# Skillnader mellan gallringsmallar för förlängd omloppstid och utgångsmallarna

I motsats till andra gallringsmallar har man i dem för förlängd omloppstid inte räknat ut den ekonomiska förväntningen på avkastning utan mallarna maximerar kolbindningen och virkesutfallet under omloppstiden. I mallarna görs gallringarna senare än i vanliga mallar, varvid virkeskapitalet hålls högt och förnyelsediametern uppnås senare än vanligt.I mallarna för förlängd omloppstid är medeltalet för förnyelsediametern den högsta diametern i rekommendationerna, d.v.s. förnyelseavverkning görs då beståndet är 1,5–3 cm grövre.

Förlängning av beståndets omloppstid (överhållning)

I motsats till andra gallringsmallar har man i dem för förlängd omloppstid inte räknat ut den ekonomiska förväntningen på avkastning utan mallarna maximerar kolbindningen och virkesutfallet under omloppstiden. I mallarna görs gallringarna senare än i vanliga mallar, varvid virkeskapitalet hålls högt och förnyelsediametern uppnås senare än vanligt.I mallarna för förlängd omloppstid är medeltalet för förnyelsediametern den högsta diametern i rekommendationerna, d.v.s. förnyelseavverkning görs då beståndet är 1,5–3 cm grövre. 

Skillnader mellan gallringsmallar för förlängd omloppstid och utgångsmallarna

Rottickan måste bekämpas på riskområdet: där volymen av skogsbeståndets trädbestånd på mineraljord före avverkningen till mer än 50 procent utgörs av tall eller gran eller av vardera sammanlagt där volymen av skogsbeståndets trädbestånd på torvmark före avverkningen till mer än 50 procent utgörs av gran där volymen av skogsbeståndets trädbestånd på torvmark i södra Finland före avverkningen till mer än 50 procent utgörs av tall. Förpliktelsen gäller avverkaren. Med avverkare avses enligt skogslagen markägaren eller då avverkningsrätten överlåtits till någon annan part, innehavaren av avverkningsrätten. Godtagbara metoder för bekämpning av rotticka är stubbehandling med godkänt växtskyddsmedel, byte av trädslag till lövträd efter förnyelseavverkning eller någon annan åtgärd med motsvarande effekt. Stubbrytning och hyggesbränning är inte godtagbara bekämpningsmetoder. Enligt bestämmelserna måste alla barrträdsstubbar med en diameter över 10 cm behandlas. Växtskyddsmedlet ska täcka minst 85 procent av den behandlade stubbens yta. Bekämpning behöver ändå inte utföras om något av följande gäller: den termiska växtperioden har ine ännu börjat, den lägsta temperaturen på avverkningsområdet under ett avverkningsdygn är under 0 °C, hela marken är snötäckt den lägsta temperaturen i den kommun där den skog där avverkningen sker har varit under -10&nbsp;°C i tre veckor före avverkningen. Enligt rekommendationerna borde rottickan bekämpas på hela utbredningsområdet för gran. För tallens rotticka rekommenderas bekämpning på alla områden söder om Lappland.

# Lagen om bekämpning av skogsskador: bekämpning av rotticka

Rottickan måste bekämpas på riskområdet:
1 . där volymen av skogsbeståndets trädbestånd på mineraljord före avverkningen till mer än 50 procent utgörs av tall eller gran eller av vardera sammanlagt
2 . där volymen av skogsbeståndets trädbestånd på torvmark före avverkningen till mer än 50 procent utgörs av gran
3 . där volymen av skogsbeståndets trädbestånd på torvmark i södra Finland före avverkningen till mer än 50 procent utgörs av tall.
Förpliktelsen gäller avverkaren. Med avverkare avses enligt skogslagen markägaren eller då avverkningsrätten överlåtits till någon annan part, innehavaren av avverkningsrätten.
Godtagbara metoder för bekämpning av rotticka är stubbehandling med godkänt växtskyddsmedel, byte av trädslag till lövträd efter förnyelseavverkning eller någon annan åtgärd med motsvarande effekt. Stubbrytning och hyggesbränning är inte godtagbara bekämpningsmetoder.

Enligt bestämmelserna måste alla barrträdsstubbar med en diameter över 10 cm behandlas. Växtskyddsmedlet ska täcka minst 85 procent av den behandlade stubbens yta.
Bekämpning behöver ändå inte utföras om något av följande gäller:
- den termiska växtperioden har ine ännu börjat,

- den lägsta temperaturen på avverkningsområdet under ett avverkningsdygn är under 0 °C,
- hela marken är snötäckt
- den lägsta temperaturen i den kommun där den skog där avverkningen sker har varit under -10 °C i tre veckor före avverkningen.

Skogsskadelagen
innehåller förpliktelser om bekämpning av rotticka. Lagen definierar gränsen för det område där bekämpning av rotticka är obligatorisk, men det är skäl att utsträcka bekämpningen också utanför den här gränsen.
Förpliktelserna i skogsskadelagen gäller gallrings- och förnyelseavverkningar på mineraljordar och torvmarker från början av maj till slutet av november på riskområdena för rotticka. De områden som omfattas av lagen ligger i södra och mellersta Finland (se karta nedan). Skyldigheten att bekämpa rotticka gäller också sådana avverkningar av barrträd som inte görs inom ramen för egentligt skogsbruk, t.ex. avverkning längs ellinjer, vägar och järnvägar.

Bekämpning av rotticka

Skogsskadelagen   

innehåller förpliktelser om bekämpning av rotticka. Lagen definierar gränsen för det område där bekämpning av rotticka är obligatorisk, men det är skäl att utsträcka bekämpningen också utanför den här gränsen.

Förpliktelserna i skogsskadelagen gäller gallrings- och förnyelseavverkningar på mineraljordar och torvmarker från början av maj till slutet av november på riskområdena för rotticka. De områden som omfattas av lagen ligger i södra och mellersta Finland (se karta nedan). Skyldigheten att bekämpa rotticka gäller också sådana avverkningar av barrträd som inte görs inom ramen för egentligt skogsbruk, t.ex. avverkning längs ellinjer, vägar och järnvägar.

Lagen om bekämpning av skogsskador: bekämpning av rotticka

Tidigareläggning av första gallringen För att säkerställa tillväxten hos de bästa träden bör den första gallringen i oskötta bestånd utföras tidigare än normalt. I allmänhet är det möjligt att utföra arbetet maskinellt, men förröjning är ändå nästan alltid nödvändig. Om trädbeståndet är klent och tätt och avverkningsuttaget är litet, kan gallringen utföras manuellt med motorsåg. Det är oftast ekonomiskt motiverat för en skogsägare att sätta en oskött skog i skick, hellre än att låta den växa vidare utan skötsel.&nbsp;Detta kräver ändå att det finns minst 400–500 livskraftiga barrträd eller björkar per hektar som är relativt jämnt fördelade i beståndet och vars kvalitet räcker för att bli stockträd. I norra Finland räcker det med ett något lägre antal. I annat fall bör man överväga att låta beståndet fortsätta växa utan gallringar och utföra förnyelseavverkningen när den löpande tillväxten börjar avta i beståndet, i praktiken när det är 40–50 år gammalt. På oskötta objekt är trädbeståndet klent, vilket gör att utfallet av gagnvirke blir blygsamt. Bild: © Kalle Kärhä.

# Uttag av energived i oskötta, unga skogar

## Tidigareläggning av första gallringen

För att säkerställa tillväxten hos de bästa träden bör den första gallringen i oskötta bestånd utföras tidigare än normalt. I allmänhet är det möjligt att utföra arbetet maskinellt, men förröjning är ändå nästan alltid nödvändig. Om trädbeståndet är klent och tätt och avverkningsuttaget är litet, kan gallringen utföras manuellt med motorsåg.
Det är oftast ekonomiskt motiverat för en skogsägare att sätta en oskött skog i skick, hellre än att låta den växa vidare utan skötsel. Detta kräver ändå att det finns minst 400–500 livskraftiga barrträd eller björkar per hektar som är relativt jämnt fördelade i beståndet och vars kvalitet räcker för att bli stockträd. I norra Finland räcker det med ett något lägre antal. I annat fall bör man överväga att låta beståndet fortsätta växa utan gallringar och utföra förnyelseavverkningen när den löpande tillväxten börjar avta i beståndet, i praktiken när det är 40–50 år gammalt.

# Uttag av energived i oskötta, unga skogar

## Tidigareläggning av första gallringen

### Typiska drag för oskötta unga trädbestånd och hur de ska skötas.

##  [Hoitamattoman nuoren kasvatusmetsän käsittelyvaihtoehdot taulukkona](/fi/node/1447)

Table
| Lähtötilanne | Havupuille uudistetut, hieskoivujen tai muiden lehtipuiden valtaamat alat-Kuuselle uudistetut alat, joissa lehtipuusto on valtapuuna kuusten jäätyä kasvussa jälkeen.-Männylle uudistetut alat, joissa männyt ovat jääneet kasvussa jälkeen tai lähes hävinneet.-Sekametsiksi kehittyneet alat, joissa taloudellisesti vähäarvoisten lehtipuiden osuus on suuri ja puusto on suositusta tiheämpi. | Ylitiheät, riukuuntuneet tai lähes riukuuntuneet metsät-Ylitiheänä kasvaneet kuusikot. -Männiköt ja rauduskoivikot, joissa puuston latvukset ovat supistuneet voimakkaasti.-Ylitiheät, hieskoivulle luontaisesti uudistuneet metsiköt. |
| Hoidon suunnittelu | -Metsänomistaja päättää, mihin tavoitteisiin kohteella pyritään.-Arvioidaan, onko kohteella riittävästi tukkipuiden kasvatukseen soveltuvia puita tasaisesti jakautuneena (vähintään 400-500 kpl/ha) tai onko valtapuuston alla kehityskelpoinen kuusialikasvos.-Kasvupaikasta riippuen hakkuussa suositaan kuusta ja rauduskoivua.-Hyödynnetään kehityskelpoinen kuusialikasvos. | -Metsänomistaja päättää, mihin tavoitteisiin kohteella pyritään.-Jätetään kasvamaan laadultaan parhaat puut, jotka ovat latvukseltaan elinvoimaisia.-Jos puusto on riukuuntunut, harvennus tehdään tuuli- ja lumituhoriskin takia lievänä ja mieluiten kahdessa eri vaiheessa.-Kasvatetaan tiheä hieskoivikko ilman harvennuksia lyhyellä kiertoajalla tai harvennetaan se verhopuustoksi kuusen taimikolle. Hyödynnetään koivikon alle mahdollisesti syntynyt kuusialikasvos, jota tarvittaessa täydennetään istuttamalla kuusta. |
| Vaihtoehtoiset toimenpideketjut | Jos puuston valtapituus on yli 12 metriä tai se on pahoin riukuuntunut,-korjuun mahdollistava ennakkoraivaus tehdään heti ja lievä harvennus 1-5 vuoden kuluttua raivauksesta. Toinen harvennus tehdään harvennusmallin mukaisesti.Jos puuston valtapituus on alle 12 metriä,-korjattaviksi kelpaamattomat puut raivataan ja lievä harvennus tehdään joko metsurityönä tai koneellisesti. Toinen harvennus tehdään harvennusmallin mukaisesti.-vaihtoehtoisesti raivataan puusto suositeltavaan kasvatustiheyteen ja ensiharvennus tehdään normaalisti suosituksen mukaisessa valtapituudessa.Jos puusto on lehtipuuvaltainen ja tukkipuuksi kasvatuskelpoisia puita on hehtaarilla alle 400-500 tai kohteella ei ole kehityskelpoista kuusialikasvosta,-harkitaan puuston kasvattamista ilman harvennuksia uudistushakkuuseen asti. Vaihtoehtoisesti vajaatuottoinen metsä voidaan myös uudistaa.  | Jos puuston valtapituus on yli 12 metriä tai se on pahoin riukuuntunut,-korjuun mahdollistava ennakkoraivaus tehdään heti ja lievä harvennus 1-5 vuoden kuluttua raivauksesta. Toinen harvennus tehdään harvennusmallin mukaisesti.Jos puuston valtapituus on alle 12 metriä,-korjattaviksi kelpaamattomat puut raivataan ja lievä harvennus tehdään joko metsurityönä tai koneellisesti. Toinen harvennus tehdään harvennusmallin mukaisesti.-vaihtoehtoisesti raivataan puusto suositeltavaan kasvatustiheyteen ja ensiharvennus tehdään normaalisti suosituksen mukaisessa valtapituudessa.Jos puusto on lehtipuuvaltainen ja tukkipuuksi kasvatuskelpoisia puita on hehtaarilla alle 400-500 tai kohteella ei ole kehityskelpoista kuusialikasvosta,-harkitaan puuston kasvattamista ilman harvennuksia uudistushakkuuseen asti. Vaihtoehtoisesti vajaatuottoinen metsä voidaan myös uudistaa.  |

Mängden gagnvirke som kan tas ut i oskötta ungskogar är mycket liten jämfört med skötta, ibland blir det inget gagnvirke alls. Däremot kan man få mycket energived från objektet. Drivningskostnaderna kan ändå på de besvärligaste objekten vara t.o.m. större än de intäkter som avverkningen ger.

Första gallring

Mängden gagnvirke som kan tas ut i oskötta ungskogar är mycket liten jämfört med skötta, ibland blir det inget gagnvirke alls. Däremot kan man få mycket energived från objektet. Drivningskostnaderna kan ändå på de besvärligaste objekten vara t.o.m. större än de intäkter som avverkningen ger.

 

Uttag av energived i oskötta, unga skogar

Plantering av klibbal Den rekommenderade planteringstätheten är 1&nbsp;600– 2 000 plantor per hektar. Skötsel av klibbalsbestånd Om plantbeståndet är glesare än 2 500 plantor per hektar behöver klibbalsbeståndet inte gallras förrän dess övre höjd är 10 meter.&nbsp;Första gallringen kan vara relativt kraftig, stamantalet kan minskas med upp till hälften.&nbsp;Senare gallringar ska vara svagare än första gallringen på grund av risken för vattenskott.Vattenskott är kvistar som bildas ur s.k. sovande knoppar på stammen av ett träd, oftast i samband med friställning då tillgången på ljus ökar. Kronandelen bör alltid vara omkring hälften av trädets höjd.&nbsp;Klibbalens omloppstid är omkring 70 år. Bild: © Kaj Lindh.

# Förnyelse och skötsel av klibbal

## Plantering av klibbal

Den rekommenderade planteringstätheten är 1 600– 2 000 plantor per hektar.

# Förnyelse och skötsel av klibbal

## Skötsel av klibbalsbestånd

Om plantbeståndet är glesare än 2 500 plantor per hektar behöver klibbalsbeståndet inte gallras förrän dess övre höjd är 10 meter. Första gallringen kan vara relativt kraftig, stamantalet kan minskas med upp till hälften. Senare gallringar ska vara svagare än första gallringen på grund av risken för vattenskott.Vattenskott är kvistar som bildas ur s.k. sovande knoppar på stammen av ett träd, oftast i samband med friställning då tillgången på ljus ökar. Kronandelen bör alltid vara omkring hälften av trädets höjd. Klibbalens omloppstid är omkring 70 år.

Klibbal rekommenderas särskilt i strandskogar. Den trivs bra på fuktiga och näringsrika marker vid stränder som tidvis översvämmas och den förnyas naturligt genom frön eller rot- och stubbskott. Fuktiga, mullrika lundmarker är de lämpligaste platserna för plantering av klibbal. Den trivs också på bördiga torvmarker.

Val av trädslag och förnyelsemetod

Klibbal rekommenderas särskilt i strandskogar. Den trivs bra på fuktiga och näringsrika marker vid stränder som tidvis översvämmas och den förnyas naturligt genom frön eller rot- och stubbskott. Fuktiga, mullrika lundmarker är de lämpligaste platserna för plantering av klibbal. Den trivs också på bördiga torvmarker.

Förnyelse och skötsel av klibbal

Lärk som ett alternativ till gran På de bästa ståndorterna motsvarar lärkens virkesproduktion produktionen hos planterade granbestånd och kan till och med överstiga den. Plantering av lärk Den rekommenderade planteringstätheten är 1&nbsp;300 plantor per hektar.&nbsp;Planteringen ska göras på våren innan barren spricker ut.&nbsp;Lärken behöver mycket ljus och den odlas glesare än tall och gran. Skötsel av lärk Trädkronorna hålls livskraftiga genom gallringar.&nbsp;För att kvaliteten på träden ska bli bra krävs dessutom stamkvistning. I de snabbast växande lärkbestånden utförs första gallringen vid ungefär 20 års ålder, då lämnas 600–1 000 träd per hektar. Vid följande gallringar minskas tätheten först till 400–700 träd per hektar och sedan till 200–300 träd per hektar. I södra Finland uppnår lärkbestånd slutavverkningsdimensioner på 60–80 år. På de bästa ståndorterna fortsätter lärkens diameter- och värdetillväxt längre än hos tall och gran. Omloppstiden kan förlängas till 120–150 år om beståndet ytterligare gallras till 100–150 träd per hektar. Bild: © Erkki Oksanen.

# Förnyelse och skötsel av lärk

## Lärk som ett alternativ till gran

På de bästa ståndorterna motsvarar lärkens virkesproduktion produktionen hos planterade granbestånd och kan till och med överstiga den.

# Förnyelse och skötsel av lärk

## Plantering av lärk

Den rekommenderade planteringstätheten är 1 300 plantor per hektar. Planteringen ska göras på våren innan barren spricker ut. Lärken behöver mycket ljus och den odlas glesare än tall och gran.

# Förnyelse och skötsel av lärk

## Skötsel av lärk

Trädkronorna hålls livskraftiga genom gallringar. För att kvaliteten på träden ska bli bra krävs dessutom stamkvistning. I de snabbast växande lärkbestånden utförs första gallringen vid ungefär 20 års ålder, då lämnas 600–1 000 träd per hektar. Vid följande gallringar minskas tätheten först till 400–700 träd per hektar och sedan till 200–300 träd per hektar.
I södra Finland uppnår lärkbestånd slutavverkningsdimensioner på 60–80 år. På de bästa ståndorterna fortsätter lärkens diameter- och värdetillväxt längre än hos tall och gran. Omloppstiden kan förlängas till 120–150 år om beståndet ytterligare gallras till 100–150 träd per hektar.

Sibirisk lärk trivs i hela landet med undantag av fjällregionen. Odling av sibirisk lärk passar bäst på näringsrika ståndorter, där vattenhushållningen är i skick. Sluttningar med svag lutning är de bästa ståndorterna för lärk. Den trivs inte på ler- och inte heller på torvmarker och den bör inte planteras på marker som är infekterade av rotticka.

Förnyelse och skötsel av lärk

Text Vid planeringen av en höggallring ska man kontrollera att objektet lämpar sig för höggallring. Vid gallringen lämnar man medhärskande träd som är av hög kvalitet, har bra kronor och har förmåga att reagera på gallringen. Träden ska vara jämnt fördelade i beståndet. Att gallra bland de härskande träden kräver yrkesskicklighet och noggrannhet för att tätheten i beståndet ska hållas inom ramarna för gallringsmallen. Exempel på träd som lämnas kvar respektive avlägsnas vid höggallring i ett granbestånd. Bild: Juha Varhi, © Tapio.

Höggallring är en gallringsform som lämpar sig i äldre gallringsbestånd med jämn beståndsstruktur där man förutom mindre träd också avverkar större träd med ekonomiskt högre värde. Avverkningen utförs så att man särskilt gynnar medhärskande träd av hög kvalitet. Höggallring ökar produktionen av värdefull stock och förlänger beståndets omloppstid.

Vid planeringen av en höggallring ska man kontrollera att objektet lämpar sig för höggallring. Vid gallringen lämnar man medhärskande träd som är av hög kvalitet, har bra kronor och har förmåga att reagera på gallringen. Träden ska vara jämnt fördelade i beståndet. Att gallra bland de härskande träden kräver yrkesskicklighet och noggrannhet för att tätheten i beståndet ska hållas inom ramarna för gallringsmallen.

Höggallring

Höggallring är en gallringsform som lämpar sig i äldre gallringsbestånd med jämn beståndsstruktur där man förutom mindre träd också avverkar större träd med ekonomiskt högre värde.  Avverkningen utförs så att man särskilt gynnar medhärskande träd av hög kvalitet. Höggallring ökar produktionen av värdefull stock och förlänger beståndets omloppstid.

Välj gallringsmetod enligt situation Täta grupper lönar det sig att låggallra, medan grövre träd också kan avlägsnas genom höggallring. Med tanke på planeringen och utförandet av gallringen är det lättast att sträva till jämna bestånd, men ett bestånd där tätheten varierar kan i en del fall bättre uppfylla landskapsmässiga och naturvårdsmässiga mål. Sådana träd av dålig kvalitet som man inte tänker lämna som naturvårdsträd, avlägsnas. Exempel på träd som ska tas bort och lämnas kvar i en låggallring av ett granbestånd. Bild: Juha Varhi, © Tapio. Exempel på vilka träd som tas bort och vilka som lämnas kvar vid höggallring i ett granbestånd. Bild: Juha Varhi, © Tapio. Låggallring Låggallring är en gallringsform som lämpar sig i bestånd av alla åldrar och i bestånd med olika trädslag som till sin struktur är jämna. I första hand sparar man de bästa härskande och medhärskande träden som beträffande stamkvaliteten har möjlighet att utvecklas till stockträd. Målet med låggallring är att få en snabb diameterutveckling i beståndet och att få beståndet att snabbare ge intäkter från följande avverkningar. Vid en låggallring tar man bort skadade och sjuka träd träd som är mindre än de härskande och medhärskande träden träd med tvära krökar och långkrökar, träd med grova kvistar och träd som har förgreningar på stockdelen så att det i beståndet blir kvar välväxande träd av möjligast hög kvalitet och beståndstätheten följer gallringsmallarna. Som utfyllnad kan man spara mindre träd av sämre kvalitet eller träd som har lägre ekonomiskt värde. Höggallring Höggallring är en gallringsform som lämpar sig i äldre gallringsbestånd med jämn beståndsstruktur där man förutom mindre träd också avverkar större träd med ekonomiskt högre värde. Avverkningen utförs så att man särskilt gynnar medhärskande träd av hög kvalitet och så att avverkningen jämnar ut längd- och diameterspridningen i beståndet. Höggallring ökar produktionen av värdefull stock och förlänger beståndets omloppstid. Vid höggallring tar man bort träd med skador och sjuka träd, träd som är av dålig kvalitet, träd med synnerligen grova kvistar och träd med dåliga kronor oberoende av storleken på trädet, om man inte sparar dem som naturvårdsträd 50–100 härskande träd per hektar. Om valet faller mellan två träd med förstklassiga kronor tar man bort det grövre trädet. Vid planeringen av en höggallring ska man kontrollera att objektet lämpar sig för höggallring. Vid gallringen lämnar man kvar medhärskande träd som är av hög kvalitet, har bra kronor och har förmåga att reagera på gallringen. Träden ska vara jämnt fördelade i beståndet. Att gallra bland de härskande träden kräver yrkesskicklighet och noggrannhet för att tätheten i beståndet ska hållas inom gallringsmallarnas ramar. Höggallring har den fördelen att de direkta virkesförsäljningsintäkterna från gallringen blir större medan också den totala mängden stock som produceras i beståndet ökar. Höggallring är mest lönsam i det skede av skogens utveckling när man vid höggallringen kan ta bort träd som just nått stockdimension. Träd som ger minst två stockar eller en stor stock är mest lämpade att ta bort vid höggallring. Ett sådant träd har då en brösthöjdsdiameter om minst 23 centimeter och är minst 19 meter högt. Ju högre avkastningskravet är, desto större nytta har skogsägaren av höggallring på den typ av objekt där gallringsformen är lämplig. Exempel: Jämförelse mellan låggallring och höggallring i grandominerad skog I det här exemplet jämförs skötselprogram med två låggallringar med ett annat som består av en låggallring och en höggallring. Då exempelbeståndet är 50 år gammalt fattar man ett beslut om vilken gallringsmetod som ska användas, låggallring eller höggallring. Beståndet ifråga finns i Lapinlahti (1 083 d.d.) och är ett planterat granbestånd på lundartad mo. Omloppstiderna i exemplet är 67 respektive 75 år. Diagrammet visar virkesuttagen från andra gallringen i programmen. När andra gallringen görs som höggallring blir virkesuttaget större, framförallt uttaget av stock. Ett större uttag av stock ger större intäkter från virkesförsäljningen. Det krävs en skicklig maskinförare för att höggallringen ska utföras på rätt sätt. I exemplet förlänger höggallringen omloppstiden med omkring åtta år, om kravet på diameter för förnyelse hålls oförändrat. Diagrammet visar den årliga produktionen av stock och massaved per hektar i en granskog som gallras enligt principerna för låggallring och höggallring. I jämförelse höjer en höggallring den årliga produktionen av stock med drygt 15 %, totalproduktionen med cirka 4 % och sänker produktionen av massaved med cirka 20 %. För en skogsägare som vill ha en hög virkesproduktion, stor andel stock och ett starkt kassaflöde, är höggallring ett bra alternativ. När beståndet är 50 år är nettonuvärdet med 3 % kalkylränta 16 294 €/ha för programmet med höggallring och 15 324 €/ha för programmet med låggallring. Vid beräkning av nettonuvärdet har kassaflödet i de följande omloppstiderna beaktats genom att markvärdet lagts till intäkterna från slutavverkningen. Exempel: Jämförelse av låggallring och höggallring i ett grandominerat bestånd. Jämförelse av låggallring och höggallring i ett talldominerat bestånd I det här exemplet jämförs skötselprogram med två låggallringar med ett annat som består av en låggallring och en höggallring. I diagrammet jämförs ett planterat tallbestånd på frisk mo i Kajanaland, Paltamo (992 d.d.). Trädbeståndet sköts som blandbestånd för att kvaliteten och virkesproduktionen ska bli högre. Då exempelbeståndet är 60 år gammalt fattar man ett beslut om vilken gallringsmetod som ska användas, låggallring eller höggallring. Omloppstiderna i exemplet är 82 respektive 95 år. När andra gallringen i ett tallbestånd görs som höggallring blir i synnerhet stockuttaget större. Totalt ökar virkesuttaget med drygt en femtedel. Jämfört med en låggallring blir intäkterna från virkesförsäljningen 80 % större. Medelvolymen på det virke som avverkas blir större vilket sänker avverkningskostnaderna, men risken för drivningsskador ökar när de härskande träden avverkas. Det krävs en skicklig maskinförare för att höggallringen ska bli utförd på rätt sätt i en talldominerad blandskog. I exemplet förlänger höggallring omloppstiden med 13 år, om kravet på diameter för förnyelse hålls oförändrat.&nbsp;Diagrammet visar den årliga produktionen av stock och massaved per hektar i en talldominerad blandskog som gallras enligt principerna för låggallring och höggallring.&nbsp;I jämförelse höjer en höggallring den årliga produktionen av stock med drygt 20 % och sänker produktionen av massaved med drygt 10 %. För en skogsägare som vill ha en hög virkesproduktion och en stor andel stock i avverkningsuttaget är höggallring ett bra alternativ. När beståndet är 60 år är nettonuvärdet med 2 % kalkylränta 9 627 euro/ha för programmet med höggallring och 8 305 euro/ha för programmet med låggallring. Vid beräkning av nettonuvärdet har kassaflödet i de följande omloppstiderna beaktats genom att markvärdet lagts till intäkterna från slutavverkningen. Exempel: Jämförelse av låggallring och höggallring i ett talldominerat bestånd. Vid höggallring blir det ett högre stockuttag än vid låggallring om beståndet är väl skött. Bild: © Maria Lindén.

# Låg- och höggallring

## Välj gallringsmetod enligt situation

Täta grupper lönar det sig att låggallra, medan grövre träd också kan avlägsnas genom höggallring. Med tanke på planeringen och utförandet av gallringen är det lättast att sträva till jämna bestånd, men ett bestånd där tätheten varierar kan i en del fall bättre uppfylla landskapsmässiga och naturvårdsmässiga mål. Sådana träd av dålig kvalitet som man inte tänker lämna som naturvårdsträd, avlägsnas.

# Låg- och höggallring

## Låggallring

Låggallring är en gallringsform som lämpar sig i bestånd av alla åldrar och i bestånd med olika trädslag som till sin struktur är jämna. I första hand sparar man de bästa härskande och medhärskande träden som beträffande stamkvaliteten har möjlighet att utvecklas till stockträd. Målet med låggallring är att få en snabb diameterutveckling i beståndet och att få beståndet att snabbare ge intäkter från följande avverkningar.
Vid en låggallring tar man bort
- skadade och sjuka träd
- träd som är mindre än de härskande och medhärskande träden
- träd med tvära krökar och långkrökar, träd med grova kvistar och träd som har förgreningar på stockdelen så att det i beståndet blir kvar välväxande träd av möjligast hög kvalitet och beståndstätheten följer gallringsmallarna.

Som utfyllnad kan man spara mindre träd av sämre kvalitet eller träd som har lägre ekonomiskt värde.

# Låg- och höggallring

## Höggallring

Höggallring är en gallringsform som lämpar sig i äldre gallringsbestånd med jämn beståndsstruktur där man förutom mindre träd också avverkar större träd med ekonomiskt högre värde. Avverkningen utförs så att man särskilt gynnar medhärskande träd av hög kvalitet och så att avverkningen jämnar ut längd- och diameterspridningen i beståndet. Höggallring ökar produktionen av värdefull stock och förlänger beståndets omloppstid.
Vid höggallring tar man bort
- träd med skador och sjuka träd, träd som är av dålig kvalitet, träd med synnerligen grova kvistar och träd med dåliga kronor oberoende av storleken på trädet, om man inte sparar dem som naturvårdsträd
- 50–100 härskande träd per hektar. Om valet faller mellan två träd med förstklassiga kronor tar man bort det grövre trädet.

Vid planeringen av en höggallring ska man kontrollera att objektet lämpar sig för höggallring. Vid gallringen lämnar man kvar medhärskande träd som är av hög kvalitet, har bra kronor och har förmåga att reagera på gallringen. Träden ska vara jämnt fördelade i beståndet. Att gallra bland de härskande träden kräver yrkesskicklighet och noggrannhet för att tätheten i beståndet ska hållas inom gallringsmallarnas ramar.
Höggallring har den fördelen att de direkta virkesförsäljningsintäkterna från gallringen blir större medan också den totala mängden stock som produceras i beståndet ökar. Höggallring är mest lönsam i det skede av skogens utveckling när man vid höggallringen kan ta bort träd som just nått stockdimension. Träd som ger minst två stockar eller en stor stock är mest lämpade att ta bort vid höggallring. Ett sådant träd har då en brösthöjdsdiameter om minst 23 centimeter och är minst 19 meter högt. Ju högre avkastningskravet är, desto större nytta har skogsägaren av höggallring på den typ av objekt där gallringsformen är lämplig.

# Låg- och höggallring

## Höggallring

### Jämförelse mellan låggallring och höggallring.

##  [Ala- ja yläharvennuksen vertailua](/fi/node/863)

Table
|   | Alaharvennus | Yläharvennus |
| --- | --- | --- |
| Tavoitteet | Saada puunmyyntituloja ja edistää kasvatettavan puuston nopeaa järeytymistä. Keskittää kasvu parhaisiin valta- ja lisävaltapuihin.  | Saada puunmyyntituloja ja parantaa kasvatettavan puuston suhteellista arvokasvua. Viivästyttää uudistushakkuuta 5-20 vuodella. Keskittää kasvu parhaisiin valta- ja lisävaltapuihin. |
| Toteutus ja valvonta | Helppo toteutustapa. | Edellyttää hyvää ammattitaitoa ja huolellisuutta.  |
| Soveltuvat kohteet | Soveltuu kaikkiin harvennuskohteisiin. | Hoidettujen varttuneiden havupuuvaltaisten metsiköiden sekä rauduskoivikoiden toinen tai kolmas harvennus. Ei sovellu hieskoivikoihin eikä ylitiheinä kasvaneisiin hoitamattomiin tasaikäisrakenteisiin metsiin. |
| Hakkuun taloudellinen kannattavuus | Hakkuukertymässä ei ole merkittävää eroa yläharvennukseen verrattuna. Tukkipuun saanto on kuitenkin pienempi kuin yläharvennuksessa, mikä vähentää välittömiä puunmyyntituloja. | Alaharvennukseen verrattuna suurempi tukkipuun saanto ja välittömät puunmyyntitulot. |
| Merkittävimmät riskit | Liian voimakas harvennus lisää tuuli- ja lumituhojen riskiä. | Hakkuussa voidaan poistaa liikaa isoja puita, mikä alentaa puuston kokonaistuotosta. Puustovaurioiden ja tuulituhojen riski voi hieman kasvaa alaharvennukseen verrattuna. |
Sekapuustoisuuden etuja ja haasteita.

# Låg- och höggallring

## Exempel: Jämförelse mellan låggallring och höggallring i grandominerad skog

I det här exemplet jämförs skötselprogram med två låggallringar med ett annat som består av en låggallring och en höggallring. Då exempelbeståndet är 50 år gammalt fattar man ett beslut om vilken gallringsmetod som ska användas, låggallring eller höggallring. Beståndet ifråga finns i Lapinlahti (1 083 d.d.) och är ett planterat granbestånd på lundartad mo. Omloppstiderna i exemplet är 67 respektive 75 år.
Diagrammet visar virkesuttagen från andra gallringen i programmen. När andra gallringen görs som höggallring blir virkesuttaget större, framförallt uttaget av stock. Ett större uttag av stock ger större intäkter från virkesförsäljningen. Det krävs en skicklig maskinförare för att höggallringen ska utföras på rätt sätt.
I exemplet förlänger höggallringen omloppstiden med omkring åtta år, om kravet på diameter för förnyelse hålls oförändrat. Diagrammet visar den årliga produktionen av stock och massaved per hektar i en granskog som gallras enligt principerna för låggallring och höggallring. I jämförelse höjer en höggallring den årliga produktionen av stock med drygt 15 %, totalproduktionen med cirka 4 % och sänker produktionen av massaved med cirka 20 %. För en skogsägare som vill ha en hög virkesproduktion, stor andel stock och ett starkt kassaflöde, är höggallring ett bra alternativ.

När beståndet är 50 år är nettonuvärdet med 3 % kalkylränta 16 294 €/ha för programmet med höggallring och 15 324 €/ha för programmet med låggallring. Vid beräkning av nettonuvärdet har kassaflödet i de följande omloppstiderna beaktats genom att markvärdet lagts till intäkterna från slutavverkningen.

# Låg- och höggallring

## Exempel: Jämförelse mellan låggallring och höggallring i grandominerad skog

### Jämförelse av låggallring och höggallring i ett grandominerat bestånd.

##  [Nettotulojen nykyarvo ala- ja yläharvennuksessa kuusikossa](/fi/node/855)

Table
|   |   | Yläharvennus | Alaharvennus |
| Nettonykyarvo 50 v. iässä €/ha 3 % korolla |   | 16 294 | 15 324 |
| Kiertoaika, vuotta |   | 75 v | 67 v |
| Toimenpide | Vuonna | Kassavirta | Kassavirta |
| --- | --- | --- | --- |
| Hallintokulut, €/ha |   | - 11/vuosi | - 11/vuosi |
| Uudistustyöt, €/ha |  | - 1 265 | - 1 265 |
| Varhaisperkaus, €/ha | 5 | - 300 | - 300 |
| Taimikonharvennus, €/ha | 12 | - 460 | - 460 |
| Ensiharvennus, €/ha | 32 | + 956 | + 956 |
| Toinen harvennus, €/ha | 50 | + 4 093 | + 2 437 |
| Päätehakkuu, €/ha |   | + 23 827 | + 19 831 |
| Paljaan maan arvo |   | + 1 720 | + 1 469 |
Ylä- ja alaharvennuksen vertailu kuusivaltaisessa metsässä.

# Låg- och höggallring

## Jämförelse av låggallring och höggallring i ett talldominerat bestånd

I det här exemplet jämförs skötselprogram med två låggallringar med ett annat som består av en låggallring och en höggallring. I diagrammet jämförs ett planterat tallbestånd på frisk mo i Kajanaland, Paltamo (992 d.d.). Trädbeståndet sköts som blandbestånd för att kvaliteten och virkesproduktionen ska bli högre. Då exempelbeståndet är 60 år gammalt fattar man ett beslut om vilken gallringsmetod som ska användas, låggallring eller höggallring. Omloppstiderna i exemplet är 82 respektive 95 år.
När andra gallringen i ett tallbestånd görs som höggallring blir i synnerhet stockuttaget större. Totalt ökar virkesuttaget med drygt en femtedel. Jämfört med en låggallring blir intäkterna från virkesförsäljningen 80 % större. Medelvolymen på det virke som avverkas blir större vilket sänker avverkningskostnaderna, men risken för drivningsskador ökar när de härskande träden avverkas. Det krävs en skicklig maskinförare för att höggallringen ska bli utförd på rätt sätt i en talldominerad blandskog.
I exemplet förlänger höggallring omloppstiden med 13 år, om kravet på diameter för förnyelse hålls oförändrat. Diagrammet visar den årliga produktionen av stock och massaved per hektar i en talldominerad blandskog som gallras enligt principerna för låggallring och höggallring. I jämförelse höjer en höggallring den årliga produktionen av stock med drygt 20 % och sänker produktionen av massaved med drygt 10 %. För en skogsägare som vill ha en hög virkesproduktion och en stor andel stock i avverkningsuttaget är höggallring ett bra alternativ.

När beståndet är 60 år är nettonuvärdet med 2 % kalkylränta 9 627 euro/ha för programmet med höggallring och 8 305 euro/ha för programmet med låggallring. Vid beräkning av nettonuvärdet har kassaflödet i de följande omloppstiderna beaktats genom att markvärdet lagts till intäkterna från slutavverkningen.

# Låg- och höggallring

## Jämförelse av låggallring och höggallring i ett talldominerat bestånd

### Jämförelse av låggallring och höggallring i ett talldominerat bestånd.

##  [Nettotulojen nykyarvo ala- ja yläharvennuksessa männikössä](/fi/node/854)

Table
|   |   | Yläharvennus | Alaharvennus |
| Nettonykyarvo 60 v. iässä, €/ha 2 % korolla |   | 9 627 | 8 305 |
| Kiertoaika, vuotta |   | 95 v | 82 v |
| Toimenpide | Vuonna | Kassavirta | Kassavirta |
| --- | --- | --- | --- |
| Hallintokulut, €/ha |   | - 11/vuosi | - 11/vuosi |
| Uudistustyöt, €/ha |  | - 1 100 | - 1 100 |
| Varhaisperkaus, €/ha | 5 | - 300 | - 300 |
| Taimikonharvennus, €/ha | 12 | - 460 | - 460 |
| Ensiharvennus, €/ha | 40 | + 682 | + 682 |
| Toinen harvennus, €/ha | 60 | + 2 368 | + 1 273 |
| Päätehakkuu, €/ha |   | + 13 203 | +10 390 |
| Paljaan maan arvo |   | + 1 314 | + 482 |
Ylä- ja alaharvennuksen vertailu mäntyvaltaisessa metsässä.
solujen otsikko kaksi viimeistä: kassavirta

Gallringsmetoden är den princip som man utgår från då man väljer de träd som ska avlägsnas. Gemensamt för alla gallringsmetoder är att de syftar till att förbättra kvaliteten på det växande beståndet, försnabba diametertillväxten och att ge avverkningsintäkter. Det kvarvarande beståndet ska vara produktivt och av så hög kvalitet som möjligt. För likåldriga bestånd används två gallringsmetoder: låggallring och höggallring. Man kan vid behov växla mellan de här metoderna också inne i ett och samma bestånd.

Senare gallringar

Gallringsmetoden är den princip som man utgår från då man väljer de träd som ska avlägsnas. Gemensamt för alla gallringsmetoder är att de syftar till att förbättra kvaliteten på det växande beståndet, försnabba diametertillväxten och att ge avverkningsintäkter. Det kvarvarande beståndet ska vara produktivt och av så hög kvalitet som möjligt. För likåldriga bestånd används två gallringsmetoder: låggallring och höggallring. Man kan vid behov växla mellan de här metoderna också inne i ett och samma bestånd.

Låg- och höggallring

Välväxande tallbestånd lämpar sig bäst för stamkvistning Tallbestånd och vårtbjörksbestånd är mest lämpade för stamkvistning.&nbsp;Men man kan också stamkvista gran, lärk och ädla lövträd såsom ek.&nbsp;Stamkvistning utförs i unga skogar som närmar sig första gallringen.&nbsp;Då hinner träden bilda tillräckligt med kvistfri ved före slutavverkningen. Välväxande tallbestånd i södra och mellersta Finland, som kan producera rotblock av hög kvalitet med hjälp av stamkvistning och gallringar med relativt kort omloppstid, är ekonomiskt sett bäst lämpade för stamkvistning. Nytta också för landskapet Stamkvistning kan ha positiva effekter på landskapet.&nbsp;Sikten blir bättre speciellt i unga skogar och skogen blir mera parklik.&nbsp;Ett stamkvistat bestånd ser mera välskött ut än ett som inte är stamkvistat och träden verkar också vara grövre. Stammarna är lämpliga att stamkvista när medeldiametern är 7–13 cm. Om stamkvistningen utförs senare hinner träden inte bilda tillräckligt mycket kvistfri ved före slutavverkningen. Bild: © Erkki Oksanen.

Nuoren metsän hoidolla tarkoitetaan taimikon ja nuoren metsän perkausta, harvennusta ja laatupuiden pystykarsintaa. Sopivilta nuoren metsän hoitokohteilta voidaan korjata myös energiapuuta.

Det är möjligt att få stöd för vård av ungskog om stödvillkoren uppfylls. Mer information och stödmöjligheter kan bl.a. fås av Finlands skogscentral.

Pystykarsinta on kuolleiden ja elävien oksien karsintaa kasvatettavista puista. Tavoitteena on lisätä arvokkaiden oksattomien tyvitukkien määrää hyvälaatuisissa metsiköissä ja parantaa metsikön taloudellista tuottoa.

Vid stamkvistningen avlägsnas kvistar på den del av stammen som blir rotblock. Efter att såren av de kapade kvistarna vallats in, börjar trädet bilda kvistfri ved. Tallbestånd och vårtbjörksbestånd är mest lämpade för stamkvistning. Välväxande tallbestånd i södra och mellersta Finland, som kan producera rotblock av hög kvalitet med hjälp av stamkvistning och gallringar med relativt kort omloppstid, är ekonomiskt sett bäst lämpade för stamkvistning.

Harvennushakkuilla ohjataan puuston kehittymistä haluttuun suuntaan poistamalla osa puustosta ja tekemällä tilaa kasvatettaville puille. Harvennuksia voidaan tehdä joustavasti monin eri tavoin metsänomistajan tavoitteista ja metsän ominaisuuksista riippuen.
Harvennuksella edistetään kasvatettavan puuston järeytymistä ja elinvoimaisuutta. Harvennusten avulla metsänomistaja voi myös saada puunmyyntituloja.

# Stamkvistning

## Välväxande tallbestånd lämpar sig bäst för stamkvistning

Tallbestånd och vårtbjörksbestånd är mest lämpade för stamkvistning. Men man kan också stamkvista gran, lärk och ädla lövträd såsom ek. Stamkvistning utförs i unga skogar som närmar sig första gallringen. Då hinner träden bilda tillräckligt med kvistfri ved före slutavverkningen.
Välväxande tallbestånd i södra och mellersta Finland, som kan producera rotblock av hög kvalitet med hjälp av stamkvistning och gallringar med relativt kort omloppstid, är ekonomiskt sett bäst lämpade för stamkvistning.

# Stamkvistning

## Nytta också för landskapet

Stamkvistning kan ha positiva effekter på landskapet. Sikten blir bättre speciellt i unga skogar och skogen blir mera parklik. Ett stamkvistat bestånd ser mera välskött ut än ett som inte är stamkvistat och träden verkar också vara grövre.

# Stamkvistning

## Stora nackdelar med fel utförd stamkvistning

Stamkvistning kan orsaka färgfel, röta och lyror om arbetet inte blir utfört på rätt sätt eller om det utförs under fel årstid. Om till exempel tallstammar stamkvistas på senhösten och tidigt på vintern kan sporer av barrträdskräfta tränga in i stammarna via skador i barken och orsaka lyror.

# Stamkvistning

## Värdeökningen störst för grovt virke

Välväxande tallbestånd i södra och mellersta Finland, som kan producera rotblock av hög kvalitet med hjälp av stamkvistning och gallringar med relativt kort omloppstid, är ekonomiskt sett bäst lämpade för stamkvistning. På torr mo får stamkvistade tallar hög kvalitet, men lönsamheten är inte lika god som på frisk mo på grund av den längre omloppstiden och en sämre tillväxt.
Det lönar sig att förlänga omloppstiden något för stamkvistade bestånd eftersom den största värdetillväxten kommer först i slutet av omloppstiden. Stamkvistningens lönsamhet kan förbättras genom att gödsla 1–2 gånger före förnyelseavverkningen.

# Stamkvistning

## Exempelkalkyl: Stamkvistning av tallbestånd

Om vi utgår från att kostnaden för stamkvistning av ett tallbestånd är 500 €/ha, borde vi med en kalkylränta på 4 % få över 3 500 €/ha mer intäkter vid slutavverkningen av beståndet (50 år efter stamkvistningen) i dagens penningvärde för att arbetet ska kunna ses som lönsamt. Om mängden stock då är 250 m³/ha, betyder det här att vi borde få ett 14 €/m³ högre pris. Det här skulle förutsätta ett 25 procents pristillägg om vi utgår från stockpriset i början av år 2015 (56 €/m³).

# Stamkvistning

## Exempelkalkyl: Stamkvistning av vårtbjörk

Eftersom omloppstiden för björk är kortare än för tall, kommer investeringen i stamkvistningen att realiseras tidigare. Det är billigare att stamkvista ett björkbestånd än ett tallbestånd, men virkesutfallet blir också mindre. Om vi utgår från att kostnaden för stamkvistning är 300 €/ha, borde vi med en kalkylränta på 4 % få över 1 180 €/ha mer intäkter vid slutavverkningen av beståndet (35 år efter stamkvistningen) i dagens penningvärde för att arbetet ska kunna ses som lönsamt. Om mängden stock då är 180 m³/ha, betyder det här att vi borde få ett 6,50 €/m³ högre pris. Det här skulle förutsätta ett 15 procents pristillägg för björkstocken om vi utgår från stockpriset i början av år 2015 (43 €/m³).

Pystykarsinnan taloudellinen kannattavuus riippuu siitä, mikä on korkealaatuisen tukin kysyntä tulevaisuudessa ja maksetaanko karsitulle puulle laatulisää. Työlajin kannattavuutta heikentää tulojen pitkä odotusaika ja karsintaan liittyvät riskitekijät.

Det lönar sig bara att kvista bestånd som är av bra kvalitet. Krokiga eller grovkvistiga träd lönar det sig inte att stamkvista. Stammarna är lämpliga att stamkvista när medeldiametern är 7–13 cm.
De träd som man väljer ut för stamkvistning ska vara raka och av hög kvalitet. Kvistarna som kapas bör inte vara grövre än 25 mm. Man måste vara noggrann så att man inte skadar trädets bark och kvistkudden. Kvistar på barrträd kan kapas med en kvistsåg eller en sekatör. På lövträd bör man använda sekatör.
Man kvistar träden i ett, men änny hellre i två skeden, till 4–6 meters höjd. Stamkvistningen utförs på 300–500 stammar/ha av hög kvalitet.

# Stamkvistning

## Exempelkalkyl: Stamkvistning av vårtbjörk

### Utförande av stamkvistning.

##  [Pystykarsinnan toteutus puulajeittain](/fi/node/818)

Table
| Puulaji | Karsinta-aika | Työn toteutus |
| --- | --- | --- |
| Mänty | + kevättalvi ja kesä-heinäkuu  ---- ei loppusyksystä, alkutalvesta tai nila-aikaan | Karsinta voidaan toteuttaa yhdessä tai kahdessa vaiheessa.   ---Karsitaan pääsääntöisesti kuolleita ja kuolemassa olevia oksia. Elävää latvusta on jätettävä vähintään 40 prosenttia puun pituudesta. |
| Kuusi | + kevättalvi ja kesä-heinäkuu  ---- ei nila-aikaan | Karsitaan pääsääntöisesti kuolleita ja kuolemassa olevia oksia. Elävää latvusta on jätettävä vähintään 60 prosenttia puun pituudesta. |
| Rauduskoivu | + kevättalvi tai juhannuksesta heinäkuun loppuun  ---- ei mahlanjuoksuaikana, loppukesästä tai syksyllä | Karsinta voidaan toteuttaa yhdessä tai kahdessa vaiheessa.   ---Karsitaan leikkaamalla kuivia, mutta myös eläviä oksia, joiden paksuus on alle 20 mm. Elävää latvusta on jätettävä vähintään 50 prosenttia puun pituudesta. Oksakauluksen vahingoittamista tulee erityisesti välttää. |
| Lehtikuusi | + kevättalvi ja kesä-heinäkuu  ---- ei nila-aikaan | Karsitaan lähinnä kuolleita oksia. Elävää latvusta on jätettävä vähintään 50 prosenttia puun pituudesta  |
Suositeltavat karsinta-ajat ja toteutus puulajeittain.

# Stamkvistning

## Kom ihåg gallringarna

I stamkvistade bestånd ska man utföra gallringarna vid rätt tidpunkt och de ska vara tillräckligt kraftiga så att de stamkvistade träden får en god diametertillväxt och investeringen blir lönsam.

# Stamkvistning

## Spara information om stamkvistningen

Efter stamkvistningen lönar det sig att spara informationen om projektet och begära ett intyg av en skogsfackman. Information som åtminstone ska antecknas är beståndets geografiska läge samt dess medeldiameter och kvistningshöjd.

Pystykarsinnalla voidaan parantaa laatua lähinnä rauduskoivikoissa ja männiköissä, jotka ovat tekniseltä laadultaan hyviä tai kohtalaisia. Huonolaatuisen puuston karsinnasta ei ole hyötyä.

Stamkvistning innebär att man avlägsnar döda och levande kvistar på de bästa träden i beståndet. Målet är att öka mängden värdefulla kvistfria rotblock i bestånd av hög kvalitet och därmed förbättra den ekonomiska avkastningen. Vid stamkvistningen avlägsnas kvistar på den del av stammen som blir rotblock. Efter att såren av de kapade kvistarna vallats in, börjar trädet bilda kvistfri ved.

Stamkvistning

Stamkvistning innebär att man avlägsnar döda och levande kvistar på de bästa träden i beståndet. Målet är att öka mängden värdefulla kvistfria rotblock i bestånd av hög kvalitet och därmed förbättra den ekonomiska avkastningen. Vid stamkvistningen avlägsnas kvistar på den del av stammen som blir rotblock. Efter att såren av de kapade kvistarna vallats in, börjar trädet bilda kvistfri ved.

Det lönar sig bara att kvista bestånd som är av bra kvalitet.&nbsp;Krokiga eller grovkvistiga träd lönar det sig inte att stamkvista. Stammarna är lämpliga att stamkvista när medeldiametern är 7–13 cm. De träd som man väljer ut för stamkvistning ska vara raka och av hög kvalitet.&nbsp;Kvistarna som kapas bör inte vara grövre än 25 mm.&nbsp;Man måste vara noggrann så att man inte skadar trädets bark och kvistkudden.&nbsp;Kvistar på barrträd kan kapas med en kvistsåg eller en sekatör.&nbsp;På lövträd bör man använda sekatör. Man kvistar träden i ett, men änny hellre i två skeden, till 4–6 meters höjd. Stamkvistningen utförs på 300–500 stammar/ha av hög kvalitet. Kom ihåg gallringarna I stamkvistade bestånd ska man utföra gallringarna vid rätt tidpunkt och de ska vara tillräckligt kraftiga så att de stamkvistade träden får en god diametertillväxt och investeringen blir lönsam. Spara information om stamkvistningen Efter stamkvistningen lönar det sig att spara informationen om projektet och begära ett intyg av en skogsfackman.&nbsp;Information som åtminstone ska antecknas är beståndets geografiska läge samt dess medeldiameter och kvistningshöjd.

# Utförande av stamkvistning

### Utförande av stamkvistning.

##  [Pystykarsinnan toteutus puulajeittain](/fi/node/818)

# Utförande av stamkvistning

## Kom ihåg gallringarna

# Utförande av stamkvistning

## Spara information om stamkvistningen

Med hjälp av stamkvistning kan man förbättra kvaliteten framför allt i vårtbjörks- och tallbestånd som har en god eller nöjaktig teknisk kvalitet. Bestånd som har dålig kvalitet lönar det sig inte att stamkvista.

Med hjälp av stamkvistning kan man förbättra kvaliteten framför allt i vårtbjörks- och tallbestånd som har en god eller nöjaktig teknisk kvalitet. Bestånd som har dålig kvalitet lönar det sig inte att stamkvista.

Utförande av stamkvistning

Plantering av ask Som ung tål ask beskuggning och man kan plantera den under en lågskärm av al eller björk.&nbsp;Planteringstätheten är 500–700 plantor per hektar förutsatt att andra plantor kompletterar plantbeståndet så att det blir tillräckligt tätt.&nbsp;I öppen terräng planteras 400–700 askar och dessutom klibbal.&nbsp;Det räcker med 2 500–3 000 plantor per hektar i plantskogsskedet.&nbsp;De bästa alarna och askarna får bli stockträd. Skötsel av ask En äldre ask behöver mycket ljus och den levande kronans andel av trädets höjd får inte sjunka under 50 procent. Om kronandelen blir mindre bildar asken mörk kärnved, vilket sänker virkets värde. Askens stam förgrenar sig sällan, och man kan göra hårda gallringar i ett askbestånd. När träden nått en övre höjd på cirka tio meter, märker man ut de bästa träden som sedan gynnas vid gallringarna. I odlingens slutskede finns det 150–200 träd kvar per hektar. Asken torde vara avverkningsmogen vid 60–80 års ålder. Asken kan drabbas av askskottsjukan, som på kort tid brett ut sig till de flesta askskogarna i Europa, också Finland. Av olika skadegörare är askskottsjukan för tillfället den största risken i askbestånd. Bild: © Kaj Lindh.

# Plantering av ask

## Plantering av ask

Som ung tål ask beskuggning och man kan plantera den under en lågskärm av al eller björk. Planteringstätheten är 500–700 plantor per hektar förutsatt att andra plantor kompletterar plantbeståndet så att det blir tillräckligt tätt. I öppen terräng planteras 400–700 askar och dessutom klibbal. Det räcker med 2 500–3 000 plantor per hektar i plantskogsskedet. De bästa alarna och askarna får bli stockträd.

En äldre ask behöver mycket ljus och den levande kronans andel av trädets höjd får inte sjunka under 50 procent. Om kronandelen blir mindre bildar asken mörk kärnved, vilket sänker virkets värde. Askens stam förgrenar sig sällan, och man kan göra hårda gallringar i ett askbestånd. När träden nått en övre höjd på cirka tio meter, märker man ut de bästa träden som sedan gynnas vid gallringarna. I odlingens slutskede finns det 150–200 träd kvar per hektar. Asken torde vara avverkningsmogen vid 60–80 års ålder. Asken kan drabbas av askskottsjukan, som på kort tid brett ut sig till de flesta askskogarna i Europa, också Finland. Av olika skadegörare är askskottsjukan för tillfället den största risken i askbestånd.

Ask växer enbart på de bästa, kalkhaltiga lundmarkerna i södra Finland. Ståndorten måste ständigt vara fuktig och det måste finnas rörligt markvatten inom räckhåll för rötterna. När man väljer växtplats bör man beakta att asken är frostkänslig. För att asken ska producera stock av hög kvalitet behöver den inte odlas lika tätt som ek, alm eller lind.

Ask växer enbart på de bästa, kalkhaltiga lundmarkerna i södra Finland. Ståndorten måste ständigt vara fuktig och det måste finnas rörligt markvatten inom räckhåll för rötterna. När man väljer växtplats bör man beakta att asken är frostkänslig. För att asken ska producera stock av hög kvalitet behöver den inte odlas lika tätt som ek, alm eller lind.

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Skillnader mellan gallringsmallar för förlängd omloppstid och utgångsmallarna

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Lagen om bekämpning av skogsskador: bekämpning av rotticka

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Uttag av energived i oskötta, unga skogar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förnyelse och skötsel av klibbal

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förnyelse och skötsel av lärk

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Höggallring

Låg- och höggallring

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Stamkvistning

Utförande av stamkvistning

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Plantering av ask

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Sökning och meny