Kvalitetsstyrning inom skogsvård
Säkerställande av kvaliteten vid avtal om skogsvårdsarbete och virkeshandel
Det är att rekommendera att i ett avtal om skogsvårdsarbete eller virkeshandel klart beskriva kvalitetskraven och villkoren hos tjänsten. Det är bra att skriva in skogsägarens specialönskemål i avtalet, speciellt i fall där de avviker från allmän praxis.
I ett skriftligt avtal av hög kvalitet har man kommit överens om
- hur man håller kontakt (kontaktpersoner och -uppgifter samt på vilket sätt man håller kontakt)
- vad som görs, d.v.s. på vilket sätt arbetet utförs
- var man arbetar, d.v.s. avgränsning av behandlingsområdet för olika arbetsslag
- under vilken tidsperiod arbetet utförs eller när arbetet senast är klart
- en uppskattning av skogsägarens inkomster och utgifter
- kvalitetskriterier som tillämpas och förfaringssätt ifall kvalitetskraven inte uppfylls
- hur man beaktar skogsägarens specialönskemål
- instruktioner för säkra besök på arbetsplatsen.
Ett avtal ger en trygghet när både skogsägaren och den som erbjuder tjänster känner till vilka mål vardera parten har. Den som erbjuder tjänster ska se till att de saker som ni har kommit överens om också framförs till den som utför arbetet.
Till god kommunikation hör att den som erbjuder tjänsten meddelar skogsägaren när arbetet påbörjas och när det är slutfört, samt hur arbetet framskrider. Dessutom bör skogsägaren få en beskrivning av hur väl arbetet har utfallit. Responsen från skogsägaren främjar utvecklingen av kvaliteten inom skogsvården. Det är också bra att ge positiv respons och säga tack för väl utfört arbete.
Terrängmätning av skogsvårdens kvalitet
Skogsvårdens kvalitet kan uppskattas genom att göra provytemätnngar på arbetsplatsen. Ju fler provytar som mäts, desto tillförlitligare blir mätresultatet.
Mätning med cirkelprovytor
- Man använder sig allmänt av cirkelprovytor med en radie på 3,99 meter (koefficient 200) eller 5,64 meter (koefficient 100). Ett enkelt hjälpmedel vid provytemätning är en provytekäpp av rätt längd.
- Provytor kan placeras slumpmässigt eller systematiskt genom att röra sig rakt över området och ta provytor med jämna mellanrtum.
- Det är skäl att ta flera provytor för att få en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av egenskaperna i medeltal på objektet. I allmänhet ger redan 7–10 provytor från en arbetsplats en bra bild av kvaliteten och variationen inom området.
Mätning av bestånd i gallringsskog med hjälp av relaskopprovyta
Virkesmängden i gallringsskogar kan uppskattas med relaskop. Relaskopmätning är ett snabbt sätt att uppskatta grundytan, som är ett mått på beståndets täthet.
Grundyta är ett mått på den sammanlagda genomskärningsytan av träden (på en höjd av 1,3 m), uttryckt i m²/ha. Beståndets grundyta jämförs med stämplingsgränsen i gallringsmallarna då man planerar en gallring, och gränsen för kvarvarande bestånd då man utvärderar drivingskvaliteten efter avverkning.
Mera instruktioner för egenvövervakning (på finska): Metsänhoitotöiden omavalvontaoppaasta(extern länk).
Kvalitetshantering i skogsförnyelse
Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid kvaliteten hos förnyelsen genast efter att man har gjort beslut om förnyelse. Till förnyelseskedet hör val av förnyelsemetod och planering av de åtgärder som hör till förnyelsen.
Det är viktigt att ta objektets egenskaper (till exempel ståndort, jordart, stenighet och vattenhushållning) i beaktande då man planerar förnyselsesätt och -metod. Dessutom skall man beakta skogsägarens mål och eventuella särdrag på objektet.
Vid kvalitetshantering av skogsförnyelse utvärderar man förutom kvaliteten på det utförda arbetet också hur väl planeringen av arbetet har lyckats. På en yta som förnyats genom skogsodling utvärderar man utförandet av markberedningen och resultatet av sådden eller planteringen.
| Kriterium | Kvalitetsbeskrivning |
|---|---|
| Planering av förnyelse | |
| Förnyelseåtgärderna har utförts utan dröjsmål | Markberedning och skogsodling har gjorts utan dröjsmål efter förnyelseavverkning, senast inom loppet av två växtsäsongeer efter förnyelseavverkningen. |
| Förnyelsemetoden är lämplig för objektet | Man har i enlighet med rekommendationerna för skogsvård valt en förnyelsemetod som lämpar sig för objektet, med beaktande av ståndort och jordart och dessas variationer inom objektet. Skaderisker och sannolikheten för olika skador har tagits i beaktande. Val av trädslag och förnyelsemetod. |
| Naturvården på förnyelseytan har beaktats | Skyddszonerna, naturvårdsträden och andra möjliga naturobjekt har avgränsats så att de inte ingår i förnyelseytan. Instruktioner för naturvård har givits. |
| Skogsodlngen har gjorts med förädlat material | Vid skogsodlingen har man använt sig av plantor eller frö med förädlat ursprung enligt tillgänglighet. |
| En vattenskyddsplan och en dikningsanmälan har gjorts då detta är nödvändigt | Åtgärder som kompletterar markberedningen har planerats så att man vid behov använder sig av nödvändiga vattenskyddsåtgärder. För objekt där diken sätts i skick har man planerat tillräckliga vattenskyddsåtgärder samt gjort en vattenskyddsplan och en dikningsanmälan. |
| Man har säkerställt att förutsättningarna för skogsförnyelsen är i skick. | Klent bestånd som hindrar förnyelsen har röjts bort vid behov. På objektet finns inte näringsobalans som är skadlig för tillväxten eller man åtgärdar detta. Hyggesresterna hindrar inte märkbart förnyelsen. |
| Arbetsresultatet vid markberedning | |
| Markberedningen är lämplig för objektet och har utförts på ett högklassigt sätt | Det har gjorts så mycket odlingspunkter som det ställda målet förutsätter för ifrågavarande ståndort och jordmån. Markberedningen har inte varit onödigt kraftig och markberedningsspåret är enligt målen. Utvecklingsdugliga naturplantor har sparats i mån av möjlighet. Utförande av markberedning. |
| Man har vid behov använt sig av kompletterande markberedningsmetoder | Man har vid behov använt sig av kompletterande markberedningsmetode och samtidigt har man skött om reglering av vattenhushållningen och vattenskyddsåtgärder som hänger ihop med detta. Tryggande av vattenkvaliteten vid markberedning. Om man har gjort dikning eller högläggning med diken eller vattenfåror har man gjort ett så litet nätverk av diken som möjligt och dikena är grävda bara till det djup som är nödvändigt för att säkerställa tillväxten hos beståndet. |
| Vattenskyddet har förverkligats enligt planen | Man har följt den uppgjorda planen vid inståndsättningsdikning. |
| Arbetsresultat vid skogsodling | |
| Den utförda skogsodlingen är lämplig för objektet och gjord på ett högklassigt sätt. | Vid skogsodlingen har man använt sig av olika trädslag enligt målet i rätt mängd med tanke på ståndorten och jordarten. Skogsodling genom plantering och sådd. |
| Skogsodlingsmaterialet har lagrats och förvarats på behörigt sätt | Skogsodlingsmaterialet har lagrats och förvarats korrekt. |
| Planteringstätheten och frömängden är ändamålsenliga | Skogsodlingen har utförts med en lämplig mängd plantor eller frö med beaktande av utgångspunkterna, använda metoder och de mål som satts. |
| Vid odlingen har man använt de odlingspunkter som markberedningsmetoden erbjuder | Man har använt sig av de bästa odlingspunkterna, d.v.s. man har planterat i mitten av högen eller markberedningfläcken. För att möjliggöra uppkomsten av trädslagsblandning har man inte odlat på alla markberedda odlingspunkter och man har kunnit använda sig av tekniker för blandad skogsodling. |
| Plantorna har planterats korrekt | Plantorna är satta tillräckligt djupt så att det blir 3–6 cm mineraljord på rotklumparna. . Jorden kring plantorna som planterats har packats, så att de inte lossnar om man lätt rycker i plantan. |
| Förpackningsmaterialet har transporterats bort och återvunnits på behörigt sätt. | Plantlådorna har förts bort från fönyelseytan och återvunnits på behörigt sätt. |
| Naturlig förnyelse | |
| Förutsättningarna för en lyckad naturlig förnyelse har säkerställts | På en yta som skall förnyas naturligt har man gjort en lätt markberedning. Alternativt är naturlig förnyelse av ytan möjlig på annat sätt. . Fröträden är av god kvalitet (rak stam, lindrigt med kvistar, livskraftiga kronor) och deras mängd och läge på förnyelseytan är enligt rekommendationerna. |
| Naturhänsyn | |
| Viktiga naturobjekt och särskilda artförekomster har säkrats | Objekt som är viktiga för mångfalden och särskilda artförekomster har säkrats genom att avgränsa dem så att de inte ingär i förnyelseytan. |
| Naturvårdsträd och döda träd och viltbuskage har lämnats eller skapats | Naturvårdsträd och grupper av naturvårdsträd har lämnats enligt de mål som ställts. Döda träd har sparats och beaktats i åtgärderna. Man har gjort en tillräcklig mängd högstubbar. Man har sett till att grova lågor inte har körts sönder. Man har sett till att markberedning inte gjorts närmare än två meter från levande naturvårdsträd. |
| Skydds- och övergångszoner har lämnats | Skyddszoner har lämnats invid vattendrag. Övergångszoner har lämnats i kanten av torvmarker. I mån av möjlighet har man främjat mångfalden i kantzoner mot åkrar. |
Kvalitetshantering i plantskogsvård
I plantskogsvård främjar man utvecklingen och diametertilllväxten hos de plantor som lämnas att växa genom att minska konkurrensen mellan träden. Plantskogsvård vid rätt tidpunkt och en lämplig täthet på kvarvarande bestånd garanterar ett kostnadseffektivt och högklassigt slutresultat.
Det rekommenderas att man redan vid slyröjning lämnar olika trädslag så att man kan garantera en tillräcklig trädslagsblandning vid röjningen. Vid röjning bestämmer man den slutliga tätheten och det slutliga trädslagsförhållandet. Det behövs ett variende antal åtgärder för plantskogsvård på olika objekt - i allmänhet 1–3 gånger för första gallring.
Det rekommenderas att följande synpunkter tas i beaktande vid planering av plantskogsvård
- behov och tidpunkt för åtgärden
- hur naturhänsynen tas i beaktande: till exempel viltbuskage/snår och säkerställande av ett varierande lövträdsbestånd
- skaderisker: hjortdjur, rotticka och snöskador
- skogsägarens mål.
| Kriteeri | Kvalitetsbeskrivning |
|---|---|
| Planering av plantskogsvård | |
| Plantskogsvården har gjorts vid rätt tidpunkt | Tidpunkten för åtgärden är enligt rekommendationerna för skogsvård. Slyröjning utförs i allmänhet 4–5 år och röjning 10–12 år efter förnyelsen, i norr och på kargare moar något senare. Närmare uppgifter: slyröjning och röjning. |
| Den valda metoden för plantskogsvård är lämplig för objektet | Rätt typ av plantskogsvård har planerats för objektet. Slyröjning kan lämnas bort på vissa objekt. |
| Naturhänsynen har tagits i beaktande och det finns instruktioner för detta | Det finns instruktioner gällande naturhänsyn på objektet för dem som utför arbetet. Instruktionerna är i form av behövliga kartor med mera. |
| Arbetsresultat vid slyröjning | |
| Tillvväxtförutsättningarna för plantorna har säkerställts | Växtlighet som tävlar med de plantor som lämnats att växa, dvs huvudbeståndet, speciellt lövsly, har avlägnsats på en radie av 1 m från plantorna. Se närmare: slyröjning i granplantskog och slyröjning i tallplantskog. |
| Man har skött om att de på objektet förekommande trädslagen bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövträdsandelen bevaras i önskvärd utsträckning | Vid röjningen har man lämnat lövträd som har varit tänkta att spara med beaktande av att hålla beståndets höjdfördelning lämpligt jämn eller genom att lämna lövträd som är lägre än huvudbeståndet. Man har skött om att alla de trädslag som förekommer på ytan finns kvar också efter slyröjning. |
| Risker för skogsskador har tagits i beaktande | Barrträdsbestånd har inte slyröjts under sommarhalvåret, då dygnets medeltemperatur är över + 5 grader och då man befinner sig i riskområdet för rotticka. På områden med risk för hjortdjursskador gör man slyröjningen i tid, redan vid en höjd på 1 m. Man sparar också plantor som redan betats av hjortdjur förutom huvudbeståndet. |
| Arbetsresultat vid röjning | |
| Huvudbeståndet har en lämplig mängd, kvalitet och rumslig fördelning | Plantbeståndets täthet och trädslagssammansättning är enligt rekommendationerna. Rätt tidpunkt för röjningen. Plantorna i huvudbeståndet i huvudsak på ett avstånd som överstiger 1 m från varandra. Träd av dålig kvalitet och förväxande träd har röjts bort. |
| Man har skött om att de på objektet förekommande trädslagen bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövträdsandelen bevaras i önskvärd utsträckning | Lövandelen är enligt målet. Trädslagsblandningen är enligt målet. Man har skött om att alla de trädslag som förekommer på ytan finns kvar också efter röjning. |
| Risker för skogsskador har tagits i beaktande | Barrträdsbestånd har inte slyröjts under sommarhalvåret, då dygnets medeltemperatur är över + 5 grader och då man befinner sig i riskområdet för rotticka. På områden med risk för hjortdjursskador gör man röjningen först vid en höjd av 5 m. Man sparar också plantor som redan betats av hjortdjur förutom huvudbeståndet. |
| Naturhänsyn | |
| Viktiga naturobjekt och speciella artförekomster har säkrats | Naturobjekt som är viktiga för mångfalden och speciella artförekomster har säkrats. |
| Man har lämnat svårtillgängliga och för virkesproduktion mindre värdefulla objekt obehandlade | På platser där tillväxten inte motsvarar målen och/eller framkomligheten är så dålig att man genom röjning inte uppnår den målsatta nyttan, kan röjningen utelämnas. Dessa platser kan man utnyttja som snår/viltbuskage. |
| Man har lämnat skyddsbuskage | Skyddsbuskage har lämnats. Dessa kan lämnas speciellt invid död ved, högstubbar eller andra objekt som sparas eller på områden av mindre värde. |
| Skydds- och övergångszoner har inte röjts | Skyddszoner har lämnats invid vattendrag. Övergångszoner har lämnats vid kanten av torvmarker. Man främjat mångfalden vid kanten av åkrar i mån av möjlighet. |
Kvalitetshantering i beståndsvårdande avverkningar
Ett högklassigt arbete vid avverkningar säkrar trädbeståndets tillväxt, värdetillväxt och aktuella och kommande intäkter frän avverkningarna. Skogsägarens mål och objektets egenskaper kan bereda möjligheter för olika sätt att förverkliga beståndsvårdande avverkningar. Med drivningskvalitetet avser man tillståndet hos trädbeståndet, marken och miljön efter avverkning. Målet är att beståndet efter avverkning är av bra kvalitet med en bra produktion enligt skogsägarens önskemål.
Drivningskvaliteten har stor betydelse för beståndets utveckling efter avverkning
En dålig drivningskvalitet minskar skogsägarens inkomster från virkesförsäljning i framtiden. En avverkning som gjorts kraftigare än den valda gallringsmallen för objektet leder till tillväxtförluster och ökar till exempel risken för vindskador, medan å andra sidan ett bestånd som är övertätt har en mindre diametertillväxt. . Ett rätt val av stammar som lämnas kvar efter gallring är en mycket viktig del av avverkningen, eftersom det inte lönar sig att lämna skadade träd eller träd av dålig kvalitet kvar att växa.
En målsatt god drivningskvalitetet består av flera olika delar
När det gäller beståndsvårdande avverkning kan man inverka på drivingskvaliteten med hjälp av god planering, där man slår fast
- skogsägarens mål och specialönskemål
- förutsättningar för driving och transport på objektet och kritiska områden med tanke på bärigheten
- behov av förhandsröjning
- behov av stubbehandling
- lagerplatsernas läge och behov av utrymme samt körstråksnätverket
- om invidliggande figurer behandlas med förnyelseavverkning tas detta i beaktande i form av tätare randområden på det område som gallras.
Körstråken minskar alltid det potentiella tillväxtutrymmet för trädbeståndet, men de är nödvändiga för drivningen.
Exempel på kontrollista för egenövervakning hos den som sköter drivningen
Uppfyller drivingskvaliteten målet?
- Kontrollera hur varje kriiterium för drivingskvalitet uppfylls.
- Kontrollera hur kraven på naturhänsyn uppfylls (naturvårdsträd, död ved, naturobjekt, viltbuskage, vid gallring ocksä trädslagsblandningen).
- Kontrollera stigarnas och förbindelsevägarnas skick och arbetsplatsens allmänna ordning.
- Kontrollera täckningen hos stubbehandlingen på riskobjekt för rotticka
Uppfyller kvaliteten på tillvaratagen energived målet?
- Kontrollera renheten hos tillvaratagen energived, såsom att mängden marksubstans är så liten som möjligt.
Uppfyller kvaliteten hos apteringen målet?
- Kontrollera att apteringen är enligt det som överenskommits vid köpet.
Uppfyller lagringen av virke målet?
- Kontrollera lagerplatsens tillgänglighet och vändplatserna.
- Kontrollera placeringen av virkestravarna, deras struktur, täckande och markeringar.
Har man skött ordningen och renheten på arbetsplatsen?
- Kontrollera ordningen och behandla avfall på behörigt sätt.
| Kriterium | Kvalitetsbeskrivning |
|---|---|
| Planering av beståndsvårdande avverkning | |
| Tidpunkten är lämplig för beståndsvårdande avverkning | Man har observerat behov av avverkning före avverkningen. När det gäller första gallringar bedöms behovet enligt beståndets höjd och kronförhållande. I senare gallringar har man nått stämplingsgränsen enligt gallringsmallen, som bestäms av objektet och skogsägarens mål. |
| Tidpunkten för utförande av avverkning är lämplig | Tidpunkten för avverkningen har valts enligt bärigheten hos objektet och baserat på utförande av avverkningen och transportmöjligheterna. |
| Man har valt en gallringsmall som är lämplig med tanke på beståndet och skogsägarens mål | Den valda gallringsmallen är lämplig för beståndet och objektet och man har beaktat skogsäagarens mål då man gjort valet. |
| Behov av förhandsröjning har tagits i beaktande | Förhandsröjningen har planerats och utförts enligt behov. |
| Körvägar, lagerplatser och användning av vägnätet är väl planerade | Objektets lagerplatser och förbindelser är planerade så att de fungerar, också fär vägnätets del. |
| Naturvården har planerats | Naturvården på objektet har planerats och terrängmarkeringar gjorts. Instruktioner för naturhänsyn har givits. |
| Arbetsresultat vid avverkning, d.v.s. drivningskvaliteten | |
| Mängd och kvalitet hos kvarvarande bestånd är enligt målen | Tätheten hos kvarvarande bestånd är enligt den gallringsmall som man har kommit överens om, med beaktande av intevallet för målsatt bestånd. |
| Man har vid behov skött om bekämpning av rotticka | Bekämpning av rotticka har gjorts då gallring under sommarhalvåret utförs i barrträdsdominerade skogar inom riskområdet för rotticka. |
| Man har säkerställt att alla förekommande trädslag bevaras, att trädslagsblandningen bevaras och att lövinslaget bevaras i önskvärd omfattning | Andelen lövträd är enkligt målen. Trädslagsblandingen är enligt målen. Man har sett till att alla de trädslag som förekommer på objektet finns kvar också efter avverkingen. Man har bevarat utvecklingsduglig underväxt så oskadad som möjligt på platser, där underväxten är tänkt att ingå i det kvarvarande beståndet. |
| Stam- och rotskador har undvikits | Stam- och rotskador förekommer på högst 5 % av beståndet efter avverkning. Laggränsen är 15 %. |
| Man har undvikt terrängskador i körstråken | Terrängskador som uppstått i körstråk förekommer på mineraljordar och på grandominerade torvmarker på högst 5 % av körstråkens längd och på övriga torvmarker på högst 10 % av körstråkens längd. (Laggränsen för terrängskador som uppstår på körstråk är på mineraljordar 20 % och på torvmarker 25 % av körstråkens längd. Som en terrängskada anses på mineraljord en sänka som är längre än en meter och djupare än 10 centimeter räknat från fältskiktets nedre gräns. På torvmarker anses som en körskada en sänka som är längre än en meter och når ner till ett djup av över 20 centimeter i torven.) Man har vid behov försökt undvika terrängskador med hjälp av risbädd eller med andra medel. Man kan också bygga träbroar för underlätta korsande av diken eller med andra medel för att undvika skador. |
| Avståndet mellan körstråken är 19 meter eller mera | Avståndet mellan körstråken är enligt rekommendationerna. Objektets egenskaper, såsom variationer i terrängen eller stenighet kan inverka på vilka mål som ställs. |
| Bredden på körstråken är under 4,6 meter på mineraljordar och under 5,1 meter på torvmarker. | Körstråkens bredd är enligt rekommendationerna. Objektets egenskaper, såsom variationer i terrängen eller stenighet kan inverka på vilka mål som ställs. |
| Man har undvikit att skador uppstår på körstråket som leder till lagerplatsen | Körståket som leder till lagerplatsen har inte skadats eller man har försökt undvika att skador uppstår på det genom risbädd, genom att använda stammar eller genom att byta körstråk. |
| Kvaliteten på naturhänsyn | |
| Viktiga naturobjekt och speciella artförekomster har säkrats | Naturobjekt som är viktiga för mångfalden och speciella artförekomster har säkrats. |
| Naturvårdsträd och döda träd samt skyddsbuskage har lämnats eller skapats | Naturvårdsträd och grupper av naturvårdsträd har lämnats enligt uppsatta mål. Döda träd har lämnats och beaktats. En tillräcklig mängd högstubbar har gjorts. Man har sett till att grova lågor inte har körts sönder och att man inte markberett närmare än två meter från levande naturvårdsträd. |
| Skydds- och övergångszoner har lämnats | Skyddszoner har lämnats mot vattendrag. Övergångszoner har lämnats vid kanten av torvmarker Mångfalden har främjats vid kantzoner mot åkrar i mån av möjlighet. |
| Man har sett till att stigar och förbindelsevägar är i skick och försäkrat sig om ordning på arbetsplatsen | Man har skött om att stigar och förbindelsevägar är i skick och undvikt att skada dem. Man har sett till att arbetsplatsens ordning och renhet bevaras. |
Kvalitetshantering vid drivning av energived i gallringsbestånd
Vid drivning av energived gäller samma kvalitetskriterier som i beståndsvårdande avverkningar. Därtill kommer energivedens kvalitetskrav, där apteringen eller drivingen kan avvika från normala besåndsvårdande avverkningar. Detsamma gäller energivedens flisnings- och transportmöjligheter och lagring, som görs på ett sätt som främjar torkandet, ofta genom att täcka energiveden.
Förutsättningar för ett gott drivningsresultat vid drivning av energived
Det finns goda förutsättningar för ett gott drivningsresultat om
- plantskogsröjning utförts i plantskogsstadiet
- utgångstätheten i beståndet når upp till den gallringsgräns som anges i rekommendationerna för skogsvård
- underväxt som försvårar avverkningen har avlägsnats vid behov
- drivningstidpunkten har valts så att man beaktat bärigheten och maskinparken
- drivningstidpunkten och lagerplatsen har valts så att de fyller kraven med tanke på fjärrtransporten
- helträdsavverkning utförs bara på det slag av objekt som anges i rekommendationerna.
På ovanstående bild lyfts följande kvalitetsaspekter fram
Naturvård
- naturobjekt
- naturvårdsträd
- död stamved
- inslag av lövträd/blandskog
- viltbuskage
Övrigt
- körstråksavstånd minst 19 m, körstråksbredd
- på mineraljordar under 4,6 m
- på torvmark under 5,1 m
- förstärkning av bärigheten särskilt på huvudkörstråk och lagerområden
- tätheten i det kvarstående beståndet följer målsättningarna
- bekämpning av rotticka på riskområden
- skyddszoner för vattenvård
- lagring och täckning som underlättar torkningen
Kvalitetsfrågor vid drivning av energived på förnyelseytor
Rätt val av drivningsobjekt och drivningstidpunkt ger en bra grund för en god kvalitet i drivningen av energived på förnyelseytor.
Kriterier för hög drivningskvalitet vid drivning av energived på förnyelseytor
Groten har torkat så pass mycket ute på ytan att större delen av barren har fallit av. Om groten som har drivits ut har varit färsk, har man lämnat kvar ca 30 % av hyggesresterna på ytan, så jämnt utspritt som möjligt.
Av stubbarna har man lämnat:
- Minst 25 st över 15 cm grova stubbar per hektar, jämnt utspridda på ytan och på ler- och siltjordar (mjäla och finmo) minst 50 st/ha.
- Under 20 cm grova stubbar och gamla, ruttna stubbar [Lähdeviite1]
- Alla färska, rötskadade stubbar har tagits bort.
- Inga stubbar har brutits på skyddszoner mot vattendrag och småvatten och inte heller längs dikeskanter.
- För att undvika rotskador har inga stubbar brutits i närheten av levande träd
- Om avverkningen har gjorts under barmarksperioden har stubbar som lämnas behandlats med stubbehandlingspreparat.
- Markytan har inte brutits upp i onödan.
- Man har beaktat grupperna med naturvårdsträd, den döda veden, fornlämningarna, viltbuskagen och vattenvården i samband med drivningen.
Naturvården utgör en självklar komponent i drivningsarbetet. Skogsägaren kan själv besluta i vilken grad och på vilket sätt naturvården beaktas. Dessutom ställer skogscertifieringen vissa krav på drivningsresultatet.
Ett tecken på hög drivningskvalitet är att stubbarna har transporterats bort från lagerplatsen inom två år från avverkningen.
Drivningsresultat av energivedsdrivning på en förnyelseyta
- En del av stubbarna och hyggesresterna lämnas kvar.
- Död ved bevaras och enskilda döda träd lämnas också kvar.
- Hyggesrester används vid behov som markförstärkning.
- Körning på ställen med dålig bärighet undviks.
- Ingen stubbrytning utförs där drivningsförhållandena är svåra, såsom branta sluttningar, stenfält, bergbunden mark eller fuktiga svackor.
- Ingen stubbrytning utförs i omedelbar närhet av levande träd och inte heller nära lågor, fornlämningar, naturobjekt, viltbuskage och myrstackar.
- Invid vattendrag lämnas en skyddszon. Dikesrenarna längs fungerande diken lämnas orörda.
- Markytan bryts inte upp i onödan och gropar som uppstår jämnas ut.
- Alla stubbar som är drabbade av rotticka avlägsnas, förutom på skyddszoner vid vattendrag, på naturobjekt eller i närheten av naturvårdsträd.
Kvalitetsuppföljning av iståndsättning av dikessystem
Skogscentralen följer upp kvaliteten på sådan iståndsättningsdikning som har utförts inom ramen för lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Detta görs genom fältgranskningar som baserar sig på ett sampel av samtliga objekt. Den här standardiserade metoden för granskning och bedömning av kvaliteten ger bättre information än tidigare om kvaliteten i planeringen och utförandet av iståndsättningsdikningsprojekt, om hur bra man lyckats beakta vattenvården och om miljökonsekvenserna av iståndsättningsdikningen.
Projektbaserad sampling
Granskningen av projekten baserar sig på ett sampel. Utgångspunkten för samplingen är alla de iståndsättningsdikningsprojekt som färdigställts eller kommer att färdigställas under året.
Bedömningen av projektet baserar sig på provytor. Om projektområdet är litet kan provytan omfatta hela området. Om projektområdet är stort eller består av flera delområden granskas bara en del av projektet.
Syftet med granskningen är att utveckla kvaliteten på de arbeten som är förknippade med iståndsättningsdikning så att både produkten och tjänsten motsvarar uppdragsgivarens förväntningar och så att de krav och bestämmelser som skogs-, miljö- och vattenskyddslagstiftningen och andra avtal ställer, uppfylls.
Yrkeskunskapen hos dem som planerar och utför iståndsättningsdikningar upprätthålls och utvecklas genom kontinuerlig utbildning. Det är också viktigt att de rekommendationer och direktiv som gäller planering och utförande av iståndsättningsdikning hålls ajour. Det material som samlas in under fältgranskningarna utgör ett utmärkt hjälpmedel i det här arbetet. Vid sidan av fältgranskningar, samlas också respons in från planerare och entreprenörer beträffande problem som uppstår i samband med deras arbete så att problemen kan lösas så fort som möjligt.
Ansvarsfördelning och övervakning vid iståndsättning av dikessystem
Den som planerar en iståndsättningsdikning bör utreda vilka miljörisker dikningen kan innebära och planera åtgärder som minimerar de här riskerna. Planeraren ska också ta reda på vilka eventuella specialobjekt som hänför sig till skogslagen, naturskyddslagen och vattenlagen som förekommer på området, vid behov genom att kontakta respektive myndighet. Planeraren ska också i enlighet med vattenlagen och förordningen om vattenhushållning göra en förhandsanmälan om dikningen.
Utgångspunkten är att iståndsättningsdikningen utförs i enlighet med uppgjord plan. Om man avviker från planen kan det bland annat påverka frågan om ansvar vid eventuella skadefall. Om den som utför arbetet konstaterar att det finns goda grunder att avvika från planen, ska uppdragsgivaren kontaktas innan några förändringar görs.
De ändringar som gjorts under arbetets lopp ska antecknas i projektdokumenten.
Det är viktigt att informationen om specialobjekt som hänför sig till skogslagen, naturskyddslagen och vattenlagen förmedlas till den som utför själva arbetet.
Planeraren och den aktör som utför arbetet är ansvariga för de miljöskador och -olägenheter som dikningen kan medföra och som är relaterade till planeringen och dikningsarbetet. I övrigt ligger ansvaret för skador på vattendragen i huvudsak på nyttohavaren eller det dikningsbolag som har grundats för dikningsprojektet.
Säkerställande av skogsflisens kvalitet
Skogsflisens kvalitetskrav bestäms i sista hand av användaren, i allmänhet ett energiverk. Olika anläggningar kan ha olika krav beträffande bränslets sammansättning, storleksfördelningen hos flisbitarna, fukthalt och orenheter.
Betalning enligt energiinnehåll
Kvalitetskraven för skogsflis och de provtagnings- och mätmetoder som används vid kvalitetskontrollen finns beskrivna i VTT:s kvalitetsdirektiv för trädbränslen (VTT-M-07608-13) [Lähdeviite2].
Stora anläggningar kan hantera rätt fuktigt bränsle, men i mindre anläggningar borde fukthalten underskrida 40 %. Värme- och kraftverken betalar för skogsflisen enligt dess energiinnehåll. I färsk ved är fukthalten i medeltal 50-60 %.
Skogsflisens kvalitet
Skogsflisens kvalitet bestäms på basis av flisens egenskaper, bl.a.
- fukthalt
- effektivt värmevärde på förbrukningsplatsen
- energitäthet på förbrukningsplatsen
- levererad energimängd
- lösvolym
- fraktionsfördelningen hos flisbitarna
- mängden barr
Skogsflisens fukthalt
Fuktigheten har en stor betydelse för lönsamheten för flisleverantören. Den som använder flisen betalar i allmänhet för energiinnehållet, dvs. megawattimmar (MWh). Ju fuktigare råvaran är, desto lägre är energiinnehållet och desto mindre intäkter ger flisleveransen.
Fuktig skogsflis orsakar också problem med hanteringen på vintern när den fryser, vilket ökar transportkostnaderna märkbart. Fuktig skogsflis brinner ofullständigt, vilket gör att utsläppen av kolmonoxid, kolväten och partiklar ökar. Man kan påverka fukthalten i skogsflisen och därmed lönsamheten i hela transportkedjan om drivningen, lagringen på hygget, väglagringen, flisningen och fjärrtransporten sköts på rätt sätt.
Orenheter i skogsflisen
Mängden orenheter i form av jord, is, snö och främmande föremål har en betydande inverkan på skogsflisens kvalitet. Orenheter av det här slaget förorsakar problem både vid flisningen och vid bränningen. Det kan uppstå stora förluster på grund av orenheterna, flishuggen kan till exempel gå sönder.
Orenheter kan hamna bland flisen bland annat i griphögarna vid lastningen på hygget. Dessutom kan sten, sand och skräp hamna i vältan under vintern då vägen plogas. Jordmaterial är att problem särskilt vid produktion av stubbkross, eftersom jord lätt följer med när stubbarna bryts och transporteras.
Övriga kvalitetsfaktorer
Skogsflisens kvalitet påverkas också av råvaran. Flis som framställs av kvistade slanor håller vanligen en jämn kvalitet. Om flisen däremot tillverkas av helträd eller grot kan bitstorleken variera och det kan förekomma långa pinnar bland flisen. Målsatt storlek för flisbitarna är i allmänhet 30-40 mm. Om det kommer långa pinnar med i flisen kan de leda till problem i transportörerna vid kraftverket och i andra skeden av hanteringen. Om flisbitarna är för små och det finns för mycket fina partiklar kan springorna i värmepannans roster täppas till.
De kemiska egenskaperna, bl.a. klorhalten, inverkar också den på skogsflisens kvalitet. Klor orsakar nedsmutsning och korrosion i värmeverkens överhettare. Man kan förhindra korrosion genom att använda bränslen som innehåller svavel, såsom torv, tillsammans med skogsflisen.
Klorhalten är störst i barr. Därför rekommenderas att hyggesresterna först torkas på förnyelseytan så att en stor del av barren torkar och faller redan där. Det här är till fördel också med tanke på markens näringshushållning. Under torra förhållanden på sommaren faller granbarren vanligen av inom en månad av lagring på hygget. Tallbarr faller inte av lika lätt, vilket innebär att tallarna måste kvistas om man vill slippa barren.
Sätt att säkra fliskvaliteten
För att skogsflisen ska fungera bra som bränsle, ordna drivningen och lagringen vid väg så att:
- kvistningen av slanorna har gjorts på det sätt som kvalitetskraven på flisen förutsätter
- gröna barr och blad inte hamnar bland energiveden
- det inte finns orenheter såsom jord bland energiveden. Detta är särskilt viktigt vid drivning av stubbar
- energiveden torkar så snabbt som möjligt och hålls torr också vid väglagret
- torr energived inte lagras längre än nödvändigt
- vältorna är tillräckligt stora så att ytan som blir våt av nederbörd är så liten som möjligt, relativt sett
- snö inte hamnar i vältan i samband med snöplogning.
För att få så hög kvalitet på flisen som möjligt är det också viktigt att flishuggen och särskilt dess bett är i gott skick.