Råd till skogsägare som bekantar sig med skogsvård

Skogsvården består av skogsägarens åtgärder för att utveckla skogen i den riktning hon eller han vill.  

Utvecklandet av skogen kan planeras på många nivåer : genom enstaka, begränsade åtgärder på skogsfastigheten, på hela fastigheten eller för hela skogsegendomen, som består av många fastigheter.

Det finns en stor mängd åtgärder och alternativ och till dem hör både skogsvårdsåtgärder och avverkningar. Det finns också många sätt att hantera vården och skyddet av skogsnaturen.

Din skog utvecklas ständigt, både som ett resultat av skötseln och oberoende av människan inverkan. Du kan fördjupa dig i skogsvården i lugn och ro. Under loppet av ett år hinner inget oåterkalleligt hända. Å andra sidan kan man sätta igång genast. Skogsvård är långsiktig verksamhet.   

Skog är en typ av egendom som ger många möjligheter, och varje skogsägare värdesätter olika saker i skogen. Skogarna och förhållandena i dem skiljer sig också mycket från varandra. 

Det lönar sig att börja med att bekanta sig med skogen, och också fundera igenom sina egna värderingar och mål. Om du vill börja med skogsvårdsarbeten och avverkningar kort efter att ha blivit skogsägare, finns det ett brett utbud rådgivnings- och andra tjänster för att hjälpa dig att gå vidare.

Ändamålet med rekommendationerna för skogsvård är att hjälpa skogsägaren att förverkliga en skogsvård som sker enligt de egna värderingarna och målen. 

Rekommendationerna stöder sig på forskningsresultat och praktiska erfarenheter av hållbar skogsvård. De presesenterar väl grundade alternativ, av vilka du kan välja sådana som passar dig bäst. Att följa rekommendatioerna är frivilligt, men givande. 

Innehållet i rekommendationerna för skogsvård riktar sig till skogsägare, yrkesverksamma och studerande. Innehållet är därför digert. Svårighetgraden varierar från grundläggande till krävande. Bekanta dig med innehållet i etapper och koncentrera dig på ämnen som är speciellt aktuella för dig.  

Rekommendationerna för skogsvård är en kostnadsfri tjänst som jord- och skogsbruksministeriet erbjuder. De utarbetas av en bred grupp bestående av forskare inom skogs-, miljö- och klimatfrågor samt av dem som använder sig av rekommendationerna, såsom skogsägarna. Tapio koordinerar arbetet. 

Att behärska rekommendationerna för skogsvård är en del av skogsexpertens grundlåggande färdigheter. Du får därför råd som baserar sig på rekommendationerna då du använder dig av olika tjänster inom skogsbruket. 

Som skogsägare kan du välja ditt eget sätt att vårda och använda skogen. Du är också berättigad till olika stöd, med vilka staten stöder hållbart skogsbruk, naturvård och naturskydd.  

Staten begränsar behandlingen av skog genom att ställa krav på att trygga naturens mångfald och värna om rena vattendrag enligt skogslagen, naturvårdslagen och vattenlagen.   

Skogens tillväxt måste du säkerställa genom att se till att ett nytt trädbestånd uppkommer om du gör förnyelseavverkningar. I beståndsvårdande avverkningar – såsom gallringsavverkningar – skall man lämna minst en sådan mängd utvecklingsdugliga träd som lagen förutsätter. Vid avverkningar skall man göra en anmälan om användning av skog i förväg till skogscentralen. 

Lagen om skogsskador kan förutsätta åtgärder till exempel efter en stormskada i skogen. Målet är att förhindra att skadorna sprider sig, bland annat på grund av insekter.  

Skötseln av skogarna regleras också genom fornminneslagen, som innebär en skyldighet att bevara fasta fornminnen, såsom tjärdalar. Statens och kommunernas beslut om markanvändning, t.ex. inom samhällsplaneringen, kan begränsa åtgärderna i skogen. 

Minimikraven på ansvarsfull skötsel av skogen påverkas av skogscertifieringen, som är frivillig för skogsägaren  – PEFC och/eller FSC. Avsikten med certifikaten är att visa den som köper träbaserade produkter att råvaran härstammar från en ansvarsfullt skött skog. Mer än 90 % av Finlands skog är certifierad. Virkesköparna föredrar certifierad skog.   

Rekommendationerna för skogsvård ger dig information om hur lagarna och skogscertifikatet skall tas i beaktande vid skötsel- och avverkningsarbeten i skogen. Du får också uppgifter om de statliga stöd som finns tillgängliga. 

• På sidan Äga och använda skog(extern länk) finns uppgifter om skogsägarens rättigheter, skyldigheter, arrangemang kring skogsägande och skogsbeskattning. 

Det är lättare att sköta ärenden med skogsexperten då du har definierat vad som är viktigt för dig. En diskussion om mål på kort och lång sikt är till nytta också då man sköter samägd skog, till exempel när det är fråga om ett dödsbo.   

Skogen erbjuder mångsidigt med nyttigheter åt sin ägare. Då du sköter din skogsegendom på ett hållbart sätt, kan du åtnjuta ekonomisk avkastning, värna om naturens mångfald, bromsa klimatförändringen och använda din egen skog för rekreation. Ofta kan man eftersträva många typer av nytta i en och samma skog, men du blir också tvungen att göra olika prioriteringar. Förutsättningarna i skogen bestämmer hur man kan utveckla den och använda den under den tid man äger den.    

Dina mål för skötsel och användning av skogen kan vara olika i olika delar av skogen. Målen kan också ändra om livssituationen ändrar. Till exempel i skog i närheten av en fritidsstuga kan målet vara rekreation, längre borta virkesproduktion och vid ett fint naturobjekt kan målet vara skydd. Valet är ditt.

Rekommendationerna för skogsvård stöder dig också i det här skedet:  

• Hållbart skogsbruk(extern länk)  
• Skogsägarens prioriteringar vid skötseln av en skogsfastighet(extern länk)

Om möjligt, gör en promenad i din skog. Du får den bästa uppfattningen om skogen och fastighetens gränser om du har en karta eller en lämplg kartapplikation som hjälp.

Du kan ta hjälp av en skogsexpert under terrängbesöket. Då kan ni tillsammans uppskatta vilka möjligheter som finns att sköta och vårda skogen. I slutet av den här artikeln finns förslag på frågor som du kan behandla tillsammans med skogsexperten. 

• En karta över din skog, grundläggande uppgifter och förslag till åtgärder hittar du i nättjänsten MinSKog.fi, som upprätthålls av Finlands skogscentral. Se närmare: MinSkog.fi(extern länk)

Vad betyder skötsel- och avverkningsförslagen i din skog? 

De skötsel- och avverkningsförslag som finns i MinSkog.fi gäller ekonomiskog och är allmänna till sin karaktär. De baserar sig på skogsdata och rekommendationerna för skogsvård. Finlands skogscentral har samlat in skogsdata från din fastighet från flera olika datakällor. Det finns en viss osäkerhet i uppgifterna, varför till exempel utförandet av avverkningar inte kan grunda sig enbart på dem. 

Vissa förslag i MinSkog.fi är brådskande, dvs man rekommenderar att arbetena utförs inom ett par år. Andra förslag sträcker sig längre framåt i tiden. Förslagen som gäller anläggande av nytt trädbestånd och skötsel av plantbestånd och ung skog är de exaktaste vad gäller tidpunkten.  

De föreslagna beståndsvårdande avverkningarna, såsom första gallringar, syftar till att förbättra livskraften hos det kvarvarande beståndet och till att de kvarvarande träden snabbare utvecklas till stockstammar. Ett förslag till kalavverkning innebär att trädbeståndet på objektet i ekonomiskt avseende är moget för en slutavverkning. Du kan fritt välja tidpunkten. Det finns inget som förpliktigar dig att göra avverkningar. 

Rekommendationerna för skogsvård erbjuder dig beslutsstöd för skogsvårdsarbeten och avverkningar. De berättar också om andra åtgärder som du kan använda dig av för att främja skogens produktivitet, mångfald och hållbara användning.
Bekanta dig med dessa: 

•  Artikelsamlingen Skogsvårdens åtgärder(extern länk):
  • Mellanbladet Beskrivning innehåller uppgifter om varför den ifrågavarande åtgärden utförs, om det är viktigt att utföra den exakt vid rätt tidpunkt, samt vilken nytta och vilka risker den innebär. Med hjälp av informationen på mellanbladet kan du besluta om att påbörja arbetet.
  • Mellanbladet Stöd för beslut samlar information, som hjälper dig bedöma hur en åtgärd borde utföras så att den motsvarar dina mål. Du kan jämföra synpunkter på hur åtgärden inverkar på ekonomin, naturen, rekreationsbruket och bromsandet av klimatförändringen.
  • Mellanbladet Utförande innehåller kompletterande information om hur man planerar och utför åtgärden.
• Artikelsamlingen Luontokohteiden turvaaminen(extern länk) berättar om vilka naturobjekt som i allmänhet har en särskilt värdefull eller sårbar skog. Om du har objekt av det här slaget, t.ex. lund eller småvatten, hittar du råd om skötsel av objektet och om stärkande av naturvärdena.   
• Grunder i skogsvård innehåller t.ex. Skogens utvecklingsklasser(extern länk)
• Ordlistan för rekommendationer för skogsbruk(extern länk) hjälper med att förstå innebörden i termerna.   

Det finns två huvudmetoder för skogsvård att välja mellan. Du kan också använda olika metoder i olika delar av skogen. 

• I beståndsvård trädskiktvis finns det klara utvecklingsskeden i beståndet, till exempel plantskog och grövre gallringsskog, dvs beståndet är likåldrigt. Beståndsvården och gallringen görs med slutavverkningen som mål. Det nya beståndet åstadkommer man genom att plantera plantor, så frön eller genom att låta naturen sköta plantsättningen, varvid man talar om naturlig förnyelse. Man kan använda sig av förädlade frön och plantor, vilket ger upphov till träd som växer klart snabbare än träd som uppkommit av naturfrö.
• I kontinuerlig beståndsvård gör man inga förnyelseavverkningar, utan skogen består av en varierande mängd olikåldriga och olika stora träd. Typiska avverkningssätt är plockhuggning och luckhuggning. Förnyelsen baserar sig på plantor som uppkommer av fröproduktion från det befintliga beståndet.  

Det lönar sig att välja skogsvårdsmetoden då du har bestämt dina egna mål och då det vet vilka möjligheter din skog erbjuder på kort sikt. Att byta skogsvårdsmetod kan i vissa fall vara lätt, men i andra fall kan det ta tiotals år beroende på förutsättningarna i skogen. Båda metoderna ger dig möjlighet att sträva till ekonomisk lönsamhet, bra naturvård eller andra mål som du har ställt upp för dig. 

Rekommendationerna för skogsvård  erbjuder dig stöd för det här skedet: 

• Grunder i skogsvård, korta beskrivningar av skötsel- och avverkningssätt i skogen(extern länk)
• Avverkningar för kontinuerlig beståndsvård(extern länk) Två artiklar: hur man riktar in sig på kontinuerlig beståndsvård och vad det innebär för en typ av skogsvård. Båda artiklarna har samma innehåll på fliken Stöd för beslut.

Vad betyder de ofta upprepade fraserna inom skogsvården? 

Rätt träd på rätt plats. Innebär att det trädslag som skall drivas upp och växtplatsen skall passa bra ihop, som till exempel tall på karg mo. Då växer beståndet bra, binder kol och producerar virke av hög kvalitet. Man kan låta flera trädslag växa i skogen, vilket leder till att skogen livskraft stärks i sin helhet. Granen kommer att ta skada av klimatförändringen och torkan som den innebär. Det är skäl att tänka långt in i framtiden på var man satsar på gran.   

Rekommendationer för skogsvård:

• Val av trädslag och förnyelsemetod(extern länk)

Utför skötselåtgärderna vid rätt tidpunkt och planenligt. Här hänvisar man speciellt till att skog förändras snabbt då den är ung och du har då möjligheter att styra dess utveckling åt det håll du vill genom åtgärder vid rätt tidpunkt. Träd i en skött plantskog har gott om plats, vilket förbättrar skogens produktion 

Skogsägaren besluter. God skogsvård är planenlig och skogsägaren besluter om åtgärderna inom ramen för lagarna och andra begränsningar. Ofta har virkesköparna eller företag som erbjuder skogstjänster också egna kvalitetskriterier som de vill följa.  

Du behöver inte fundera på besluten ensam. Experter på skogs- och naturvård ger dig information och råd och det finns olika informationskällor att tillgå. Delta i möten och utbildningstillfällen och hämta självständigt in mera information. 

Det finns fyra centrala synpunkter på ett lönsamt skogsbruk: inkomsterna, utgifterna, mål för avkastning på investerat kapital och hantering av risker för skogsskador. Ytterligare ett viktigt nyckeltal är skogsfastighetens totala värde. Hanteringen av ekonomin innefattar också skogsbeskattningen.   

Inkomstkällor: Den mest betydande inkomstkällan från skogen är virkesförsäljning. Virket prissätts enligt sortiment, dvs enligt trädslag, kvalitet och dimensioner som energived, massaved och timmer. Du kan bekanta dig med aktuell prisuppföljning på nätet. Andra inkomstkällor för skogsägaren kan vara till exempel hyresinkomster, jaktavgifter eller naturprodukter, där allemansrätten inte omfattar insamlingen. Det finns också möjligheter för utveckling av handel med naturvärden, kolbindning och användning av mark för energiproduktion. 

Utgifter: Kostnaderna för anläggande av ett nytt trädbestånd och för beståndsvården inverkar mest på utgifterna inom skogsbruket. Den billigaste metoden är inte nödvändigtvis den bästa, eftersom lönsamheten alltid skall avvägas som en helhet och med beaktande av riskerna.    

Du kan utföra skogsvårdsarbeten också själv med beaktande av ditt kunnande, din tidsanvändning och ditt intresse. Till exempel plantering och vård av plantskog är skogsvårdsarbeten som är lätta att lära sig. Ta dock i beaktande att det speciellt i ung skog är viktigt att utföra åtgärderna vid rätt tidpunkt. Det är fördelaktigare att säkra skogsvården genom köptjänster jämfört med att skjuta upp dem.   

Det är skäl att komma ihåg att dra nytta av möjligheterna till statligt finansieringsstöd vid utförandet av skogsvårdsåtgärder.  

Avkastningskrav: Du kan bestämma ditt avkastningskrav på det kapital som är placerat i skogen, dvs du bestämmer hur mycket skogen skall avkasta i förhållande till sitt totalvärde. När det finns mycket säljbart virke i skogen, binder detta kapital varvid avkastningsprocenten samtidigt sjunker. 

Exempel: vid gallring i grövre skog kan du välja en avkastningsförväntan för arbetet. Grundmallen för gallring baserar sig på ett avkastningskrav på 3 %, men om du vill hålla skogen tätare, t.ex. av orsaker som har med klimatet att göra, kan du välja en räntesats på 1,5 %. Om det är viktigt för dig att få en högre avkastning på kapitalet, kan du eftersträva en ränta på 5 %. En alltför kraftig gallring minskar dock virkesproduktionen, eftersom en betydande del av markens tillväxtpotential inte utnyttjas.   

Hantering av skogsskaderisker innebär att du försöker hålla skogen så livskraftig och motståndskraftig mot olika naturliga störningar som möjligt. Du kan försäkra din skog mot större skador. Mindre störningar och rötangrepp är en del av den naturliga utvecklingen i skogen och att godkänna dem hör till en god ekonomi.  

Rekommendationerna för skogsvård hjälper på bred front med ett produktivt skogsbruk. Bekanta dig med dessa 

• Skogsbrukets lönsamhet, speciellt avsnittet Förbättra skogsbrukets lönsamhet(extern länk)
• Riskhantering i skogsvården(extern länk)
• Vid beskrvningen av varje åtgärd inom skogsbruket tas ekonomiska synpunkter upp på mellanbladen Beskrivning och Stöd för beslut. 

I alla typer av skog kan man upprätthålla och förbättra naturens mångfald. Medlen varierar från skydd till skötselåtgärder som gagnar naturen och diversifierande av trädslagssamansättningen i ekonomiskogar   

När man inverkar på naturen med olika åtgärder kan man justera omfattningen av åtgärdens inverkan. Du kan till exempel lämna olika stora skyddszoner eller lämna högstubbar vid avverkningar. Då du gör ett avtal om virkesaffär eller skogsvårdstjänster kan du diskutera olika alternativ för utförande av arbetet, och till exempel skillnader i arbete som utförs på vintern eller på sommaren.  

Rekommendationerna för skogsvård erbjuder stöd för det här skedet: 

• Hållbart skogsbruk Naturvård i ekonomiskog och tryggandet av mångfalden vid beståndsbehandling(extern länk)  
• Naturobjekt och värnande av arter i skogen(extern länk)  
• Tryggande av vattnen och vattenmiljön(extern länk)
• Kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsmetod(extern länk), mellanbladet Stöd för beslut
• Skogsskydd(extern länk)
• Vid beskrivning av varje åtgärd inom skogsvården berättar man på mellanbladet Stöd för beslut vilken inverkan är på naturen, dvs naturens mångfald och vattenkvaliteten. Det finns också information om vilken inverkan är på möjligheterna till rekreationsbruk. 

Klimatsmart skogsvård innebär att du tar i beaktande de postitiva och de negativa konsekvenserna av klimatförändringen, vad gäller skogen och idkandet av skogsbruk. Det kallas anpassning till klimatförändringen. De plantor som vi planterar nu är 2080-talets skog och Finlands klimat kommer då att vara annorlunda än nu.

Vad gäller bromsandet av klimatförändringen kan du inom ramen för skogsvården sträva till att lagra kol i virke av hög kvalitet. Detta virke kan användas för att tillverka produkter som ersätter produkter av fossila råvaror. Du kan också binda och lagra kol i trädbeståndet och marken. För det mesta söker man en balans mellan dessa.

Rekommendationerna för skogsvård erbjuder stöd för det här skedet: 

• Hålbart skogsbruk, avsnitten Det klimatsmarta skogsbruket som en del av ett hållbart skogsbruk(extern länk), Finlands skogar i ett föränderligt klimat(extern länk), och Skogsvård och bromsning av klimatförändringen(extern länk)
• Grunder i skogsvård, avsnittet Kolets kretslopp i ekosystem och träprodukter(extern länk)
• Skogsägarens prioriteringar vid skötseln av en skogsfastighet, avsnitten Bromsning av klimatförändringen som prioritet vid skötseln en skogsfastighet(extern länk) och Anpassning till klimatförändringen(extern länk)
• Särdrag i vården av torvmarksskogar,  Vård av torvmarksskogar med tanke på vattenvård, naturvård och klimat(extern länk)
• Skogsskador och skogens hälsa(extern länk)
• I artiklarna om skogsvårdens åtgärder(extern länk) beskriver man på fliken Stöd för beslut hur åtgärden inverkar på bromsandet av klimatförändringen. På fliken Utförande  hittar man ofta också information om hur man vid planerandet av åtgärden kan ta i beaktande anpassningen till klimatförändringen. 

En skogsbruksplan är en plan, gjord för att hjälpa skogsägaren, över de åtgärder som skall göras i skogen. Planen görs i allmänhet för de kommande 10 åren, men tidsperioden kan också vara längre. Planen görs upp så, att helheten av de planerade åtgärderna styr skogsfastigheten i en viss riktning. Planen kan uppdateras med jämna mellanrum eller man kan hålla den aktuell fortlöpande.

• Planen innehåller grunduppgifter om skogen och dess behandlingsenheter, det vill säga beståndsfigurer. Grunduppgifterna beskriver trädbeståndet och marken. Skogsbruksplanen anger användningsändamålet för de olika figurerna, skötsel- och avverkningsförslag och när dessa föreslås utföras.
• Skogsbruksplanen kan vara en skriftlig dokumentation, men allt oftare hanterar man och upprätthåller man den elektroniskt.  

Om du har tillgång till tidigare skogsbruksplaner över din fastigher kan du genom att studera dem bättre förstå skogens nuvarande tillstånd och historia. Vill du sköta skogen från samma utgångspunkt som tidigare generationer eller har du andra mål i tankarna? 

Du kan se data om din egen skog och allmänna åtgärdsförslag i MinSKog.fi. Här är det dock inte fråga om en egentlig skogsbruksplan.  

Du kan, om du så vill, beställa en skogsbruksplan som görs upp enligt dina mål av en skogsexpert. Åtgärderna planeras i allmänhet så att man föreslår bästa praxis, som beskrivs i rekommendationerna för skogsvård. Berätta för planeraren vad du uppskattar mest i din skog och vad du önskar dig av den i framtiden. Detta hjälper skogsexperten att sammanjämka skogens biologiska möjligheter och dina mål.  

Det är alltid bra att börja diskussionen med en skogsexpert med att berätta vad du uppskattar i din skog och så väl som möjligt beskriva vad du eftersträvar med den. Då kan skogsexperten bättre bedöma hur skogen kan utvecklas och hur en aktuell åtgärd kan utföras utgående från situationen i skogen. Annars kan mängden alternativ vara rentav onödigt stor. Du kan också berätta hur du själv upplever nivån på dina kunskaper om skogen. Skogsexperten kan då anpassa kommunikationen mellan er så att den passar dig.   

Här följer några idéer om frågor, som du kan ställa skogsexperten om du är i ett första skede, där du bekanter dig närmare med skogsvård.  

• Hurdan är min skog med tanke på virkesproduktion?
• Vilka av mina objekt är mest värdefulla ur naturens synpunkt?
• Vilka åtgärder är brådskande med tanke på att förbättra livskraften i min skog?   
• Finns det inom regionen speciella risker för skogsskador, som jag borde ta i beaktande?
• Vilka objekt kan ge mig avverkningsintäkter under de kommande 10 åren?
• Med vilka medel kan jag främja naturens mångfald?
• Vad borde jag ta i beaktande, om jag vill delta i bromsandet av klimatförändring med hjälp av denna skog? Du kan skilt fråga till exempel hur skogen bäst kunde producera virke av hög kvalitet för att ersätta fossilbaserade produkter eller hur du kunde lagra kol i skogen så bra som möjligt. Om du har skog som växer på torvmark är denna fråga viktig. Torvmarksskogens kolförråd finns i marken, inte i trädbeståndet. 

• MinSkog.fi(extern länk). Information om din skog och en funktion för att söka tjänster som erbjuds inom skogsbruket. Du kan också be företagare som erbjuder tjänster kontakta dig.
• Finlands skogscentral, information om statsstöd för skogs- och naturvårdsarbeten, skogsvägar och skydd av skog för viss tid: Metka-stöd(extern länk)
• Skogscentralen erbjuder också utbildning och nätkurser åt skogsägare. Dessa baserar sig på rekommendationerna för skogsvård. Skogscentralens skolningsutbud: MinSkog-kurser(extern länk). 

Det finns en stort antal företag som erbjuder tjänster och det finns många virkesköpare på skogsbranschen. Med dem kan du vara i kontakt i olika skeden av ditt skogsägande när det gäller skogvårdsarbeten och virkeshandel. Börja med något ärende, och du får hjälp att ta dig framåt. Tjänster som erbjuds är bland annat:  

• Skogsbrukspkanering. I avdelningen Ärenden i MinSKog.fi finns uppgifter om skogsexperter som gör upp skogsbruksplaner. Sökord på nätet: skogsbruksplan.
• Skogsvårdstjänster från markberedning till första gallring. Se sökfunktionen för tjänster i MinSkog.fi.
• Virkeshandel. Du kan göra affär direkt med köparen eller använda dig av förmedlingstjänster, som till exempel den lokala skogsvårdsföreningens tjänster. Sökord på nätet: virkeshandel.
• Informationstjänster, såsom tidskrifter inom skogsbranschen  –  och givetvis rekommendationerna för skogsvård.
• Försäkringstjänster. Sökord på nätet: skogsförsäkring.
• Skolningarm kurser och webbinarier. Sökord på nätet: skogsägarutbildning.  

Tapio koordinerar arbetet med rekommendationerna för skogsvård och informerar om dem med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet. Läs närmare: Ofta ställda frågor om rekommendationerna för skogsvård(extern länk). 

Aktuellt om rekommendationerna för skogsvård, såsom kommande webbinarier, kan du få information om till den egen e-post genom att beställa Tapios nyhetsbrev (extern länk)(bara på finska, kryssa för "Metsänhoidon suositukset").

Du hittar rekommedationerna för skogsvård också på sociala media, oftast på finska: Facebook(extern länk), Instagram(extern länk), YouTube(extern länk). Hashtag i allmänhet #MetsänhoidonSuositukset. 

Senast uppdaterad: 18.2.2025