markytan ökar uppkomsten av kompletterande naturplantor.

# Blandskogsbruk

## Planteringstäthet hos gran då målet är en gran-björkblandskog

Som förband för granen använder man de lägsta rekommenderade planteringstätheterna, d.v.s. 1500–1800 st/ha. Med en glesare planteringstäthet för gran garanterar man tillräckligt växtutrymme för lövträden redan i förnyelseskedet. Om man grundar ett tätare granplantbestånd kan man bli tvungen att avlägsna planterade granar i röjningsskedet för att ge tillräckligt växtutrymme åt lövträden. Att plantera mycket glest, till exempel 1000 st/ha, är förknippat med risker. Om plantskogen drabbas av skador och naturlig komplettering inte uppkommer, kommer plantskogens täthet att vara under den gräns som bestäms i skogslagen.
Vid planteringen kan man lämna var fjärde odlingspunkt oplanterad. Ett alternativ är att dra nytta av naturlig variation inom figuren och lämna de bästa odlingspunkterna åt vårtbjörken.

# Blandskogsbruk

## Grundande av tall-gran-björkblandskog

Då man efterstävar en blandskog med tre trädslag planteras gran och tall och man väntar sig att björken uppkommer naturligt. Lämpliga objekt är bördiga friska moar. Plantorna kan planteras på följande sätt: gran 1000 st/ha och tall 500 st/ha. Det finns för tillfället bara lite erfarenhet gällande den lämpligaste planteringstätheten.

# Blandskogsbruk

## Grundande av gran-glasbjörkblandskog

En gran-glasbjörkblandskog kan vara en alternativ skötselkedja på torvmarker och i norra Finland, där vårtbjörken inte producerar stock av hög kvalitet. Anläggningsåtgärderna är desamma som då man grundar en gran-vårtbjörkblandskog.

I ett blandbestånd växer två eller flera trädslag. Beståndet kan bestå av enbart barr- eller lövträd eller av en blandning av dem. 

Sök med ämnesord

Sökresultat för “skogsodling”

Kontinuerlig beståndsvård och klimatförändringen

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Slyröjning i grandominerad plantskog

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Hyggesrensning

Beakta landskapet vid valet av trädslag

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Planering av beskogning

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Drivning av energived - Ekonomin

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Skogsbrukets lönsamhet

Blandskogsbruk

Vård av ungskog

Röjning i björkdominerade skogar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Sökning och meny