Rätt tidpunkt för röjningen I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en övre höjd på 5–7 meter.&nbsp;Plantskogen gallras så att man uppnår önskade trädslagsförhållanden. I en tät plantskog hinner de flesta kvistar på den nedersta stocken dö före första gallring. Dessa kvistar faller av efter första gallring och det bildas kvistfritt virke. Det rekommenderas att röjning görs då temperaturen är under 5 °C för att förhindra spridning av rotröta. I norra Finland är den rekommenderade övre höjden vid röjning av tallplantskogar 3–5 meter.&nbsp;En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar. Tidpunkt för röjning i sådda naturligt förnyade plantskogar I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga.&nbsp;Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar.&nbsp;För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd och för gran till 60 % En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar. I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen. Specialsynpunkter på torvmarker På torvmarker är kvaliteten i allmänhet sämre hos naturligt uppkomna plantor och man kan inte nämnvärt höja kvaliteten genom ett tätt förbandHuuskonen, S. ym. 2020. What is the potential for replacing monocultures with mixed-species stands to enhance ecosystem services in boreal forests in Fennoscandia? Forest Ecology and Management 479.. Tätheten efter röjning kan vara något lägre än på mineraljordar. Man kan då skjuta fram första gallringen, vilket förbättar lönsamheten hos drivningen. Komplettera med vårtbjörk I tallplantskogar på frisk mo rekommenderas att man per hektar lämnar ungefär 200 vårtbjörkar som uppkommit ur frö.&nbsp;Björkar som kan komma åt att piska tallarna med sina kronor bör ändå avlägsnas.&nbsp;Också på de kargaste ståndorterna är det bra att lämna lövträd som komplettering i plantskogar, men andelen ska då inte överstiga 10 % av stamantalet.&nbsp;Förväxande björkar som stör plantskogens utvecklingen ska inte användas som kompletterande stammar.&nbsp;I tallplantskogar rekommenderas att man inte lämnar levande aspar med tanke på risken för knäckesjuka. Röjning i talldominerad plantskog då man strävar till blandskog Röjning i tallblandskog görs vid en övre höjd på 4–5 meter. Man lämnar kvar stammar som man vill producera virke av. Plantskogen röjs till en täthet på 1800–2200 plantor per hektar. Om tallens andel är över 60 % rekommenderas den övre gränsen. Det rekommenderade plantantalet innehåller också de lövträd som förekommer. Vid röjning avlägsnar man konkurrerande träd kring de valda stammarna.

# Röjning i talldominerade skogar

## Rätt tidpunkt för röjningen

I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en övre höjd på 5–7 meter. Plantskogen gallras så att man uppnår önskade trädslagsförhållanden. I en tät plantskog hinner de flesta kvistar på den nedersta stocken dö före första gallring. Dessa kvistar faller av efter första gallring och det bildas kvistfritt virke. Det rekommenderas att röjning görs då temperaturen är under 5 °C för att förhindra spridning av rotröta.

# Röjning i talldominerade skogar

## Rätt tidpunkt för röjningen

##  [Röjningstidpunkt och målsatt täthet vid röjning av talldominerad plantskog tallblandskog](/sv/node/3259)

Table
| Typ av plantskog | Övre höjd (m) | Målsatt täthet (st/ha) |
| --- | --- | --- |
| Talldominerad plantskog | 5 – 7  | 2 000 – 2 200 |
| Tall under 75 procent | 4 – 5  | 1 800 – 2 200 |
Plantmängderna innehåller också gran och lövträd på figuren.

I norra Finland är den rekommenderade övre höjden vid röjning av tallplantskogar 3–5 meter. En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar.

# Röjning i talldominerade skogar

## Tidpunkt för röjning i sådda naturligt förnyade plantskogar

I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga. Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar. För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd och för gran till 60 % En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar.
I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen.

# Röjning i talldominerade skogar

## Specialsynpunkter på torvmarker

På torvmarker är kvaliteten i allmänhet sämre hos naturligt uppkomna plantor och man kan inte nämnvärt höja kvaliteten genom ett tätt förband. Tätheten efter röjning kan vara något lägre än på mineraljordar. Man kan då skjuta fram första gallringen, vilket förbättar lönsamheten hos drivningen.

# Röjning i talldominerade skogar

## Komplettera med vårtbjörk

I tallplantskogar på frisk mo rekommenderas att man per hektar lämnar ungefär 200 vårtbjörkar som uppkommit ur frö. Björkar som kan komma åt att piska tallarna med sina kronor bör ändå avlägsnas. Också på de kargaste ståndorterna är det bra att lämna lövträd som komplettering i plantskogar, men andelen ska då inte överstiga 10 % av stamantalet. Förväxande björkar som stör plantskogens utvecklingen ska inte användas som kompletterande stammar. I tallplantskogar rekommenderas att man inte lämnar levande aspar med tanke på risken för knäckesjuka.

# Röjning i talldominerade skogar

## Röjning i talldominerad plantskog då man strävar till blandskog

Röjning i tallblandskog görs vid en övre höjd på 4–5 meter. Man lämnar kvar stammar som man vill producera virke av. Plantskogen röjs till en täthet på 1800–2200 plantor per hektar. Om tallens andel är över 60 % rekommenderas den övre gränsen. Det rekommenderade plantantalet innehåller också de lövträd som förekommer. Vid röjning avlägsnar man konkurrerande träd kring de valda stammarna.

Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Talldominerad plantskog hålls i de flesta fall rätt tät för att kvistarna inte ska bli så grova. En alltför tät plantskog innebär å andra sidan tillväxtförluster och ökar risken för skador.

Blandskogsbruk

Röjning

Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Talldominerad plantskog hålls i de flesta fall rätt tät för att kvistarna inte ska bli så grova. En alltför tät plantskog innebär å andra sidan tillväxtförluster och ökar risken för skador.

Röjning i talldominerade skogar

Relativ värdetillväxt Hur skogsägaren värderar andra nyttigheter än de rent ekonomiska - bär, svamp, rekreation och landskap mm. - beror på skogsägarens egna mål och preferenser. Det är svårt att slå fast värdet på de här övriga s.k. ekosystemtjänsterna, men de borde ändå beaktas vid beslutsfattandet. Då ett bestånds relativa värdetillväxt (visarprocent) sjunker under det eftersträvade avkastningskravet börjar skogsägaren gå miste om en sådan avkastning av kapitalet som skulle vara möjlig att få genom att frigöra det kapital som är bundet i beståndet och i stället placera det på annat sätt.&nbsp;Man kan utnyttja visarprocenten som mätare för i vilken ordningsföljd olika trädbestånd borde förnyas. Trädbeståndet värde kan också beräknas Värdet på ett trädbestånd stiger inte nödvändigtvis hela tiden, utan det kan också sjunka.&nbsp;Värdet på den mest värdefulla delen av trädstammen, rotstocken, kan till exempel sjunka drastiskt om trädet drabbas av rotröta.&nbsp;Om ett helt bestånd drabbas av rotröta sjunker dess värde snabbt då stockandelen snart bara duger till massaved, eller i värsta fall, energived.&nbsp;Att låta ett sådant här bestånd stå kvar kan orsaka betydande förluster för skogsägaren.&nbsp;Ett insektangrepp kan också leda till en kraftig sänkning av beståndets värde.&nbsp;Om det finns klara risker med att låta beståndet stå kvar, kan man minska förlusterna avsevärt genom att genast utföra en förnyelseavverkning. Ordningsföljd för förnyelse av bestånd: Bestånd som drabbats av skogsskador som lett till av trädens värde minskar snabbt Bestånd infekterade av rotticka där värdet av de värdefulla rotstockarna minskar Bestånd av dålig kvalitet och vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet Bestånd på bördig mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet Bestånd på karg mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet Det kan ofta vara ekonomiskt motiverat att också slutavverka små gallringsbestånd som ligger i anslutning till den planerade förnyelseytan.&nbsp;Att sköta små bestånd blir dyrt vilket försämrar lönsamheten i skogsbruket. Exempel på fastställande av förnyelseåldern Tallbestånd planterat på lundartad mo, exemplet från Korsholm (1 145 d.d.) Beståndet är 50 år gammalt och mycket tätt.&nbsp;Tillväxten är fortfarande god, 8,6 m³/ha/år, men kvaliteten är dålig.&nbsp;Eftersom ståndorten är för bördig för tall är träden grovkvistiga. En stor del av träden har också långkrök som ett resultat av felaktig plantering.&nbsp;Gallring skulle inte leda till en avsevärt bättre kvalitet.&nbsp;Dessutom är trädens kronor hopklämda på grunda av att de stått för tätt och risken för vindskador efter en gallring skulle därför vara stor. Värdetillväxten utgör numera bara 2,7 % av det kapital som är bundet i beståndet och råmarken.&nbsp;Om man i stället skulle odla gran skulle värdet på råmarken bli ca 1 700 euro/ha med en kalkylränta på 3 procent.&nbsp;En gallring skulle bara tillfälligt lyfta visarprocenten till över tre.&nbsp;Om skogsägarens avkastningskrav är över 3 procent lönar det sig med andra ord att förnya beståndet omedelbart trots den stora tillväxten.

# Förnyelseålder

## Relativ värdetillväxt

Hur skogsägaren värderar andra nyttigheter än de rent ekonomiska - bär, svamp, rekreation och landskap mm. - beror på skogsägarens egna mål och preferenser. Det är svårt att slå fast värdet på de här övriga s.k. ekosystemtjänsterna, men de borde ändå beaktas vid beslutsfattandet.
Då ett bestånds relativa värdetillväxt (visarprocent) sjunker under det eftersträvade avkastningskravet börjar skogsägaren gå miste om en sådan avkastning av kapitalet som skulle vara möjlig att få genom att frigöra det kapital som är bundet i beståndet och i stället placera det på annat sätt. Man kan utnyttja visarprocenten som mätare för i vilken ordningsföljd olika trädbestånd borde förnyas.

# Förnyelseålder

## Trädbeståndet värde kan också beräknas

Värdet på ett trädbestånd stiger inte nödvändigtvis hela tiden, utan det kan också sjunka. Värdet på den mest värdefulla delen av trädstammen, rotstocken, kan till exempel sjunka drastiskt om trädet drabbas av rotröta. Om ett helt bestånd drabbas av rotröta sjunker dess värde snabbt då stockandelen snart bara duger till massaved, eller i värsta fall, energived. Att låta ett sådant här bestånd stå kvar kan orsaka betydande förluster för skogsägaren. Ett insektangrepp kan också leda till en kraftig sänkning av beståndets värde. Om det finns klara risker med att låta beståndet stå kvar, kan man minska förlusterna avsevärt genom att genast utföra en förnyelseavverkning.

# Förnyelseålder

## Ordningsföljd för förnyelse av bestånd:

1 . Bestånd som drabbats av skogsskador som lett till av trädens värde minskar snabbt
2 . Bestånd infekterade av rotticka där värdet av de värdefulla rotstockarna minskar
3 . Bestånd av dålig kvalitet och vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet
4 . Bestånd på bördig mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet
5 . Bestånd på karg mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet
Det kan ofta vara ekonomiskt motiverat att också slutavverka små gallringsbestånd som ligger i anslutning till den planerade förnyelseytan. Att sköta små bestånd blir dyrt vilket försämrar lönsamheten i skogsbruket.

# Förnyelseålder

## Exempel på fastställande av förnyelseåldern

Tallbestånd planterat på lundartad mo, exemplet från Korsholm (1 145 d.d.)
Beståndet är 50 år gammalt och mycket tätt. Tillväxten är fortfarande god, 8,6 m³/ha/år, men kvaliteten är dålig. Eftersom ståndorten är för bördig för tall är träden grovkvistiga. En stor del av träden har också långkrök som ett resultat av felaktig plantering. Gallring skulle inte leda till en avsevärt bättre kvalitet. Dessutom är trädens kronor hopklämda på grunda av att de stått för tätt och risken för vindskador efter en gallring skulle därför vara stor.
Värdetillväxten utgör numera bara 2,7 % av det kapital som är bundet i beståndet och råmarken. Om man i stället skulle odla gran skulle värdet på råmarken bli ca 1 700 euro/ha med en kalkylränta på 3 procent. En gallring skulle bara tillfälligt lyfta visarprocenten till över tre. Om skogsägarens avkastningskrav är över 3 procent lönar det sig med andra ord att förnya beståndet omedelbart trots den stora tillväxten.

# Förnyelseålder

## Exempel på fastställande av förnyelseåldern

### Exempel: Fastställande av förnyelseålder.

##  [Uudistuskypsyyden määrittely lehtomaisella kankaalla ](/fi/node/819)

Table
| Puuston arvon kehitys ilman hakkuita | Puuston arvon kehitys ilman hakkuita | Puuston arvon kehitys ilman hakkuita | Puuston arvon kehitys ilman hakkuita |
| Puuston ikä, v | Pääoma, €/ha | Arvokasvu, €/ha | Näyttäjä-% |
| --- | --- | --- | --- |
| 50 | 14 350 | 395 | 2,7 |
| 55 | 16 320 | 285 | 1,7 |
| 60 | 17 740 |   |   |
| Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) | Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) | Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) | Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) |
| Puuston ikä, v | Pääoma, €/ha | Arvokasvu, €/ha | Näyttäjä-% |
| 50 | 10 115 | 340 | 3,3 |
| 55 | 11 855 | 311 | 2,6 |
| 60 | 13 420 | 320 |   |
Esimerkki: Uudistuskypsyyden määrittely.
Otsikko kolmelle ensimmäiselle riville: Puuston arvon kehitys ilman hakkuita

Otsikko kolmelle viimeiselle riville: Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha)

Sett ur en strikt ekonomisk synvinkel aktualiseras förnyelsen då värdet av tillväxten i beståndet har sjunkit till samma nivå som alternativkostnaden för det bundna kapitalet (det sammanlagda värdet av trädbeståndet och marken).

Förnyelsetidpunkt

Förnyelseålder

Vid gallring av barrträdsdominerade bestånd ska man sträva till att också lämna lövträd. Bild: © Pentti Väisänen.

# Upprätthåll inslag av lövträd i barrskog

I barrträdsdominerade skogar rekommenderas en trädslagsblandning med minst tio procent lövträd för att främja trädbeståndets livskraft, markegenskaperna och naturens mångfald. Detta kan göras genom att lämna sådana lövträd i luckorna som inte äventyrar barrträdsplantornas utveckling och genom att också lämna lövträd i samband med gallringsavverkningar. Helst ska dessutom ska efter en skogsvårdsåtgärd alla de trädslag som fanns i beståndet före åtgärden också finnas kvar efter åtgärden.

Lövinslag

Upprätthåll inslag av lövträd i barrskog

Snöskador förekommer i hela landet.&nbsp;Vanligast är de i östra och norra Finland, speciellt på områden som ligger högt över havet (minst 180 meter ö.h.) där det finns risk för upplega.&nbsp;Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Gregow, H., Venäläinen, A., Peltola, H. 2016. Heavy snow loads in Finnish forests respond regionally asymmetrically to projected climate change. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16(10): 2259-2271.Även i terräng som inte ligger lika högt över havet förekommer rätt ofta mindre omfattande snöskador.&nbsp;De är framför allt vanliga på vattendelarområden och i områden med kuperad terräng. Snöskador är vanligast i unga trädbestånd, där tung, våt snö och underkylt regn tynger ner trädtopparna så att de brister.&nbsp;I riskzonen finns speciellt tallbestånd och björkbestånd som länge har varit övertäta och nyss har gallrats Peltola, H., Kellomäki, S., Väisänen, H., Ikonen, V-P. 1999. A mechanistic model for assessing the risk of wind and snow damage to single trees and stands of Scots pine, Norway spruce and birch. Canadian Journal of Forest Research 29:647-661.Päätalo, M-L., Peltola, H., Kellomäki, S. 1999. Modelling the risk of snow damage to forests under short-term snow loading. Forest Ecology and Management 116:51-70. . Risken störst efter gallring I gallringsskogar är risken för snöskador störst strax efter gallringen och en eventuell gödsling Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Gregow, H., Venäläinen, A., Peltola, H. 2016. Heavy snow loads in Finnish forests respond regionally asymmetrically to projected climate change. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16(10): 2259-2271..&nbsp;Röjning och gallring vid rätt tidpunkt är det bästa sättet att motverka snöskador. Då blir träden inte långa och klena.&nbsp;Genom val av rätt trädslag på områden som är särskilt utsatta för snöskador kan man också minska snöskaderisken i viss mån Peltola, H., Kellomäki, S., Väisänen, H., Ikonen, V-P. 1999. A mechanistic model for assessing the risk of wind and snow damage to single trees and stands of Scots pine, Norway spruce and birch. Canadian Journal of Forest Research 29:647-661.. På områden med stor risk för snöskador i östra och norra Finland kan man överväga att satsa på kontinuerlig beståndsvård också på relativt karga ståndorter.&nbsp;På de här områdena är det också bra att se till att det finns ett lövinslag i bestånden.&nbsp;Vid plantering kan man plantera gran och tall turvis. Då klimatet blir varmare kommer risken för snöskador att öka ytterligare i östra och norra Finland, men minska i södra Finland&nbsp;Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Gregow, H., Venäläinen, A., Peltola, H. 2016. Heavy snow loads in Finnish forests respond regionally asymmetrically to projected climate change. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16(10): 2259-2271.(bild).&nbsp;Under de närmaste decennierna kan det fortfarande förekomma snöoväder med stora mängder tung blöt snö i södra Finland, vilket tillsammans med avsaknad av tjäle kan förvärra skadorna.&nbsp;Mest utsatta är bestånd som ligger på höga kullar.&nbsp;I riskzonen finns också tallbestånd och björkbestånd som länge har varit övertäta och nyss har gallrats. Den årliga snöbelastningen (kg/m²) under persioden 1981-2010 och prognosen (baserad på klimatförändringsscenariet RPC8.5) för perioden 2070-2090 enligt Meteorologiska institutets modeller. Siffervärdena till höger i kartorna visar medeltalet av den relativa förändringen. Bild: © Meteorologiska institutet

Snöskador förekommer i hela landet. Vanligast är de i östra och norra Finland, speciellt på områden som ligger högt över havet (minst 180 meter ö.h.) där det finns risk för upplega. Även i terräng som inte ligger lika högt över havet förekommer rätt ofta mindre omfattande snöskador. De är framför allt vanliga på vattendelarområden och i områden med kuperad terräng.
Snöskador är vanligast i unga trädbestånd, där tung, våt snö och underkylt regn tynger ner trädtopparna så att de brister. I riskzonen finns speciellt tallbestånd och björkbestånd som länge har varit övertäta och nyss har gallrats[ ](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/metsien-terveydesta-huolehtiminen/yleistietoa%23reference-249).

# Förebygg snöskador

## Risken störst efter gallring

I gallringsskogar är risken för snöskador störst strax efter gallringen och en eventuell gödsling . Röjning och gallring vid rätt tidpunkt är det bästa sättet att motverka snöskador. Då blir träden inte långa och klena. Genom val av rätt trädslag på områden som är särskilt utsatta för snöskador kan man också minska snöskaderisken i viss mån .
På områden med stor risk för snöskador i östra och norra Finland kan man överväga att satsa på kontinuerlig beståndsvård också på relativt karga ståndorter. På de här områdena är det också bra att se till att det finns ett lövinslag i bestånden. Vid plantering kan man plantera gran och tall turvis.
Då klimatet blir varmare kommer risken för snöskador att öka ytterligare i östra och norra Finland, men minska i södra Finland (bild). Under de närmaste decennierna kan det fortfarande förekomma snöoväder med stora mängder tung blöt snö i södra Finland, vilket tillsammans med avsaknad av tjäle kan förvärra skadorna. Mest utsatta är bestånd som ligger på höga kullar. I riskzonen finns också tallbestånd och björkbestånd som länge har varit övertäta och nyss har gallrats.

Snöskador förekommer i hela landet, men de är vanligast i norra Finland. Snöskador är vanligast i övertäta, unga trädbestånd. Röjning och första gallring är det bästa sättet att motverka snöskador.

Vårda skogens hälsa

Snöskador förekommer i hela landet, men de är vanligast i norra Finland. Snöskador är vanligast i övertäta, unga trädbestånd. Röjning och första gallring är det bästa sättet att motverka snöskador. 

Förebygg snöskador

Mål för gallringsavverkningar Oberoende av om det är gagnvirke eller energived som tas ut, så har gallringsavverkningen samma syfte ur skogsvårdssynpunkt. Gallringen ska stöda beståndets fortsatta utveckling i enlighet med skogsägarens mål. Drivning av energived ger möjlighet att ta tillvara också klenare virke vars diameter på brösthöjd är under 7 cm.Drivningsavtalet kan skrivas så att allt virke drivs ut i form av antingen helträd eller slanor, vilket gör att man inte behöver särskilja olika virkessortiment i virkeshandelsavtalet. Detta kan igen medföra kostnadsinbesparinger. Vid valet av objekt för drivning av energived i gallringsskog inverkar såväl ekonomiska som ekologiska faktorer, bland annat drivningens lönsamhet och objektets naturvärden. Drivning av energived kan vara ett bra alternativ i oskött ungskog, där plantskogsvården lämnats ogjord eller utförts bristfälligt. Åtgärden kan ändå inte fullt ut korrigera den försämring av beståndets kvalitet som bristen på skötsel orsakat. Det går att få statligt stöd för vård av ung skog såvitt villkoren för stödet uppfylls. Tilläggsinformation om stöden ges bland annat av Finlands skogscentral. Slanor eller helträd Vid drivning av energived i gallringsskog kan man välja mellan att ta ut energiveden i form av kvistade slanor eller okvistade stammar, helträd. Om det är slanor som tas ut, lämnas kvistar och toppar kvar i beståndet. Vid helträdsavverkning drivs också större delen av kvistarna och topparna ut för att användas som energi. Helträdsavverkning medför att de näringsämnen som toppar och kvistar innehåller förs bort ur beståndet. Detta innebär att helträdsavverkning inte lämpar sig för objekt på karg mark eller objekt där det finns en risk att det uppstår näringsobalans i marken. Om bara slanor drivs ut är den här risken inte lika stor, och man kan förhålla sig till drivningen på samma sätt som till drivning av gagnvirke. Fördelar med drivning av energived i gallringsskog Fördelar: Innebär i allmänhet inkomster för skogsägarenKan förbättra drivningens lönsamhetVården av bristfälligt skötta, unga bestånd är fördelaktigare om energived tas tillvaraGallring ger mer växtutrymme, vilket leder till att de kvarstående träden får bättre diametertillväxt och motståndskraften mot skador blir bättreUnderlättar rekreationen och öppnar upp landskapet I en skött plantskog är diametertillväxten snabb. Träden som avlägsnas vid en första gallring används antingen som energived eller gagnvirke, beroende på marknadsläget. Bild: © Ari Kotiharju. Risker med drivning av energived i gallringsskog I oskötta, unga skogar finns det en risk för drivningsskador på grund av de svåra drivningsförhållandena, bland annat hög stamtäthet och lövträd som uppstått ur stubbskott.Försämrar i någon mån näringstillståndet om drivningen utförs som helträdsdrivning.Tillväxten hos de kvarlämnade träden kan minska, jämfört med om endast slanor och gagnvirke tas tillvara.Helträdsavverkning kan öka markens surhetsgrad. Beståndet blir känsligare för storm- och snöskador under några år efter gallringen, precis som vid annan gallring.Rotticka kan sprida sig i barrträdsdominerade bestånd, vilket innebär att bekämpning av rotticka kan behöva utföras också vid drivning av energived.Vattenkvaliteten i vattendrag och småvatten och livsmiljöerna för olika organismer kan försämras, särskilt i strandskogar. Om man vid första gallring också driver ut energived, blir det sammanlagda uttaget större. Bild: © Outi Suomi.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

Energiapuuharvennus on nuoren kasvatusmetsän ensiharvennus, joka tehdään kokopuu- tai rankapuukorjuuna ja josta kerätty puuaines päätyy energiakäyttöön.

Gallringen ska göras så att den stöder beståndets framtida utveckling och i enlighet med skogsägarens mål för sitt skogsinnehav. Vid drivning av energived tas också klenvirke tillvara som inte fyller gagnvirkesdimensioner. Det är möjligt att få statsstöd för skötsel av ungskog om stödvillkoren är uppfyllda.

Harvennusalan ennakkoraivauksessa poistetaan puunkorjuuta haittaavaa alikasvosta, joka on kasvatettavan puuston alle luontaisesti syntynyttä nuorta puustoa. Raivauksen tavoitteena on parantaa korjuuoloja ja vähentää puustovaurioiden riskiä.

Förröjning kan avsevärt underlätta den maskinell drivningen, minska skadorna på trädbeståndet och göra objektet mera lockande för virkesköpare. Röjningen syftar till att avlägsna den underväxt som hindrar sikten och försvårar placeringen av fällhuvudet intill stambasen på de träd som ska fällas. Underväxt som inte försvårar drivningen ska man inte röja bort i och med att det gör röjningen dyrare och minskar mångfalden och levnadsbetingelserna för viltet.

Ensiharvennus on ensimmäinen kasvatushakkuu, ja se tuottaa myyntikelpoista kuitu- ja energiapuuta. Ensiharvennuksen tärkein tavoite on parantaa kasvatettavan puuston laatua ja turvata puuston järeytymistä.

Förstagallringen är en skogsvårdsåtgärd som har stor betydelse för hur beståndet utvecklas i framtiden och vilken dess värdetillväxt blir. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. Om man vill att beståndet ska producera grov stock så snabbt som möjligt är förstagallringen en nära nog nödvändig åtgärd.
Förstagallringen görs i allmänhet då beståndets övre höjd är 12-15 meter. Tidpunkten är beroende av huvudträdslaget, stammarnas storlek, tätheten i beståndet och ståndorten. Kvaliteten på beståndet förbättras om man ser till att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet vid förstagallringen. Träd i dåligt skick eller av dålig kvalitet gallras bort, bland dem också härskande träd av dålig kvalitet, samtidigt som man strävar till att uppnå målsatt täthet.

Hakkuutähdettä ovat ainespuuhakkuun sivutuotteet, joihin kuuluvat rungon latvaosa, oksat, neulaset ja lehdet sekä ainespuukäyttöön soveltumattomat rungon osat. Soveltuvilta kohteilta hakkuutähteet ja kannot on mahdollista korjata energiapuuksi. Monimuotoisuudelle tärkeiden vanhojen lehtipuiden sekä kuolleiden puiden korjuuta ei suositella.

Drivning av grot utförs i allmänhet ut på bördiga, grandominerade förnyelseytor. De olika arbetsskedena vid drivning av grot består av att lägga groten i högar på ytan, lastning och transport av högarna och att stacka groten vid avlägget.
Det är viktigt att lagra groten rätt ute vid väg så att groten kan fortsätta att torka före fjärrtransporten.

Uudistushakkuun yhteydessä metsään jää hakkuutähdettä ja kantoja. Soveltuvilta kohteilta nämä kannot on mahdollista korjata energiapuuksi. Kantojen korjuu kohdistuu pääasiassa kuusivaltaisiin uudistusaloihin. Kantojen nosto on toteutettavissa, kun hakkuutähteet on korjattu. Monimuotoisuudelle tärkeiden vanhojen lehtipuiden sekä kuolleiden puiden kantojen korjuuta ei suositella.

Nuoren metsän hoidolla tarkoitetaan taimikon ja nuoren metsän perkausta, harvennusta ja laatupuiden pystykarsintaa. Sopivilta nuoren metsän hoitokohteilta voidaan korjata myös energiapuuta.

Det är möjligt att få stöd för vård av ungskog om stödvillkoren uppfylls. Mer information och stödmöjligheter kan bl.a. fås av Finlands skogscentral.

Energiapuun korjuulla tarkoitetaan metsänhoidon työlajeja, joissa metsästä korjataan puuraaka-ainetta energian tuotantoon. Samalla metsänomistaja saa myyntituloja.
Energiapuu voi esimerkiksi tarkoittaa harvennuksissa korjattavaa pienpuuta tai uudistushakkuun yhteydessä korjattavia hakkuutähteitä ja kantoja. Metsänomistajalle energiapuun korjuu voi tarkoittaa myös polttopuiden keruuta omaan käyttöön.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Mål för gallringsavverkningar

Oberoende av om det är gagnvirke eller energived som tas ut, så har gallringsavverkningen samma syfte ur skogsvårdssynpunkt. Gallringen ska stöda beståndets fortsatta utveckling i enlighet med skogsägarens mål. Drivning av energived ger möjlighet att ta tillvara också klenare virke vars diameter på brösthöjd är under 7 cm.Drivningsavtalet kan skrivas så att allt virke drivs ut i form av antingen helträd eller slanor, vilket gör att man inte behöver särskilja olika virkessortiment i virkeshandelsavtalet. Detta kan igen medföra kostnadsinbesparinger. Vid valet av objekt för drivning av energived i gallringsskog inverkar såväl ekonomiska som ekologiska faktorer, bland annat drivningens lönsamhet och objektets naturvärden.
Drivning av energived kan vara ett bra alternativ i oskött ungskog, där plantskogsvården lämnats ogjord eller utförts bristfälligt. Åtgärden kan ändå inte fullt ut korrigera den försämring av beståndets kvalitet som bristen på skötsel orsakat.
Det går att få statligt stöd för vård av ung skog såvitt villkoren för stödet uppfylls. Tilläggsinformation om stöden ges bland annat av [Finlands skogscentral](https://www.skogscentralen.fi/).

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Slanor eller helträd

Vid drivning av energived i gallringsskog kan man välja mellan att ta ut energiveden i form av kvistade slanor eller okvistade stammar, helträd. Om det är slanor som tas ut, lämnas kvistar och toppar kvar i beståndet. Vid helträdsavverkning drivs också större delen av kvistarna och topparna ut för att användas som energi.
Helträdsavverkning medför att de näringsämnen som toppar och kvistar innehåller förs bort ur beståndet. Detta innebär att helträdsavverkning inte lämpar sig för objekt på karg mark eller objekt där det finns en risk att det uppstår näringsobalans i marken. Om bara slanor drivs ut är den här risken inte lika stor, och man kan förhålla sig till drivningen på samma sätt som till drivning av gagnvirke.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Fördelar med drivning av energived i gallringsskog

Fördelar:
- Innebär i allmänhet inkomster för skogsägaren
- Kan förbättra drivningens lönsamhet
- Vården av bristfälligt skötta, unga bestånd är fördelaktigare om energived tas tillvara
- Gallring ger mer växtutrymme, vilket leder till att de kvarstående träden får bättre diametertillväxt och motståndskraften mot skador blir bättre
- Underlättar rekreationen och öppnar upp landskapet

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Risker med drivning av energived i gallringsskog

- I oskötta, unga skogar finns det en risk för drivningsskador på grund av de svåra drivningsförhållandena, bland annat hög stamtäthet och lövträd som uppstått ur stubbskott.
- Försämrar i någon mån näringstillståndet om drivningen utförs som helträdsdrivning.
- Tillväxten hos de kvarlämnade träden kan minska, jämfört med om endast slanor och gagnvirke tas tillvara.
- Helträdsavverkning kan öka markens surhetsgrad.
- Beståndet blir känsligare för storm- och snöskador under några år efter gallringen, precis som vid annan gallring.
- Rotticka kan sprida sig i barrträdsdominerade bestånd, vilket innebär att bekämpning av rotticka kan behöva utföras också vid drivning av energived.
- Vattenkvaliteten i vattendrag och småvatten och livsmiljöerna för olika organismer kan försämras, särskilt i strandskogar.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skogsägaren beslutar om energivedsdrivning

Skogsägaren fattar beslut om uttag av energived i enlighet med de egna målen beträffande skogsbruket, och också om vilket sortiment som tas ut. Beståndets tillstånd påverkar beslutsfattandet. Utdrivning av energived kan förbättra kvaliteten hos ett ungt, oskött bestånd samtidigt som den täcker kostnaderna för att sätta beståndet i skick och stärker beståndets värdeutveckling.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Beståndets skick påverkar utförandet att energivedsdrivningen

Det är i allmänhet i samband med gallring som också energived tas ut. Gallring förbättrar beståndets kvalitet och försnabbar dess tillväxt samtidigt som den ger inkomster från virkesförsäljning. Vid drivning av energived har terrängens egenskaper och stammarnas grovlek betydelse för utförandet av arbetet och för lönsamheten. Efter en väl utförd gallring får vi ett bestånd av bra kvalitet med hög virkesproduktion. Träd av sämre kvalitet avlägsnas, i de fall de inte lämnas som naturvårdsträd.
Det är i allmänhet i samband med första gallring och iståndsättning av ungskog som klenvirke tas ut som energived. Då första gallring utförs i skötta skogar kan man lätt öka avverkningsuttaget och intäkterna genom att ta ut också energived. I unga gallringsskogar där plantskogsvården lämnats ogjord eller utförts bristfälligt uppstår behov av första gallring i ett tidigare skede än om skogen är skött. Eftersom träden är klena och beståndet ofta övertätt, blir gallringen dyr. I sådana fall kan uttag av energived utgöra ett alternativ som minskar nettokostnaderna för skötselåtgärden.
Uttag av energived är det mest ekonomiska sättet att förvandla en ung, oskött skog till ett produktivt bestånd. Om diametern i unga, täta bestånd är mindre än 7 cm är emellertid uttag av energived i allmänhet inte ekonomiskt lönsam, utan i sådana fall rekommenderas i stället röjning. Energivedsuttag kan vara ekonomiskt motiverat om stammarnas medelvolym är över 40 liter och utfallet per hektar blir minst 40–50 m³/ha.

Om arbetet utförs som helträdsavverkning minskar näringsmängden i beståndet något. Därför lämpar den sig inte för karga ståndorter eller där det finns en risk att det uppstår näringsobalans i marken. Det här beror på att en stor del av den näring trädet innehåller finns i barren och bladen.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Uttag av energived vid gallringsavverkning

Det är i allmänhet i samband med första gallring som klenvirke tas ut som energived. Då första gallring utförs i skötta skogar kan man lätt öka avverkningsuttaget och intäkterna genom att ta ut också energived. I unga gallringsskogar där plantskogsvården har blivit eftersatt uppstår behov av första gallring i ett tidigare skede än om skogen är skött. Eftersom träden är klena och beståndet ofta övertätt, blir gallringen dyr. I sådana fall kan uttag av energived utgöra ett alternativ som minskar nettokostnaderna för skötselåtgärden.
Uttag av energived i samband med gallringsavverkning förbättrar drivningens lönsamhet eftersom det totala avverkningsuttaget blir större. Om arbetet utförs som helträdsavverkning minskar näringsmängden i beståndet något. Det här beror på att en stor del av den näring trädet innehåller finns i barren och bladen. Så länge helträdsavverkningen utförs i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna har det här emellertid ingen större betydelse för beståndets tillväxt. Uttag av energived är det mest ekonomiska sättet att förvandla en ung, oskött skog till ett produktivt bestånd.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Uttag av energived vid kontinuerlig beståndsvård

Om skogsägaren vill använda sig av kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsprincip, lämpar sig de här beskrivna metoderna sällan. Vid kontinuerlig beståndsvård hör de små träden - klenvirket - till de träd som ska sparas.

Pelkän energiapuun kasvatus ei yleensä ole taloudellisesti kannattavaa. Energiapuun korjuu kasvatusmetsistä osana harvennuksia tuottaa metsänomistajalle useimmiten tuloja, joilla voidaan kattaa korjuusta koituvia kustannuksia. Kuitenkin erityisesti kokopuun korjuussa kasvupaikalta poistuu ravinteita ja biomassaa. Oikea kohdevalinta ja toimenpiteiden huolellinen toteutus vähentävät mahdollisia haittavaikutuksia puuston kasvulle ja luonnon monimuotoisuudelle.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Drivning av energived i gallringsskog - Inverkan på mångfalden

Vid drivning av energived avlägsnas i allmänhet klenvirke som inte har något större värde med tanke på naturens mångfald. Energivedsdrivning har ändå en viss inverkan på mångfalden i och med att den kan minska mängden lövträd och klen, död ved i beståndet.
På grund av detta rekommenderas att en del av lövträden och död ved lämnas kvar vid en eventuell förröjning. Lövträden är viktiga för många arter eftersom de ger föda, skydd och boplatser. Gamla, grova lövträd är särskilt värdefulla i det här hänseendet. I synnerhet sådana träd som är särskilt viktiga med tanke på mångfalden, såsom sälg och asp, ska helst lämnas, åtminstone till viss del, både med tanke på anpassningen till klimatförändringen och för att stärka sådana strukturdrag i skogen som är värdefulla med tanke på mångfalden. Också viltet drar nytta av att det uppstår grova lövträd under decennierna framöver. Mer information om naturvården i ekonomiskogar: [Naturvård i ekonomiskog](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/talousmetsien-luonnonhoito).

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Drivning av energived i gallringsskog - Inverkan på vattendragen

Drivning av energived i gallringsskog har relativt liten effekt på utsläppen av fasta partiklar och näringsämnen. Utsläpp kan emellertid uppstå om man inte är tillräckligt omsorgsfull vid t.ex. dragningen av körstråk. Skyddszoner längs vattendrag och småvatten rekommenderas att lämnas oröjda vid uttag av energived. Vid avverkning på de här skyddszonerna rekommenderas endast plockhuggning.
Mer information om beståndsbehandlingens effekter på vattendragen: [Vattenvården vid beståndsbehandling.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/vesiensuojelu-metsankasittelyssa%23section-p1033)

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skogens rekreationsvärden kan bevaras vid uttag av energived

Man bör alltid lämna buskagen i beståndet som skydd för skogshöns och annat vilt. Vid drivning av energived sparas granunderväxt och enar i viltbuskagen, och längre norrut också enstaka granar vars nedåthängande grenar bildar ett gott skydd för viltet. För en skogsägare som prioriterar viltvården lönar det sig att skapa större variation i gallringsskogarna genom att lämna viltbuskagen på lämpliga platser. Körstråken planeras så att risväxtlighet och viltbuskagen kan bevaras i så hög grad som möjligt.

Energiapuun korjuussa toteutetaan samoja luonnonhoidon ja vesiensuojelun keinoja kuin muussakin metsänkäsittelyssä. Energiapuun, etenkin kokopuun, korjuussa tulee kuitenkin kiinnittää enemmän huomiota riittävän biomassan säästämiseen.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Kolet i träden cirkulerar

Trävirke är en förnybar naturresurs som kan ersätta fossila råvaror vid produktion av energi och olika slags material - den så kallade substitutionseffekten. Träd binder kol då de växer. Vid uttag av energived minskar skogens kolförråd, men bara kortvarigt.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Energivedssortimentet avgör hur mycket kol som återförs till atmosfären

En stam, gren eller stubbe som lämnas att förmultna i skogen bryts till stor del ned under de kommande 20-60 åren och det kol den innehåller frigörs i atmosfären. Efter hundra år är bara några procent av det kol som varit bundet i klena kvistar kvar i marken, medan grova kvistar och stubbar ännu kan innehålla 20-30 % av den ursprungliga kolmängden. Det kol energiveden innehåller frigörs också snabbt i atmosfären, senast två år från drivningstidpunkten.
Med tanke på kolutsläppen till atmosfären är det bättre att använda klenvirke och hyggesrester som energi än stubbar, särskilt på kortare sikt.

Uusiutuvan puuenergian käyttö fossiilisten polttoaineiden korvaajana on perusteltua fossiilittomaan energiatalouteen siirryttäessä. Harvennusten ansiosta jäljelle jäävä puusto myös järeytyy, jolloin siitä tulee suuremmalla todennäköisyydellä pitkäaikaisesti hiiltä sitova puutuote.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Prisbildningen för energived

Sett ur skogsägarens synvinkel kan försäljningen energived skilja sig en del från försäljningen av gagnvirke, där man får betalt per fastkubikmeter. Olika aktörer kan använda olika mätningssätt och -metoder och betalningsrutiner vid handel med energived, vilket skogsägaren bör ta i beaktande vid virkesförsäljningen.
- För slanor och helträd används ofta fastkubikmeter som betalningsgrund.
- För grot och stubbar från förnyelseytor är det vanligt att ersättningen är bunden till mängden gagnvirke som tagits ut.
- Priset på energiveden kan också sättas baserat på dess energiinnehåll (megawattimme, MWh).

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Prisbildningen för energived

##  [Eri energiapuulajikkeiden sisältämä energiamäärä](/fi/node/2055)

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Vad man bör avtala om vid försäljning och drivning av energived

Vid försäljning av energived är det bra att avtala om:
- hur och när energiveden drivs ut och mäts
- var energiveden lagras och hur länge
- när virkespartiet övergår i köparens ägo
Ägaren ansvarar till exempel för de lagstadgade förpliktelser som rör lagringen av virke, bland annat de åtgärder som krävs för att insektskador ska kunna undvikas.

Metsänomistaja sopii puunostajan kanssa energiapuun korjuusta puukaupan yhteydessä. Energiapuuta ostetaan karsimattomana ja karsittuna rankana kasvatushakkuilta sekä hakkuutähteinä ja kantoina uudistushakkuualoilta. Energiapuuta saadaan myös erityiskohteilta, kuten teiden ja peltojen pientareilta, metsäteiden varsilta sekä sähkölinjojen vierimetsistä. Järeää energiapuuta voi kertyä myös laajoilta metsätuhokohteilta, joissa tuoretta, vahingoittunutta havupuuta on runsaasti.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Mätningsprinciper

Bestämmelserna rörande mätning av energived hittas i lagen om mätning av virke (414/2013, ändrad: 566/2014 och 725/2016), i jord- och skogsbruksministeriets förordningar (1323/14/2013 och 1014/2017) och för omräkningstalen i Naturresursinstitutets föreskrifter.
Innan mätningen av energived utförs måste man enligt lagen (21§) komma överens om följande saker:
- parterna i mätningen, vilka

1. vid överlåtelsemätning är säljaren och köparen
2. vid arbetsmätning är arbetstagaren och arbetsgivaren
3. vid entreprenadmätning är entreprenören och entreprenadgivaren

- uppgifter som specificerar mätobjektet
- mätmetoden och mätaren
- vem som ska betala kostnaderna för mätningen
- måttenheten.
Parterna i en mätning rekommenderas att avtala om när slutmätningen senast ska utföras. Parterna kan avtala om delmätning av mätpartiet, varvid de olika delarna av partiet kan mätas vid olika tidpunkter. Det är skäl att redan i virkesförsäljningsavtalet nämna hur man avser att mäta den energived som drivs ut.
I mätningsförrättningen ingår mätning av energivedspartiet och uträkning av resultatet samt uppgörande och översändande av (mätprotokollet) mätbeskedet till mätningsparterna. Mätprotokollet måste förvaras i fem år efter mätningsförrättningen.

Den mest allmänna mätmetoden vid drivning av energived är vägning, och vid behov omräkning av vikten till volymenheter. Vid överlåtelse-, arbets- och entreprenadmätning används i första hand följande storheter och enheter:
- volym: fastkubikmeter (m³) eller ramvolym (m³)
- vikt: färskvikt (kg) eller torrvikt (kg)
För att fastställa den fasta volymen används oftast EPPU-kalkylatorn för mätningsberäkningar. Mätningen av energived kan också ske i form av mätning av flis och kross. Fastvolymen för kvistat och okvistat klenvirke kan också fastställas genom travmätning.

Noggrannare anvisningar för mätning av energived hittas på Naturresursinstitutets webbsidor:
· [Handbok för mätning av energived (extern länk, på finska)](https://www.luke.fi/wp-content/uploads/2018/03/energiapuun-mittausopas-30062014.pdf)
· [EPPU(extern länk)](https://www.luke.fi/avoin-tieto/metsa/puutavaranmittaus/energiapuun-mittauslaskuri/) – räknare för mätning av energived

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Att beakta vid mätning av energived

**.**

- Det är svårt att utföra en noggrann mätning av energived. I olika skeden av anskaffningskedjan mäts energiveden på olika sätt. I ett parti med energived sker det mängd förluster i hanteringens olika skeden och under lagringen också förluster av torrsubstans. Dessutom kan väderförhållandena och skillnaderna i noggrannhet mellan olika mätmetoder förorsaka variation i mätresultaten. I praktiken minskar den uppmätta mängden energived under leverans och hantering.
- Mätning av energiinnehållet och värmevärdet faller inte inom ramen för lagens tillämpningsområde. Hur de fastställs behandlas i kvalitetsdirektiven för träbränslen.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Egenkontoll av virkesmätning

Lagen om mätning av virke (414/2013) berör också energived och förpliktigar till egenkontroll av mätningen. Till den egenkontroll som utförs av skördarförare hör att följa upp funktionen hos mätinstrumentet, kalibrering och inställning av instrumentet, samt granskning och dokumentation av mätresultatet.
Resultaten av de mätningar som hör till egenkontrollen ska bevaras i minst två år efter att kontrollen utförts.
De föreskrifter som gäller virkesmätning finns samlade på Naturresursinstitutets [webbsida.](https://www.luke.fi/sv/matning-av-virke/)

Energiapuun mittaaminen on keskeinen osa energiapuukauppaa ja metsähakkeen tuotantoa. Sama energiapuuerä voidaan toimitusketjun aikana mitata useammassa eri vaiheessa ja eri menetelmillä. Mittaus voi tapahtua hakkuun, metsäkuljetuksen, haketuksen tai murskauksen yhteydessä. Se voidaan myös tehdä tienvarsi- tai terminaalivarastossa, kaukokuljetuksen yhteydessä sekä käyttöpaikalla.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Betalning enligt energiinnehållet

Värmeverken betalar för den energimängd (MWh) som skogsflisen innehåller. Ju torrare energiveden är, desto lönsammare är hela anskaffningskedjan för energived. Det här innebär att energiveden borde fås att torka så bra som möjligt före leveransen till värmeverket. Energived av hög kvalitet innehåller inte heller främmande material, som t.ex. stenar.

Energiapuun hankinnassa yleisin hankintaketju koostuu korjuusta, tienvarsihaketuksesta ja kaukokuljetuksesta käyttöpaikalle. Metsäenergiajakeet voidaan myös kuljettaa terminaaliin tai käyttöpaikalle haketettaviksi tai murskattaviksi. Terminaalit toimivat polttoaineiden varmuusvarastoina, tasoittavat kausivaihteluita ja parantavat puupolttoaineen laadunhallintaa.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Drivning av energived i gallringsskog - val av objekt

För att det ska löna sig att driva ut energived bör objektet fylla följande kriterier:
- över 2 500 stammar per hektar
- trädhöjd minst 10 m
- trädens medeldiameter 10-16 cm
- stammens medelvolym 40 liter
- drivningsområdets storlek minst 2 ha
- uttag minst 40–50 m³/ha.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Kvistad slana

**Kvistad slana**

Drivning av kvistade slanor skiljer sig inte mycket från drivning av gagnvirke. Den här metoden lämpar sig med tanke på näringshushållningen och andra hållbarhetsaspekter för samtliga gallringsobjekt i ekonomiskogar.
Medelvolymen för de avverkade stammarna är över 40 liter och diameter på brösthöjd 9-10 cm. Kvistningen höjer flisets kvalitet betydligt.
Avverkningen kan också utföras i form av så kallad flerträdshantering, där man med avverkningsaggregatet samlar ihop flera stammar innan de kapas och läggs i hög. Flerträdshantering lämpar sig inte för avverkning av gagnvirke med maskinmätning, eftersom mätning och kapning inte sker tillräckligt noggrant. Dessutom resulterar kvistningen av flera stammar samtidigt i allmänhet inte i tillräckligt god kvalitet på massaveden.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Helträdsavverkning

Vid helträdsavverkning drivs hela trädet ut, inklusive kvistar och barr. Metoden lämpar sig bra vid iståndsättning av ung skog där det finns gott om klena stammar. Ungefär två tredjedelar av de näringsämnen trädet innehåller finns i barren och bladen. Om alla kvistar avlägsnas i samband med helträdsavverkning kan beståndets tillväxt sjunka med 5-13 % under de kommande 10-20 åren . Om helträdsavverkningen utförs på bördig mark och i enlighet med rekommendationerna, det vill säga att en del av kronmassan och kvistarna lämnas kvar i skogen, påverkas tillväxten i mycket liten utsträckning. Helträdsavverkning rekommenderas inte på kargare ståndorter och på objekt som lider av näringsobalans.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Helträdsavverkning

### Tall- och lövträdsdominerade bestånd lämpar sig bäst för helträdsdrivning.

##  [Kokopuun korjuukohteen valinta](/fi/node/882)

Table
| Kokopuun korjuukohteen valinta | Kokopuun korjuukohteen valinta |
| --- | --- |
| Kuivahkot kankaat ja niitä viljavammat kivennäismaat sekä vastaavat turvemaat | Kyllä |
| Kuivat kankaat ja karukkokankaat sekä vastaavat turvemaat | Ei |
| Kivennäismaiden kuusivaltaiset metsät, joissa kuusen osuus runkoluvusta on ennen harvennusta yli 75 % | Ei |
Kokopuun korjuuseen soveltuvat parhaiten mänty- ja lehtipuuvaltaiset metsät.
Kyllä: soveltuu korjuukohteeksi

Ei: ei suositella korjuukohteeksi
Yläotsikko sama molemmille sarakkeille.
Kyllä: soveltuu korjuukohteeksi

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Undantag

- I granskogar som lider av borbrist kan man ta ut grot och stubbar om man samtidigt säkerställer näringsbalansen genom att tillföra bor.
- På drivningsobjekt där ståndortsklassen är blåbärs- eller lingontorvmo av typ II rekommenderas PK- eller askgödsling för att förhindra att det uppstår näringsobalans.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Integrerad avverkning

Vid integrerad avverkning tas både gagnvirke och energived ut. De olika virkessortimenten läggs i separata högar. Vid integrerad avverkning kan lönsamheten förbättras ifall utfallet av gagnvirke och energived blir tillräckligt stort. Då integrerad avverkning utförs så att både energi- och gagnvirkesfraktionerna kvistas, antingen träd för träd eller genom flerträdshantering, lämpar sig metoden för samtliga gallringsobjekt i ekonomiskogar. Om energiveden tas ut delvis eller helt okvistad bör de begränsningar som rekommenderas för helträdsavverkning tillämpas. Vid integrerad avverkning är det bra att hålla i minnet att den ekonomiska lönsamheten hänger på att utfallet av de olika sortimenten blir tillräckligt stort. Om till exempel massavedsutfallet är litet kan det löna sig att lägga också massaveden bland energiveden.

Korjuun suunnittelussa on otettava huomioon korjuukohteen ominaisuuksien lisäksi varastoinnin ja kaukokuljetuksen vaatimukset, kuten hakkurin ja hakeauton vaatima tila sekä maan kantavuus.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Behovet av förröjning är större om skogen är oskött

Om plantskogsröjningen har utförts vid rätt tidpunkt och varit tillräckligt kraftig är det ofta onödigt med förröjning i första gallringar. Störst är behovet av förröjning i klenare gallringsskog där plantskogsvården utförts bristfälligt.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Utförande av förröjning

Behovet av förröjning bedöms utgående från objektet och drivningsmetoden. Vid uttag av slanor är förröjning nödvändig. Vid helträdsavverkning utförs röjning däremot sällan. Det är bra att på förhand komma överens med den som utför drivningen om och hur en förröjning ska utföras.
Redan en siktröjning underlättar betydligt maskinell avverkning, minskar risken för stamskador och gör objektet mer attraktivt för virkesköpare. Förröjningen utgör en förutsättning för en lyckad drivning och kanske till och med för hela virkesförsäljningen. Innan förröjningen utförs bör man ta reda på om skogsägaren vill att det sparas underväxt med tanke på kontinuerlig beståndsvård eller av andra skäl, t.ex. med tanke på landskaps-, natur- eller viltvård.
Förröjningen ska utföras i god tid, helst ett år före avverkningen. Då hinner den röjda underväxten falla omkull och snön pressa ner den mot marken. På torvmarker ska förröjningen inte utföras alltför tidigt på grund av risken för kraftigt slyuppslag från röjda björkar. Så länge den röjda underväxten är färsk förbättrar den dessutom markens bärighet, särskilt på torvjordar och andra marker med dålig bärighet och i synnerhet vid helträdsavverkning eftersom skördaren inte då lämnar toppar och kvistar på körstråket.

En förröjd stämplingspost är intressantare för en köpare och för den som utför drivningen än en oröjd. Det här visar sig ofta för skogsägaren i form av ett högre rotpris. Om skördarföraren har bra sikt (som tumregel i medeltal 30 meter) hjälper det föraren att fatta rätt beslut beträffande vilka stammar som ska fällas, och samtidigt blir drivningskvaliteten bättre. Å andra sidan kan utvecklingsduglig underväxt också ha ett ekonomiskt värde om man vill driva upp beståndet i två skikt.
Följande regel kan användas som en vägledande indikation på behovet av röjning:
Förröjning utförs om antalet över 2 m höga stammar är

- över 2 000 st/ha för granunderväxt
- över 3 000 st/ha om underväxten består av olika trädslag
- över 4 000 st/ha om underväxten består av lövträd
Förröjning görs bara på sådan ställen på stämplingsposten där det finns ett klart behov.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Anpassad förröjning

Vid anpassad förröjning fälls sådana stammar som inte duger till gagnvirke eller energived och i synnerhet sådan underväxt som hindrar sikten eller som gör det svårt för avverkningsaggregatet att nå stammen. Man ska inte röja underväxt som inte stör avverkningen eftersom det höjer kostnaderna, minskar mångfalden och försämrar levnadsförhållandena för viltet. Dessutom rekommenderas att man lämnar 4-5 viltbuskagen per hektar med tanke på djur och andra organismer.
- Röj kring gagnvirkes- och energivedsstammar.
- Röj också sådan granunderväxt som är över 2 meter hög och som stör sikten.
- Kapa den underväxt som växer nära en gagnvirkesstam så att stubbarna blir låga och så att stammarna faller utåt från gagnvirkesstammen sett.
- Om granunderväxten är livskraftig och den ska utnyttjas för framtida virkesproduktion, röj då bara kring de gagnvirkesstammar som ska avlägsnas.
- Det är bra att på lämpliga ställen lämna underväxt som viltbuskage.
Objekt som ekonomiskt sett är lågproduktiva ska man helst lämna oröjda. Sådana är t.ex. fuktiga svackor, övergångszoner, bergbunden mark och andra områden där tillväxten är långsam.

Ennakkoraivauksella tarkoitetaan hakkuuta edeltävää puunkorjuuta haittaavan alikasvoksen raivaamista. Sen tarkoituksena on parantaa hakkuun tuottavuutta ja korjuun laatua sekä vähentää puustovaurioiden määrää.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Att beakta vid avverkningen

Första gallringen kan utföras antingen som låggallring eller kvalitetsgallring. Gallringsstyrkan inverkar på tidpunkten för följande gallring. Om gallringen är kraftig, ända ned till den lägre gränsen i gallringsmallen, kommer träden diametertillväxt att bli snabbare. I sådana fall gallras beståndet i allmänhet två gånger under omloppstiden. Om man utför en svagare gallring, till det högre stamantalet i gallringsmallen, kan man behöva gallra upp till tre gånger. Då blir omloppstiden 10–15 år längre jämfört med om man gallrar två gånger.
Första gallringen ska, beroende på huvudträdslag, stamantal och ståndort, utföras när beståndets övre höjd är 12–15 meter. För att kvaliteten inte ska försämras i det kvarstående beståndet, ska man i tall- och vårtbjörksbestånd utföra första gallringen innan kvistiga träd som hör till det härskande trädskiktet hinner börja förstöra trädkronorna hos träd som hör till det medhärskande trädskiktet och är av högre kvalitet.
På barrträdsdominerade objekt kan man lämna kvar lövträd på lämpliga platser för att få flera trädslag i beståndet. Av samma anledning är det skäl att i granbestånd alltid lämna en del tallar och på motsvarande sätt granar i tallbestånd.

Vid första gallring som utförs som låggallring avlägsnas:
- skadade och sjuka träd
- träd som är mindre än de härskande och medhärskande träden
- träd med tvära krökar och långkrökar, träd med grova kvistar och träd som har förgreningar på stockdelen så att det i beståndet lämnas kvar välväxande träd av möjligast hög kvalitet och livskraft, och beståndstätheten följer gallringsmallarna. Som utfyllnad kan man spara mindre träd av sämre kvalitet eller träd som har lägre ekonomiskt värde och som inte hindrar huvudstammarnas utveckling eller som lämpar sig som naturvårdsträd.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Första gallring som kvalitetsgallring i tallbestånd

Kvalitetsgallring är en gallringsform som kan rekommenderas vid första gallring i tallbestånd när kvaliteten är medelmåttlig eller när beståndet i plantskogsskedet blivit bristfälligt skött. Om tallbeståndet är synnerligen grovkvistigt eller om det är av genomgående god kvalitet ger kvalitetsgallring inget större tilläggsvärde.
Kvalitetsgallring utförs redan vid en övre höjd av 10-12 meter. Då har kvistiga träd och träd med sämre kvalitet som hör till det härskande trädskiktet ännu inte hunnit förstöra trädkronorna hos träd som hör till det medhärskande trädskiktet och som har klenare kvistar. Vid gallringen avlägsnas kvistiga, härskande träd och de medhärskande träden med klenare kvistar ges mer utrymme. Gallringsstyrkan är den samma som den som rekommenderas i gallringsmallarna.
Kvalitetsgallring kan leda till att man behöver utföra tre gallringar i stället för två och att omloppstiden blir längre. Å andra sidan ökar produktionen av kvalitetsstock, vilket gör att den här gallringsmetoden är ett konkurrenskraftigt alternativ. Om första gallringen med tanke på kvaliteten utförs i ett tidigt skede, minskar virkesutfallet. Enhetskostnaderna för drivningen hålls ändå rimliga i och med att man vid kvalitetsgallring avlägsnar stora, härskande träd .

Om det är möjligt att utföra drivningen under barmarksperioden blir stämplingsposten mer attraktiv för virkesköpare. Nackdelen är att avverkningar som utförs under barmarksperioden utsätter barrträden för större risk att bli angripna av rotticka. Vid avverkning som utförs under barmarksperioden måste man därför vidta lämpliga bekämpningsåtgärder. Vid helträdsavverkning bör man också fästa uppmärksamhet vid tillgången till näring i marken.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Tips för en lyckad drivning av energived i gallringsbestånd

Före avverkningen
- Gör vid behov förröjning.
- Kontrollera markens bärighet på objektet och objektets tillgänglighet.
Vid drivningen

- Välj drivningstidpunkt efter markens bärighet och tillgänglig maskinpark. Risken för trädskador är störst under savstigningen på våren, då lossnar barken lätt från tallar och björkar om man stöter till stammarna.
- Följ med att grundytan (m²/ha) eller stamantalet (st/ha) inte underskrids. I grövre gallringsbestånd (medeldiameter över 16 cm) används grundytan, i klenare gallringsbestånd (medeldiameter under 16 cm) stamantalet.
- Gör körstråken så raka som möjligt, undvik särskilt s-kurvor.
- Risa körstråken ordentligt så att de håller.
- Gör stubbarna på körstråket så låga som möjligt, det minskar skotarens krängningar.
- Om det förekommer grupper av glasbjörk som uppkommit genom skottbildning, röj antingen bort dem helt eller lämna dem orörda. Vid fällning av enskilda träd uppstår lätt skador på de kvarstående träden.
- Se vid helträdsavverkning till att överlånga stammar som lastats på skotaren inte piskar de träd som står längs körstråket.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Ombesörj näringstillståndet i marken vid helträdsavverkning

Vid helträdsavverkning rekommenderas att ungefär 30 % av kronmassan lämnas kvar i beståndet . Vid drivningen bör man sträva till att kronmassan (hyggesresterna) fördelas så jämnt som möjligt på behandlingsytan.
Man kan säkerställa mängden kvarlämnad kronmassa med bl.a. följande metoder:
- Den översta delen av trädkronan, omkring 1–2 meter, kapas och lämnas kvar i skogen.
- Kronan på vart femte träd kvistas så att kvistarna blir utanför energivedshögarna och lämnas kvar i skogen. På avverkningsytan blir dessutom alltid kronmassa kvar av träd som fälls vid förröjningen, barr, löv och kvistar som faller från energivedshögarna samt kvistar och toppar som knäckts i samband med avverkningen.
- I skogar där uttaget främst är gran eller lövträd kan man låta de okvistade träden torka på avverkningsytan i högar. Då torkar barr och löv och faller av. Torkningen höjer energiinnehållet (MWh/m³) i råvaran och kan därför rekommenderas också för objekt där en stor del av virkesuttaget är tall. Torkning av tall ger dock inte samma nytta med tanke på näringshushållningen som torkning av gran och lövträd.

Den näring som förs bort kan man ersätta med gödselmedel, till exempel med aska. Askgödsling lämpar sig särskilt väl för torvmarker, och i vissa fall är det möjligt att få metka-stöd för askgödsling.

Energiapuuta korjataan kasvatusmetsistä yleensä ensiharvennusten yhteydessä. Korjuussa on syytä huomioida ensiharvennuksen laatua parantavat tekijät.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Att beakta vid flisning och fjärrtransport

Fjärrtransporten och flisningen ställer krav på lagerplatsen, som t.ex. vändplatser, bärighet och utrymme för lastning och flisning. Den utrustning som används för flisning vid väg och fjärrtransport kräver mer utrymme än vanlig virkestransport.

Det lönar sig i allmänhet att täcka väglager där man lagrar slanor och grot. Om man täcker energiveden blir den inte våt av nederbörd och snö och is hamnar inte i flishuggen i samband med flisningen. Särskilt viktigt är det att täcka högar av grot. Kvistade och okvistade slanor blir inte lika lätt blöta under vintern som grot.
Förlusten av torrsubstans kan vara betydande då grot lagras på ett avlägg.Det lönar sig inte att lagra grot vid väg längre än några månader, men på grund av praktiska orsaker som är förknippade med transporten är lagringstiden ofta längre. Vid lagring av slanor blir inte torrsubstansförlusterna särskilt stora ens vid en lagringsperiod på ett år. Stubbar bibehåller sina egenskaper längre än andra typer av energived vid lagring vid väg.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Utnyttjande av vägområde

På allmän väg, riksvägar (väg nr: 1-39) och stamvägar (väg nr: 40-99) är all hantering och lagring av virke på vägområdet förbjudet, liksom också stickvägslager. Skogsbilvägar som utgår från en riks- eller stamväg bör alltid vara försedda med en vändplats. Om man avviker från den här regeln måste man ha tillstånd från NTM-centralen.
Också beträffande vägar av lägre vägklass är det skäl att kontakta den lokala vägmästaren. Förutom i ovannämnda fall, är lastning av virke också förbjudet på sträckor där det är förbjudet att stanna och längs vägar där den största tillåtna hastigheten överstiger 80 km/h.
Om man vill göra en ny väganslutning kräver det tillstånd, även om anslutningen är tillfällig. Tillståndet beviljas av NTM-centralen, som också ger anvisningar för hur den nya anslutningen bör byggas eller en existerande anslutning förbättras. På lagerplatsen och vid anslutningen bör sikten vara tillräcklig med tanke på trafiktätheten och hastighetsbegränsningarna. Det här gäller både allmänna och privata vägar. Flisning av energived är förbjuden vid allmän väg.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Val av lagerplats för energived

**En bra lagerplats för energived har följande egenskaper:**

Valet av lagerplats har stor betydelse med tanke på energivedens kvalitet. Stubbarna bör transporteras bort från lagerplatsen inom högst två eller två och ett halvt år, beroende på när drivningen utförts.
- det finns tillräckligt utrymme (se tabellen nedan)
- terrängen är plan och bärig
- platsen är öppen och utsatt för vind och gärna högre än den omkringliggande terrängen, faktorer som gör att energiveden torkar snabbare
- det inte finns några el- eller telefonlinjer i omedelbar närhet av vältan (se tabellen nedan)
- den är inte placerad på en vändplats som försvårar lastningen
- den är inte placerad i en brant backe eller kurva
- det finns varken stenar, stubbar eller träd som stör maskinerna eller blir under vältan
- den är inte placerad ovanpå fungerande diken (det minskar risken för att näringsämnen ska sköljas ut i vattendrag)
- den ligger inte i närheten av byggnader med tanke på brandskyddet och bullret från flisningen.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Val av lagerplats för energived

### Utrymmesbehov i längdriktningen för en energivedsvälta, per avverkad hektar. Dessutom bör man beakta de ovannämnda faktorer som inverkar på andra utrymmeskrav och på vältans placering.

##  [Energiapuupinon tilantarve](/fi/node/881)

Table
| Energiapuu | Pinon tarvitsema tila |
| --- | --- |
| Hakkuutähteet | n. 20 m/ha |
| Kokopuu | n. 12 m/ha |
| Karsittu ranka | n. 10 m/ha |
| Kannot | n. 15 m/ha |
Energiapuupinon tilantarve pituussuunnassa per hakkuuhehtaari. Lisäksi on otettava huomioon pinon sijaintiin ja muihin mittoihin liittyvät tekijät, jotka on esitetty jäljempänä.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Val av lagerplats för energived

### Utrymmesbehov för en grotvälta vid en elledning (minimiavstånd, meter). Vältan bör placeras så långt borta från el- och telefonledningar att det mellan ledningen och kranen (inkluderande last) alltid upprätthålls det minimiavstånd som anges i tabellen. Av säkerhetsskäl får man inte placera en lagringsplats under en högspänningsledning (≥ 110 kV) och inte heller inom 10 meter i sidled räknat från den närmaste elförande kabeln.

##  [Energiapuupinon vähimmäisetäisyys sähkölinjasta](/fi/node/880)

Table
| Nimellisjännite, kV | Avojohto, alla (m) | Avojohto, sivulla (m) | Riippujohto (m) |
| --- | --- | --- | --- |
| 1 | 2 | 2 | 0,5 |
| 20 | 2 | 3 | 1,5 |
| 110 | 3 | 5 |   |
| 220 | 4 | 5 |   |
| 400 | 5 | 5 |   |
Puutavaravarasto on sijoitettava niin etäälle sähkö- ja puhelinlinjoista, että sähköjohtojen ja kuormaajan välillä säilyy taulukon mukainen vähimmäisetäisyys taakka mukaan lukien. Turvallisuussyistä varastoa ei tehdä suurjännitelinjan (≥ 110 kV) alle eikä sivusuunnassa mitattuna 10 metriä lähemmäksi linjan lähintä virtajohdinta.
Yläotsikko 2.-4. sarakkeille: Vähimmäisetäisyys (m)

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Fjärrtransporten och flisningsoperationen ställer följande krav på lagerplatsen

1 . Vändplatsens och vägens bärighet bör vara tillräckliga.
2 . Det måste finnas platser där den övriga trafiken kan väja eller köra om.
3 . Vältan måste finnas inom kranens räckvidd vilket innebär att gripstället bör ligga högst 7 meter från vägkanten.
4 . Om vältan är placerad längs en stickväg, måste man lämna ett utrymme på minst 15 meter för flishuggen bakom vältan och vältans framsida ska ligga minst 6 meter från huvudvägen. Man börjar bygga vältan på den sida huvudvägen ligger.

Oikein tehdyllä tienvarsivarastoinnilla ja kuivattamisella pystytään parantamaan hakkeen laatua ja energiasisältöä. Olennaista on, että raaka-aine ei ole märkää. Näin voidaan vähentää myös kuljetuskustannuksia, sillä vettä ei kannata kuljettaa lämpö- tai voimalaitokseen.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Lagring av slanor och helträd

Lagring av slanor och helträd
- Lägg kraftiga underslag under vältan, då blir luftcirkulationen bättre under vältan.
- Sätt sneda mellanslag med ca 5 meters mellanrum.
- Sätt horisontella mellanslag i vältans riktning när vältan har nått halva höjden.
- Gör vältan så hög som möjlig, men högst 5 meter hög, och se till att den inte kan rasa.
- Rada stammarna med rotändan mot vägen, gärna så att de pekar mot söder.
- Se till att det inte kommer främmande föremål i vältan
- Skapa ett ungefär en meter långt överhäng mot vägen av de översta lagren i vältan, det skyddar resten av vältan mot väta.
- Täck in vältan.
- Bred ut täckpappet så att övre delen av vältan täcks helt och hållet och dessutom en halv meter av sidorna åt alla håll.
- Placera ett antal griphögar med energived ovanpå täckpappet så att pappet hålls kvar.
- Fäst lappar på vältan som innehåller varningar och ägarinformation.
Vältans ägare:

- Ta i beaktande de begränsningar som lagen om bekämpning av skogsskador ställer då över hälften av volymen i vältan består av barrträd som har en diameter över 10 cm.

Keskeistä sekä karsitun rangan että karsimattoman kokopuun tienvarsivarastoinnissa on huolellisesti tehty varastopino.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Betalning enligt energiinnehåll

Kvalitetskraven för skogsflis och de provtagnings- och mätmetoder som används vid kvalitetskontrollen finns beskrivna i VTT:s kvalitetsdirektiv för trädbränslen (VTT-M-07608-13) .
Stora anläggningar kan hantera rätt fuktigt bränsle, men i mindre anläggningar borde fukthalten underskrida 40 %. Värme- och kraftverken betalar för skogsflisen enligt dess energiinnehåll. I färsk ved är fukthalten i medeltal 50-60 %.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skogsflisens kvalitet

Skogsflisens kvalitet bestäms på basis av flisens egenskaper, bl.a.
- fukthalt
- effektivt värmevärde på förbrukningsplatsen
- energitäthet på förbrukningsplatsen
- levererad energimängd
- lösvolym
- fraktionsfördelningen hos flisbitarna
- mängden barr

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skogsflisens fukthalt

Fuktigheten har en stor betydelse för lönsamheten för flisleverantören. Den som använder flisen betalar i allmänhet för energiinnehållet, dvs. megawattimmar (MWh). Ju fuktigare råvaran är, desto lägre är energiinnehållet och desto mindre intäkter ger flisleveransen. Fuktig skogsflis orsakar också problem med hanteringen på vintern när den fryser, vilket ökar transportkostnaderna märkbart. Fuktig skogsflis brinner ofullständigt, vilket gör att utsläppen av kolmonoxid, kolväten och partiklar ökar. Man kan påverka fukthalten i skogsflisen och därmed lönsamheten i hela transportkedjan om drivningen, lagringen på hygget, väglagringen, flisningen och fjärrtransporten sköts på rätt sätt.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Orenheter i skogsflisen

Mängden orenheter i form av jord, is, snö och främmande föremål har en betydande inverkan på skogsflisens kvalitet. Orenheter av det här slaget förorsakar problem både vid flisningen och vid bränningen. Det kan uppstå stora förluster på grund av orenheterna, flishuggen kan till exempel gå sönder.
Orenheter kan hamna bland flisen bland annat i griphögarna vid lastningen på hygget. Dessutom kan sten, sand och skräp hamna i vältan under vintern då vägen plogas. Jordmaterial är att problem särskilt vid produktion av stubbkross, eftersom jord lätt följer med när stubbarna bryts och transporteras.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Övriga kvalitetsfaktorer

Skogsflisens kvalitet påverkas också av råvaran. Flis som framställs av kvistade slanor håller vanligen en jämn kvalitet. Om flisen däremot tillverkas av helträd eller grot kan bitstorleken variera och det kan förekomma långa pinnar bland flisen. Målsatt storlek för flisbitarna är i allmänhet 30-40 mm. Om det kommer långa pinnar med i flisen kan de leda till problem i transportörerna vid kraftverket och i andra skeden av hanteringen. Om flisbitarna är för små och det finns för mycket fina partiklar kan springorna i värmepannans roster täppas till.
De kemiska egenskaperna, bl.a. klorhalten, inverkar också den på skogsflisens kvalitet. Klor orsakar nedsmutsning och korrosion i värmeverkens överhettare. Man kan förhindra korrosion genom att använda bränslen som innehåller svavel, såsom torv, tillsammans med skogsflisen.
Klorhalten är störst i barr. Därför rekommenderas att hyggesresterna först torkas på förnyelseytan så att en stor del av barren torkar och faller redan där. Det här är till fördel också med tanke på markens näringshushållning. Under torra förhållanden på sommaren faller granbarren vanligen av inom en månad av lagring på hygget. Tallbarr faller inte av lika lätt, vilket innebär att tallarna måste kvistas om man vill slippa barren.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Sätt att säkra fliskvaliteten

För att skogsflisen ska fungera bra som bränsle, ordna drivningen och lagringen vid väg så att:
- kvistningen av slanorna har gjorts på det sätt som kvalitetskraven på flisen förutsätter
- gröna barr och blad inte hamnar bland energiveden
- det inte finns orenheter såsom jord bland energiveden. Detta är särskilt viktigt vid drivning av stubbar
- energiveden torkar så snabbt som möjligt och hålls torr också vid väglagret
- torr energived inte lagras längre än nödvändigt
- vältorna är tillräckligt stora så att ytan som blir våt av nederbörd är så liten som möjligt, relativt sett
- snö inte hamnar i vältan i samband med snöplogning.
För att få så hög kvalitet på flisen som möjligt är det också viktigt att flishuggen och särskilt dess bett är i gott skick.

Metsähakkeen laatuvaatimukset määrittelee viime kädessä käyttäjä eli energialaitos. Eri laitoksilla voi olla toisistaan poikkeavia polttoaineen koostumus, palakokojakauma-, kosteus- ja epäpuhtausvaatimuksia.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Drivningskvaliteten påverkar det kvarstående beståndet

En dåligt genomförd drivning minskar skogsägarens framtida avverkningsintäkter. Om avverkningen görs kraftigare än vad gallringsmallarna förutsätter leder det till tillväxtförluster och ökar bl.a. risken för stormskador, medan ett för tätt bestånd bromsar upp diametertillväxten hos träden. Det är mycket viktigt att göra rätt trädval vid gallringen eftersom det är olönsamt att driva upp träd som är behäftade med felaktigheter eller av tekniskt sett dålig kvalitet.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## En god drivningskvalitet är ett resultat av flera faktorer

Körstråken minskar alltid det potentiella växtutrymmet för träden, men är nödvändiga för att drivningen ska kunna genomföras. Så länge körstråken läggs ut enligt de rekommendationer som finns, är förlusten med tanke på virkesproduktionen måttlig.
Vid drivning av energived i gallringsbestånd går det att påverka drivningskvaliteten genom en noggrann planering, där man först tar reda på
- skogsägarens målsättningar och speciella önskemål
- objektets drivningsduglighet och transportduglighet samt de platser där terrängen har dålig bärighet
- behovet av förröjning
- behovet av stubbehandling
- placeringen och utrymmesbehovet för lagringsplatserna och sträckningen för närtransporten

Vid drivningsplaneringen är det också viktigt att identifiera de partier där det är bättre att använda motormanuell avverkning än maskinell avverkning. Sådana platser är bland annat
- oskötta, unga skogar där ingen plantskogsvård har utförts och som det inte lönar sig att gallra maskinellt på grund av liten stamvolym och att virkesutfallet blir så litet
- särskilt svårtillgängliga, steniga eller branta terrängpartier
- små specialområden där det inte går att använda skördare.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Förutsättningar för ett gott drivningsresultat vid drivning av energived

Det finns goda förutsättningar för ett gott drivningsresultat om
- plantskogsröjning utförts i plantskogsstadiet
- utgångstätheten i beståndet når upp till den gallringsgräns som anges i rekommendationerna för skogsvård
- underväxt som försvårar avverkningen har avlägsnats
- drivningstidpunkten har valts så att man beaktat bärigheten och maskinparken
- drivningstidpunkten och lagerplatsen har valts så att de fyller kraven med tanke på fjärrtransporten
- helträdsavverkning utförs bara på det slag av objekt som anges i rekommendationerna.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Kriterier för ett gott drivningsresultat i gallringsbestånd

- Det kvarstående beståndets täthet följer gallringsmallen såvida man inte kommit överens med skogsägaren om att avvika från rekommendationerna.
- Stam- och rotskador förekommer på högst 5 % av de kvarstående träden. Laggränsen är 15 %.
- Markskador på mineraljordar och grandominerade torvjordar förekommer på högst 5 % av körstråkets längd och på övriga torvjordar på högst 10 % av körstråkets längd. Laggränsen för markskador orsakade av drivning på mineraljordar är 20 % och på torvjordar 25 %. På mineraljordar anses ett spår som är mer än 10 centimeter djupt på en sträcka av minst 1 meter vara en markskada, medan en markskada anses föreligga på torvjordar då marken tryckts ned över 20 centimeter på en 1 meter lång sträcka.
- Avståndet mellan körstråken är minst 19 meter.
- Körstråkets bredd är minst 4,0-4,6 meter på mineraljordar och 4,0-5,1 meter på torvjordar.
- Man har sett till att bekämpa rottickan på riskområden då avverkning utförts i barrträdsdominerade bestånd under barmarksperioden.
- Utvecklingsduglig underväxt sparas i så stor utsträckning som möjligt på objekt där den används för att bygga upp ett nytt trädskikt. Det här gäller särskilt plockhuggning vid kontinuerlig beståndsvård.
- Man har beaktat grupperna av naturvårdsträd, den döda veden, fornlämningarna, viltbuskagen och vattenvården i samband med drivningen.
Till ett gott drivningsresultat i gallringsbestånd räknas också beaktandet av naturvården. Skogsägaren kan själv besluta i vilken grad och på vilket sätt naturvården beaktas. Dessutom ställer skogscertifieringen vissa krav på drivningsresultatet.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## På ovanstående bild lyfts följande kvalitetsaspekter fram

Naturvård
- naturobjekt
- naturvårdsträd
- död ved
- inslag av lövträd/blandskog
- viltbuskage
Övrigt

- körstråksavstånd minst 19 m, körstråksbredd
- på mineraljordar under 4,6 m
- på torvmark under 5,1 m
- förstärkning av bärigheten särskilt på huvudkörstråk och lagerområden
- tätheten i det kvarstående beståndet följer målsättningarna
- bekämpning av rotticka på riskområden
- skyddszoner för vattenvård
- lagring och täckning som underlättar torkningen

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Maskinförarens checklista för egenkontroll - exempel

Uppfyller drivningsresultatet målsättningarna?
- Granska att alla kriterier för drivningsresultatet uppfylls.
- Granska att naturvårdskraven uppfylls (naturvårdsträd, död ved, fornlämningar, viltbuskage och vattenvård, i gallringar också lövträdsinslag)
- Granska i vilket skick stigar och andra färdleder är och att arbetsområdet är snyggt.
- Granska hur väl bekämpningsmedlet för rotticka täcker stubbskäret.
Fyller energivedens kvalitet målsättningarna?

- Granska att energiveden är så ren som möjligt beträffande jord mm.
Har apteringen skett i enlighet med målsättningarna?
- Granska att apteringen skett i enlighet med försäljningsavtalet.

Fyller kvaliteten på lagringsområdet och vältorna målsättningarna?
- Försäkra dig om att lagringsplatsen är tillgänglig och att bilarna har rum att svänga.
- Granska placeringen, staplingen, täckningen och utmärkningen av vältorna.
Är arbetsområdet snyggt?

- Kontrollera att området är snyggt och ta hand om avfallet på ett lämpligt sätt.

Kasvatushakkuissa korjuun laadulla tarkoitetaan metsikön puuston, maaperän ja ympäristön tilaa korjuun jälkeen. Tavoitteena on, että metsään jää kasvamaan metsänomistajan tavoitteiden mukainen laadultaan hyvä ja tuottava puusto.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skötselalternativ för oskött ungskog

Om ett bestånd är oskött, är det bäst att utföra första gallring tidigare än normalt för att trygga tillväxten hos de bästa träden. Virkesdrivningen kan i allmänhet utföras maskinellt, men förröjning är vanligen alltid nödvändig. Om träden är klena, beståndet är tätt och utfallet av gagnvirke litet, är ett alternativ att i stället utföra en motormanuell röjning.
För skogsägaren är det i de flesta fall ekonomiskt mer lönsamt att sätta beståndet i skick jämfört med att låta det växa vidare utan att gallra det. En förutsättning för att det här ska lyckas är emellertid att det finns åtminstone 400-500 jämnt fördelade, livskraftiga barrträd eller björkar per hektar som potentiellt kan utvecklas till stockstammar. I norra Finland räcker det med ett något mindre antal. I annat fall bör man överväga att låta beståndet växa vidare utan att gallra det, och sedan göra en slutavverkning då tillväxten börjar avta, i praktiken vid 40-50 års beståndsålder.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skötselalternativ för oskött ungskog

### Typiska utgångslägen för oskötta bestånd samt planering och utförande av skötselåtgärder.

##  [Hoitamattoman nuoren kasvatusmetsän käsittelyvaihtoehdot taulukkona](/fi/node/1447)

Table
| Lähtötilanne | Havupuille uudistetut, hieskoivujen tai muiden lehtipuiden valtaamat alat-Kuuselle uudistetut alat, joissa lehtipuusto on valtapuuna kuusten jäätyä kasvussa jälkeen.-Männylle uudistetut alat, joissa männyt ovat jääneet kasvussa jälkeen tai lähes hävinneet.-Sekametsiksi kehittyneet alat, joissa taloudellisesti vähäarvoisten lehtipuiden osuus on suuri ja puusto on suositusta tiheämpi. | Ylitiheät, riukuuntuneet tai lähes riukuuntuneet metsät-Ylitiheänä kasvaneet kuusikot. -Männiköt ja rauduskoivikot, joissa puuston latvukset ovat supistuneet voimakkaasti.-Ylitiheät, hieskoivulle luontaisesti uudistuneet metsiköt. |
| Hoidon suunnittelu | -Metsänomistaja päättää, mihin tavoitteisiin kohteella pyritään.-Arvioidaan, onko kohteella riittävästi tukkipuiden kasvatukseen soveltuvia puita tasaisesti jakautuneena (vähintään 400-500 kpl/ha) tai onko valtapuuston alla kehityskelpoinen kuusialikasvos.-Kasvupaikasta riippuen hakkuussa suositaan kuusta ja rauduskoivua.-Hyödynnetään kehityskelpoinen kuusialikasvos. | -Metsänomistaja päättää, mihin tavoitteisiin kohteella pyritään.-Jätetään kasvamaan laadultaan parhaat puut, jotka ovat latvukseltaan elinvoimaisia.-Jos puusto on riukuuntunut, harvennus tehdään tuuli- ja lumituhoriskin takia lievänä ja mieluiten kahdessa eri vaiheessa.-Kasvatetaan tiheä hieskoivikko ilman harvennuksia lyhyellä kiertoajalla tai harvennetaan se verhopuustoksi kuusen taimikolle. Hyödynnetään koivikon alle mahdollisesti syntynyt kuusialikasvos, jota tarvittaessa täydennetään istuttamalla kuusta. |
| Vaihtoehtoiset toimenpideketjut | Jos puuston valtapituus on yli 12 metriä tai se on pahoin riukuuntunut,-korjuun mahdollistava ennakkoraivaus tehdään heti ja lievä harvennus 1-5 vuoden kuluttua raivauksesta. Toinen harvennus tehdään harvennusmallin mukaisesti.Jos puuston valtapituus on alle 12 metriä,-korjattaviksi kelpaamattomat puut raivataan ja lievä harvennus tehdään joko metsurityönä tai koneellisesti. Toinen harvennus tehdään harvennusmallin mukaisesti.-vaihtoehtoisesti raivataan puusto suositeltavaan kasvatustiheyteen ja ensiharvennus tehdään normaalisti suosituksen mukaisessa valtapituudessa.Jos puusto on lehtipuuvaltainen ja tukkipuuksi kasvatuskelpoisia puita on hehtaarilla alle 400-500 tai kohteella ei ole kehityskelpoista kuusialikasvosta,-harkitaan puuston kasvattamista ilman harvennuksia uudistushakkuuseen asti. Vaihtoehtoisesti vajaatuottoinen metsä voidaan myös uudistaa.  | Jos puuston valtapituus on yli 12 metriä tai se on pahoin riukuuntunut,-korjuun mahdollistava ennakkoraivaus tehdään heti ja lievä harvennus 1-5 vuoden kuluttua raivauksesta. Toinen harvennus tehdään harvennusmallin mukaisesti.Jos puuston valtapituus on alle 12 metriä,-korjattaviksi kelpaamattomat puut raivataan ja lievä harvennus tehdään joko metsurityönä tai koneellisesti. Toinen harvennus tehdään harvennusmallin mukaisesti.-vaihtoehtoisesti raivataan puusto suositeltavaan kasvatustiheyteen ja ensiharvennus tehdään normaalisti suosituksen mukaisessa valtapituudessa.Jos puusto on lehtipuuvaltainen ja tukkipuuksi kasvatuskelpoisia puita on hehtaarilla alle 400-500 tai kohteella ei ole kehityskelpoista kuusialikasvosta,-harkitaan puuston kasvattamista ilman harvennuksia uudistushakkuuseen asti. Vaihtoehtoisesti vajaatuottoinen metsä voidaan myös uudistaa.  |

Drivning av energived samt integrerad avverkning där såväl gagnvirke som energived tas tillvara, lämpar sig för både skötta och oskötta, likåldriga skogar. I normala fall tar man ut energived i samband med vård av ungskog och vid första gallring. Uttag av energived i samband med virkesdrivning ökar drivningens lönsamhet.  Vid drivningen bör man komma ihåg att beakta mångfalden, vattendragen och friluftslivet. 

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Röjning i talldominerade skogar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förnyelseålder

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Upprätthåll inslag av lövträd i barrskog

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förebygg snöskador

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

Beaktande av direktivarterna i skogsbruket

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Naturvårdsavverkningar i lundar i ekonomiskog

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Samprojekt för vård av torvmarksskogar

Ekonomi och risker förknippade med senare gallringar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Skogscertifieringssystemens krav beträffande beaktande av moskogar med stor betydelse för mångfalden

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Sökning och meny