Lundarnas betydelse för mångfalden Det har alltid varit knappt om lundar i våra skogar. Antalet lundar har minskat från tidigare till följd av att en del har brutits till åker. Idag är bara knappt en procent av skogsmarken lund. Av de utrotningshotade arterna i våra skogar lever över hälften i lundar. Det här innebär att de lundar som ännu finns kvar har större betydelse med tanke på de utrotningshotade arterna än någon annan livsmiljö. Identifiering av lundar Enligt skogslagen kännetecknas bördiga mindre lundområden av mull, krävande vegetation samt trädbestånd och buskvegetation i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om detta. Bördiga, mindre lundområden klassificeras som torra, friska eller fuktiga lundar beroende på vilken deras närings- och fuktighetsnivå är. I områden med lundanhopningar räknas endast de mest representativa, bördiga mindre lundområdena som tydligt avviker från vanlig skogsnatur till särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen. Torra lundar hittas bland annat på åssluttningar Friska lundar hittas bland annat i sluttningar och vid stränder på kalkrika områden, nedanför stup och kullar Fuktiga lundar hittas framförallt invid vattendrag och småvatten samt i fuktiga svackor på momark. Lundarna har en frodig och flerskiktad växtlighet: I floran finns krävande&nbsp;tunnbladiga örter och gräs. Markens mosstäcke är inte heltäckande och mossornas artsammansättning avviker från den i moskogar (t.ex. stjärnmossor, mniaceae). Lavar och ris saknas eller förekommer mycket sparsamt på stubbar och stenar. Buskskiktet består av flera arter och det kan finnas rikligt med buskar. Trädbeståndet varierar från ädla lövträd till gran. Marken innehåller mull. Torra lundar Torra lundar finns oftast i soliga sluttningar som vetter mot söder eller sydväst, till exempel solexponerade åsar.&nbsp;De här livsmiljöerna är sällsynta, små till arealen och naturligt solbelysta.&nbsp;För att bevara de typiska arterna bör platsen hållas öppen. Torra lundar finns oftast i soliga sluttningar som vetter mot söder eller sydväst, till exempel solexponerade åsar. De här livsmiljöerna är sällsynta, små till arealen och naturligt solbelysta. För att bevara de typiska arterna bör platsen hållas öppen. Bild: © Lauri Saaristo. Friska lundar Friska lundar finns bland annat nedanför bördiga branter, i fuktiga delar av åsars nedre sluttning och på bördiga stränder.&nbsp;Friska lundar har en exceptionellt mångsidig flora.&nbsp;Arter som blommar om våren är till exempel vårärt, lungört och tibast.&nbsp;Lundarna utgör den viktigaste livsmiljön för många hotade mossor.&nbsp;Hotade arter som kan förekomma kan vara olika fjärilar, skalbaggar, kärlväxter och skivsvampar. Friska lundar finns bland annat nedanför bördiga branter, i fuktiga delar av åsars nedre sluttning och på bördiga stränder. Floran på frisk lund är för finländska förhållanden ovanligt mångsidig. Arter som blommar om våren är till exempel vårärt, lungört och tibast. Lundarna utgör den viktigaste livsmiljön för många hotade mossor. Hotade arter som kan förekomma kan vara olika fjärilar, skalbaggar, kärlväxter och skivsvampar. Fuktiga lundar Fuktiga lundar kan ibland vara svåra att särskilja från bördiga kärr.&nbsp;Viktigast är att vara medveten om att miljön är värdefull och att det är motiverat att bevara den.&nbsp;Förekomst av död ved höjer ytterligare på livsmiljöns värde. Grov död ved i ett fuktigt mikroklimat fungerar som växtunderlag för krävande tickor och mossor. Fuktiga lundar kan ibland vara svåra att särskilja från bördiga kärr. Viktigast är att vara medveten om att miljön är värdefull och att det är motiverat att bevara den. Förekomst av död ved höjer ytterligare på livsmiljöns värde. Grov död ved i fuktigt mikroklimat fungerar som växtunderlag för krävande tickor och mossor. Bild: © Markku Sakari Meriluoto.

# Skogslagen § 10: Bördiga mindre lundområden

## Lundarnas betydelse för mångfalden

Det har alltid varit knappt om lundar i våra skogar. Antalet lundar har minskat från tidigare till följd av att en del har brutits till åker. Idag är bara knappt en procent av skogsmarken lund. Av de utrotningshotade arterna i våra skogar lever över hälften i lundar. Det här innebär att de lundar som ännu finns kvar har större betydelse med tanke på de utrotningshotade arterna än någon annan livsmiljö.

# Skogslagen § 10: Bördiga mindre lundområden

## Identifiering av lundar

Enligt skogslagen kännetecknas bördiga mindre lundområden av mull, krävande vegetation samt trädbestånd och buskvegetation i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om detta. Bördiga, mindre lundområden klassificeras som torra, friska eller fuktiga lundar beroende på vilken deras närings- och fuktighetsnivå är.
I områden med lundanhopningar räknas endast de mest representativa, bördiga mindre lundområdena som tydligt avviker från vanlig skogsnatur till särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen.
- Torra lundar hittas bland annat på åssluttningar
- Friska lundar hittas bland annat i sluttningar och vid stränder på kalkrika områden, nedanför stup och kullar
- Fuktiga lundar hittas framförallt invid vattendrag och småvatten samt i fuktiga svackor på momark.

Lundarna har en frodig och flerskiktad växtlighet:
- I floran finns krävande tunnbladiga örter och gräs.
- Markens mosstäcke är inte heltäckande och mossornas artsammansättning avviker från den i moskogar (t.ex. stjärnmossor, mniaceae).
- Lavar och ris saknas eller förekommer mycket sparsamt på stubbar och stenar.
- Buskskiktet består av flera arter och det kan finnas rikligt med buskar.
- Trädbeståndet varierar från ädla lövträd till gran.
- Marken innehåller mull.

# Skogslagen § 10: Bördiga mindre lundområden

## Torra lundar

Torra lundar finns oftast i soliga sluttningar som vetter mot söder eller sydväst, till exempel solexponerade åsar. De här livsmiljöerna är sällsynta, små till arealen och naturligt solbelysta. För att bevara de typiska arterna bör platsen hållas öppen.

# Skogslagen § 10: Bördiga mindre lundområden

## Friska lundar

Friska lundar finns bland annat nedanför bördiga branter, i fuktiga delar av åsars nedre sluttning och på bördiga stränder. Friska lundar har en exceptionellt mångsidig flora. Arter som blommar om våren är till exempel vårärt, lungört och tibast. Lundarna utgör den viktigaste livsmiljön för många hotade mossor. Hotade arter som kan förekomma kan vara olika fjärilar, skalbaggar, kärlväxter och skivsvampar.

# Skogslagen § 10: Bördiga mindre lundområden

## Fuktiga lundar

Fuktiga lundar kan ibland vara svåra att särskilja från bördiga kärr. Viktigast är att vara medveten om att miljön är värdefull och att det är motiverat att bevara den. Förekomst av död ved höjer ytterligare på livsmiljöns värde. Grov död ved i ett fuktigt mikroklimat fungerar som växtunderlag för krävande tickor och mossor.

Lundarna är de ståndorter i våra skogar som har den största artmångfalden. Lundanhopningar finns på de bördigaste, kalkrika markerna. Mindre lundar finns också utanför dessa lundanhopningar. En lund är inte liktydigt med en lövskog, i delar av Finland är lundarna till största delen grandominerade.

Värna om naturobjekt

Lundarna är de ståndorter i våra skogar som har den största artmångfalden. Lundanhopningar finns på de bördigaste, kalkrika markerna. Mindre lundar finns också utanför dessa lundanhopningar. En lund är inte liktydigt med en lövskog, i delar av Finland är lundarna till största delen grandominerade.

Skogslagen § 10: Bördiga mindre lundområden

Bedöm konsekvenserna för landskapsbilden I närheten av bosättning, vägar och vattendrag är det viktigt att beakta de effekter som beskogningen kan ha för landskapsbilden.&nbsp;Vid beskogning kan man påverka landskapsbilden genom en lämplig avgränsning av det beskogade området och genom val av skogsodlingsmetod och trädslag. Öppna områden utgör ofta en del av ett kulturlandskap.&nbsp;Det finns en risk att beskogning kan ha negativa konsekvenser för det öppna kultur- och jordbrukslandskapet.&nbsp;Den skarpa gränsen mellan en åker och en planterad skog kan mjukas upp genom att plantera in lövträd i kantzonen.&nbsp;Skogsbryn där man lämnat buskar ger både skydd och föda åt olika vilt- och fågelarter som trivs i övergångszoner. Trädens placering har betydelse för både landskapet och naturen.&nbsp;Plantering i raka rader underlättar visserligen gräsröjningen eftersom plantorna hittas lättare, men raka trädrader ger inte en äkta naturupplevelse. Nedlagda torvtäkter, torvbottnar, har i sig sällan något landskapsvärde.&nbsp;Här kan beskogning förbättra trivseln i området.&nbsp;Vid planeringen av nedlagda torvtäkter kan landskapet beaktas bland annat genom att kombinera olika framtida bruksformer. Öka rekreationsvärdet genom beskogning Då man omvandlar en torvbotten till skog ökar möjligheterna till bär- och svampplockning och andra sätt att utnyttja området med stöd av allemansrätten.&nbsp;Produktionen av svamp och bär på torvbottnar är emellertid ofta låg. Om man vill öka rekreationspotentialen på ett beskogat område är det bra att reda ut behovet och placeringen av leder och andra konstruktioner redan vid planeringen av området.

# Beskogning - Friluftslivet

## Bedöm konsekvenserna för landskapsbilden

I närheten av bosättning, vägar och vattendrag är det viktigt att beakta de effekter som beskogningen kan ha för landskapsbilden. Vid beskogning kan man påverka landskapsbilden genom en lämplig avgränsning av det beskogade området och genom val av skogsodlingsmetod och trädslag.
Öppna områden utgör ofta en del av ett kulturlandskap. Det finns en risk att beskogning kan ha negativa konsekvenser för det öppna kultur- och jordbrukslandskapet. Den skarpa gränsen mellan en åker och en planterad skog kan mjukas upp genom att plantera in lövträd i kantzonen. Skogsbryn där man lämnat buskar ger både skydd och föda åt olika vilt- och fågelarter som trivs i övergångszoner.
Trädens placering har betydelse för både landskapet och naturen. Plantering i raka rader underlättar visserligen gräsröjningen eftersom plantorna hittas lättare, men raka trädrader ger inte en äkta naturupplevelse.

Nedlagda torvtäkter, torvbottnar, har i sig sällan något landskapsvärde. Här kan beskogning förbättra trivseln i området. Vid planeringen av nedlagda torvtäkter kan landskapet beaktas bland annat genom att kombinera olika framtida bruksformer.

# Beskogning - Friluftslivet

## Öka rekreationsvärdet genom beskogning

Då man omvandlar en torvbotten till skog ökar möjligheterna till bär- och svampplockning och andra sätt att utnyttja området med stöd av allemansrätten. Produktionen av svamp och bär på torvbottnar är emellertid ofta låg.
Om man vill öka rekreationspotentialen på ett beskogat område är det bra att reda ut behovet och placeringen av leder och andra konstruktioner redan vid planeringen av området.

Ett beskogat område blir snart trädbevuxet vilket påverkar landskapsbilden. Ju äldre träden blir, desto mer slutet blir landskapet. Den kommande förändringen av landskapet ska gärna beaktas på förhand så att det beskogade området smälter väl in i både när- och fjärrlandskapet. Beskogningen kan innebära en förbättring av landskapsbilden.

Beskogning

Ett beskogat område blir snart trädbevuxet vilket påverkar landskapsbilden. Ju äldre träden blir, desto mer slutet blir landskapet. Den kommande förändringen av landskapet ska gärna beaktas på förhand så att det beskogade området smälter väl in i både när- och fjärrlandskapet. Beskogningen kan innebära en förbättring av landskapsbilden.

Beskogning - Friluftslivet

Text Gödsling är ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att försnabba diametertillväxten hos både yngre och äldre, skötta, barrträdsdominerade gallringsbestånd. Skogsgödsling är ett sätt att förbättra tillväxten i bestånd som redan växer bra eller att korrigera näringsobalans som gör att träden växer dåligt. Skogsgödsling är en metod med vilken skogsägaren kan öka virkesproduktionen och skogsbrukets lönsamhet. Askgödsling på torvmarker där trädbeståndet lider av kalium- och fosforbrist är en mycket lönsam åtgärd. Spridning från marken är den billigaste spridningsmetoden och lyckas bäst då marken är tjälad. Bild: © Pentti Väisänen.

Syftet med skogsgödsling är att förbättra trädbeståndets tillväxt och livskraft genom att tillföra de näringsämnen som det finns ont om med tanke på trädens behov. Skogsgödsling kan göras enbart för att öka tillväxten eller för att åtgärda näringsobalans.

Gödsling är ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att försnabba diametertillväxten hos både yngre och äldre, skötta, barrträdsdominerade gallringsbestånd. Skogsgödsling är ett sätt att förbättra tillväxten i bestånd som redan växer bra eller att korrigera näringsobalans som gör att träden växer dåligt. Skogsgödsling är en metod med vilken skogsägaren kan öka virkesproduktionen och skogsbrukets lönsamhet.

Gödsling

Bedöm fördelar och nackdelar med stubbrytning utgående från objektet Det är skogsägaren som avgör huruvida energived ska tas ut, efter att ha vägt fördelar och nackdelar med metoden. Vid drivning av energived på förnyelseytor rekommenderas att man använder försiktighetsprincipen, eftersom alla de följdverkningar som åtgärden har ännu inte är kända.Då stubbar drivs ut som energived tar man i praktiken också samtidigt ut hyggesrester från avverkningsområdet.De rekommendationer som här läggs fram berör stubbrytningsmetoder där stubben delas upp i 2-4 delar och lyfts upp tillsammans med en del av huvudrötterna. Den här metoden innebär stubben delas upp innan den lyfts, vilket gör att själva markytan påverkas mindre och att mängden jord och sten som följer med stubben minskar. Fördelar med stubbrytning Fördelar: ger tilläggsinkomster för skogsägaren i samband med förnyelseavverkningenökar antalet naturplantor av både barr- och lövträdminskar kostnaderna för markberedning och förbättrar markberedningsresultatet på objekt som lämpar sig för stubbrytningkan minska risken för att nästa trädgeneration smittas av rotticka. Metoden garanterar emellertid inte att rottickan försvinner helt och hållet.kan minska snytbaggeskador på odlade plantor Risker med stubbrytning Nackdelar: mängden näring och organiskt material i marken minskar&nbsp;humuslagret söndras vilket gör att markens förmåga att lagra vatten och näringsämnen minskar, vilket i sin tur ökar utsläppen i vattendragenblottar mineraljorden vilket kan leda till att näringsämnen och fasta partiklar sköljs ut i vattendragen och näringsämnen läcker ut i grundvattnet.&nbsp;minskar andelen orörd markyta, vilket minskar livutrymmet för markorganismerna och samtidigt mängden risvegetation som viltet är beroende av, bl.a. blåbärKataja-aho, S., Fritze, H., Haimi, J. 2011. Short-term responses of soil decomposer and plant communities to stump harvesting in boreal forests. Forest Ecology and Management 262, 379–388.de Jong, J., Akselsson, C., Berglund, H., Egnell, G., Gerhardt, K., Lönnberg, L., Olsson, B., von Stedingk, H. 2012. Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle. En syntes från Energimyndighetens bränsleprogram 2007–2011. ER 2012:08. Energimyndigheten, Eskilstuna. 225 p.&nbsp;.&nbsp;minskar mängden grov, död ved vilket i sin tur försämrar livsvillkoren för markorganismerna.Esimerkiksi - Caruso, A. &amp; Thor, G. 2007. Importance of different tree fractions for epiphytic lichen diversity on Picea abies and Populus tremula in mature managed boreonemoral Swedish forests. Scandinavian Journal of Forest Research 22: 219–230. - Caruso, A., Rudolphi, J. &amp; Thor, G. 2008. Lichen species diversity and substrate amounts in young planted boreal forests: A comparison between slash and stumps of Picea abies. Biological Conservation 141: 47–55. - Toivanen, T., Markkanen, A., Kotiaho, J. S. &amp; Halme, P. 2012. The effect of forest fuel harvesting on the fungal diversity of clear-cuts. Biomass &amp; Bioenergy 39: 84–93. - Victorsson, J. &amp; Jonsell, M. 2013a. Ecological traps and habitat loss, stump extraction and its effects on saproxylic beetles. Forest Ecology and Management 290: 22–29. Victorsson, J. &amp; Jonsell, M. 2013b. Effects of stump extraction on saproxylic beetle diversity in Swedish clear-cuts. Insect Conservation and Diversity 6: 483–493.&nbsp;Dessutom ökar risken att grova lågor skadas när antalet körvändor ökar. stubbrytning kan minska kollagret i marken&nbsp;mängden naturligt uppkomna barr- och lövträdsplantor ökar, vilket kan leda till att behovet av plantskogsvård ökar&nbsp;skogsodlingen kan försenas&nbsp;För att undvika de här riskerna rekommenderas att man inte söndrar markytan i onödan, att en del stubbar inte alls bryts och att man inte utför stubbrytning på de kargaste ståndorterna och där det förekommer gammal eller grov död ved. Stubbrytning ersätter inte markberedning Markberedning som utförs som en del av förnyelsekedjan ska enligt rekommendationerna utföras som en skild åtgärd efter att stubbarna transporterats bort från ytan.&nbsp;Det här garanterar att både närtransporten och markberedningen löper bra och markberedningsspåren hålls intakta.&nbsp;Marken under stubbhögarna blir på det här sättet också markberedd och det kan skapas tillräckligt många lämpliga odlingspunkter. Stubbrytning pågår. Bild: © Martti Kuusinen.

Hakkuutähdettä ovat ainespuuhakkuun sivutuotteet, joihin kuuluvat rungon latvaosa, oksat, neulaset ja lehdet sekä ainespuukäyttöön soveltumattomat rungon osat. Soveltuvilta kohteilta hakkuutähteet ja kannot on mahdollista korjata energiapuuksi. Monimuotoisuudelle tärkeiden vanhojen lehtipuiden sekä kuolleiden puiden korjuuta ei suositella.

Drivning av grot utförs i allmänhet ut på bördiga, grandominerade förnyelseytor. De olika arbetsskedena vid drivning av grot består av att lägga groten i högar på ytan, lastning och transport av högarna och att stacka groten vid avlägget.
Det är viktigt att lagra groten rätt ute vid väg så att groten kan fortsätta att torka före fjärrtransporten.

Juurikäävän aiheuttama kuusen tyvilaho ja männyn tyvitervastauti ovat havupuiden sienitaudeista haitallisimmat. Juurikäävän torjunnan tarkoituksena on estää sienen leviäminen terveisiin metsiin sulan maan aikana tehtävissä hakkuissa. Metsätuholaki velvoittaa huolehtimaan torjunnasta.

Rotröta hos gran orsakas i första hand av granens rotticka. Värst drabbade är områdena längs sydkusten. Sjukdomen förekommer också allmänt i södra och mellersta Finland och mer sällsynt i norra Finland. Välväxande granbestånd på mineraljordar kan ofta vara kraftigt angripna av rotticka, men också bestånd på torvmark kan drabbas.
I tallbestånd orsakas rotröta av tallens rotticka. Sjukdomen är nuförtiden allmän i södra och mellersta Finland. De värst drabbade områdena ligger i trakten av Saimen. Tallbestånd som planterats på gamla åkrar är speciellt utsatta för tallens rotticka.
Bekämpningen av rotticka är i många fall obligatorisk och baserar sig på skogsskadelagen. Förpliktelserna i skogsskadelagen gäller gallrings- och förnyelseavverkningar på mineraljordar och torvmarker från början av maj till slutet av november på riskområdena för rotticka.

Förpliktelsen gäller avverkaren. Godtagbara metoder för bekämpning av rotticka är stubbehandling med godkänt växtskyddsmedel, byte av trädslag till lövträd efter förnyelseavverkning eller någon annan åtgärd med motsvarande effekt. Stubbrytning och hyggesbränning är inte godtagbara bekämpningsmetoder.

Uudistushakkuun yhteydessä metsään jää hakkuutähdettä ja kantoja. Soveltuvilta kohteilta nämä kannot on mahdollista korjata energiapuuksi. Kantojen korjuu kohdistuu pääasiassa kuusivaltaisiin uudistusaloihin. Kantojen nosto on toteutettavissa, kun hakkuutähteet on korjattu. Monimuotoisuudelle tärkeiden vanhojen lehtipuiden sekä kuolleiden puiden kantojen korjuuta ei suositella.

Energiapuun korjuulla tarkoitetaan metsänhoidon työlajeja, joissa metsästä korjataan puuraaka-ainetta energian tuotantoon. Samalla metsänomistaja saa myyntituloja.
Energiapuu voi esimerkiksi tarkoittaa harvennuksissa korjattavaa pienpuuta tai uudistushakkuun yhteydessä korjattavia hakkuutähteitä ja kantoja. Metsänomistajalle energiapuun korjuu voi tarkoittaa myös polttopuiden keruuta omaan käyttöön.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Bedöm fördelar och nackdelar med stubbrytning utgående från objektet

Det är skogsägaren som avgör huruvida energived ska tas ut, efter att ha vägt fördelar och nackdelar med metoden. Vid drivning av energived på förnyelseytor rekommenderas att man använder försiktighetsprincipen, eftersom alla de följdverkningar som åtgärden har ännu inte är kända.Då stubbar drivs ut som energived tar man i praktiken också samtidigt ut hyggesrester från avverkningsområdet.De rekommendationer som här läggs fram berör stubbrytningsmetoder där stubben delas upp i 2-4 delar och lyfts upp tillsammans med en del av huvudrötterna. Den här metoden innebär stubben delas upp innan den lyfts, vilket gör att själva markytan påverkas mindre och att mängden jord och sten som följer med stubben minskar.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Fördelar med stubbrytning

Fördelar:
- ger tilläggsinkomster för skogsägaren i samband med förnyelseavverkningen
- ökar antalet naturplantor av både barr- och lövträd
- minskar kostnaderna för markberedning och förbättrar markberedningsresultatet på objekt som lämpar sig för stubbrytning
- kan minska risken för att nästa trädgeneration smittas av rotticka. Metoden garanterar emellertid inte att rottickan försvinner helt och hållet.
- kan minska snytbaggeskador på odlade plantor

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Risker med stubbrytning

Nackdelar:
- mängden näring och organiskt material i marken minskar
- humuslagret söndras vilket gör att markens förmåga att lagra vatten och näringsämnen minskar, vilket i sin tur ökar utsläppen i vattendragen
- blottar mineraljorden vilket kan leda till att näringsämnen och fasta partiklar sköljs ut i vattendragen och näringsämnen läcker ut i grundvattnet.
- minskar andelen orörd markyta, vilket minskar livutrymmet för markorganismerna och samtidigt mängden risvegetation som viltet är beroende av, bl.a. blåbär.
- minskar mängden grov, död ved vilket i sin tur försämrar livsvillkoren för markorganismerna.Dessutom ökar risken att grova lågor skadas när antalet körvändor ökar.
- stubbrytning kan minska kollagret i marken
- mängden naturligt uppkomna barr- och lövträdsplantor ökar, vilket kan leda till att behovet av plantskogsvård ökar
- skogsodlingen kan försenas
För att undvika de här riskerna rekommenderas att man inte söndrar markytan i onödan, att en del stubbar inte alls bryts och att man inte utför stubbrytning på de kargaste ståndorterna och där det förekommer gammal eller grov död ved.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Stubbrytning ersätter inte markberedning

Markberedning som utförs som en del av förnyelsekedjan ska enligt rekommendationerna utföras som en skild åtgärd efter att stubbarna transporterats bort från ytan. Det här garanterar att både närtransporten och markberedningen löper bra och markberedningsspåren hålls intakta. Marken under stubbhögarna blir på det här sättet också markberedd och det kan skapas tillräckligt många lämpliga odlingspunkter.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Uttaget avgör lönsamheten

För att drivning av energived ska vara lönsam kan man hålla som tumregel att energivedsuttaget bör vara minst 50 fastkubikmeter inom ett närtransportavstånd av 300-500 meter från närmaste väglager.
- Uttaget är beroende av trädslaget. I granbestånd uppgår uttaget till i medeltal 50-60 fastkubikmeter och i tallbestånd till 25-30 fastkubikmeter.
- Vid stubbrytning kommer man i medeltal upp till 55-60 fastkubikmeter per hektar.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Näringsförluster vid drivning av energived

Näringstillståndet i marken har en inverkan på tillväxten hos den nya trädgenerationen, i synnerhet i granbestånd.
Mer näringsämnen går förlorade vid uttag av färsk grot jämfört med om enbart gagnvirke tas ut. Tillväxtförluster kan undvikas genom att torka groten i högar på avverkningsområdet innan groten transporteras till väglagret. Hyggesresterna hinner då torka och barren faller till stor del av ute på ytan. Den här metoden lämpar sig särskilt väl i avverkade granbestånd. Tallbarr faller däremot inte av lika lätt.
Det råder en brist på forskning som berör vilken inverkan upprepat uttag av grot har på näringshushållningen. Effekterna av stubbrytning är relativt små, eftersom stubbarna inte innehåller några större mängder näringsämnen.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Inverkan på skogsförnyelsen

Stubbrytning och drivning av grot minskar kostnaderna för markberedningen.
Stubbrytning ökar uppslaget av naturplantor av såväl barr- som lövträd. Sådda eller planterade plantskogar får härigenom en komplettering av naturplantor. Om uppslaget av naturplantor är stort, kan det å andra sidan öka behovet av plantskogsvård och därmed kostnaderna.
Vid stubbrytning kan skogsodlingen försenas med ett halvt år till ett år på grund av själva arbetet med att bryta stubbarna och torkningen av stubbarna på avverkningsområdet. Det kräver god planering av hela förnyelsekedjan, inkluderande drivningen av energived, så att onödig försening av skogsförnyelsen kan undvikas.

Hakkuutähteen ja kantojen korjuu uudistusaloilta tuo lisätuloa metsänomistajalle. Se saattaa kuitenkin aiheuttaa metsän kasvun hidastumista tai lannoitustarvetta. Tuotto riippuu kohteen sijainnista, energiapuukertymästä ja markkinatilanteesta. Hakkuutähteet voidaan korjata myös ilman kantojen nostoa.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Drivning av grot och stubbar - inverkan på vattendragen

Drivning av grot och stubbar gör att antalet körvändor på ökar på det avverkade området, vilket kan leda till markpackning och att körspåren fördjupas. Fasta partiklar kan mobiliseras i kör- och markberedningsspåren och hamna i diken och vattendrag. Markpackningen gör att vattnet inte sjunker in i marken lika lätt som tidigare. Efterhand som markvegetationen och trädplantorna växer till sig blir näringsläckaget mindre. Drivning av grot kan minska utlakning av näringsämnen i vattendragen. Man bör emellertid komma ihåg att inte orsaka extra belastning på vattendragen genom att t.ex. köra över diken.
Stubbrytning minskar markens bärighet på torvjordar, vilket i sin tur ökar risken för markskador och negativa effekter på vattendragen. Därför rekommenderas stubbrytning inte på torvmarker.
Stubbarna lagras i ett väglager innan de transporteras vidare. Om väglagret är placerat i omedelbar närhet av ett dike finns det en risk att fosfor läcker ut i vattendragen.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Drivning av grot - inverkan på mångfalden

Uttag av grot har ingen större betydelse för naturens mångfald eftersom det i vilket fall som helst finns gott om död klenved och förna i skogen. Hotade arter förekommer sällan i hyggesrester av gran. Det samma kan inte sägas om hyggesrester av lövträd, eftersom det förekommer gott om hotade arter i hyggesrester av t.ex. björk och asp . Drivning av lövträdsgrot rekommenderas därför inte.
Ur mångfaldssynvinkel är det inte ändamålsenligt att ta ut död ved (torrakor eller lågor) med en diameter på över 10 cm. Död ved, och särskilt grov sådan, utgör en viktig livsmiljö för många hotade arter.
Drivning av grot kan öka markens surhetsgrad eftersom en del basiska näringsämnen förs bort tillsammans med kvistar och barr .

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Stubbrytning - inverkan på mångfalden

Stubbrytning har en avsevärd inverkan på mängden död ved i en ekonomiskog, vilket har som följd att de arter som är beroende av död ved minskar . En stor mängd arter lever i och på stubbar . Då stubbarna förs bort minskar antalet lämpliga livsmiljöer för sådana arter som kräver grov, död ved, samtidigt som stubbhögarna lockar till sig dessa arter då de söker lämpliga förökningsplatser. Då stubbarna sedan förs bort misslyckas förökningen . Dessutom störs markprocesserna av stubbrytningen, vilket på sikt leder till en minskning av mångfalden av markorganismer .
Stubbrytning blottlägger mineraljorden och stör markvegetationen mer än normal markberedning. En annan av dess effekter är att växter med vegetativ förökning, bl.a. blåbär, återhämtar sig långsammare. Då stubbrytning utförs bör man med tanke på viltet gärna lämna stubbar kvar på de platser där det finns särskilt riklig risväxtlighet.
I vilken grad stubbrytning påverkar hotade arter är i hög grad beroende av miljön där stubbarna förekommer. Det förekommer fler hotade arter på stubbar i solexponerade än i fuktiga miljöer .

Grov död ved kan komma till skada både vid drivning av grot och vid stubbrytning. Skador på lågor kan undvikas genom att flytta dem utanför körstråket.

Energiapuun korjuussa toteutetaan samoja luonnonhoidon keinoja kuin muussakin metsänkäsittelyssä. Energiapuun korjuu tuo kuitenkin luonnonhoitoon lisävaatimuksia esimerkiksi biomassan säästämistä ja vesiensuojelua koskien.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter

Effekterna av energivedsdrivning på förnyelseytor ökar i betydelse ju grövre träddelar som drivs ut. Grovt virke förmultnar långsammare och lagrar därför kol en längre tid än klenare träddelar. I norra Finland sker nedbrytningen något långsammare än i södra Finland, vilket innebär att det kol som förekommer i skogsbiomassan i landets nordliga delar lagras längre. Forskning visar att det finns 5-20 procent kvar av kolförrådet 50 år efter en avverkning i södra Finland och 10-25 procent i norra Finland. Efter 50 år återstår i medeltal 40-45 procent av kolförrådet i stubbarna i södra Finland och i medeltal 50-60 procent i norra Finland.
Också trädslaget har betydelse för nedbrytningshastigheten . Barrträdsvirke bryts ned allra långsammast, och det kol som barrträd innehåller bevaras därför längre i skogsekosystemet jämfört med lövträd.
Vid drivningen avlägsnas organiskt material och näringsämnen från skogen. Plantorna behöver inte så mycket näring, och förlusten av näringsämnen vid drivning av grot anses därför inte påverka plantornas tillväxt desto mer. Deras behov av näring blir tillfredsställt av de hyggesrester som lämnas kvar. Rekommendationen är att 30 % av hyggesresterna ska lämnas kvar vid drivning av energived, detta beräknas täcka plantornas behov. På längre sikt kan däremot tillvaratagandet av hyggesrester medföra en lägre tillväxt och därmed kolbindning på grund av den näringsförlust som drivning av energived trots allt innebär. Forskningsresultaten gällande detta är emellertid inte samstämmiga. Efter stubbrytning har man inte kunnat konstatera några tillväxtförluster .

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Effekter på markens kolförråd

Forskningsresultaten varierar när det gäller vilken inverkan drivning av energived har på markens kolförråd. Detta gäller i synnerhet de långsiktiga effekterna, där kunskapsbristerna är stora.
Drivning av grot och stubbar minskar mängden organiskt material, vilket minskar mängden kol som lagras i marken. Stubbrytning kan i någon mån öka nedbrytning av organiskt material och utsläppen av koldioxid.
Om hyggesresterna inte tas tillvara intensifieras nedbrytningen av organiskt material under grothögarna. Detta kan öka utsläppen av koldioxid från skogsmarken på kort sikt.

Hakkuutähteiden ja kantojen energiakäytöllä voidaan korvata fossiilisia polttoaineita energialaitoksilla. Poltettaessa puussa oleva hiili kuitenkin vapautuu välittömästi, kun taas lahotessa puun varastoima hiili vapautuu vähitellen. Kantojen korjuu vähentää järeään puuhun pitkäaikaisesti varastoituneen hiilen määrää.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Typiska objekt

**Grot** drivs i första hand ut på bördiga, grandominerade objekt där mängden grot uppgår till minst 50 fastkubikmeter per hektar. På talldominerade förnyelseytor är mängden hyggesrester i oftast så liten att det inte lönar sig att ta dem tillvara i form av grot. I praktiken är det ofta omöjligt att driva ut grot på områden som kräver vinterdrivning.
**Stubbrytning** utförs i första hand på grandominerade objekt där det är möjligt att driva ut minst 55 fastkubikmeter stubbar per hektar. Stubbrytningen utförs först efter att groten drivits ut.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Typiska objekt

### Val av objekt för drivning av energived på förnyelseytor.

##  [Taulukko hakkuutähteen ja kantojen korjuun kohdevalinnasta](/fi/node/887)

Table
|   | Hakkuutähteen korjuu | Kantojen korjuu |
| --- | --- | --- |
| Kuivahkot kankaat ja niitä viljavammat kivennäismaat sekä vastaavien turvemaiden muuttumat1 | Kyllä | Kyllä |
| Puolukka-, mustikka- ja ruohoturvekankaat | Kyllä | Ei |
| Kuivat kankaat ja karukkokankaat sekä jäkälä- ja varputurvekankaat | Ei | Ei |
| Kallioiset, lohkareiset, runsaskiviset sekä jyrkän rinteen kasvupaikat | Ei | Ei |
| Pohjavesialueet, luokat 1-2 | Kyllä | Ei |
Kyllä: soveltuu korjuukohteeksi

Ei: ei suositella korjuukohteeksi
1 Varauksin, huuhtoumariski otettava huomioon.
Poikkeukset:
\- Jos uudistusalalla on männyn juurikääpää, kantoja voidaan korjata kaikilla kivennäismaan kasvupaikoilla karukkokankaita ja pohjavesialueita lukuun ottamatta.

\- Boorin puutoksesta kärsivistä kuusikoista hakkuutähteet ja kannot voidaan korjata, jos puuston ravinnetasapaino turvataan boorilannoituksella.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Förtydliganden beträffande lämplighet för drivning av energived

- Uttag av grot och energived rekommenderas inte på ståndorter kargare än torr mo på grund av risken för näringsobalans och tillväxtförluster.
- Om det redan tidigare förekommit näringsbrist på objektet kan uttag av grot inte rekommenderas om inte ersättande gödsling också utförs.
- På vissa ståndorter på torvjordar kan en stor del av ståndortens förråd av kalium och bor gå förlorat redan vid en normal gagnvirkesavverkning. I synnerhet på dikade mossar är det vanligt med kaliumbrist. Att då avlägsna också hyggesrester och stubbar skulle ytterligare minska mängden tillgänglig näring. Förutom förlusten av kalium och bor kan detta dessutom resultera i fosforbrist, vilket kan påverka tillväxten hos nästa trädgeneration. Av den här anledningen rekommenderas att inte utföra drivning av energived vid förnyelseavverkning på torvjordar, om det inte är frågan om restaurering av en torvmark.

Energiapuun korjuukohteen valintaan vaikuttavat sekä taloudelliset että ekologiset tekijät. Kohteiden soveltuvuutta hakkuutähteiden ja kantojen korjuuseen voidaan arvioida sen perusteella, miten korjuu vaikuttaa seuraavan puusukupolven kasvuun, ravinnetalouteen, hiilitaseeseen, luonnon monimuotoisuuteen ja kohteen turvattaviin ominaispiirteisiin.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Prisbildningen för energived

Sett ur skogsägarens synvinkel kan försäljningen energived skilja sig en del från försäljningen av gagnvirke, där man får betalt per fastkubikmeter. Olika aktörer kan använda olika mätningssätt och -metoder och betalningsrutiner vid handel med energived, vilket skogsägaren bör ta i beaktande vid virkesförsäljningen.
- För slanor och helträd används ofta fastkubikmeter som betalningsgrund.
- För grot och stubbar från förnyelseytor är det vanligt att ersättningen är bunden till mängden gagnvirke som tagits ut.
- Priset på energiveden kan också sättas baserat på dess energiinnehåll (megawattimme, MWh).

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Prisbildningen för energived

##  [Eri energiapuulajikkeiden sisältämä energiamäärä](/fi/node/2055)

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Vad man bör avtala om vid försäljning och drivning av energived

Vid försäljning av energived är det bra att avtala om:
- hur och när energiveden drivs ut och mäts
- var energiveden lagras och hur länge
- när virkespartiet övergår i köparens ägo
Ägaren ansvarar till exempel för de lagstadgade förpliktelser som rör lagringen av virke, bland annat de åtgärder som krävs för att insektskador ska kunna undvikas.

Metsänomistaja sopii puunostajan kanssa energiapuun korjuusta puukaupan yhteydessä. Energiapuuta ostetaan karsimattomana ja karsittuna rankana kasvatushakkuilta sekä hakkuutähteinä ja kantoina uudistushakkuualoilta. Energiapuuta saadaan myös erityiskohteilta, kuten teiden ja peltojen pientareilta, metsäteiden varsilta sekä sähkölinjojen vierimetsistä. Järeää energiapuuta voi kertyä myös laajoilta metsätuhokohteilta, joissa tuoretta, vahingoittunutta havupuuta on runsaasti.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Mätningsprinciper

Bestämmelserna rörande mätning av energived hittas i lagen om mätning av virke (414/2013, ändrad: 566/2014 och 725/2016), i jord- och skogsbruksministeriets förordningar (1323/14/2013 och 1014/2017) och för omräkningstalen i Naturresursinstitutets föreskrifter.
Innan mätningen av energived utförs måste man enligt lagen (21§) komma överens om följande saker:
- parterna i mätningen, vilka
1 . vid överlåtelsemätning är säljaren och köparen
2 . vid arbetsmätning är arbetstagaren och arbetsgivaren
3 . vid entreprenadmätning är entreprenören och entreprenadgivaren

- uppgifter som specificerar mätobjektet
- mätmetoden och mätaren
- vem som ska betala kostnaderna för mätningen
- måttenheten.
Parterna i en mätning rekommenderas att avtala om när slutmätningen senast ska utföras. Parterna kan avtala om delmätning av mätpartiet, varvid de olika delarna av partiet kan mätas vid olika tidpunkter. Det är skäl att redan i virkesförsäljningsavtalet nämna hur man avser att mäta den energived som drivs ut.
I mätningsförrättningen ingår mätning av energivedspartiet och uträkning av resultatet samt uppgörande och översändande av (mätprotokollet) mätbeskedet till mätningsparterna. Mätprotokollet måste förvaras i fem år efter mätningsförrättningen.

Den mest allmänna mätmetoden vid drivning av energived är vägning, och vid behov omräkning av vikten till volymenheter. Vid överlåtelse-, arbets- och entreprenadmätning används i första hand följande storheter och enheter:
- volym: fastkubikmeter (m³) eller ramvolym (m³)
- vikt: färskvikt (kg) eller torrvikt (kg)
För att fastställa den fasta volymen används oftast EPPU-kalkylatorn för mätningsberäkningar. Mätningen av energived kan också ske i form av mätning av flis och kross. Fastvolymen för kvistat och okvistat klenvirke kan också fastställas genom travmätning.

Noggrannare anvisningar för mätning av energived hittas på Naturresursinstitutets webbsidor:
· [Handbok för mätning av energived (extern länk, på finska)](https://www.luke.fi/wp-content/uploads/2018/03/energiapuun-mittausopas-30062014.pdf)
· [EPPU(extern länk)](https://www.luke.fi/avoin-tieto/metsa/puutavaranmittaus/energiapuun-mittauslaskuri/) – räknare för mätning av energived

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Att beakta vid mätning av energived

**.**

- Det är svårt att utföra en noggrann mätning av energived. I olika skeden av anskaffningskedjan mäts energiveden på olika sätt. I ett parti med energived sker det mängd förluster i hanteringens olika skeden och under lagringen också förluster av torrsubstans. Dessutom kan väderförhållandena och skillnaderna i noggrannhet mellan olika mätmetoder förorsaka variation i mätresultaten. I praktiken minskar den uppmätta mängden energived under leverans och hantering.
- Mätning av energiinnehållet och värmevärdet faller inte inom ramen för lagens tillämpningsområde. Hur de fastställs behandlas i kvalitetsdirektiven för träbränslen.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Egenkontoll av virkesmätning

Lagen om mätning av virke (414/2013) berör också energived och förpliktigar till egenkontroll av mätningen. Till den egenkontroll som utförs av skördarförare hör att följa upp funktionen hos mätinstrumentet, kalibrering och inställning av instrumentet, samt granskning och dokumentation av mätresultatet.
Resultaten av de mätningar som hör till egenkontrollen ska bevaras i minst två år efter att kontrollen utförts.
De föreskrifter som gäller virkesmätning finns samlade på Naturresursinstitutets [webbsida.](https://www.luke.fi/sv/matning-av-virke/)

Energiapuun mittaaminen on keskeinen osa energiapuukauppaa ja metsähakkeen tuotantoa. Sama energiapuuerä voidaan toimitusketjun aikana mitata useammassa eri vaiheessa ja eri menetelmillä. Mittaus voi tapahtua hakkuun, metsäkuljetuksen, haketuksen tai murskauksen yhteydessä. Se voidaan myös tehdä tienvarsi- tai terminaalivarastossa, kaukokuljetuksen yhteydessä sekä käyttöpaikalla.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Betalning enligt energiinnehållet

Värmeverken betalar för den energimängd (MWh) som skogsflisen innehåller. Ju torrare energiveden är, desto lönsammare är hela anskaffningskedjan för energived. Det här innebär att energiveden borde fås att torka så bra som möjligt före leveransen till värmeverket. Energived av hög kvalitet innehåller inte heller främmande material, som t.ex. stenar.

Energiapuun hankinnassa yleisin hankintaketju koostuu korjuusta, tienvarsihaketuksesta ja kaukokuljetuksesta käyttöpaikalle. Metsäenergiajakeet voidaan myös kuljettaa terminaaliin tai käyttöpaikalle haketettaviksi tai murskattaviksi. Terminaalit toimivat polttoaineiden varmuusvarastoina, tasoittavat kausivaihteluita ja parantavat puupolttoaineen laadunhallintaa.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Att tänka på vid planeringen

Vid drivning av energived på förnyelseytor kan arbetets kvalitet förbättras om planeringen görs omsorgsfullt och med beaktande av följande faktorer:
1 . skogsägarens mål och särskilda önskemål
2 . ramar satta av lagstiftningen och skogscertifieringen
3 . begränsningar som berör objektet, t.ex. naturobjekt och skyddszoner
4 . planering av vatten- och naturvård
5 . behov av förröjning
6 . behov av stubbehandling
7 . drivningstidpunkt, skilt för groten och stubbarna
8 . torkningstid för grot och stubbar ute på ytan
9 . placering och utrymmesbehov för avlägget
1 0. tidpunkt för markberedning och skogsodling

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Bedömning av behovet av förröjning

Om det förekommer tät underväxt i beståndet som ska förnyas är det skäl att överväga behovet av förröjning. Förröjning underlättar drivningen och minskar risken att jord följer med då energiveden transporteras till väglagret.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Rätt tidpunkt för drivning av grot och stubbar

Drivningen av grot och stubbar leder till att antalet körvändor blir större jämfört med drivning av enbart gagnvirke. Basvägsnätet belastas särskilt mycket. För att förhindra att markskador uppkommer, ska närtransporten av energived utföras antingen under torra perioder, under barmarksperioden eller då marken är frusen, beroende på hur bärig marken är. Om det på förnyelseytan förekommer ställen där marken har dålig bärighet, ska man undvika att ta ut grot från dem.
Vid lagring av energived behöver man beakta att grot- och stubbvältorna kan lagras på avlägget i upp till två år. Lagringstiden för energived i skog och vid avlägg begränsas i lagen om bekämpning av skogsskador. Vid planeringen av avlägget måste man beakta utrymmesbehovet för grot och stubbar samtidigt med en bedömning av platsens lämplighet för lagring och flisning. Kraven på lagringen presenteras närmare i avsnittet [Planering av avlägg för energived](https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/atgarder/drivning-av-energived-i-skott-och-oskott-gallringsskog/utforande#section-190).
Drivningen av grot och stubbar inverkar på när förnyelsearbetena kan utföras. Markberedning och skogsodling utförs först efter att all grot och stubbar förts bort från förnyelseytan.

Rätt tidpunkt för drivning av grot och stubbar
- Hyggesresterna placeras först i högar som får torka på ytan.
- Det tar i allmänhet 2-4 veckor för högarna att torka, beroende på vädret. Närtransporten av grot som har avverkats i september till maj ska gärna utföras först i juni för att den ska vara tillräckligt torr.
- Efter att groten torkat ute på ytan, transporteras den till en lämplig lagerplats vid väg där förhållandena är lämpliga för fortsatt torkning, och sedan täcks vältan för att förhindra att nederbörd tränger in i den. Grot som lagras på ytan blir lättare blöt än om den lagras i stora, väl täckta vältor vid väg.
- Stubbrytning utförs först efter att groten transporterats ut till väg.
- Om slutavverkningen har skett under tiden september-maj, utförs stubbrytningen i allmänhet tidigast i juli. Smårötterna har då hunnit dö vilket betyder att mindre jord följer med när stubbarna lyfts ur jorden.
- Som en allmän regel rekommenderas att stubbarna placeras i högar på ytan för att torka innan de transporteras till avlägget. Hyggeslagringen sänker inte bara fukthalten i stubbarna, utan leder också till att de innehåller mindre sand och sten.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Exempel på schemaläggning av energivedsdrivning

De nedanstående exemplen baserar sig på antagandet att arbetena i åtgärdskedjan utförs enligt målsättningarna. I praktiken uppstår ändå ofta dröjsmål vilket till exempel kan leda till att skogsodlingsarbetena måste skjutas upp till nästa vår.
Exemplen beskriver grandominerade slutavverkningar som avverkas vid olika tidpunkter.

Hakkuutähteen ja kantojen korjuun peruslähtökohtana on, että korjuu vastaa metsänomistajan tavoitteita kohteella. Toteutus edellyttää, että myös taloudelliset ja ekologiset edellytykset korjuulle ovat olemassa. Uudistusalojen hakkuutähteen tai kantojen korjuun suunnittelussa korostuvat lisäksi metsän uudistamistavoitteet.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Drivning av stubbar - utförande

- Klyv stubben i minst två, helst fyra delar. Idealet är om varje huvudrot har sin egen del.
- Innan du placerar stubbdelen i hög på ytan ska du skaka bort jord som ännu sitter fast. Gör det ovanför den grop som uppstått vid brytningen av stubben. På så vis hålls en så stor del av marktäcket som möjligt opåverkad.
- Undvik att söndra och blanda om marktäcket i onödan. Bevara humuslagret så helt som möjligt.
- Jämna ut groparna med lös jord.
- Lägg upp stubbdelarna i höga och smala högar på ytan.
- Högar får inte placeras ovanpå underväxt eller diken.
- Det lönar sig att placera högarna i en bandartad formation för att underlätta närtransporten.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Stubbar lämnas på följande ställen på förnyelseytan

- branta sluttningar
- bergbunden mark där jordlagret är tunt, under 0,5 meter.
- särskilt steniga terrängpartier
- skyddszoner vid vattendrag och småvatten samt skogsdikesrenar
- fasta fornlämningar och rekreationsleder
- grupper av underväxt som är avsedda som viltbuskagen
- små, fuktiga svackor
- grupper av naturvårdsträd
- fastighetsgränser.
Färska, rötskadade stubbar lämnas inte kvar på ytan. Om färska, rötskadade stubbar förekommer inom skyddszoner vid vattendrag och småvatten samt skogsdikesrenar eller på sådana platser där stubbrytningen skulle skada värdefulla livsmiljöer, naturvårdsträd eller andra specialobjekt, ska de lämnas.

Kannot nostetaan maasta tavallisesti kaivinkoneella, joka on varustettu kantojen nostoon soveltuvalla laitteistolla, esimerkiksi pilkkovalla kantoharvesterilla tai kantoharalla. Kannot nostetaan ensin palstakasoihin kuivumaan ja puhdistumaan, minkä jälkeen ne siirretään tienvarteen odottamaan murskausta tai kaukokuljetusta.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Att beakta vid flisning och fjärrtransport

Fjärrtransporten och flisningen ställer krav på lagerplatsen, som t.ex. vändplatser, bärighet och utrymme för lastning och flisning. Den utrustning som används för flisning vid väg och fjärrtransport kräver mer utrymme än vanlig virkestransport.

Det lönar sig i allmänhet att täcka väglager där man lagrar slanor och grot. Om man täcker energiveden blir den inte våt av nederbörd och snö och is hamnar inte i flishuggen i samband med flisningen. Särskilt viktigt är det att täcka högar av grot. Kvistade och okvistade slanor blir inte lika lätt blöta under vintern som grot.
Förlusten av torrsubstans kan vara betydande då grot lagras på ett avlägg.Det lönar sig inte att lagra grot vid väg längre än några månader, men på grund av praktiska orsaker som är förknippade med transporten är lagringstiden ofta längre. Vid lagring av slanor blir inte torrsubstansförlusterna särskilt stora ens vid en lagringsperiod på ett år. Stubbar bibehåller sina egenskaper längre än andra typer av energived vid lagring vid väg.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Utnyttjande av vägområde

På allmän väg, riksvägar (väg nr: 1-39) och stamvägar (väg nr: 40-99) är all hantering och lagring av virke på vägområdet förbjudet, liksom också stickvägslager. Skogsbilvägar som utgår från en riks- eller stamväg bör alltid vara försedda med en vändplats. Om man avviker från den här regeln måste man ha tillstånd från NTM-centralen.
Också beträffande vägar av lägre vägklass är det skäl att kontakta den lokala vägmästaren. Förutom i ovannämnda fall, är lastning av virke också förbjudet på sträckor där det är förbjudet att stanna och längs vägar där den största tillåtna hastigheten överstiger 80 km/h.
Om man vill göra en ny väganslutning kräver det tillstånd, även om anslutningen är tillfällig. Tillståndet beviljas av NTM-centralen, som också ger anvisningar för hur den nya anslutningen bör byggas eller en existerande anslutning förbättras. På lagerplatsen och vid anslutningen bör sikten vara tillräcklig med tanke på trafiktätheten och hastighetsbegränsningarna. Det här gäller både allmänna och privata vägar. Flisning av energived är förbjuden vid allmän väg.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Val av lagerplats för energived

**En bra lagerplats för energived har följande egenskaper:**

Valet av lagerplats har stor betydelse med tanke på energivedens kvalitet. Stubbarna bör transporteras bort från lagerplatsen inom högst två eller två och ett halvt år, beroende på när drivningen utförts.
- det finns tillräckligt utrymme (se tabellen nedan)
- terrängen är plan och bärig
- platsen är öppen och utsatt för vind och gärna högre än den omkringliggande terrängen, faktorer som gör att energiveden torkar snabbare
- det inte finns några el- eller telefonlinjer i omedelbar närhet av vältan (se tabellen nedan)
- den är inte placerad på en vändplats som försvårar lastningen
- den är inte placerad i en brant backe eller kurva
- det finns varken stenar, stubbar eller träd som stör maskinerna eller blir under vältan
- den är inte placerad ovanpå fungerande diken (det minskar risken för att näringsämnen ska sköljas ut i vattendrag)
- den ligger inte i närheten av byggnader med tanke på brandskyddet och bullret från flisningen.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Val av lagerplats för energived

### Utrymmesbehov i längdriktningen för en energivedsvälta, per avverkad hektar. Dessutom bör man beakta de ovannämnda faktorer som inverkar på andra utrymmeskrav och på vältans placering.

##  [Energiapuupinon tilantarve](/fi/node/881)

Table
| Energiapuu | Pinon tarvitsema tila |
| --- | --- |
| Hakkuutähteet | n. 20 m/ha |
| Kokopuu | n. 12 m/ha |
| Karsittu ranka | n. 10 m/ha |
| Kannot | n. 15 m/ha |
Energiapuupinon tilantarve pituussuunnassa per hakkuuhehtaari. Lisäksi on otettava huomioon pinon sijaintiin ja muihin mittoihin liittyvät tekijät, jotka on esitetty jäljempänä.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Val av lagerplats för energived

### Utrymmesbehov för en grotvälta vid en elledning (minimiavstånd, meter). Vältan bör placeras så långt borta från el- och telefonledningar att det mellan ledningen och kranen (inkluderande last) alltid upprätthålls det minimiavstånd som anges i tabellen. Av säkerhetsskäl får man inte placera en lagringsplats under en högspänningsledning (≥ 110 kV) och inte heller inom 10 meter i sidled räknat från den närmaste elförande kabeln.

##  [Energiapuupinon vähimmäisetäisyys sähkölinjasta](/fi/node/880)

Table
| Nimellisjännite, kV | Avojohto, alla (m) | Avojohto, sivulla (m) | Riippujohto (m) |
| --- | --- | --- | --- |
| 1 | 2 | 2 | 0,5 |
| 20 | 2 | 3 | 1,5 |
| 110 | 3 | 5 |   |
| 220 | 4 | 5 |   |
| 400 | 5 | 5 |   |
Puutavaravarasto on sijoitettava niin etäälle sähkö- ja puhelinlinjoista, että sähköjohtojen ja kuormaajan välillä säilyy taulukon mukainen vähimmäisetäisyys taakka mukaan lukien. Turvallisuussyistä varastoa ei tehdä suurjännitelinjan (≥ 110 kV) alle eikä sivusuunnassa mitattuna 10 metriä lähemmäksi linjan lähintä virtajohdinta.
Yläotsikko 2.-4. sarakkeille: Vähimmäisetäisyys (m)

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Fjärrtransporten och flisningsoperationen ställer följande krav på lagerplatsen

1 . Vändplatsens och vägens bärighet bör vara tillräckliga.
2 . Det måste finnas platser där den övriga trafiken kan väja eller köra om.
3 . Vältan måste finnas inom kranens räckvidd vilket innebär att gripstället bör ligga högst 7 meter från vägkanten.
4 . Om vältan är placerad längs en stickväg, måste man lämna ett utrymme på minst 15 meter för flishuggen bakom vältan och vältans framsida ska ligga minst 6 meter från huvudvägen. Man börjar bygga vältan på den sida huvudvägen ligger.

Oikein tehdyllä tienvarsivarastoinnilla ja kuivattamisella pystytään parantamaan hakkeen laatua ja energiasisältöä. Olennaista on, että raaka-aine ei ole märkää. Näin voidaan vähentää myös kuljetuskustannuksia, sillä vettä ei kannata kuljettaa lämpö- tai voimalaitokseen.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Lagring av stubbar - utförande

Lagring av stubbar
- Säkra stockvältans stabilitet genom att rada stubbdelarna omsorgsfullt. Viktigast av allt vid lagringen är att vältan inte rasar.
- Gör vältan minst 4 meter hög.
- Baksidan av vältan får inte ligga längre än 7 meter från vägen för att lastningen inför fjärrtransporten ska lyckas.
- Se till att det inte kommer främmande föremål i vältan.
- Se till att lagerområdet är snyggt efter att närtransporten slutförts.
- Efter att ha lossat en last med stubbar, kontrollera att skotaren är i skick och särskilt att alla bankförlängningar är på plats.
- Fäst relevanta id-lappar på vältan: varningar och ägarinformation.
- Ta i beaktande de begränsningar i lagringstid (2-2,5 år) som fastställts i skogsskadelagen om den lagrade mängden barrträdsstubbar överstiger 10 fastkubikmeter.
- Säkerställ att också de understa stubbarna transporteras bort med tanke på risken för spridning av rotticka.

Kunnollisen tienvarsipinon teko on keskeistä onnistuneessa kantojen varastoinnissa. Kannot tulee kaukokuljettaa pois tienvarsivarastosta korjuun ajankohdasta riippuen viimeistään kahden vuoden tai kahden vuoden ja kuuden kuukauden kuluessa.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Kriterier för hög drivningskvalitet vid drivning av energived på förnyelseytor

Groten har torkat så pass mycket ute på ytan att större delen av barren har fallit av. Om groten som har drivits ut har varit färsk, har man lämnat kvar ca 30 % av hyggesresterna på ytan, så jämnt utspridd som möjligt.
Av stubbarna har man lämnat:
- Minst 25 st över 15 cm grova stubbar per hektar, jämnt utspridda på ytan och på ler- och siltjordar (mjäla och finmo) minst 50 st/ha.
- Under 20 cm grova stubbar och gamla, ruttna stubbar
- Alla färska, rötskadade stubbar har tagits bort.
- Inga stubbar har brutits på skyddszoner mot vattendrag och småvatten och inte heller längs dikeskanter.
- För att undvika rotskador har inga stubbar har brutits i närheten av levande träd
- Om avverkningen har gjorts under barmarksperioden har stubbarna behandlats med stubbehandlingspreparat.
- Markytan har inte brutits upp i onödan.
- Man har beaktat grupperna med naturvårdsträd, den döda veden, fornlämningarna, viltbuskagen och vattenvården i samband med drivningen.

Naturvården utgör en självklar komponent i drivningsarbetet. Skogsägaren kan själv besluta i vilken grad och på vilket sätt naturvården beaktas. Dessutom ställer skogscertifieringen vissa krav på drivningsresultatet.
Ett tecken på hög drivningskvalitet är att stubbarna har transporterats bort från lagerplatsen inom två år från avverkningen.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Drivningsresultat av energivedsdrivning på en förnyelseyta

1 . En del av stubbarna och hyggesresterna lämnas kvar.
2 . Död ved bevaras och enskilda döda träd lämnas också kvar.
3 . Hyggesrester används vid behov som markförstärkning.
4 . Körning på ställen med dålig bärighet undviks.
5 . Ingen stubbrytning utförs där drivningsförhållandena är svåra, såsom branta sluttningar, stenfält, bergbunden mark eller fuktiga svackor.
6 . Ingen stubbrytning utförs i omedelbar närhet av levande träd och inte heller nära lågor, fornlämningar, naturobjekt, viltbuskage och myrstackar.
7 . Invid vattendrag lämnas en skyddszon. Dikesrenarna längs fungerande diken lämnas orörda.
8 . Markytan bryts inte upp i onödan och gropar som uppstår jämnas ut.
9 . Alla stubbar som är drabbade av rotticka avlägsnas, förutom på skyddszoner vid vattendrag, på naturobjekt eller i närheten av naturvårdsträd.

Korjuukohteen oikea valinta ja korjuun ajoitus ovat peruslähtökohtana hyvälaatuiselle uudistusalojen energiapuunkorjuulle.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Betalning enligt energiinnehåll

Kvalitetskraven för skogsflis och de provtagnings- och mätmetoder som används vid kvalitetskontrollen finns beskrivna i VTT:s kvalitetsdirektiv för trädbränslen (VTT-M-07608-13) .
Stora anläggningar kan hantera rätt fuktigt bränsle, men i mindre anläggningar borde fukthalten underskrida 40 %. Värme- och kraftverken betalar för skogsflisen enligt dess energiinnehåll. I färsk ved är fukthalten i medeltal 50-60 %.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Skogsflisens kvalitet

Skogsflisens kvalitet bestäms på basis av flisens egenskaper, bl.a.
- fukthalt
- effektivt värmevärde på förbrukningsplatsen
- energitäthet på förbrukningsplatsen
- levererad energimängd
- lösvolym
- fraktionsfördelningen hos flisbitarna
- mängden barr

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Skogsflisens fukthalt

Fuktigheten har en stor betydelse för lönsamheten för flisleverantören. Den som använder flisen betalar i allmänhet för energiinnehållet, dvs. megawattimmar (MWh). Ju fuktigare råvaran är, desto lägre är energiinnehållet och desto mindre intäkter ger flisleveransen. Fuktig skogsflis orsakar också problem med hanteringen på vintern när den fryser, vilket ökar transportkostnaderna märkbart. Fuktig skogsflis brinner ofullständigt, vilket gör att utsläppen av kolmonoxid, kolväten och partiklar ökar. Man kan påverka fukthalten i skogsflisen och därmed lönsamheten i hela transportkedjan om drivningen, lagringen på hygget, väglagringen, flisningen och fjärrtransporten sköts på rätt sätt.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Orenheter i skogsflisen

Mängden orenheter i form av jord, is, snö och främmande föremål har en betydande inverkan på skogsflisens kvalitet. Orenheter av det här slaget förorsakar problem både vid flisningen och vid bränningen. Det kan uppstå stora förluster på grund av orenheterna, flishuggen kan till exempel gå sönder.
Orenheter kan hamna bland flisen bland annat i griphögarna vid lastningen på hygget. Dessutom kan sten, sand och skräp hamna i vältan under vintern då vägen plogas. Jordmaterial är att problem särskilt vid produktion av stubbkross, eftersom jord lätt följer med när stubbarna bryts och transporteras.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Övriga kvalitetsfaktorer

Skogsflisens kvalitet påverkas också av råvaran. Flis som framställs av kvistade slanor håller vanligen en jämn kvalitet. Om flisen däremot tillverkas av helträd eller grot kan bitstorleken variera och det kan förekomma långa pinnar bland flisen. Målsatt storlek för flisbitarna är i allmänhet 30-40 mm. Om det kommer långa pinnar med i flisen kan de leda till problem i transportörerna vid kraftverket och i andra skeden av hanteringen. Om flisbitarna är för små och det finns för mycket fina partiklar kan springorna i värmepannans roster täppas till.
De kemiska egenskaperna, bl.a. klorhalten, inverkar också den på skogsflisens kvalitet. Klor orsakar nedsmutsning och korrosion i värmeverkens överhettare. Man kan förhindra korrosion genom att använda bränslen som innehåller svavel, såsom torv, tillsammans med skogsflisen.
Klorhalten är störst i barr. Därför rekommenderas att hyggesresterna först torkas på förnyelseytan så att en stor del av barren torkar och faller redan där. Det här är till fördel också med tanke på markens näringshushållning. Under torra förhållanden på sommaren faller granbarren vanligen av inom en månad av lagring på hygget. Tallbarr faller inte av lika lätt, vilket innebär att tallarna måste kvistas om man vill slippa barren.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Sätt att säkra fliskvaliteten

För att skogsflisen ska fungera bra som bränsle, ordna drivningen och lagringen vid väg så att:
- kvistningen av slanorna har gjorts på det sätt som kvalitetskraven på flisen förutsätter
- gröna barr och blad inte hamnar bland energiveden
- det inte finns orenheter såsom jord bland energiveden. Detta är särskilt viktigt vid drivning av stubbar
- energiveden torkar så snabbt som möjligt och hålls torr också vid väglagret
- torr energived inte lagras längre än nödvändigt
- vältorna är tillräckligt stora så att ytan som blir våt av nederbörd är så liten som möjligt, relativt sett
- snö inte hamnar i vältan i samband med snöplogning.
För att få så hög kvalitet på flisen som möjligt är det också viktigt att flishuggen och särskilt dess bett är i gott skick.

Metsähakkeen laatuvaatimukset määrittelee viime kädessä käyttäjä eli energialaitos. Eri laitoksilla voi olla toisistaan poikkeavia polttoaineen koostumus, palakokojakauma-, kosteus- ja epäpuhtausvaatimuksia.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Lagstiftning som berör mätning av energived

Mätning av energived regleras i virkesmätningslagen (414/2013, ändrad: 566/2014 och 725/2016), jord- och skogsbruksministeriets förordningar (1323/14/2013 och 1014/2017) och i Naturresursinstitutets föreskrifter gällande konverteringstal.
Innan mätningen av energived utförs måste man enligt lagen (21§) komma överens om följande saker:
1 . parterna i mätningen, vilka
- vid överlåtelsemätning är säljaren och köparen
- vid arbetsmätning är arbetstagaren och arbetsgivaren
- vid entreprenadmätning är entreprenören och entreprenadgivaren
2 . uppgifter som specificerar mätobjektet
3 . mätmetoden och mätaren
4 . vem som ska betala kostnaderna för mätningen
5 . måttenheten.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Egenkontroll vid virkesmätning

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Lagstiftning som berör förebyggande av skogsskador vid drivning av energived

Lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013, ändrad: 228/2016) och den därtill hörande statsrådsförordningen (264/2016) stipulerar att bekämpning av rotticka är obligatorisk vid avverkningar i södra och mellersta Finland mellan början av maj och slutet av november.

Lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013) innehåller stadgar som syftar till att minska skogsskador och upprätthålla skogarnas hälsotillstånd genom att begränsa tiderna då lagring av virke i skogen är tillåtet. Lagen tillämpas på skador i skogen, terminal- och fabrikslager samt avverkningsplatser och mellanlager, oberoende av läge. Finlands skogscentral är övervakande myndighet.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Lagring av stubbar

I lagen om bekämpning av skogsskador stipuleras inom vilken tid stubbar bör transporteras bort från förnyelseytan eller avlägget. Om det finns mer än 10 fastkubikmeter av tall- eller granstubbar ute på ytan eller på avlägget bör de transporteras bort
1 . inom två år efter stubbrytningen, om arbetet utförts före den 1 augusti.
2 . inom två och ett halvt år efter stubbrytningen, om arbetet utförts i augusti eller senare.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Anmälan om egenkontroll i samband med bekämpning av skogsskador

Vid drivning av energived måste lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013) följas. Enligt den här lagen bör en yrkesmässig verksamhetsutövare känna till de lagbestämmelser som gäller borttransport av virke, skadade träd, stamdelar av tall och gran och stubbar samt lagring av virke.
En yrkesmässig verksamhetsutövare är skyldig att göra en anmälan om egenkontroll till Skogscentralen om det är risk att lagens krav inte uppfylls. En sådan här situation kan till exempel uppstå på grund av extrema naturförhållanden, då det kan vara omöjligt att transportera bort virkespartiet från skogen inom utsatt tid.
En anmälan om [egenkontroll](https://www.metsakeskus.fi/sv/blanketter/blankett-egenkontrollsanmalan-om-att-skogsskadelagen-inte-foljs) enligt lagen om skogsskador kan fyllas i på Skogscentralens hemsidor.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Arbetarskyddet vid drivning av energived

Arbetarskyddet vid drivning av energived regleras i första hand av arbetarskyddslagen (738/2002) och statsrådets förordning om säkerheten i drivningsarbete (749/2001).

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Drivningstrakter är ofta så kallade gemensamma arbetsplatser

En drivningstrakt är ofta en så kallad gemensam arbetsplats där anställda har olika arbetsgivare. På en gemensam arbetsplats bör man följa särskilda bestämmelser. Det är speciellt viktigt att beakta ansvarsfrågorna och försäkra sig att kommunikationen fungerar.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Säkerhet i drivningsarbetet

I statsrådets förordning om säkerheten i drivningsarbete ingår bland annat följande krav:
- En arbetsgivare som innehar en drivningstrakt skall sörja för att de underentreprenörer som arbetar inom den samt deras arbetstagare får behövliga uppgifter om frågor som gäller arbetarskyddet.
- Över drivningstrakten skall uppgöras en plan, inkluderande en karta. Ur dessa ska framgå faromoment såsom stup, områden med dålig bärighet, elledningar och andra faktorer av betydelse för arbetarskyddet. Kartan ska också visa drivningstraktens gränser, mellanavlägg och de huvudsakliga transportriktningarna.
- Vid planeringen och utmärkningen av upplagsplatser ska utrymmesbehovet och trafiksäkerhetskraven för den utrustning som används beaktas. En drivningstrakt som gränsar till en allmän färdled ska utmärkas på ett synligt sätt för att varna andra som rör sig på området.
- Arbetsgivaren ska meddela arbetstagarna hur kontakterna mellan arbetsledningen och arbetstagarna liksom också arbetstagarna sinsemellan har ordnats. Arbetstagaren ska omedelbart meddela arbetsgivaren och övriga berörda arbetstagare om han är tvungen att avvika från praxis i fråga om kontakter eller om han är tvungen att ensam utföra farliga service- eller reparationsarbeten på maskiner.
- I en drivningstrakt där maskiner används ska det säkerhetsavstånd som anges på maskinen iakttas. Arbetstagarna ska under fällningsarbete normalt vara på minst två stamlängders avstånd från varandra. Maskinarbetet bör upphöra om det finns människor inom farozonen.
- När drivningsarbete utförs nära en elledning ska man se till att maskinerna, anordningarna eller virke som lastas inte befinner sig närmare elledningarna än vad minimiavstånden förutsätter. Virkeslager ska placeras på så långt avstånd från elledningarna att minimiavståndet bibehålls (avstånden hittas i avsnittet "Planering av avlägg för energived").
- Arbetsgivaren måste skaffa arbetstagaren den personliga skyddsutrustning som nämns i förordningen.
- I en drivningstrakt ska finnas behörig beredskap till första hjälpen.
Dessutom bör bland annat följande säkerhetsfaktorer beaktas vid drivningsarbetet:

- Maskiner, anordningar och säkerhetsutrustning bör vara godkända att användas för ifrågavarande ändamål.
- Mörkerarbete förutsätter att arbetsmaskinen har tillräcklig belysning.
- Vid eventuell hantering av bekämpningsmedel bör tillverkarens säkerhetsanvisningar följas.
- Vid bekämpning av rotticka genom stubbehandling bör maskinföraren ha växtskyddsexamen. Utbildningen bör förnyas vart femte år (se [Tukes webbsidor](https://tukes.fi/kstutkinto#a75e65f1)).
- Avverkning av stormskadad skog kräver särskild försiktighet. Direktiv för detta hittas bland annat på [Finlands skogscentrals webbsidor. ](https://www.metsakeskus.fi/fi/metsan-kaytto-ja-omistus/oikeudet-ja-velvollisuudet/metsaa-koskevia-saadoksia)

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Arbetarskydd vid flisning

Dessutom bör man vid flisning fästa uppmärksamhet vid det hälsovådliga damm som uppstår i samband med flisningen. Hyttens dörrar och fönster bör hållas stängda medan arbetet pågår. Hyttens friskluftsfilter bör rengöras och bytas i enlighet med tillverkarens föreskrifter.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Säkerhetsanvisningar

- Var försiktig då du stiger upp i eller ned från hytten.
- Undersök körrutten på förhand, särskilt om terrängen är snötäckt eller svårframkomlig.
- Var uppmärksam på hinder i närheten och välj körlinjen så att du beaktar terrängen och kantträden.
- Sträva till att i sluttningar lasta virket från än lägre punkt än själva virkes- eller energivedshögen. Om högen ligger lägre ned eller långt ifrån, dra då högen längs marken innan du lyfter den.
- Lagra inte virke under elledningar.
- Följ säkerhetsavståndet och stanna maskinen om det kommer människor inom farozonen, dvs. under 20 m från skotaren.
Mer information om arbetarskyddet inom skogssektorn:
- [Arbetarskyddscentralen (på finska)](https://ttk.fi/tyoturvallisuus/toimialakohtaista-tietoa/metsaala/)

Mer information om hantering av arbetsmiljörisker vid flisning vid väg:
- [Arbetshälsoinstitutet (på finska)](https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/134975/Ty%C3%B6ymp%C3%A4rist%C3%B6riskien%20hallinta%20tienvarsihaketuksessa.pdf?sequence=1&isAllowed=y)

Uudistusalojen energiapuun korjuuseen liittyy paljon lainsäädäntöä puutavaran mittauksesta, metsätuhojen torjunnasta ja työturvallisuudesta.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## PEFC™-certifieringens krav vid drivning av energived på förnyelseytor

När grot och stubbar tas ut från ett avverkningsområde bör man beakta avverkningsområdets virkesproduktionsförmåga, mångfalden och vattenvården. Vid drivning av energived skall man också beakta övriga krav i standarden.
På förnyelseytor kvarlämnas biomassa enligt följande:
- av grot omkring 30 % så jämnt fördelat som möjligt
- minst 25 st/ha av över 15 grova stubbar, på ler- och siltjordar minst 50 st/ha
- dessutom stubbar som kvarlämnats vid tidigare avverkningar samt stubbar med en diameter under 15 cm

På områden som är infekterade av rotticka kan man ta bort alla barrträdsstubbar.
Vid drivning av energived lämnar man permanent både levande naturvårdsträd och död ved.
Vid uttag av energived tillämpas följande vid val av objekt:

Förnyelseytor som lämpar sig för uttag av grot:
- torr mo och mineraljordar som är bördigare än dessa samt motsvarande torvjordar
Förnyelseytor som lämpar sig för stubbrytning:

- torr mo och mineraljordar som är bördigare än dessa samt motsvarande torvjordar
- om tallens rotticka förekommer på förnyelseytan, alla ståndorter på mineraljordar med undantag av lavmoar.
Ingen stubbrytning utförs på grundvattenområden (klass 1, 1E, 2 och 2E).
Längs vattendrag och källor lämnas en skyddszon där ingen stubbrytning utförs.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## FSC®-certifierings krav vid drivning av energived på förnyelseytor

Drivning av energived bör följa alla de föreskrifter om virkesdrivning som ingår i certifieringskriterierna. Energived bör inte tas ut från ståndorter som är kargare än torr mo eller motsvarande torvmoar.
Dessutom bör man vid drivning av grot och stubbar beakta följande:
Vid drivning av energived lämnas ca 30 % av avverkningsresterna kvar, jämnt utspridda över avverkningsytan

Alla stående och fallna döda (förmultnande) träd med en diameter på mer än 10 cm ska lämnas kvar intakta
Minst 25 st stubbar med en diameter på minst 15 cm ska lämnas kvar per hektar jämnt utspridda över avverkningsytan
På ler- och siltjordar lämnas minst 50 st stubbar/ha jämnt utspridda över avverkningsytan

Om möjligt ska stubbar av flera olika trädslag sparas.
Stubbar som är mindre än 15 cm i diameter och gamla förmultnande stubbar från tidigare avverkningar ska sparas. OBS! På ytor drabbade av rotticka får alla barrträdsstubbar avlägsnas
Vid stubbrytning ska en minst 3 meter bred buffertzon lämnas runt kvarvarande naturvårdsträd och diken

Stubbar ska inte brytas på grundvattenområden
Stubbar ska inte brytas inom skyddszoner längs vattendrag och småvatten
För att trygga mångbruket av skogen förbättras framkomligheten längs friluftsleder, tillika med förutsättningarna för jakt och viltvård samt insamling av naturprodukter.

Mikäli energiapuun korjuukohde sijaitsee sertifioidulla alueella, on noudatettava sertifioinnin sisältämiä vaatimuksia. Sertifioinnissa on käytössä kaksi järjestelmää: PEFC™ ja FSC®.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Skyddszoner vid drivning av energived på förnyelseytor

Vid drivning av energived bör man beakta vilket slag av energived som det är fråga om. Stubbrytning söndrar markytan på en stor del av förnyelseytan, vilket innebär att skyddszonen också behöver vara bredare än vid drivning av andra typer av energived. I övrigt ska samma principer användas som vid annan virkesdrivning.Vid drivning av energived är det viktigt att markytan i skyddszoner inte får söndras. Markytan bryts i allmänhets sönder på en radie av flera meter runt en stubbe när den lyfts upp. Därför rekommenderas att man inte bryter stubbar i omedelbar närhet av en skyddszon. Lagring av energived ska enligt rekommendationerna inte ske på skyddszoner, inte ens tillfälligt. Om avverkningsytan omfattas av skogscertifieringen bör man följa inte bara skogs- och vattenlagen, utan också minst de krav som det ifrågavarande certifieringssystemet förutsätter.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Överfart över diken och bäckar

- Vid virkesdrivning undviks alltid överfart över alla vattenfåror, bäckar, rännilar och diken.
- Om det inte är möjligt att köra runt dem, gör överfarten på så bärande mark som möjligt och skydda dem vid behov med ris eller en tillfällig bro. Efter drivningen avlägsnas skyddet.
- Fäst särskild uppmärksamhet vid vattenfåror som är i naturtillstånd eller nära naturtillstånd så att inte naturtillståndet i fåran eller dess närmiljö äventyras.

# Stubbrytning på förnyelseytor

## Värdefulla livsmiljöer

Då värdefulla livsmiljöer avgränsas på en stämplingspost så att dess särdrag bevaras, är detta i allmänhet en tillräcklig åtgärd också med tanke på vattenvården. Särskilt i närheten av fuktiga och sanka livsmiljöer bör man undvika att köra med maskiner, så att livsmiljöns vattenhushållning och särdrag bevaras.Mer läsning: [Värna om naturobjekt](https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/atgarder/varna-om-naturobjekt).Mer läsning: [Lagens krav gällande vattenvården](https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/atgarder/vattenvarden-vid-bestandsbehandling#section-p2873).Övriga värdefulla livsmiljöer är naturobjekt som inte fyller de krav som ställs av skogs- och naturskyddslagarna. De här objekten har ofta strukturdrag som är viktiga med tanke på mångfalden, såsom död ved, gamla löv- och barrträd, ädla lövträd, brunnen ved, ett flerskiktat trädbestånd, drag av lund, källverkan eller försumpning.Läs mer på Skogscentralens webbsidor: [Övriga värdefulla livsmiljöer och naturobjekt](https://www.metsakeskus.fi/sv/aga-och-anvanda-skog/skydd-av-skog-och-vard-av-livsmiljoer/andra-vardefulla-livsmiljoer-och-naturobjekt)**Beakta dessutom följande**
- På grundvattenområden utförs inte stubbrytning.
- Stubbrytning rekommenderas i första hand att utföras i områden på mineraljord som är lämpliga för ändamålet.
- I erosionskänsliga, branta sluttningar utförs antingen ingen stubbrytning alls, eller så gör man avbrott i stubbrytningen som följer höjdkurvorna. De erosionskänsliga mineraljordarterna är mo, mjäla och finsand samt motsvarande moränjordar.
- Hyggesrester lämnas inte vid kanten av vattendrag, småvatten och diken.
- Hyggesrester lagras inte ovanpå diken.

Energiapuun korjuussa vesiensuojelusta huolehtiminen on tärkeää erityisesti kantojen korjuussa. Vesiensuojelun tarve korostuu suojelun kannalta ongelmallisilla, viljavilla ja hienojakoisilla kasvupaikoilla sekä turvemailla. Korjuutyöt pyritään rajaamaan ja ajoittamaan siten, että ravinteiden ja kiintoaineksen huuhtoutuminen vesistöihin vältetään.
Energiapuunkorjuun suunnittelussa on olennaista kiinnittää erityistä huomiota ajoreittien suunnitteluun ja vältettävä samalla uralla ajamista useampaan kertaan. Näin vältetään muodostamasta valmiita veden virtausreittejä hakkuualalle.

- Avgränsa och spara naturobjekt och lämna en tillräckligt bred skyddszon utgående från skyddsbehovet.
- Lämna naturvårdsträd och högstubbar.
- Avgränsa stubbrytningen så att det blir en minst tre meter bred zon runt kvarstående träd där markytan inte söndrats.
- Avgränsa stubbrytningen så att det blir en minst tre meter bred zon mellan avverkningsytan och växande skog där markytan inte söndrats.
- Lämna stubbar med en diameter på mindre än 20 cm.
- Lämna om möjligt såväl stammar som kvistar och toppar av lövträd, speciellt asp, kvar i beståndet.
- Lämna stående och liggande, grov död ved\* (över 10 cm) och enstaka vindfällen. Undvik att skada lågor.
- Om det på avverkningsområdet finns så mycket död ved att det klart försvårar energivedsdrivningen och förnyelsearbetet, kan lågor flyttas så att de bildar koncentrationer på lämpliga platser i terrängen, till exempel i närheten av grupper av naturvårdsträd.
- Lämna en del stora kronor av tall och björk kvar på avverkningsytan. Alla hyggesrester av asp rekommenderas att lämnas kvar på ytan.
\*) I detta sammanhang avses med död ved sådana tillskapade torrakor som är avsedda att utnyttja ekonomiskt och inte heller dött, färskt virke av barrträd om lämnandet av detta skulle strida mot lagen om bekämpande av skogsskador (1087/2013).

Stubbrytning på förnyelseytor

I samband med slutavverkningen blir hyggesrester och stubbar kvar i skogen och kan tas ut som energived ifall objektet lämpar sig för det. Med tanke på den biologiska mångfalden bör man undvika att ta ut gamla lövträd och död ved som energived. 

Mindre vindskador genom god skogsvård Genom att utföra röjningar och gallringar vid rätt tidpunkt, blir trädens rotsystem och stammar starka så att de står emot vindskador.&nbsp;När träden blir högre växer risken för vindskador.&nbsp;Man kan motverka vindskador genom att avgränsa förnyelseytorna rätt och att undvika att det uppstår stora höjdskillnader mellan intill varandra liggande beståndsfigurer Zeng, H., Pukkala, T., Peltola, H. 2007. The use of heurestic optimization in risk management of wind damage in forest planning. Forest Ecology and Management 241:189-199.Zubizarreta-Gerendiain, A., Pukkala, T., Peltola, H. 2017. Effects of wind damage on the optimal management of boreal forests under current and changing climatic conditions. Canadian Journal of Forest Research 47(2): 246-256..&nbsp;Om man undviker alltför kraftiga gallringar eller förkortar omloppstiden är risken också mindre att det uppstår skador förorsakade av vinden. Man kan få fram hur känsligt ett område är för vindskador till exempel genom att studera den karta över vindskaderisker(extern länk) som Naturresursinstitutet tagit fram. Skaderisken är störst i äldre gallringsskogar av gran på grund av granens ytliga rotsystem och stora krona.&nbsp;Också tall och lövträd kan drabbas av skador, men för lövträdens del gäller detta närmast under sommaren då löven utgör ett vindfång. I gallringsskogar är risken för vindskador störst strax efter gallringen och en eventuell gödsling Valinger, E. &amp; Lundqvist, L. 1992. Influence of thinning and nitrogen fertilization on the frequency of snow and wind induced stand damage in forests. Scottish Forestry 46: 311–320. Valinger, E., Lundqvist, L. &amp; Brandel, G. 1994. Wind and snow damage in a thinning and fertilisation experiment in Pinus sylvestris. Scandinavian Journal of Forest Research 9: 129–134..&nbsp;Om man vill gödsla en ungskog på mineraljord är det bäst att utföra gödslingen först 2–3 år efter första gallringen.&nbsp;Det lönar sig att lämna en 10-20 meter bred zon, som inte gallras lika hårt eller lämnas helt ogallrad, i kanten av gallringsbestånd som gränsar till en förnyelseyta eller är utsatt för hårda vindar. Klimatförändringen ökar risken för vindskador Med klimatförändringen följer ökad risk för vindskador då den tjälfria perioden blir längre och i sydligaste Finland kan marken vara tjälfri under perioderna med hårda vindar på våren och hösten Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Gregow, H., Venäläinen, A., Peltola, H. 2016. Heavy snow loads in Finnish forests respond regionally asymmetrically to projected climate change. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16(10): 2259-2271.. Blöt och tung snö som samlas i kronorna ökar ytterligare risken Peltola, H., Kellomäki, S., Väisänen, H., Ikonen, V-P. 1999. A mechanistic model for assessing the risk of wind and snow damage to single trees and stands of Scots pine, Norway spruce and birch. Canadian Journal of Forest Research 29:647-661.Päätalo, M-L., Peltola, H., Kellomäki, S. 1999. Modelling the risk of snow damage to forests under short-term snow loading. Forest Ecology and Management 116:51-70. Å andra sidas förväntas enligt nuvarande forskningsrön hårda vindar inte öka märkbart Pryor, S., Barthelmie, R., Clausen, N., Drews, M., MacKellar,N., and Kjellström, E. 2012. Analyses of possible changes in intense and extreme wind speeds over northern Europe underclimate change scenarios, Clim. Dynam., 38, 189–208.Gregow, H., Laaksonen, A., and Alper, M.E. 2017. Increasing large scale windstorm damage in Western, Central and Northern European forests, 1951–2010. Scientific Reports 7: 46397. . Det är skäl att beakta den ökade risken för vindskador i samband med beståndsförnyelse och avverkningar och välja trädslag som är lämpliga för ståndorten.&nbsp;Om man t.ex. ensidigt satsar på gran vid skogsodlingen leder det till en ökad vindskaderisk och dessutom till risk för torkskador och för angrepp av barkborre och rotticka.

# Förebygg vindskador

## Mindre vindskador genom god skogsvård

Genom att utföra röjningar och gallringar vid rätt tidpunkt, blir trädens rotsystem och stammar starka så att de står emot vindskador. När träden blir högre växer risken för vindskador. Man kan motverka vindskador genom att avgränsa förnyelseytorna rätt och att undvika att det uppstår stora höjdskillnader mellan intill varandra liggande beståndsfigurer . Om man undviker alltför kraftiga gallringar eller förkortar omloppstiden är risken också mindre att det uppstår skador förorsakade av vinden.
Man kan få fram hur känsligt ett område är för vindskador till exempel genom att studera den [karta över vindskaderisker(extern länk)](https://metsainfo.luke.fi/fi/tuulituhoriskikartta) som Naturresursinstitutet tagit fram.
Skaderisken är störst i äldre gallringsskogar av gran på grund av granens ytliga rotsystem och stora krona. Också tall och lövträd kan drabbas av skador, men för lövträdens del gäller detta närmast under sommaren då löven utgör ett vindfång.

I gallringsskogar är risken för vindskador störst strax efter gallringen och en eventuell gödsling[ ](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/metsien-terveydesta-huolehtiminen/yleistietoa%23reference-268). Om man vill gödsla en ungskog på mineraljord är det bäst att utföra gödslingen först 2–3 år efter första gallringen. Det lönar sig att lämna en 10-20 meter bred zon, som inte gallras lika hårt eller lämnas helt ogallrad, i kanten av gallringsbestånd som gränsar till en förnyelseyta eller är utsatt för hårda vindar.

# Förebygg vindskador

## Klimatförändringen ökar risken för vindskador

Med klimatförändringen följer ökad risk för vindskador då den tjälfria perioden blir längre och i sydligaste Finland kan marken vara tjälfri under perioderna med hårda vindar på våren och hösten . Blöt och tung snö som samlas i kronorna ökar ytterligare risken Å andra sidas förväntas enligt nuvarande forskningsrön hårda vindar inte öka märkbart .
Det är skäl att beakta den ökade risken för vindskador i samband med beståndsförnyelse och avverkningar och välja trädslag som är lämpliga för ståndorten. Om man t.ex. ensidigt satsar på gran vid skogsodlingen leder det till en ökad vindskaderisk och dessutom till risk för torkskador och för angrepp av barkborre och rotticka.

Vindskador är vanliga i hela landet. Skador som orsakas av de kraftigaste stormarna kan vi inte minska med skogsvårdsinsatser. Däremot går det att motverka skador förorsakade av måttligare vindar genom god skogsvård och god planering av skogsbruket.

Vårda skogens hälsa

Vindskador är vanliga i hela landet. Skador som orsakas av de kraftigaste stormarna kan vi inte minska med skogsvårdsinsatser. Däremot går det att motverka skador förorsakade av måttligare vindar genom god skogsvård och god planering av skogsbruket.

Förebygg vindskador

Skötsel av vårtbjörk Vårtbjörken är ett ljuskrävande trädslag och klarar sig bra på lundmark och på lundartade och friska moar med moränjord med god vattenhushållning. På de här ståndorterna växer den till grova stockträd. För att få björkstock av god kvalitet lönar det sig att odla björk som blandträd med gran. I blandbestånd med gran och björk blir björkarna inte lika kvistiga som i ett rent björkbestånd. Också med tanke på björkens tekniska kvalitet är ett blandbestånd ett bättre alternativ eftersom defekter orsakade av björkbastfluga och älg vanligen är färre i ett blandbestånd med gran och björk jämfört med rena björkbestånd. Vårtbjörk av hög kvalitet, med kvistfri eller finkvistig stam, ger de bästa virkesförsäljningsinkomsterna. Särskilt värdefulla är grova rotblock av toppkvalitet. Plantering av vårtbjörk Vårtbjörk förnyas vanligen genom plantering. Vårtbjörken är det trädslag för vilket man i Finland kommit längst i skogsträdsförädlingen. Tillväxten och virkesproduktionen hos vårtbjörkar som drivits upp från förädlat frö från fröplantager är cirka en tredjedel högre och trädens kvalitetsegenskaper är klart bättre än för björkar som uppkommit på naturlig väg. Förnyelseytan bör hyggesrensas ordentligt, så att ingen underväxt som kan skugga björkplantorna blir kvar. Marken bereds genom fläckhögläggning eller fläckupptagning med undantag av lundmark. Den rekommenderade planteringstätheten är 1 600 plantor per hektar. Björken planteras först av de inhemska trädslagen, om möjligt innan löven har utvecklats till full storlek. Plantorna behöver mycket vatten, och varm jord gynnar rötternas tillväxt. Tjälen ska ha gått ur jorden, åtminstone nära ytan, innan planteringen inleds. Plantskolorna levererar också björkplantor som odlats för plantering under sommaren. Erfarenheterna av planteringar som är gjorda mellan midsommar och mitten av juli är goda. Sommarplantering kräver en omsorgsfull hantering av plantorna och god bevattning. Höstplantering passar inte för björk. På ytor som är utsatta för sorkskador ska man förlägga förnyelseavverkningen och den efterföljande skogsodlingen till året efter ett sorkår, eller motverka skador genom att använda plantskydd. På grund av skaderisken rekommenderas att man inte planterar björk på älgens övervintringsområden. Sådd av vårtbjörk Sådd av björk är billigare än plantering, men samtidigt en osäkrare förnyelsemetod.&nbsp;Sådd lämpar sig för objekt där det är stor risk för älgbetning.&nbsp;En tät, sådd plantskog klarar sannolikt bättre av skador än en glesare, planterad plantskog.&nbsp;Sådd lämpar sig inte på finkorniga marker då dessa ofta drabbas av pipkrake, som pressar upp plantorna ur marken.&nbsp;Före sådd markbereds förnyelseytan med en markberedningsmetod som blottlägger mycket mineraljord, antingen tät harvning eller fläckupptagning.&nbsp;Björksådd fungerar bäst om den görs genast efter snösmältningen i början av maj eller på senhösten just innan snön kommer.&nbsp;Fördelen med sådd jämfört med naturlig förnyelse är att man vid sådd kan använda förädlat frö. Naturlig förnyelse av vårtbjörk Vårtbjörk kan också förnyas naturligt i sluttningar med medelgrov jord. Björken producerar rikligt med frö nästan varje år. Vanligen är fröskörden stor och antalet frön som gror är mångdubbelt fler jämfört med barrträd. Vårtbjörken fäller sina frön med början från månadsskiftet juli-augusti. Fröna är lätta och förs långt med vinden, men bara en mycket liten del av dem gror, och ännu mycket färre klarar groddplantstadiet. På förnyelseytan lämnas högst 10–20 fröträd av hög kvalitet per hektar. På ytor som man väljer att förnya naturligt lönar det sig att lämna fröträd särskilt vid beståndets kanter och på sådana terrängpartier där de senare är lätta att avverka. På förnyelseytor mindre än en hektar behövs inga fröträd om det finns ett tillräckligt antal fröträd i kantskogen. Hyggesrensning är ibland nödvändig. Förnyelseytan ska markberedas på samma sätt som vid sådd. Hirvieläintuhojen huomiointi rauduskoivun uudistamisessa Hirvitiheyden ollessa maltillinen tai alueen sijaitessa lähellä ihmisasutusta tai vilkkaita teitä rauduskoivun viljely ei ole niin riskialtista kuin korkeamman hirvikannan alueilla. Pienentääkseen hirvituhoriskiä voi rauduskoivun uudistusaloilla harkita kylvöä tai luontaista uudistamista, mikäli kasvupaikka on menetelmille soveltuva. Alkuvuosinaan tiheässä kasvava taimikko kestää hirvivahinkoja istutustaimikkoa paremmin. Runsaiden hirvieläinkantojen alueilla rauduskoivun istutusta suositetaan vältettävän suuren tuhoriskin vuoksi. Estokeinoina voi mahdollisuuksien mukaan käyttää aitausta tai syönninestoainetta. Bild: © Jari Kurvinen

Vårtbjörken klarar sig bra på lundmark och på lundartade och friska moar med moränjord med god vattenhushållning. På de här ståndorterna växer den till grova stockträd. Vårtbjörken trivs inte på täta, finkorniga eller försumpade mineraljordar och inte heller på torvmarker. För att få björkstock av god kvalitet lönar det sig att odla björk som blandträd med gran.

Sök med ämnesord

Sökresultat för “skogsodling”

Skogslagen § 10: Bördiga mindre lundområden

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Beskogning - Friluftslivet

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Gödsling

Stubbrytning på förnyelseytor

Förebygg vindskador

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förnyelse med vårtbjörk

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Hyggesbränning

Bekämpning av hjortdjursskador

Lövinslag

Sökning och meny