Skogsvårdens särdrag i norra Finland

Till särdragen i norra Finland hör att ståndorterna i medeltal är kargare. Det här är speciellt framträdande i nordligaste Lappland. Andelen lund och lundartad mo är till exempel bara 2,7 % i norra Finland, medan motsvarande siffra i södra Finland är tio gånger större, 27,5 % [Lähdeviite1]. I sydvästra Lappland finns det ändå lokalt gott om brunmossar och lundar på grund av den höga kalkhalten i marken[Lähdeviite2].

Ungefär hälften av jordtäcket i Lappland består av morän, morän är med andra ord den vanligaste mineraljordarten. En tredjedel av jordtäcket består av organiska jordarter, närmast torv[Lähdeviite3]. Moränjordarna innehåller bara en liten mängd lera och andra finkorniga partiklar, vilket betyder att de leder vatten förhållandevis bra och lämpar sig därför som ståndorter för tall.

Tallen vanligast

I norra Finlands används mest tall i virkesproduktionen. Om ståndorten tillåter, kan man sträva till att skapa ett inslag av andra trädslag. Glasbjörk klarar sig till exempel relativt bra som blandträd i tallbestånd på torvmark. Odling av björk lyckas vanligtvis inte på renskötselområdet i norra Finland utan att gärda in beståndet

[Lähdeviite4].  Renarna försämrar också den naturliga förnyelsen av björk[Lähdeviite5]. Det stränga klimatet gör att andra, alternativa trädslag inte har förutsättningar att klara sig i norra Finland.

Enligt prognoserna kommer den uppvärmning som klimatförändringen orsakar att bli kraftigare i norra Finland än i södra Finland. Också nederbörden väntas öka mer i norra Finland. De hårda vindarna ser generellt ut att minska något under vintern, och i norra Finland också under våren.[Lähdeviite6]

Tillväxten hos speciellt tall, men också hos björk, förutspås öka på lång sikt i norra Finland (prognosen fram till år 2070). Granen verkar också få en bättre tillväxt. Rent allmänt ser det ut som om den ökade tillväxt som klimatförändringen för med sig blir kraftigare i landets norra delar [Lähdeviite6] än i söder.

Vi kan vänta oss att det blir vanligare med goda fröår i norra delen av landet i takt med att uppvärmningen framskrider. Temperaturen är den viktigaste faktorn också med tanke på frömognaden [Lähdeviite7]. Förutsättningarna för naturlig förnyelse blir alltså bättre.

Vid höstsådd i norra Finland ökar risken för att fröet gror redan på hösten eller fryser under vintern. Därför är det viktigt att utföra höstsådder så sent på hösten som möjligt. Om snötäcket minskar kan detta leda till så kallad eftergroning vilket betyder att en del av fröna gror först under nästa växtsäsong.[Lähdeviite8] 

Läs mer här: Finlands skogar i ett föränderligt klimat.(extern länk)(extern länk)

Granbarkborren drar nytta av de högre temperaturerna vilken kan göra att det blir allmännare med angrepp av granbarkborre(extern länk) också i norra Finland. Riskområdet för granens, men också för tallens rotticka(extern länk) breder också ut sig norrut.

Snöskadorna(extern länk) förväntas öka kraftigt i norra Finland[Lähdeviite9][Lähdeviite6]. Den större snöbelastningen ser ut att främst orsakas av den ökade mängden blötsnö.

De områden som är värst drabbade av törskate(extern länk) finns just i norra Finland [Lähdeviite10]. Skador på fjällbjörkskogen orsakade av frostfjäril och björkfrostmätare hotar att sprida sig över större områden än tidigare. Röd tallstekel, som livnär sig på tallbarr och kan orsaka allvarliga skador på tall, kan bli vanligare i östra och norra Finland som en följd av klimatförändringen [Lähdeviite6].

Du kan bekanta dej närmare med olika skogsskador i det här avsnittet av skogsvårdsrekommendationerna: Skogsskador och skogens hälsa(extern länk)

Läs mer här: Skogsvård på höglänta marker, skogar i höjdlägen och skyddsskogsområdet(extern länk).