# Förberedelser för överhållning i samband med gallringsavverkning

Förlängning av omloppstid lämpar sig för skötta och friska bestånd av barrträd. Om avsikten är att förlänga omloppstiden, är det skäl att ta detta i beaktande redan börjande från första gallring. Härvid kan man använda sig av gallringsmallar för förlängd omloppstid, som utvecklats för det här ändamålet. Man kan också förlänga omloppstiden till exempel genom att göra en senare gallring i form av en höggallring.En lägre gallringsstyrka flyttar fram förnyelseavverkningen eftersom beståndets diametertillväxt blir långsammare. En måttlig förlängning av omloppstiden med 5–15 år förutsätter inte ökning av antalet gallringar. Beståndstätheter som överskrider gallringsmallarnas rekommenderas inte på grund av försämring av konditionen i kronorna och ökad risk för skogsskador. Vid långa omloppstider som förlängts med mer än 20 år behövs i allmänhet fler gallringar än vanligt före förnyelseavverkning för att undvika överslutenhet och en tillbakagång av tillväxten.

Förlängning av beståndets omloppstid (överhållning)

Förberedelser för överhållning i samband med gallringsavverkning

Text Det är möjligt att få stöd för vård av ungskog om stödvillkoren uppfylls. Mer information och stödmöjligheter kan bl.a. fås av Finlands skogscentral. Vid röjning av plantskog gynnas de plantor som växer bäst och är av hög kvalitet. Bild: © Pertti Harstela / Vastavalo.

Vård av ungskog innefattar röjning och gallring i plantskog och ungskog samt stamkvistning av träd av god kvalitet. På vissa ungskogsobjekt kan också energivedsdrivning utgöra ett alternativ.

Det är möjligt att få stöd för vård av ungskog om stödvillkoren uppfylls. Mer information och stödmöjligheter kan bl.a. fås av Finlands skogscentral.

Vård av ungskog

Text Den övre höjden kan mätas genom att lägga ut provytor med en radie på 5,64 meter och på varje provyta mäta det grövsta trädets höjd. Den övre höjden används i gallringsmallarna tillsammans med grundytan.

Medelhöjden (m) hos de hundra högsta träden per hektar benämns övre höjd. Den övre höjden är ett mått för att bedöma behov av gallring och utvecklingsduglighet.

Den övre höjden kan mätas genom att lägga ut provytor med en radie på 5,64 meter och på varje provyta mäta det grövsta trädets höjd. Den övre höjden används i gallringsmallarna tillsammans med grundytan.

Övre höjd

Medelhöjden (m) hos de hundra högsta träden per hektar benämns övre höjd. Den övre höjden är ett mått för att bedöma behov av gallring och utvecklingsduglighet. 

Förekomsten av snöskador, deras inverkan på skogsbruket samt troliga förändringar orsakade av klimatförändringen Om man ser till arealen, är snöskadorna de mest betydelsefulla abiotiska skogsskadorna i Finland. Det har uppkommit betydande snöskador Finland med ca 3-17 års mellanrum Solantie R. 1994. Effect of weather and climatological background on snow damage of forests in Southern Finland in November 1991. Silva Fennica 28: 203–211.. Den största skaderisken finns i överslutna, unga bestånd där tung, våt snö och underkylt regn böjer och bryter av stammar och trädkronor. Särskilt utsatta är nygallrade tall- och björkbestånd som varit överslutna och haft uppkörda kronor. Granen klarar sig bättre, men toppen kan ändå brytas av om det faller stora mängder tung snö. Risken för snöskador ökar efter gödsling Valinger, E., Lundqvist, L. &amp; Brandel, G. 1994. Wind and snow damage in a thinning and fertilisation experiment in Pinus sylvestris. Scandinavian Journal of Forest Research 9: 129–134.. Efter en snöskada blir trädet också utsatt för andra skadegörare, såsom granbarkborre, märgborre och rotticka. Snöskador förekommer i hela Finland, men de är speciellt vanliga där upplega är mer allmän, det vill säga på kullar i östra och norra Finland som ligger minst 180 meter över havsytans nivå. Snöskador blir vanligare redan på 100 meters höjd över havet Nykänen, M-L., ym. 1997. Factors affecting snow damage of trees with particular reference to European conditions. Silva Fennica 31, 193– 213. men hittas också i lägre liggande terrängpartier. Skaderisken påverkas av den relativa höjden hos ett objekt i förhållande till den kringliggande terrängen. Vattendelare och kuperade områden drabbas ofta av snöskador, det här gäller t.ex. områden som Stängselåsen och omgivningen kring Lojoåsen samt högplatån i Noux. Snöskador kan också förekomma sporadiskt längs sydkusten på grund av fuktig luft som blåser in från havet. Risken att snö ska samla sig i trädkronorna är störst vid en temperatur på mellan -3 °C och +1 °C Solantie R. 1994. Effect of weather and climatological background on snow damage of forests in Southern Finland in November 1991. Silva Fennica 28: 203–211., eftersom den fuktiga snön då lättast fäster sig vid grenarna. Skador på grund av snöbelastning är ofta stambrott och att stammen böjs eller att trädet faller omkull om marken inte ännu är frusen. Gran klarar snöbelastning bättre än tall tack vare kronans form, men blir snöbelastningen för stor kan också grantoppar brytas av Peltola, H., Kellomäki, S., Väisänen, H., Ikonen, V-P. 1999. A mechanistic model for assessing the risk of wind and snow damage to single trees and stands of Scots pine, Norway spruce and birch. Canadian Journal of Forest Research 29:647-661..&nbsp;Nederbörden under vintern antas öka med klimatförändringen vilket gör att snöbelastningen på träden i medeltal blir större i ett område som sträcker sig från Norra Karelen och Kajanaland upp mot Lappland Lehtonen, I., Venäläinen, A., &amp; Gregow, H. 2020. Ilmastonmuutoksen vaikutukset Suomessa metsänhoidon näkökulmasta. Ilmatieteen laitoksen raportteja 2020:5.. Orsaken till det här är att mer dimfrost samlas i kronorna och att det blir vanligare med kraftiga snöfall med blöt snö Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Gregow, H., Venäläinen, A., Peltola, H. 2016. Heavy snow loads in Finnish forests respond regionally asymmetrically to projected climate change. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16(10): 2259-2271.. I södra och västra Finland förväntas däremot kraftig snöbelastningen på träden minska under kommande årtionden, även om det ännu kan förekomma i södra Finland. Risk för snöskador under perioden 2040 till 2070. Särskilt i norra delen av Finland är det skäl att i framtiden bereda sig på betydligt större snöskador än tidigare. Risk för snöskador under perioden 2040 till 2070. Särskilt i norra delen av Finland är det skäl att i framtiden bereda sig på betydligt större snöskador än tidigare. Om första gallringen skjuts upp för länge blir kronorna uppkörda och risken för snöskador ökar. Bild: © Sakari Pönniö.

Ensiharvennus on ensimmäinen kasvatushakkuu, ja se tuottaa myyntikelpoista kuitu- ja energiapuuta. Ensiharvennuksen tärkein tavoite on parantaa kasvatettavan puuston laatua ja turvata puuston järeytymistä.

Förstagallringen är en skogsvårdsåtgärd som har stor betydelse för hur beståndet utvecklas i framtiden och vilken dess värdetillväxt blir. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. Om man vill att beståndet ska producera grov stock så snabbt som möjligt är förstagallringen en nära nog nödvändig åtgärd.
Förstagallringen görs i allmänhet då beståndets övre höjd är 12-15 meter. Tidpunkten är beroende av huvudträdslaget, stammarnas storlek, tätheten i beståndet och ståndorten. Kvaliteten på beståndet förbättras om man ser till att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet vid förstagallringen. Träd i dåligt skick eller av dålig kvalitet gallras bort, bland dem också härskande träd av dålig kvalitet, samtidigt som man strävar till att uppnå målsatt täthet.

Harvennus (myöhempi harvennus) on ensiharvennuksen jälkeen varttuneeseen kasvatusmetsikköön tehtävä harvennus, jolla voidaan edistää erilaisia metsänhoidollisia ja taloudellisia tavoitteita.

Ett av de viktigaste målen är att få avverkningsintäkter och därigenom förbättra avkastningen på det kapital som virkesförrådet representerar. Gallringsmallarna används som utgångspunkt vid alla gallringsavverkningar. De baserar sig på grundyta och övre höjd. Oberoende av gallringsmetod lämnas friska träd med livskraftig krona och av god kvalitet att växa i den mängd gallringsmallarna rekommenderar.
Bestånd med en grundytevägd medeldiameter på brösthöjd över 16 cm och brösthöjdsålder på minst 25 år klassificeras som grövre gallringsbestånd. I det här skedet är förstagallringen vanligen redan utförd och tillväxten i beståndet är bra.

Metsätuho on lähinnä kasvavaan puustoon aiheutunut puuston arvoa alentava, kasvua heikentävä tai puustoa hävittävä tapahtumasarja, joka aiheuttaa vahinkoa metsien hyödyntämiselle.
Vahingon taloudellinen merkittävyys metsänomistajalle riippuu hänen kokonaistilanteestaan, tuhon ja taloudellisen riskin kantokyvystä. Mikä tulkitaan metsätuhoksi, riippuu siitä mikä merkitys sillä on metsänomistajan taloudelle. Yksittäisten puiden tuhot ovat normaalia luonnon monimuotoisuutta.

Hur allvarlig skadan är för ett visst bestånd kan variera avsevärt beroende på väderförhållandena, det geografiska läget, skogens struktur, trädslagsfördelningen, marken, beståndshistoriken och förekomsten av skadegörare.
Biotiska och abiotiska skadegörare kan förekomma enskilt eller vara sammankopplade. En skadas inverkan på trädbeståndet kan vara kortvarig eller sträcka sig ända till slutet av omloppstiden. En skogsskada kan drabba såväl ett friskt bestånd som ett bestånd eller träd som är försvagat.

Metsiin kohdistuu erilaisia tuhoriskejä, jotka toteutuessaan haittaavat puuston terveyttä, kasvukykyä sekä taloudellista jalostusarvoa. Riskien tunnistaminen ja ennakointi ovat keskeinen osa metsänkasvatusta.
Tuhoja aiheuttavat ilmastolliset tekijät kuten tuuli, lumi, halla ja kuivuus. Elollisia tuhonaiheuttajia ovat erilaiset nisäkkäät, hyönteiset, sienet sekä kasvitaudit. Metsänomistaja voi ratkaisuillaan vaikuttaa metsiensä elinvoimaisuuteen ja puuston tuhonkestävyyteen. Tutustu myös [metsätuhoriskien hallintaan](/fi/riskienhallinta-ja-varautuminen-metsataloudessa) Metsätilan hoito-osiossa.

# Bekämpning av snöskador

## Förekomsten av snöskador, deras inverkan på skogsbruket samt troliga förändringar orsakade av klimatförändringen

Om man ser till arealen, är snöskadorna de mest betydelsefulla abiotiska skogsskadorna i Finland. Det har uppkommit betydande snöskador Finland med ca 3-17 års mellanrum . Den största skaderisken finns i överslutna, unga bestånd där tung, våt snö och underkylt regn böjer och bryter av stammar och trädkronor. Särskilt utsatta är nygallrade tall- och björkbestånd som varit överslutna och haft uppkörda kronor. Granen klarar sig bättre, men toppen kan ändå brytas av om det faller stora mängder tung snö. Risken för snöskador ökar efter gödsling . Efter en snöskada blir trädet också utsatt för andra skadegörare, såsom granbarkborre, märgborre och rotticka.
Snöskador förekommer i hela Finland, men de är speciellt vanliga där upplega är mer allmän, det vill säga på kullar i östra och norra Finland som ligger minst 180 meter över havsytans nivå. Snöskador blir vanligare redan på 100 meters höjd över havet
men hittas också i lägre liggande terrängpartier. Skaderisken påverkas av den relativa höjden hos ett objekt i förhållande till den kringliggande terrängen. Vattendelare och kuperade områden drabbas ofta av snöskador, det här gäller t.ex. områden som Stängselåsen och omgivningen kring Lojoåsen samt högplatån i Noux. Snöskador kan också förekomma sporadiskt längs sydkusten på grund av fuktig luft som blåser in från havet.

Risken att snö ska samla sig i trädkronorna är störst vid en temperatur på mellan -3 °C och +1 °C , eftersom den fuktiga snön då lättast fäster sig vid grenarna. Skador på grund av snöbelastning är ofta stambrott och att stammen böjs eller att trädet faller omkull om marken inte ännu är frusen. Gran klarar snöbelastning bättre än tall tack vare kronans form, men blir snöbelastningen för stor kan också grantoppar brytas av . Nederbörden under vintern antas öka med klimatförändringen vilket gör att snöbelastningen på träden i medeltal blir större i ett område som sträcker sig från Norra Karelen och Kajanaland upp mot Lappland . Orsaken till det här är att mer dimfrost samlas i kronorna och att det blir vanligare med kraftiga snöfall med blöt snö .
I södra och västra Finland förväntas däremot kraftig snöbelastningen på träden minska under kommande årtionden, även om det ännu kan förekomma i södra Finland.
Risk för snöskador under perioden 2040 till 2070. Särskilt i norra delen av Finland är det skäl att i framtiden bereda sig på betydligt större snöskador än tidigare.

# Bekämpning av snöskador

## Lumituhojen ennaltaehkäisy ja tuhoalueen hoito

- Tehdään harvennukset ja taimikonhoidot ajallaan, jotta puusto ei pääse riukuuntumaan. Tämä on keinoista tärkein.
- Riskialueiden männiköt harvennetaan lievästi ja tavanomaista useammin .
- Valitaan puulajit huolella metsänuudistuksessa. Sekapuustoisuus auttaa pienentämään riskiä.
- Suuren lumituhoriskin alueilla Itä- ja Pohjois-Suomessa voidaan suosia kuusta, jatkuvaa kasvatusta, lehtipuun tuomaa sekapuustoisuutta.
Lumituhoihin voidaan varautua tarkastelemalla ennustemalleja korkean riskin kohteista. Riskin ennustamiseen käytetään säätekijöihin, ilmastoennusteisiin, metsikkötekijöihin ja topografiaan liittyviä parametrejä. Lumituhoille alttiiden tekijöiden tarkastelu auttaa metsänhoidollista sopeutumista korkean riskin alueilla. Luonnonvarakeskus ja Ilmatieteen laitos ovat tuottaneet [lumituhomalleja](https://metsainfo.luke.fi/fi/metsatuhoriskikartta), joiden avulla voi tarkastella haluttua kohdealuetta . Ilmatieteen laitoksen kehittämät lumituhomallit osoittavat puiden lumikuorman kasvavan Suomen koillis- ja pohjoisosissa .

Lumituhot ovat yleisimpiä nuorissa puustoissa. Suurimmassa vaarassa ovat ylitiheinä kasvaneet latvuksiltaan supistuneet männiköt ja koivikot, jotka on harvennettu äskettäin .

Lumituhopuiden korjuuseen talousmetsissä täytyy ryhtyä lain metsätuhojen torjunnasta (1087/2013) nojalla, jos kuusivaltaista tuhopuuta on yli 10 m² hehtaarilla. Mäntypuuston kohdalla raja-arvo on 20 m² hehtaarilla. Lumituhopuut tulee korjata pois metsästä metsätuholain säätämien aikarajojen mukaan, sillä lumenmurrot altistavat kohteen puut hyönteis- ja sienituhoille. Laki edellyttää tuhojen ehkäisemiseksi metsänomistajalta:
- 1.9.–31.5. kaadettu tai luonnontuhossa vahingoittunut kuusipuutavara ja kaarnoittunut mäntypuutavara tulee kuljettaa pois metsästä tai välivarastosta viimeistään (kuva alla):
- alueella A, mänty 1.7. ja kuusi 15.7.
- alueella B, mänty 1.7. ja kuusi 24.7.
- alueella C, mänty 15.7. ja kuusi 15.8.
- 1.6.–31.8. kaadettu tai vahingoittunut kuusipuutavara tulee alueella A kuljettaa pois metsästä tai välivarastosta 30 päivän kuluessa hakkuuhetkestä.
Lumituhoalueilla sovelletaan metsälakia normaalisti ja metsänkäyttöilmoitukset tulee tehdä sen mukaisesti. Katso lisäohjeita metsä- ja metsätuholain soveltaminen [tykkytuhoalueiden puunkorjuussa](https://www.metsakeskus.fi/sites/default/files/document/tykkylumi-ohje-toimijoille_0.pdf).

Snöskador förekommer i hela landet, men de är vanligast i östra och norra Finland. Risken är störst i överslutna, unga bestånd och uppe på höga, skogklädda kullar i norra Finland. Om plantskogsvård och första gallring har utförts i tid är risken mindre.

Bekämpning av snöskador

Odlade björkbestånd Odlade vårtbjörkar växer ofta snabbt och i samma takt så att de hålls jämnhöga. Rekommenderad täthet efter röjningen är 1 600 stammar per hektar och röjningen utförs när plantskogen är 4-5 meter hög. För björk strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 50 % av trädets höjd. När det är tid för första gallringen så har kvistarna på rotstocken dött och en del av dem har redan fallit av. Första gallringen har som målsättning att ge gott om växtutrymme, vilket gynnar en snabb diametertillväxt. Glasbjörk Det tar betydligt längre för glasbjörk att uppnå stockdimension än för vårtbjörk, och glasbjörken reagerar inte lika positivt på mera växtutrymme som vårtbjörken.&nbsp;Därför rekommenderas ett tätare plantförband för glasbjörk än för vårtbjörk, 2 000-2 500 plantor per hektar. På torvmark kommer det ofta in granunderväxt i glasbjörksbestånd redan då björkarna är i plantskogsstadiet.&nbsp;På sådana ståndorter som lämpar sig för gran är det skäl att gallra glasbjörken hårt eller avlägsna den helt och håller när risken för frostskador på granplantorna har upphört. Röjning som siktar på blandskog i björkdominerad plantskog I en blandskog av vårtbjörk och gran varierar andelen vårtbjörk mellan 50 och 70 procent av trädbeståndet. Gallringen av beståndet utförs vid cirka 3 till 4 meters höjd. Gallringen utförs med en täthet på 1600 - 1800 stammar per hektar. I ett granbestånd rekommenderas den övre gränsen för tätheten. Antalet plantor inkluderar även andra trädslag som finns i beståndet.

# Röjning i björkdominerade skogar

## Odlade björkbestånd

Odlade vårtbjörkar växer ofta snabbt och i samma takt så att de hålls jämnhöga. Rekommenderad täthet efter röjningen är 1 600 stammar per hektar och röjningen utförs när plantskogen är 4-5 meter hög. För björk strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 50 % av trädets höjd.
När det är tid för första gallringen så har kvistarna på rotstocken dött och en del av dem har redan fallit av. Första gallringen har som målsättning att ge gott om växtutrymme, vilket gynnar en snabb diametertillväxt.

# Röjning i björkdominerade skogar

## Glasbjörk

Det tar betydligt längre för glasbjörk att uppnå stockdimension än för vårtbjörk, och glasbjörken reagerar inte lika positivt på mera växtutrymme som vårtbjörken. Därför rekommenderas ett tätare plantförband för glasbjörk än för vårtbjörk, 2 000-2 500 plantor per hektar.
På torvmark kommer det ofta in granunderväxt i glasbjörksbestånd redan då björkarna är i plantskogsstadiet. På sådana ståndorter som lämpar sig för gran är det skäl att gallra glasbjörken hårt eller avlägsna den helt och håller när risken för frostskador på granplantorna har upphört.

# Röjning i björkdominerade skogar

## Röjning som siktar på blandskog i björkdominerad plantskog

I en blandskog av vårtbjörk och gran varierar andelen vårtbjörk mellan 50 och 70 procent av trädbeståndet. Gallringen av beståndet utförs vid cirka 3 till 4 meters höjd. Gallringen utförs med en täthet på 1600 - 1800 stammar per hektar. I ett granbestånd rekommenderas den övre gränsen för tätheten. Antalet plantor inkluderar även andra trädslag som finns i beståndet.

I plantskogsstadiet hålls björkbeståndet relativt tätt. Om plantskogen tillåts bli alltför tät innan första gallringen, finns det ändå en risk att tillväxten minskar och snöskadorna ökar.

Röjning

I plantskogsstadiet hålls björkbeståndet relativt tätt. Om plantskogen tillåts bli alltför tät innan första gallringen, finns det ändå en risk att tillväxten minskar och snöskadorna ökar.

Röjning i björkdominerade skogar

Kolet i träden cirkulerar Trävirke är en förnybar naturresurs som kan ersätta fossila råvaror vid produktion av energi och olika slags material - den så kallade substitutionseffekten. Träd binder kol då de växer. Vid uttag av energived minskar skogens kolförråd, men bara kortvarigtLiski, J. ym. 2011. Metsäbiomassan energiakäytön ilmastovaikutukset Suomessa. Suomen ympäristö 5.. Kolets kretslopp från skogen till träbaserade produkter, tillbaka till atmosfären och åter till skogen. Energivedssortimentet avgör hur mycket kol som återförs till atmosfären En stam, gren eller stubbe som lämnas att förmultna i skogen bryts till stor del ned under de kommande 20-60 åren och det kol den innehåller frigörs i atmosfärenTuomi, M., Laiho, R., Repo, A. &amp; Liski, J. 2011. Wood decomposition model for boreal forests. Ecological Modelling 222: 709–718..&nbsp;Efter hundra år är bara några procent av det kol som varit bundet i klena kvistar kvar i marken, medan grova kvistar och stubbar ännu kan innehålla 20-30 % av den ursprungliga kolmängdenRepo, A. ym. 2011. Forest bioenergy climate impact can be improved by allocating forest residue removal. GBC Bioenergy 4 (2).. Det kol energiveden innehåller frigörs också snabbt i atmosfären, senast två år från drivningstidpunkten. Med tanke på kolutsläppen till atmosfären är det bättre att använda klenvirke och hyggesrester som energi än stubbar, särskilt på kortare sikt.

# Drivning av energived i gallringsskog - Klimatet

## Kolet i träden cirkulerar

Trävirke är en förnybar naturresurs som kan ersätta fossila råvaror vid produktion av energi och olika slags material - den så kallade substitutionseffekten. Träd binder kol då de växer. Vid uttag av energived minskar skogens kolförråd, men bara kortvarigt.

# Drivning av energived i gallringsskog - Klimatet

## Energivedssortimentet avgör hur mycket kol som återförs till atmosfären

En stam, gren eller stubbe som lämnas att förmultna i skogen bryts till stor del ned under de kommande 20-60 åren och det kol den innehåller frigörs i atmosfären. Efter hundra år är bara några procent av det kol som varit bundet i klena kvistar kvar i marken, medan grova kvistar och stubbar ännu kan innehålla 20-30 % av den ursprungliga kolmängden. Det kol energiveden innehåller frigörs också snabbt i atmosfären, senast två år från drivningstidpunkten.
Med tanke på kolutsläppen till atmosfären är det bättre att använda klenvirke och hyggesrester som energi än stubbar, särskilt på kortare sikt.

Användning av förnybar biomassa såsom energived spelar en viktig roll då vi strävar till att minska beroendet av fossila bränslen. Då vi utför en gallring växer de kvarlämnade träden bättre, vilket gör att sannolikheten att virket i dem används till träprodukter som binder kol under ett lång tid ökar.

Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

Användning av förnybar biomassa såsom energived spelar en viktig roll då vi strävar till att minska beroendet av fossila bränslen.  Då vi utför en gallring växer de kvarlämnade träden bättre, vilket gör att sannolikheten att virket i dem används till träprodukter som binder kol under ett lång tid ökar.

Drivning av energived i gallringsskog - Klimatet

Media Image Caption Tallen behöver ljus och utrymme för att växa bra och för att plantsättningen ska lyckas. På de flesta ståndorter fungerar kontinuerlig beståndsvård i tallbestånd bäst om man använder en metod som kallas stegvis avlägsnande av överståndare. Där öppnas beståndet stegvis upp genom plockhuggning, teghuggning och avverkning i fröträdsställning så att plantsättningen har förutsättning att lyckas och plantorna får tillräckligt med ljus. Bild: Juha Varhi, © Tapio. Kontinuerlig beståndsvård bygger på en varierande ålders- och storleksfördelning bland träden i beståndet. Det här uppnås genom naturlig förnyelse och genom att utnyttja underväxten. Bild: Juha Varhi © Tapio.

Vid kontinuerlig beståndsvård upprätthålls ett permanent trädtäcke och förnyelsen av beståndet baseras på underväxt som uppkommer genom naturlig förnyelse. Vid kontinuerlig beståndsvård strävar man till en varierande beståndsstruktur som upprätthålls genom gallring, plock-, luck- och teghuggning samt genom avverkning i fröträdsställning och stegvis avlägsnande av överståndare.

Kontinuerlig beståndsvård

Rätt röjningstidpunkt Likåldriga plantskogar kallas för äldre plantskogar då de utvecklingsdugliga trädens medelhöjd överstiger 1,3 meter. En äldre plantskog har en medeldiameter på under 8 cm på brösthöjd. En äldre plantskog kan också definieras så att övre höjden hos tall och gran är under 7 meter och hos björk under 9 meter. Röjningsbehovet påverkas av både ståndorten och den tidigare skötseln av beståndet. En tidigt utförd slyröjning minskar behovet av röjning då plantskogen blivit äldre.&nbsp;En röjning innebär kostnader i början av omloppstiden, men förbättrar ändå lönsamheten under hela omloppstiden.Huuskonen, S., Hynynen, J, &amp; Valkonen, S. (toim.) 2014, Metsänkasvatus – menetelmät ja kannattavuus. Metsäkustannus Oy ja Metsäntutkimuslaitos. Nyttan av röjning 1. Inverkan på trädbeståndets utveckling: ger växtutrymme för de bästa träden vilket gör att de växer snabbare träden med sämre kvalitet tas bort, vilket gör att beståndets kvalitet förbättras trädbeståndet blir mer vitalt och motståndskraftigt mot skador förorsakade av t.ex. snö, älg, insekter och svampar 2. Inverkan på lönsamheten: i en röjd plantskog är kvaliteten på stammarna bättre än i en oskött skog, vilket innebär att det avverkade virket är mer värdefullt vid första gallringen blir virkesutfallet större, avverkningen billigare och avverkningsintäkterna större också senare avverkningar ger större avverkningsintäkter eftersom de ger mer och värdefullare virke eftersom diametertillväxten är snabbare kommer också intäkterna från slutavverkningen tidigare Taimikonharvennuksen riskejä kesäaikaisissa toteutuksissa on havupuilla juurikäävän tartuntariski. Röjning utförs för att gynna de träd som växer bäst och har bra kvalitet. Bild: © Pertti Harstela / Vastavalo.

Nuoren metsän hoitotoimenpiteitä voivat olla taimikon ja nuoren metsän perkaus, harvennus ja laatupuiden pystykarsinta. Sopivilla nuoren metsän hoitokohteilla voidaan tehdä pienpuun korjuuta.

Taimikonharvennuksessa kasvatettavan puuston tiheys ja puulajisuhteet harvennetaan tavoitteen mukaiseksi. Taimikonharvennuksen tavoitteena on, että ensiharvennuksessa korjattavat puut ovat järeydeltään myyntiin kelpaavia. Pääsääntöisesti työ tehdään varttuneessa taimikossa.

Röjning utförs i äldre plantskog där det finns ett behov att reglera plantskogens täthet och trädslagsförhållanden. Röjningsbehovet påverkas av både ståndorten och den tidigare skötseln av beståndet, såsom förnyelsemetod och eventuell slyröjning.
Vid röjning av plantskog gynnas de plantor som växer bäst och är av hög kvalitet, oberoende om de är odlade eller har uppkommit på naturlig väg. Vid röjningen avlägsnas i första hand träd som har felaktigheter eller är av dålig kvalitet. Efter röjningen ska plantskogen vara jämn och lagom tät. Röjningen skapar utrymme för plantorna att växa, vilket främjar diameterutvecklingen, plantornas livskraft och minskar risken för att enskilda träd drabbas av växtsjukdomar.

Taimikonhoidon toimenpiteitä ovat taimikon varhaishoito ja taimikonharvennus.

Taimikon varhaisperkauksessa nuoresta taimikosta poistetaan kasvatettavien taimien kehittymistä haittaavaa puustoa ja vesakkoa joko reikä- tai täysperkauksena. Varhaisperkaus tehdään, kun männyntaimikon keskipituus on alle 1 metriä ja kuusentaimikon keskipituus alle 1,5 metriä.

Taimikonhoidon työlajeihin kuuluvat heinäntorjunta, taimikon varhaisperkaus sekä taimikonharvennus. Näiden tarkoituksena on ohjata ja auttaa taimikon kehittymistä haluttuun suuntaan. Taimikonhoidolla on suuri merkitys metsikön kehityksen kannalta, sillä työssä tehdyt valinnat näkyvät metsässä vuosikymmeniä eteenpäin.
Suositustenmukaisella taimikonhoidolla turvataan kasvatettavien puiden kehitystä ja puuston elinvoimaisuutta.

Likåldriga plantskogar kallas för äldre plantskogar då de utvecklingsdugliga trädens medelhöjd överstiger 1,3 meter. En äldre plantskog har en medeldiameter på under 8 cm på brösthöjd. En äldre plantskog kan också definieras så att övre höjden hos tall och gran är under 7 meter och hos björk under 9 meter.
Röjningsbehovet påverkas av både ståndorten och den tidigare skötseln av beståndet. En tidigt utförd slyröjning minskar behovet av röjning då plantskogen blivit äldre. En röjning innebär kostnader i början av omloppstiden, men förbättrar ändå lönsamheten under hela omloppstiden.

1\. Inverkan på trädbeståndets utveckling:
- ger växtutrymme för de bästa träden vilket gör att de växer snabbare
- träden med sämre kvalitet tas bort, vilket gör att beståndets kvalitet förbättras
- trädbeståndet blir mer vitalt och motståndskraftigt mot skador förorsakade av t.ex. snö, älg, insekter och svampar
2\. Inverkan på lönsamheten:

- i en röjd plantskog är kvaliteten på stammarna bättre än i en oskött skog, vilket innebär att det avverkade virket är mer värdefullt
- vid första gallringen blir virkesutfallet större, avverkningen billigare och avverkningsintäkterna större
- också senare avverkningar ger större avverkningsintäkter eftersom de ger mer och värdefullare virke
- eftersom diametertillväxten är snabbare kommer också intäkterna från slutavverkningen tidigare

# Röjning

## Taimikonharvennuksen riskejä

- kesäaikaisissa toteutuksissa on havupuilla juurikäävän tartuntariski.

# Röjning

## I en oskött plantskog ökar risken för skador och avverkningsinkomsterna kommer senare

Tack vare den kortare omloppstiden kommer intäkterna från gallringsavverkningarna och slutavverkningen att tidigareläggas. Risken för skador minskar också. I ett trädbestånd som är övertätt finns det risk för snöskador. I synnerhet i tallbestånd med ett stort inslag av lövsly är det risk för älgskador.

# Röjning

## Röjningen påverkar virkesproduktionens avkastning och lönsamhet

Bilderna visar vilken inverkan röjningen har på virkesproduktionens resultat och avkastning.
Exemplet utgår från ett planterat granbestånd på frisk mo i södra Finland, Padasjoki (1 235 d.d.). I det första alternativet har slyröjning utförts enligt rekommendationerna, dvs. vid fem års ålder, och röjningen åtta år senare. I det andra exemplet har ingen slyröjning utförts och röjningen är försenad med fem år. I båda fallen är omloppstiden 63 år och gallringsavverkningarna utförs enligt gallringsmallarna.

Slyröjning och röjning är lönsamma åtgärder och säkrar en god avkastning av den investering som skogsförnyelsen innebär. Nettonuvärdet hos den skötta plantskogen är högre med alla de kalkylräntor som använts i exemplet.

- Om röjningen görs vid rätt tidpunkt, får man redan vid första gallringen en hel del intäkter av virkesförsäljningen, eftersom virket är grövre tack vare skötselåtgärderna.
- Tack vare röjningen är inkomsterna från virkesförsäljningen i exemplet 600 €/högre vid första gallringen. Om kostnaden för röjningen är 460 €/ha, är dess värde vid första gallringen (om 20 år) 683 €/ha baserat på en kalkylränta om 2 %.

Taimikonhoito on investointi, jolla vaikutetaan kasvatettavan puuston laatu- ja järeyskehitykseen. Työn tarkoituksena on kasvattaa tulevaisuuden hakkuutuloja. Ajallaan ja sopivaan tiheyteen tehdyn taimikonharvennuksen ansiosta puuston järeytyminen nopeutuu ja sekä taimikonharvennuksen että ensiharvennuksen korjuukustannukset pysyvät kohtuullisina. Vaikka taimikonharvennus aiheuttaa kustannuksia kiertoajan alkupuolella, se parantaa koko kiertoajan kannattavuutta.

# Röjning

## Sekapuustoisuus keskeistä

Havupuuvaltaiseen taimikkoon on suositeltavaa jättää lehtipuusekoitus aina kun mahdollista. Lehtipuusekoitus vahvistaa luonnon monimuotoisuutta ja monipuolinen puusto kestää yleensä paremmin erilaisia tuhoja. Lehtipuusekoitus saattaa myös ehkäistä jossain määrin tuhojen leviämistä havupuustossa.

Taimikonhoidolla vaikutetaan puuston ja aluskasvillisuuden rakenteen kehitykseen. Sekapuustoisuutta ja lehtipuuosuutta vaalimalla sekä käsittelemättömiä kohtia jättämällä voidaan monipuolistaa metsän rakennetta.

Taimikonhoidolla on pitkäaikaiset vaikutukset puuston ja metsän aliskasvoksen rakenteeseen ja siten metsämaiseman kehitykseen. Taimikonhoidon jälkeen kohteella liikkuminen on alkuun vaikeaa, mutta kulkukelpoisuus paranee kaadetun puuston lahottua muutamissa vuosissa.

# Röjning

## Effekter på kolförrådet i bestånd och träprodukter

Plantskogsvården minskar tillfälligt antalet växande träd och kolförrådet i beståndet. Samtidigt minskar beståndets volymtillväxt och och kolbindning jämfört med en obehandlad plantskog. Den här minskningen är ändå av mindre betydelse eftersom det här arbetsslaget främjar trädens diametertillväxt och vitalitet på lång sikt. Detta har en betydande inverkan på vilket slags virke som fås vid framtida avverkningar och på de produkter som kan tillverkas av virket. Plantskogsvården resulterar i att produktionen av grovt virke ökar under beståndets hela omloppstid.

# Röjning

## Effekter på markens kolförråd

Det finns ännu inte någon mer omfattande forskning som skulle påvisa effekten av plantskogsvård på markens kolförråd. Kolet som binds i skogen lagras både i marken, träden och i övrig vegetation. I plantskogsstadiet är kolförrådet i träden ännu rätt litet och plantskogsvården har marginell betydelse för kolförrådet i marken. De plantor och små träd som röjs ned förmultnar relativt snabbt.

# Röjning

## Fäst särskild uppmärksamhet vid torvjordarna

Genom att se till att hela tiden hålla skogsmarken trädbeklädd kan grundvattenytan i skogen hållas på en nivå som minimerar de växthusgasutsläpp som nedbrytningen av torv för med sig. På det här sättet kan man hålla kvar kolet i marken. Det är ändå först då plantskogen övergått till gallringsskog som avdunstningen från träden blir så pass stor att metoden har en kännbar effekt.

Taimikonhoidolla vaikutetaan metsikön rakenteeseen sekä siihen, millaista puustoa siellä tulevaisuudessa kasvaa. Taimikonhoidolla puuston kasvu ja hiilensidonta ohjataan valittuihin puihin. Puuston elinvoimaisuus ylläpitää metsikön kykyä sitoa ja varastoida hiiltä sekä vastustaa erilaisia tuhoja. Ilman taimikonhoitoa metsikkö sitoo kasvaessaan hiiltä, mutta valtaosa puustosta jää pieniläpimittaiseksi tai kuolee ylitiheyden takia. Taimikonhoidolla voidaan vaikuttaa tulevaisuuden puustojen sekapuustoisuuden tasoon merkittävästi.

# Röjning

## Kasvutilaa taimikonhoidolla

Taimikonharvennuksessa poistetaan ensisijaisesti vialliset ja huonolaatuiset puut. Jäävä puusto pyritään harventamaan tiheydeltään sopivaksi ja tilajärjestykseltään tasaiseksi. Harvennus tuo lisää kasvutilaa, mikä edistää erityisesti puiden paksuuskasvua, lisää puiden elinvoimaisuutta ja vähentää yksittäisten puiden riskiä sairastua kasvitauteihin. Järeytyminen auttaa kestämään lumen ja tuulen aiheuttamia rasituksia. Havupuiden laadun säilyttämiseksi poistetaan latvusten piiskausvaurioita aiheuttavat lehtipuut.
Taimikonharvennuksella ei ole juurikaan vaikutusta puiden pituuskasvuun, jos taimikko ei ole kärsinyt varjostuksesta ja kilpailusta muun kasvillisuuden kanssa. Lehtipuiden varjostamat kuuset lähtevät yleensä muutaman vuoden jälkeen nopeaan kasvuun haittaavan varjostuksen poistuttua. Männyt kärsivät enemmän varjostuksesta, ja niiden elpyminen on epävarmempaa.

Taimikonharvennuksen tavoitteena on taimikon tiheyden ja puulajisuhteiden säätelyllä turvata jäävän puuston kasvatusedellytykset.

# Röjning

## Plantskogsvård minskar skaderisken

Plantskogsvården bör utföras i tid för att plantskogens livskraft ska upprätthållas. De unga träden får en bättre diametertillväxt när de får mer utrymme, vilket gör dem mindre känsliga för snö- och vindskador. Om man förhindrar att plantskogen blir övertät minskar man samtidigt risken för spridning av växtsjukdomar och skadeinsekter.
Särskilt tallen drar nytta av plantskogsvård eftersom man har kunnat konstatera att älgarna gärna äter undertryckta tallplantor.
Risken för torka och skogsbränder påverkas inte av skötseln av plantskogar. På ståndorter som som är känsliga för torka bör andra träslag än gran gynnas där det är möjligt. Gran kan ändå lämnas också på torrare ståndorter som kompletterande trädslag.

Taimikonhoidolla voidaan vähentää puustoa ja muuta metsäluontoa uhkaavia paikallisia ja alueellisia tuhoriskejä, jotka ovat ilmastonmuutoksen myötä kasvussa. Taimikonhoidolla vaikutetaan puuston puulajisuhteisiin ja voidaan vaikuttaa sekametsien syntymiseen, mikä voi auttaa metsätuhojen hallinnassa.

# Röjning

## Myös käsittelemättömiä kohtia

Katajat, pihlajat, pajut ja pähkinäpensaat sekä jalot lehtipuut, jotka eivät haittaa kasvatettavien puiden kehitystä, suositellaan säästettäväksi. Kallioiden juurille, kosteikkoihin ja muihin sopiviin kohtiin voi jättää käsittelemättömiä kohtia riistan suoja- ja elinpaikoiksi. Näissä pienialaisissa kohteissa monilajinen puusto voi rauhassa vanheta ja muodostaa aikanaan lahopuuta sitä tarvitseville eliöille.

Hakkuissa jätettyjen säästöpuuryhmien alustoja ja riistatiheikköjä ei käsitellä. Taimikonhoidossa on suositeltavaa säilyttää metsikön puulajivaihtelu siten, että mitään taimikossa kasvavaa puulajia ei poisteta kokonaan.

Vesistöjen varteen suositellaan jätettäväksi käsittelemätön suojakaista, josta ei raivata pensaskasvillisuutta tai monimuotoisuudelle arvokkaita puita. Suojakaistat estävät tehokkaasti ravinteiden ja kiintoaineiden kulkeutumista vesistöihin. Vesistöjen läheisyydessä taimikot voidaan kasvattaa tavanomaista tiheämpinä ja lehtipuuvaltaisempina.

# Röjning

## Myös käsittelemättömiä kohtia

### Rätt tidpunkt för röjning och plantskogens täthet efter röjningen i södra och mellersta Finland. Ju lägre plantskogen är, desto fler stammar lämnas kvar efter röjning. (Asp: en tät plantskog av lövsly redan vid 2-4 m höjd, 1 800-2 000 st/ha).

##  [Röjningstidpunkt i södra Finland](/sv/node/869)

Table
| Huvudträdslag | Ståndort och skötselprogram | Övre höjd (m) | Stamantal (st/ha) |
| --- | --- | --- | --- |
| Tall | Frisk eller torr mo | 5–7 | 2 000–2 200 |
| Tall | Torr mo, tätt, sått tallbestånd | 3–4 | 2 500–3 000 |
| Tall | Karg mo | 3–5 | 2 000–2 200 |
| Gran | Lundartad eller frisk mo  ---Mål: snabb diametertillväxt | 3–4  ---3–4 | 1 800–2 000  ---ca 1 500 |
| Vårtbjörk | Lundartad eller frisk mo | 4–5 | n. 1 600 |
| Glasbjörk | Bördig torvmark | 4–7 | 2 000–2 500 |
| Lärk | Lundartad eller frisk mo | 4–7 | ca 1 300 |
| Asp | Lundartad mo  ---produktion av massaved  ---produktion av massaved, tät skottskog  ---produktion av stock |    ---3–5  ---2–4  ---6–8  ---  |    ---1 200–1 600  ---1 800–2 000  ---1 800–2 000 |
Taimikonharvennuksen ajankohta ja taimikon tiheys hoidon jälkeen eteläisessä ja keskisessä Suomessa. Mitä pienempää puusto on, sitä korkeampi on suositeltava kasvatettavan puuston runkoluku. (Haapa: tiheä vesataimikko jo 2–4 metrin pituudessa, 1 800–2 000 kpl/ha)

# Röjning

## Myös käsittelemättömiä kohtia

### Rätt tidpunkt för röjning och plantskogens täthet efter röjning i norra Finland. Ju lägre plantskogen är, desto fler stammar lämnas kvar efter röjning.

##  [Röjningstidpunkt i norra Finland](/sv/node/809)

Table
| Huvudträdslag | Ståndort | Övre höjd, m | Stamantal/ha |
| --- | --- | --- | --- |
| Tall | Frisk, torr eller karg mo | 3–5 | 2 000–2 200 |
| Gran | Lundartad eller frisk mo | 2–4 | 1 800–2 000 |
| Glasbjörk | Bördig torvmark | 4–7 | 2 000–2 500 |
rivi: pääpuulaji

Taimikonharvennuksen ajankohta ja taimikon tiheys hoidon jälkeen on esitetty taulukoissa.

# Röjning

## Rätt tidpunkt för röjningen

I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en övre höjd på 5–7 meter. Plantskogen gallras så att man uppnår önskade trädslagsförhållanden. I en tät plantskog hinner de flesta kvistar på den nedersta stocken dö före första gallring. Dessa kvistar faller av efter första gallring och det bildas kvistfritt virke. Det rekommenderas att röjning görs då temperaturen är under 5 °C för att förhindra spridning av rotröta.

# Röjning

## Rätt tidpunkt för röjningen

##  [Röjningstidpunkt och målsatt täthet vid röjning av talldominerad plantskog tallblandskog](/sv/node/3259)

Table
| Typ av plantskog | Övre höjd (m) | Målsatt täthet (st/ha) |
| --- | --- | --- |
| Talldominerad plantskog | 5 – 7  | 2 000 – 2 200 |
| Tall under 75 procent | 4 – 5  | 1 800 – 2 200 |
Plantmängderna innehåller också gran och lövträd på figuren.

I norra Finland är den rekommenderade övre höjden vid röjning av tallplantskogar 3–5 meter. En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar.

# Röjning

## Tidpunkt för röjning i sådda naturligt förnyade plantskogar

I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga. Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar. För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd och för gran till 60 % En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar.
I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen.

# Röjning

## Specialsynpunkter på torvmarker

På torvmarker är kvaliteten i allmänhet sämre hos naturligt uppkomna plantor och man kan inte nämnvärt höja kvaliteten genom ett tätt förband. Tätheten efter röjning kan vara något lägre än på mineraljordar. Man kan då skjuta fram första gallringen, vilket förbättar lönsamheten hos drivningen.

# Röjning

## Komplettera med vårtbjörk

I tallplantskogar på frisk mo rekommenderas att man per hektar lämnar ungefär 200 vårtbjörkar som uppkommit ur frö. Björkar som kan komma åt att piska tallarna med sina kronor bör ändå avlägsnas. Också på de kargaste ståndorterna är det bra att lämna lövträd som komplettering i plantskogar, men andelen ska då inte överstiga 10 % av stamantalet. Förväxande björkar som stör plantskogens utvecklingen ska inte användas som kompletterande stammar. I tallplantskogar rekommenderas att man inte lämnar levande aspar med tanke på risken för knäckesjuka.

# Röjning

## Röjning i talldominerad plantskog då man strävar till blandskog

Röjning i tallblandskog görs vid en övre höjd på 4–5 meter. Man lämnar kvar stammar som man vill producera virke av. Plantskogen röjs till en täthet på 1800–2200 plantor per hektar. Om tallens andel är över 60 % rekommenderas den övre gränsen. Det rekommenderade plantantalet innehåller också de lövträd som förekommer. Vid röjning avlägsnar man konkurrerande träd kring de valda stammarna.

Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Talldominerad plantskog hålls i de flesta fall rätt tät för att kvistarna inte ska bli så grova. En alltför tät plantskog innebär å andra sidan tillväxtförluster och ökar risken för skador.

Röjning utförs då övre höjden på plantskogen är 3-4 meter. I norra Finland utförs röjningen redan vid 2-3 meters höjd. I allmänhet sluter sig en granplantskog väl efter en röjning och beskuggningen hindrar uppväxande sly att ta över. Grandominerade plantskogar röjs till en täthet på 1 800-2 000 plantor per hektar.
På bördiga ståndorter kan det bli nödvändigt med två röjningsomgångar också i de fall där slyröjningen är utförd. Strävan är ändå att genom effektiv skötsel minimera antalet ingrepp. Om slyröjningen har utförts t.ex. genom maskinell slyuppryckning har man märkt att slyuppslaget minskat så mycket att någon egentlig röjning inte har behövt utföras.

# Röjning

## Rätt tidpunkt för röjningen

##  [Rekommenderard röjningstidpunkt och målsatt täthet i grandominderad plantskog och granblandplantskogSuositellut harvennuksen ajankohta ja tavoitetiheydet kuusivaltaisessa taimikossa ja kuusi-sekametsä taimikossa](/sv/node/3260)

Table
| Typ av plantskog | Övre höjd (m) | Målsatt täthet (st/ha) |
| --- | --- | --- |
| Grandominerad plantskog | 3 – 4  | 1 800 – 2 000 |
| Gran under 75 % | 4 – 5  | 1 600 – 2 200 |
Plantmängden innehåller också tallar och lövträd.

På bördiga platser kan man vara tvungen att röja upp till två gånger, även om slyröjning har gjorts. Målet är ändå att hålla antalet skötselomgångar så lågt som möjligt genom effektiv skogsvård. Man har observerat att maskinell slyröjning minskar stubb- och rotskott så mykcet att man ofta inte behöver röjning.

Man kan bra lämna vårtbjörkar av god kvalitet och som uppkommit som frö som utfyllnad i plantskogen, om de inte är högre än granarna. Inblandningen av vårtbjörk i granplantskog får enligt rekommendationerna vara högst 20 % . Ett sådant björkinslag sänker ännu inte tillväxten i beståndet, men tillför biologisk mångfald och ger omväxling i landskapet. Vårtbjörk kan drivas upp till fanérstock av hög kvalitet i ett granbestånd, eftersom skador förorsakade av björkbastflugan sällan är allvarliga i blandskog.
Om den vårtbjörk som förekommer utgör överståndare, kan beståndet drivas upp i två skikt. Särskilt i glesa granplantskogar kan de bästa stammarna av vårtbjörk drivas upp till stock av hög kvalitet. Överståndarna gallras så att granunderväxten bibehåller sin livskraft.

# Röjning

## Röjning med sikte på blandskog i grandominerad plantskog

I en gran-tallblandskog varierar andelen gran mellan 50 och 75 procent av det totala trädbeståndet. Röjning utförs vid 4-5 meters höjd. Beståndet gallras till en täthet på 1800 - 2200 stammar per hektar. I ett granbestånd rekommenderas den nedre gränsen för den eftersträvade tätheten. Antalet plantor inkluderar även lövträd i beståndet.
I en äkta blandskog av gran och vårtbjörk är andelen vårtbjörk i beståndet minst 25 %. Gallringen av beståndet ska utföras vid en dominerande höjd av cirka 3 till 4 meter. Gallringen utförs med en täthet på 1600 - 1800 stammar per hektar. I ett granbestånd rekommenderas en högre gallringstäthet. Antalet plantor inkluderar även andra trädslag som finns i beståndet.

Taimikonharvennus tuo kasvutilaa kasvatettaville puille. Kuusivaltaisessa taimikossa harvennus tehdään melko varhain. Mitä kookkaammiksi poistettavat puut ehtivät kasvaa, sitä työläämpää harvennus on, jolloin myös kustannukset nousevat jyrkästi.

# Röjning

## Röjning som siktar på blandskog i björkdominerad plantskog

Röjning är ett arbetsslag som innebär att man reglerar beståndets täthet och trädslagsförhållandena i enlighet med målsättningarna. Målet med röjningen är att de stammar som avverkas i samband med första gallringen ska ha sådana dimensioner att de är säljbara. Röjning utförs i allmänhet i äldre plantbestånd.

Röjning är ett arbetsslag som innebär att man reglerar beståndets täthet  och trädslagsförhållandena i enlighet med målsättningarna. Målet med röjningen är att de stammar som avverkas i samband med första gallringen ska ha sådana dimensioner att de är säljbara. Röjning utförs i allmänhet i äldre plantbestånd. 

I en oskött plantskog ökar risken för skador och avverkningsinkomsterna kommer senare Tack vare den kortare omloppstiden kommer intäkterna från gallringsavverkningarna och slutavverkningen att tidigareläggas.&nbsp;Risken för skador minskar också.&nbsp;I ett trädbestånd som är övertätt finns det risk för snöskador.&nbsp;I synnerhet i tallbestånd med ett stort inslag av lövsly är det risk för älgskador. Hur stubbdiametern hos de träd som ska röjas bort inverkar på tidsåtgången vid röjning. Röjningen påverkar virkesproduktionens avkastning och lönsamhet Bilderna visar vilken inverkan röjningen har på virkesproduktionens resultat och avkastning. Exemplet utgår från ett planterat granbestånd på frisk mo i södra Finland, Padasjoki (1 235&nbsp;d.d.).&nbsp;I det första alternativet har slyröjning utförts enligt rekommendationerna, dvs. vid fem års ålder, och röjningen åtta år senare.&nbsp;I det andra exemplet har ingen slyröjning utförts och röjningen är försenad med fem år.&nbsp;I båda fallen är omloppstiden 63 år och gallringsavverkningarna utförs enligt gallringsmallarna. Slyröjningens och röjningens inverkan på lönsamheten. Röjning är lönsamt Slyröjning och röjning är lönsamma åtgärder och säkrar en god avkastning av den investering som skogsförnyelsen innebär.&nbsp;Nettonuvärdet hos den skötta plantskogen är högre med alla de kalkylräntor som använts i exemplet. Nettonuvärdet vid fem års ålder. Glasbjörken tar lätt över i en barrplantskog, i synnerhet på bördig och fuktig mark. Om en röjning inte utförs i tid, riskerar investeringen i förnyelsen att gå till spillo. Plantskogsvården är central för en lönsam virkesproduktion. Bild: © Pentti Väisänen. Röjningens inverkan på intäkterna från första gallringen i ett odlat granbestånd. Vad bilden visar Om röjningen görs vid rätt tidpunkt, får man redan vid första gallringen en hel del intäkter av virkesförsäljningen, eftersom virket är grövre tack vare skötselåtgärderna. Tack vare röjningen är inkomsterna från virkesförsäljningen i exemplet 600 €/högre vid första gallringen. Om kostnaden för röjningen är 460 €/ha, är dess värde vid första gallringen (om 20 år) 683 €/ha baserat på en kalkylränta om 2 %.

# Röjningens ekonomi och riskbedömning vid röjning

## I en oskött plantskog ökar risken för skador och avverkningsinkomsterna kommer senare

# Röjningens ekonomi och riskbedömning vid röjning

## Röjningen påverkar virkesproduktionens avkastning och lönsamhet

# Röjningens ekonomi och riskbedömning vid röjning

## Röjning är lönsamt

# Röjningens ekonomi och riskbedömning vid röjning

## Vad bilden visar

Genom röjning åstadkommer man en snabbare diametertillväxt, stockandelen blir större och omloppstiden blir kortare än om man låter bli att röja. Röjningen kan därför ses som en investering i framtiden, men redan i samband med första gallringen täcks i allmänhet kostnaderna för röjningen. Framför allt är det avverkningsintäkterna och lönsamheten som ökar, eftersom både mängden och grovleken på virket är större.

Slyröjning

Genom röjning åstadkommer man en snabbare diametertillväxt, stockandelen blir större och omloppstiden blir kortare än om man låter bli att röja. Röjningen kan därför ses som en investering i framtiden, men redan i samband med första gallringen täcks i allmänhet kostnaderna för röjningen. Framför allt är det avverkningsintäkterna och lönsamheten som ökar, eftersom både mängden och grovleken på virket är större.

Röjningens ekonomi och riskbedömning vid röjning

Text Röjning utförs i äldre plantskog där det finns ett behov att reglera plantskogens täthet och trädslagsförhållanden. Röjningsbehovet påverkas av både ståndorten och den tidigare skötseln av beståndet, såsom förnyelsemetod och eventuell slyröjning. Vid röjning av plantskog gynnas de plantor som växer bäst och är av hög kvalitet, oberoende om de är odlade eller har uppkommit på naturlig väg. Vid röjningen avlägsnas i första hand träd som har felaktigheter eller är av dålig kvalitet. Efter röjningen ska plantskogen vara jämn och lagom tät. Röjningen skapar utrymme för plantorna att växa, vilket främjar diameterutvecklingen, plantornas livskraft och minskar risken för att enskilda träd drabbas av växtsjukdomar. Vid röjning av plantskog gynnas de plantor som växer bäst och är av hög kvalitet. Bild: © Pertti Harstela / Vastavalo.

Röjning är ett arbetsslag som innebär att man reglerar beståndets täthet och trädslagsförhållandena i enlighet med målsättningarna. Målet med röjningen är att de stammar som avverkas i samband med första gallringen ska ha sådana dimensioner att de är försäljningsbara. Röjning utförs i allmänhet i äldre plantbestånd.

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Förberedelser för överhållning i samband med gallringsavverkning

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Vård av ungskog

Övre höjd

Bekämpning av snöskador

Röjning i björkdominerade skogar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Drivning av energived i gallringsskog - Klimatet

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Kontinuerlig beståndsvård

Röjning

Röjningens ekonomi och riskbedömning vid röjning

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Röjning

Sökning och meny