Gå direkt till innehållet
  • Suomeksi
  • På svenska
Alfabetiskt indexOrdlista för rekommendationer för skogsbrukSkogsvårdens åtgärderSkötsel av en skogsfastighet
Bläddra

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Visar 81 – 90 / 166 resultat
  • Kvalitetsuppföljning i skogs- och naturvården

    Utförande

    “För att rädda granarna måste en första gallring nu utföras tidigare en rekommenderat, och björken går då till energived. Följden är att beståndet ger en klart lägre avkastning. Bild: © Pentti Väisänen.”

    Mer om ämnet bland åtgärderna:

    • Kvalitetsstyrning inom skogsvård
  • Kontinuerlig beståndsvård på ståndorter med torvjord

    Utförande

    “Nästa gallring utförs om cirka 15 år och då är det i första hand större träd som avverkas. Bild: © Kalle Vanhatalo.”

    Mer om ämnet bland åtgärderna:

    • Skogsförnyelse och skötselåtgärder vid kontinuerlig beståndsvård
  • Rekommendationer för att lämna naturvårdsträd, arbetsslagsvis

    Utförande

    “Gallring och förnyelseavverkning Vid beståndsvårdande avverkningar ska naturvårdsträden gärna lämnas i grupp. Grupperna kan märkas ut i terrängen genom att tillverka högstubbar eller genom att gallra kraftigare än vanligt runt gruppen.”

    Mer om ämnet bland åtgärderna:

    • Naturvårdsträd
  • Skogscertifieringssystemens krav beträffande beaktandet av torvmarksmiljöer

    Utförande

    “Kärrskog kan skötas genom gallring och plockhuggning så länge de viktigaste särdragen bevaras. På odikade brunmossmyrar och örtrika starrmyrar utgör den mosaikartade mikrotopografin med tuvor och höljor och den näringsrika marken de viktigaste särdragen.”

    Mer om ämnet bland åtgärderna:

    • Torvmarker
  • Skogens struktur: kronskikt och vegetationsskikt

    Information

    “Till exempel kan ett mål med en gallring vara att avlägsna träd som tillhör ett av kronskikten. Träden kan också klassificeras enligt en grövre indelning, dvs. enligt trädskikt. Härvid hör träden antingen till det övre skiktet, till det härskande trädskiktet eller till underbeståndet.”

    Läs mer om: Skogens struktur: kronskikt och vegetationsskikt
  • Kontinuerlig beståndsvård i grandominerade bestånd

    Utförande

    “Plantorna behöver utrymme Unga granar i gott skick börjar i allmänhet växa bra efter en gallring då de fått mer växtutrymme. I täta granbestånd försämras återhämtningsförmågan hos granunderväxten efterhandValkonen, S., Lappalainen, S., Lähde, E., Laiho, O. & Saksa, T. 2017.”

    Mer om ämnet bland åtgärderna:

    • Kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsmetod
  • Kvalitetsstyrning inom skogsvård

    Åtgärd

    “Relaskopet är ett bra hjälpmedel för att uppskatta gallringsbehovet hos ett grövre bestånd eller mängden virke efter gallring. Härvid kontrollerar man att mängderna motsvarar gallringsmallarna i rekomendationerna för skogsvård eller annan överenskommen täthet.”

    Läs mer om: Kvalitetsstyrning inom skogsvård
  • Bekämpning av barkborrar

    Utförande

    “Granar kan försvagas av torka eller, mer tillfälligt, av en nyligen utförd gallring. Större dubbelögad bastborre förekommer på gran, sällan på tall. Populationen växer ofta i samband med granbarkborreangrepp. Den här skalbaggen trivs i försvagade, stående träd och i vindfällen i hela landet.”

    Mer om ämnet bland åtgärderna:

    • Bekämpning av svampsjukdomar, insekter och andra biotiska skadegörare
  • Kontinuerlig beståndsvård och den biologiska mångfalden

    Stöd för beslut

    “Nyttan av kontinuerlig beståndsvård med tanke på vattenmiljön Vid avverkning på mineraljordar är effekterna av kontinuerlig beståndsvård på vattendragen i regel mindre än vid kalavverkning och kan i det här hänseendet närmast jämföras med effekterna av gallring.”

    Mer om ämnet bland åtgärderna:

    • Kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsmetod
    • Skogsförnyelse och skötselåtgärder vid kontinuerlig beståndsvård
  • Främjande av strukturdrag viktiga för mångfalden - Ekonomin

    Stöd för beslut

    “Kostnaden för att lämna en typisk högstubbe vid förstagallring är under en euro och vid senare gallringar i allmänhet 1–3 euro per högstubbe. Om trädets krona tas tillvara är kostnadseffekten något mindre.”

    Mer om ämnet bland åtgärderna:

    • Död ved
    • Konstgjorda högstubbar
    • Lövinslag
    • Naturvårdsträd
    • Viltbuskage
FöregåendeFöljande
  1. 1
  2. ...
  3. 8
  4. 9
  5. 10
  6. ...
  7. 17

Sökning och meny

  • Suomeksi
  • På svenska

Alfabetiskt index

Ordlista för rekommendationer för skogsbruk

  • Rekommendationer för skogsvård
  • Tillgänglighetspolicy
  • Användarvillkor
  • Cookiepolicy
  • Integritetspolicy
  • Ta kontakt(extern länk)