Kvalitetskriterier för förnyelse i rekommendationerna för skogsvård
Kriterium	Kvalitetsbeskrivning
Planering av förnyelse
Förnyelseåtgärderna har utförts utan dröjsmål	Markberedning och skogsodling har gjorts utan dröjsmål efter förnyelseavverkning, senast inom loppet av två växtsäsongeer efter förnyelseavverkningen.
Förnyelsemetoden är lämplig för objektet	Man har i enlighet med rekommendationerna för skogsvård valt en förnyelsemetod som lämpar sig för objektet, med beaktande av ståndort och jordart och dessas variationer inom objektet. Skaderisker och sannolikheten för olika skador har tagits i beaktande. Val av trädslag och förnyelsemetod.
Naturvården på förnyelseytan har beaktats	Skyddszonerna, naturvårdsträden och andra möjliga naturobjekt har avgränsats så att de inte ingår i förnyelseytan. Instruktioner för naturvård har givits.
Skogsodlngen har gjorts med förädlat material	Vid skogsodlingen har man använt sig av plantor eller frö med förädlat ursprung enligt tillgänglighet.
En vattenskyddsplan och en dikningsanmälan har gjorts då detta är nödvändigt	Åtgärder som kompletterar markberedningen har planerats så att man vid behov använder sig av nödvändiga vattenskyddsåtgärder. För objekt där diken sätts i skick har man planerat tillräckliga vattenskyddsåtgärder samt gjort en vattenskyddsplan och en dikningsanmälan.
Man har säkerställt att förutsättningarna för skogsförnyelsen är i skick.	Klent bestånd som hindrar förnyelsen har röjts bort vid behov. På objektet finns inte näringsobalans som är skadlig för tillväxten eller man åtgärdar detta. Hyggesresterna hindrar inte märkbart förnyelsen.
Arbetsresultatet vid markberedning
Markberedningen är lämplig för objektet och har utförts på ett högklassigt sätt	Det har gjorts så mycket odlingspunkter som det ställda målet förutsätter för ifrågavarande ståndort och jordmån. Markberedningen har inte varit onödigt kraftig och markberedningsspåret är enligt målen. Utvecklingsdugliga naturplantor har sparats i mån av möjlighet. Utförande av markberedning.
Man har vid behov använt sig av kompletterande markberedningsmetoder	Man har vid behov använt sig av kompletterande markberedningsmetode och samtidigt har man skött om reglering av vattenhushållningen och vattenskyddsåtgärder som hänger ihop med detta. Tryggande av vattenkvaliteten vid markberedning. Om man har gjort dikning eller högläggning med diken eller vattenfåror har man gjort ett så litet nätverk av diken som möjligt och dikena är grävda bara till det djup som är nödvändigt för att säkerställa tillväxten hos beståndet.
Vattenskyddet har förverkligats enligt planen	Man har följt den uppgjorda planen vid inståndsättningsdikning.
Arbetsresultat vid skogsodling
Den utförda skogsodlingen är lämplig för objektet och gjord på ett högklassigt sätt.	Vid skogsodlingen har man använt sig av olika trädslag enligt målet i rätt mängd med tanke på ståndorten och jordarten. Skogsodling genom plantering och sådd.
Skogsodlingsmaterialet har lagrats och förvarats på behörigt sätt	Skogsodlingsmaterialet har lagrats och förvarats korrekt.
Planteringstätheten och frömängden är ändamålsenliga	Skogsodlingen har utförts med en lämplig mängd plantor eller frö med beaktande av utgångspunkterna, använda metoder och de mål som satts.
Vid odlingen har man använt de odlingspunkter som markberedningsmetoden erbjuder	Man har använt sig av de bästa odlingspunkterna, d.v.s. man har planterat i mitten av högen eller markberedningfläcken. För att möjliggöra uppkomsten av trädslagsblandning har man inte odlat på alla markberedda odlingspunkter och man har kunnit använda sig av tekniker för blandad skogsodling.
Plantorna har planterats korrekt	Plantorna är satta tillräckligt djupt så att det blir 3–6 cm mineraljord på rotklumparna. . Jorden kring plantorna som planterats har packats, så att de inte lossnar om man lätt rycker i plantan.
Förpackningsmaterialet har transporterats bort och återvunnits på behörigt sätt.	Plantlådorna har förts bort från fönyelseytan och återvunnits på behörigt sätt.
Naturlig förnyelse
Förutsättningarna för en lyckad naturlig förnyelse har säkerställts	På en yta som skall förnyas naturligt har man gjort en lätt markberedning. Alternativt är naturlig förnyelse av ytan möjlig på annat sätt. . Fröträden är av god kvalitet (rak stam, lindrigt med kvistar, livskraftiga kronor) och deras mängd och läge på förnyelseytan är enligt rekommendationerna.
Naturhänsyn
Viktiga naturobjekt och särskilda artförekomster har säkrats	Objekt som är viktiga för mångfalden och särskilda artförekomster har säkrats genom att avgränsa dem så att de inte ingär i förnyelseytan.
Naturvårdsträd och döda träd och viltbuskage har lämnats eller skapats	Naturvårdsträd och grupper av naturvårdsträd har lämnats enligt de mål som ställts. Döda träd har sparats och beaktats i åtgärderna. Man har gjort en tillräcklig mängd högstubbar. Man har sett till att grova lågor inte har körts sönder. Man har sett till att markberedning inte gjorts närmare än två meter från levande naturvårdsträd.
Skydds- och övergångszoner har lämnats	Skyddszoner har lämnats invid vattendrag. Övergångszoner har lämnats i kanten av torvmarker. I mån av möjlighet har man främjat mångfalden i kantzoner mot åkrar.

Kriteeri	Kvalitetsbeskrivning
Planering av plantskogsvård
Plantskogsvården har gjorts vid rätt tidpunkt	Tidpunkten för åtgärden är enligt rekommendationerna för skogsvård. Slyröjning utförs i allmänhet 4–5 år och röjning 10–12 år efter förnyelsen, i norr och på kargare moar något senare. Närmare uppgifter: slyröjning och röjning.
Den valda metoden för plantskogsvård är lämplig för objektet	Rätt typ av plantskogsvård har planerats för objektet. Slyröjning kan lämnas bort på vissa objekt.
Naturhänsynen har tagits i beaktande och det finns instruktioner för detta	Det finns instruktioner gällande naturhänsyn på objektet för dem som utför arbetet. Instruktionerna är i form av behövliga kartor med mera.
Arbetsresultat vid slyröjning
Tillvväxtförutsättningarna för plantorna har säkerställts	Växtlighet som tävlar med de plantor som lämnats att växa, dvs huvudbeståndet, speciellt lövsly, har avlägnsats på en radie av 1 m från plantorna. Se närmare: slyröjning i granplantskog och slyröjning i tallplantskog.
Man har skött om att de på objektet förekommande trädslagen bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövträdsandelen bevaras i önskvärd utsträckning	Vid röjningen har man lämnat lövträd som har varit tänkta att spara med beaktande av att hålla beståndets höjdfördelning lämpligt jämn eller genom att lämna lövträd som är lägre än huvudbeståndet. Man har skött om att alla de trädslag som förekommer på ytan finns kvar också efter slyröjning.
Risker för skogsskador har tagits i beaktande	Barrträdsbestånd har inte slyröjts under sommarhalvåret, då dygnets medeltemperatur är över + 5 grader och då man befinner sig i riskområdet för rotticka. På områden med risk för hjortdjursskador gör man slyröjningen i tid, redan vid en höjd på 1 m. Man sparar också plantor som redan betats av hjortdjur förutom huvudbeståndet.
Arbetsresultat vid röjning
Huvudbeståndet har en lämplig mängd, kvalitet och rumslig fördelning	Plantbeståndets täthet och trädslagssammansättning är enligt rekommendationerna. Rätt tidpunkt för röjningen. Plantorna i huvudbeståndet i huvudsak på ett avstånd som överstiger 1 m från varandra. Träd av dålig kvalitet och förväxande träd har röjts bort.
Man har skött om att de på objektet förekommande trädslagen bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövträdsandelen bevaras i önskvärd utsträckning	Lövandelen är enligt målet. Trädslagsblandningen är enligt målet. Man har skött om att alla de trädslag som förekommer på ytan finns kvar också efter röjning.
Risker för skogsskador har tagits i beaktande	Barrträdsbestånd har inte slyröjts under sommarhalvåret, då dygnets medeltemperatur är över + 5 grader och då man befinner sig i riskområdet för rotticka. På områden med risk för hjortdjursskador gör man röjningen först vid en höjd av 5 m. Man sparar också plantor som redan betats av hjortdjur förutom huvudbeståndet.
Naturhänsyn
Viktiga naturobjekt och speciella artförekomster har säkrats	Naturobjekt som är viktiga för mångfalden och speciella artförekomster har säkrats.
Man har lämnat svårtillgängliga och för virkesproduktion mindre värdefulla objekt obehandlade	På platser där tillväxten inte motsvarar målen och/eller framkomligheten är så dålig att man genom röjning inte uppnår den målsatta nyttan, kan röjningen utelämnas. Dessa platser kan man utnyttja som snår/viltbuskage.
Man har lämnat skyddsbuskage	Skyddsbuskage har lämnats. Dessa kan lämnas speciellt invid död ved, högstubbar eller andra objekt som sparas eller på områden av mindre värde.
Skydds- och övergångszoner har inte röjts	Skyddszoner har lämnats invid vattendrag. Övergångszoner har lämnats vid kanten av torvmarker. Man främjat mångfalden vid kanten av åkrar i mån av möjlighet.

Kriterium	Kvalitetsbeskrivning
Planering av beståndsvårdande avverkning
Tidpunkten är lämplig för beståndsvårdande avverkning	Man har observerat behov av avverkning före avverkningen. När det gäller första gallringar bedöms behovet enligt beståndets höjd och kronförhållande. I senare gallringar har man nått stämplingsgränsen enligt gallringsmallen, som bestäms av objektet och skogsägarens mål.
Tidpunkten för utförande av avverkning är lämplig	Tidpunkten för avverkningen har valts enligt bärigheten hos objektet och baserat på utförande av avverkningen och transportmöjligheterna.
Man har valt en gallringsmall som är lämplig med tanke på beståndet och skogsägarens mål	Den valda gallringsmallen är lämplig för beståndet och objektet och man har beaktat skogsäagarens mål då man gjort valet.
Behov av förhandsröjning har tagits i beaktande	Förhandsröjningen har planerats och utförts enligt behov.
Körvägar, lagerplatser och användning av vägnätet är väl planerade	Objektets lagerplatser och förbindelser är planerade så att de fungerar, också fär vägnätets del.
Naturvården har planerats	Naturvården på objektet har planerats och terrängmarkeringar gjorts. Instruktioner för naturhänsyn har givits.
Arbetsresultat vid avverkning, d.v.s. drivningskvaliteten
Mängd och kvalitet hos kvarvarande bestånd är enligt målen	Tätheten hos kvarvarande bestånd är enligt den gallringsmall som man har kommit överens om, med beaktande av intevallet för målsatt bestånd.
Man har vid behov skött om bekämpning av rotticka	Bekämpning av rotticka har gjorts då gallring under sommarhalvåret utförs i barrträdsdominerade skogar inom riskområdet för rotticka.
Man har säkerställt att alla förekommande trädslag bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövinslaget bevaras i önskvärd omfattning	Andelen lövträd är enkligt målen. Trädslagsblandingen är enligt målen. Man har sett till att alla de trädslag som förekommer på objektet finns kvar också efter avverkingen. Man har bevarat utvecklingsduglig underväxt så oskadad som möjligt på platser, där underväxten är tänkt att ingå i det kvarvarande beståndet.
Stam- och rotskador har undvikits	Stam- och rotskador förekommer på högst 5 % av beståndet efter avverkning. Laggränsen är 15 %.
Man har undvikt terrängskador i körstråken	Terrängskador som uppstått i körstråk förekommer på mineraljordar och på grandominerade torvmarker på högst 5 % av körstråkens längd och på övriga torvmarker på högst 10 % av körstråkens längd. (Laggränsen för terrängskador som uppstår på körstråk är på mineraljordar 20 % och på torvmarker 25 % av körstråkens längd. Som en terrängskada anses på mineraljord en sänka som är längre än en meter och djupare än 10 centimeter räknat från fältskiktets nedre gräns. På torvmarker anses som en körskada en sänka som är längre än en meter och når ner till ett djup av över 20 centimeter i torven.) Man har vid behov försökt undvika terrängskador med hjälp av risbädd eller med andra medel. Man kan också bygga träbroar för underlätta korsande av diken eller med andra medel för att undvika skador.
Avståndet mellan körstråken är 19 meter eller mera	Avståndet mellan körstråken är enligt rekommendationerna. Objektets egenskaper, såsom variationer i terrängen eller stenighet kan inverka på vilka mål som ställs.
Bredden på körstråken är under 4,6 meter på mineraljordar och under 5,1 meter på torvmarker.	Körstråkens bredd är enligt rekommendationerna. Objektets egenskaper, såsom variationer i terrängen eller stenighet kan inverka på vilka mål som ställs.
Man har undvikit att skador uppstår på körstråket som leder till lagerplatsen	Körståket som leder till lagerplatsen har inte skadats eller man har försökt undvika att skador uppstår på det genom risbädd, genom att använda stammar eller genom att byta körstråk.
Kvaliteten på naturhänsyn
Viktiga naturobjekt och speciella artförekomster har säkrats	Naturobjekt som är viktiga för mångfalden och speciella artförekomster har säkrats.
Naturvårdsträd och döda träd samt skyddsbuskage har lämnats eller skapats	Naturvårdsträd och grupper av naturvårdsträd har lämnats enligt uppsatta mål. Döda träd har lämnats och beaktats. En tillräcklig mängd högstubbar har gjorts. Man har sett till att grova lågor inte har körts sönder och att man inte markberett närmare än två meter från levande naturvårdsträd.
Skydds- och övergångszoner har lämnats	Skyddszoner har lämnats mot vattendrag. Övergångszoner har lämnats vid kanten av torvmarker Mångfalden har främjats vid kantzoner mot åkrar i mån av möjlighet.
Man har sett till att stigar och förbindelsevägar är i skick och försäkrat sig om ordning på arbetsplatsen	Man har skött om att stigar och förbindelsevägar är i skick och undvikt att skada dem. Man har sett till att arbetsplatsens ordning och renhet bevaras.

Kvalitetsstyrning inom skogsvård

Säkerställande av kvaliteten vid avtal om skogsvårdsarbete och virkeshandel

I ett skriftligt avtal av hög kvalitet har man kommit överens om

Terrängmätning av skogsvårdens kvalitet

Mätning med cirkelprovytor

Mätning av bestånd i gallringsskog med hjälp av relaskopprovyta

Kvalitetshantering i skogsförnyelse

Kvalitetshantering i plantskogsvård

Kvalitetshantering i beståndsvårdande avverkningar

Drivningskvaliteten har stor betydelse för beståndets utveckling efter avverkning

Kvalitetshantering vid drivning av energived i gallringsbestånd

Förutsättningar för ett gott drivningsresultat vid drivning av energived

På ovanstående bild lyfts följande kvalitetsaspekter fram

Kvalitetsfrågor vid drivning av energived på förnyelseytor

Kriterier för hög drivningskvalitet vid drivning av energived på förnyelseytor

Drivningsresultat av energivedsdrivning på en förnyelseyta

Kvalitetsuppföljning av iståndsättning av dikessystem

Projektbaserad sampling

Ansvarsfördelning och övervakning vid iståndsättning av dikessystem

Säkerställande av skogsflisens kvalitet

Betalning enligt energiinnehåll

Skogsflisens kvalitet

Skogsflisens fukthalt

Orenheter i skogsflisen

Övriga kvalitetsfaktorer

Sätt att säkra fliskvaliteten

Sökning och meny