Exempel på en gallringsmall. I grafen visas stämplingsgränsen med en grön, streckad linje och gränsen för det målsatta beståndet med en blå, heldragen linje. Dessutom visas laggränsen för modellens tillämpningsområde längst ner som en heldragen, röd linje. Variationsintervall för det målsatta beståndet Den beståndstäthet som rekommenderas i gallringsmallarna för det målsatta beståndet efter gallring visas som en gräns i alla mallar. Vid själva avverkningen är det ändå i praktiken mycket svårt, eller till och med omöjligt att uppnå det här exakta värdet. Också mätnoggrannheten för beståndets täthet varierar. Efter gallringen kommer tätheten alltid att variera något på båda sidor om målet. Därför används det i gallringsmallarna ett intervall för det målsatta beståndet för att beskriva den naturliga variation som är acceptabel i förhållande till målet. Variationsintervallet för det målsatta beståndet kan komma till användning till exempel då man kontrollerar kvaliteten på gallringen. Om grundytan på det de kvarstående beståndet ligger inom variationsintervallet, har gallringen genomförts i enlighet med den valda gallringsmallen. Variationsintervallet för det målsatta beståndet efter gallring är i södra och mellersta Finland 2 m²/ha norra Finland 1,5 m²/ha Variationsintervallet är detsamma för alla ståndorter och trädslag i det aktuella området. Variationsintervallet gäller för alla gallringsmallar. Skogsskaderisker Under varje graf visas de risker för skogsskador som förekommer inom respektive gallringsmalls tillämpningsområde. Det visas sammanlagt fyra risker för skogsskador, risk för barkborreskador, risk för skador pga rotticka, risk för stormskador, och risk för snöskador. Om det finns åtminstone en möjlighet att skadan inträffar, visas hur allvarlig risken är, möjlig eller betydande, samt en tilläggstext som beskriver hur risken bör beaktas i skogsvården. Gränssnittet för rekommendationerna för skogsvård innehåller för närvarande inte skogsskador eller texter. Om du är intresserad av den här informationen, kontakta oss via kontaktformuläret för digitala skogsvårdsrekommendationer genom att klicka här. Körstråk Körstråkens inverkan har beaktats i antalet träd som blir kvar. Om beståndskaraktäristika endast mäts mellan körstråken bör den grundyta som uppmäts vara 1–2 m² större än vad gallringsmallarna visar och stamtalet 100-300 stammar/ha större. Skillnaden är störst då antalet träd som lämnas kvar är över 1 200 stammar/ha och/eller avståndet mellan körstråken är nära 20 m. Skillnaden har inte längre någon betydelse då det bestånd som blir kvar är under 800 stammar/ha.

*Stämplingsgränsen* anger gallringsbehovet och visas i mallen med en streckad linje. När beståndets volym överstiger den streckade linjen är det skäl att överväga gallring. Vid avverkning minskas beståndets täthet till högst den gräns för det *målsatta beståndet* som beskriver beståndets täthet efter gallringen.
Om minimitätheten efter gallring stadgas genom förordning. I gallringsmallarna ingår även denna s.k. laggräns, det vill säga den minimitäthet för beståndet efter gallringen som anges i förordningen. Om beståndets minimitäthet underskrids vid avverkning av likåldrig skog, blir följden förnyelseskyldighet. Den täthet som anges i skogsvårdsrekommendationerna är alltid något högre än laggränsen.

# Instruktioner för gallringsmallarna

## Variationsintervall för det målsatta beståndet

Den beståndstäthet som rekommenderas i gallringsmallarna för det målsatta beståndet efter gallring visas som en gräns i alla mallar. Vid själva avverkningen är det ändå i praktiken mycket svårt, eller till och med omöjligt att uppnå det här exakta värdet. Också mätnoggrannheten för beståndets täthet varierar. Efter gallringen kommer tätheten alltid att variera något på båda sidor om målet. Därför används det i gallringsmallarna ett intervall för det målsatta beståndet för att beskriva den naturliga variation som är acceptabel i förhållande till målet.
Variationsintervallet för det målsatta beståndet kan komma till användning till exempel då man kontrollerar kvaliteten på gallringen. Om grundytan på det de kvarstående beståndet ligger inom variationsintervallet, har gallringen genomförts i enlighet med den valda gallringsmallen. Variationsintervallet för det målsatta beståndet efter gallring är i
- södra och mellersta Finland 2 m²/ha
- norra Finland 1,5 m²/ha

Variationsintervallet är detsamma för alla ståndorter och trädslag i det aktuella området. Variationsintervallet gäller för alla gallringsmallar.

# Instruktioner för gallringsmallarna

## Skogsskaderisker

Under varje graf visas de risker för skogsskador som förekommer inom respektive gallringsmalls tillämpningsområde. Det visas sammanlagt fyra risker för skogsskador, risk för barkborreskador, risk för skador pga rotticka, risk för stormskador, och risk för snöskador. Om det finns åtminstone en möjlighet att skadan inträffar, visas hur allvarlig risken är, möjlig eller betydande, samt en tilläggstext som beskriver hur risken bör beaktas i skogsvården.
Gränssnittet för rekommendationerna för skogsvård innehåller för närvarande inte skogsskador eller texter. Om du är intresserad av den här informationen, kontakta oss via kontaktformuläret för digitala skogsvårdsrekommendationer genom att klicka [här](https://zef.fi/s/gz5p2yq7/).

# Instruktioner för gallringsmallarna

## Körstråk

Körstråkens inverkan har beaktats i antalet träd som blir kvar. Om beståndskaraktäristika endast mäts mellan körstråken bör den grundyta som uppmäts vara 1–2 m² större än vad gallringsmallarna visar och stamtalet 100-300 stammar/ha större. Skillnaden är störst då antalet träd som lämnas kvar är över 1 200 stammar/ha och/eller avståndet mellan körstråken är nära 20 m. Skillnaden har inte längre någon betydelse då det bestånd som blir kvar är under 800 stammar/ha.

Instruktioner för gallringsmallarna

Stämplingsgränsen anger gallringsbehovet och visas i mallen med en streckad linje. När beståndets volym överstiger den streckade linjen är det skäl att överväga gallring. Vid avverkning minskas beståndets täthet till högst den gräns för det målsatta beståndet som beskriver beståndets täthet efter gallringen.

Om minimitätheten efter gallring stadgas genom förordning. I gallringsmallarna ingår även denna s.k. laggräns, det vill säga den minimitäthet för beståndet efter gallringen som anges i förordningen. Om beståndets minimitäthet underskrids vid avverkning av likåldrig skog, blir följden förnyelseskyldighet. Den täthet som anges i skogsvårdsrekommendationerna är alltid något högre än laggränsen.

Genomförande av kvalitetsgallring Kvalitetsgallring utförs redan vid en övre höjd av 10-12 meter.&nbsp;I det skedet har de härskande träd som är kvistiga eller annars av dålig kvalitet ännu inte hunnit börja konkurrera med de medhärskande träden så att deras kronor skulle ha krympt eller deras livskraft minskat.&nbsp;Vid gallringen avlägsnas kvistiga, härskande träd och de medhärskande träden med klenare kvistar ges mer utrymme.&nbsp;Gallringsstyrkan är den samma som rekommenderas i gallringsmallarna. Inverkan av kvalitetsgallring Kvalitetsgallring kan leda till ett skötselprogram med tre gallringar i stället för två och förlänga omloppstiden, men å andra sidan ökar produktionen av stock av hög kvalitet.&nbsp;Det att en större del av virkesutfallet kommer i form av stock gör den här gallringsformen till ett konkurrenskraftigt alternativ.&nbsp;Genom att tidigarelägga första gallringen för kvalitetens skull blir avverkningsuttaget mindre, men avverkningskostnaderna hålls på en acceptabel nivå eftersom man tar ut stora, härskande träd.

# Första gallring i tallbestånd som kvalitetsgallring

## Genomförande av kvalitetsgallring

Kvalitetsgallring utförs redan vid en övre höjd av 10-12 meter. I det skedet har de härskande träd som är kvistiga eller annars av dålig kvalitet ännu inte hunnit börja konkurrera med de medhärskande träden så att deras kronor skulle ha krympt eller deras livskraft minskat. Vid gallringen avlägsnas kvistiga, härskande träd och de medhärskande träden med klenare kvistar ges mer utrymme. Gallringsstyrkan är den samma som rekommenderas i gallringsmallarna.

# Första gallring i tallbestånd som kvalitetsgallring

## Inverkan av kvalitetsgallring

Kvalitetsgallring kan leda till ett skötselprogram med tre gallringar i stället för två och förlänga omloppstiden, men å andra sidan ökar produktionen av stock av hög kvalitet. Det att en större del av virkesutfallet kommer i form av stock gör den här gallringsformen till ett konkurrenskraftigt alternativ. Genom att tidigarelägga första gallringen för kvalitetens skull blir avverkningsuttaget mindre, men avverkningskostnaderna hålls på en acceptabel nivå eftersom man tar ut stora, härskande träd.

Kvalitetsgallring är en gallringsform som rekommenderas i sådana fall där tallbeståndet har medelmåttig kvalitet eller det har fått bristfällig skötsel under plantskogsstadiet. Om tallbeståndet är synnerligen grovkvistigt eller om det är av genomgående god kvalitet, ger kvalitetsgallring inget större tilläggsvärde.

Första gallring

Kvalitetsgallring är en gallringsform som rekommenderas i sådana fall där tallbeståndet har medelmåttig kvalitet eller det har fått bristfällig skötsel under plantskogsstadiet. Om tallbeståndet är synnerligen grovkvistigt eller om det är av genomgående god kvalitet, ger kvalitetsgallring inget större tilläggsvärde.


 

Första gallring i tallbestånd som kvalitetsgallring

Drivningskvaliteten har stor betydelse för beståndets utveckling efter avverkning En dålig drivningskvalitet minskar skogsägarens inkomster från virkesförsäljning i framtiden. En avverkning som gjorts kraftigare än den valda gallringsmallen för objektet leder till tillväxtförluster och ökar till exempel risken för vindskador, medan å andra sidan ett bestånd som är övertätt har en mindre diametertillväxt. . Ett rätt val av stammar som lämnas kvar efter gallring är en mycket viktig del av avverkningen, eftersom det inte lönar sig att lämna skadade träd eller träd av dålig kvalitet kvar att växa. En målsatt god drivningskvalitetet består av flera olika delarNär det gäller beståndsvårdande avverkning kan man inverka på drivingskvaliteten med hjälp av god planering, där man slår fast skogsägarens mål och specialönskemålförutsättningar för driving och transport på objektet och kritiska områden med tanke på bärighetenbehov av förhandsröjningbehov av stubbehandlinglagerplatsernas läge och behov av utrymme samt körstråksnätverketom invidliggande figurer behandlas med förnyelseavverkning tas detta i beaktande i form av tätare randområden på det område som gallras.&nbsp;Körstråken minskar alltid det potentiella tillväxtutrymmet för trädbeståndet, men de är nödvändiga för drivningen. Exempel på kontrollista för egenövervakning hos den som sköter drivningenUppfyller drivingskvaliteten målet? Kontrollera hur varje kriiterium för drivingskvalitet uppfylls.Kontrollera hur kraven på naturhänsyn uppfylls (naturvårdsträd, död ved, naturobjekt, viltbuskage, vid gallring ocksä trädslagsblandningen).Kontrollera stigarnas och förbindelsevägarnas skick och arbetsplatsens allmänna ordning.Kontrollera täckningen hos stubbehandlingen på riskobjekt för rotticka&nbsp;Uppfyller kvaliteten på tillvaratagen energived målet? Kontrollera renheten hos tillvaratagen energived, såsom att mängden marksubstans är så liten som möjligt. Uppfyller kvaliteten hos apteringen målet? Kontrollera att apteringen är enligt det som överenskommits vid köpet.Uppfyller lagringen av virke målet? Kontrollera lagerplatsens tillgänglighet och vändplatserna.Kontrollera placeringen av virkestravarna, deras struktur, täckande och markeringar.&nbsp;Har man skött ordningen och renheten på arbetsplatsen? Kontrollera ordningen och behandla avfall på behörigt sätt. Kvaliteten och tätheten hos kvarvarande bestånd är tecken på en lyckad gallring. Bild: © Kalle Vanhatalo.

# Kvalitetshantering i beståndsvårdande avverkningar 

## Drivningskvaliteten har stor betydelse för beståndets utveckling efter avverkning

En dålig drivningskvalitet minskar skogsägarens inkomster från virkesförsäljning i framtiden. En avverkning som gjorts kraftigare än den valda gallringsmallen för objektet leder till tillväxtförluster och ökar till exempel risken för vindskador, medan å andra sidan ett bestånd som är övertätt har en mindre diametertillväxt. . Ett rätt val av stammar som lämnas kvar efter gallring är en mycket viktig del av avverkningen, eftersom det inte lönar sig att lämna skadade träd eller träd av dålig kvalitet kvar att växa.
**En målsatt god drivningskvalitetet består av flera olika delar**När det gäller beståndsvårdande avverkning kan man inverka på drivingskvaliteten med hjälp av god planering, där man slår fast
- skogsägarens mål och specialönskemål
- förutsättningar för driving och transport på objektet och kritiska områden med tanke på bärigheten
- behov av förhandsröjning
- behov av stubbehandling
- lagerplatsernas läge och behov av utrymme samt körstråksnätverket
- om invidliggande figurer behandlas med förnyelseavverkning tas detta i beaktande i form av tätare randområden på det område som gallras.

Körstråken minskar alltid det potentiella tillväxtutrymmet för trädbeståndet, men de är nödvändiga för drivningen.
**Exempel på kontrollista för egenövervakning hos den som sköter drivningen**Uppfyller drivingskvaliteten målet?
- Kontrollera hur varje kriiterium för drivingskvalitet uppfylls.
- Kontrollera hur kraven på naturhänsyn uppfylls (naturvårdsträd, död ved, naturobjekt, viltbuskage, vid gallring ocksä trädslagsblandningen).
- Kontrollera stigarnas och förbindelsevägarnas skick och arbetsplatsens allmänna ordning.
- Kontrollera täckningen hos stubbehandlingen på riskobjekt för rotticka

Uppfyller kvaliteten på tillvaratagen energived målet?
- Kontrollera renheten hos tillvaratagen energived, såsom att mängden marksubstans är så liten som möjligt.
Uppfyller kvaliteten hos apteringen målet?

- Kontrollera att apteringen är enligt det som överenskommits vid köpet.
Uppfyller lagringen av virke målet?
- Kontrollera lagerplatsens tillgänglighet och vändplatserna.
- Kontrollera placeringen av virkestravarna, deras struktur, täckande och markeringar.

Har man skött ordningen och renheten på arbetsplatsen?
- Kontrollera ordningen och behandla avfall på behörigt sätt.

# Kvalitetshantering i beståndsvårdande avverkningar 

## Drivningskvaliteten har stor betydelse för beståndets utveckling efter avverkning

##  [Kasvatushakkuiden laatukriteerit metsänhoidon suosituksissa](/fi/node/3668)

Table
| Kriteeri | Laadun kuvaus |
| --- | --- |
| Kasvatushakkuiden suunnittelu | Kasvatushakkuiden suunnittelu |
| Kasvatushakkuu on ajoitettu oikein | Hakkuutarve on havainnoitu ennen hakkuuta. Ensiharvennuksissa puuston pituus ja latvussuhde edellyttää hakkuuta. Myöhemmissä harvennuksissa kohteelle sopivan ja metsänomistajan tavoitteiden mukaisen harvennusmallin leimausraja on saavutettu.  |
| Hakkuun toteutuksen ajankohta on sopiva | Hakkuun ajankohta on valittu kohteen kantavuuden ja hakkuun toteutuksen sekä kuljetusmahdollisuuksien mukaisiksi. |
| Valittu harvennusmalli on puuston ja metsänomistajan tavoitteiden mukainen | Puustolle ja kohteelle sopiva harvennusmalli on valittu ja metsänomistajan tavoitteet on huomioitu valintaa tehdessä. |
| Ennakkoraivaustarve on huomioitu | Ennakkoraivaus on suunniteltu ja toteutettu tarpeen mukaan. |
| Ajoreitistö, varastopaikat ja tiestönkäyttö on suunniteltu hyvin | Kohteen varastopaikat ja kulku on suunniteltu toimiviksi, myös tiestön osalta. |
| Luonnonhoito on suunniteltu | Kohteen luonnonhoito on suunniteltu ja maastomerkitty, sekä ohjeet luonnonhoitoon on annettu. |
| Hakkuun työnjälki eli korjuujäljen laatu | Hakkuun työnjälki eli korjuujäljen laatu |
| Jäävän puuston määrä ja laatu on tavoitteiden mukainen | Kasvatettava puuston tiheys on sovitun harvennusmallin mukainen, tavoitepuuston vaihteluväli huomioiden.   |
| Juurikäävän torjunnasta on huolehdittu tarvittaessa | Juurikäävän torjunnasta on huolehdittu sulan maan aikaisissa hakkuissa havupuuvaltaisissa metsissä juurikäävän levinneisyysalueella.   |
| Puulajikirjon säilymisestä, sekapuustoisuudesta ja lehtipuusekoituksesta halutussa määrin on huolehdittu | Lehtipuuosuus on tavoitteen mukainen.Sekapuustoisuus on tavoitteen mukainen.Puulajikirjoa on ylläpidetty eli kaikkia kohteella esiintyneitä puulajeja löytyy myös hakkuun jälkeen.Kasvatuskelpoinen alikasvos on säilytetty mahdollisimman ehjänä kohdissa, joissa sitä on tarkoitus kasvattaa.                                          |
| Runko- ja juurivaurioita on vältetty | Runko- ja juurivaurioita on enintään 5 % kasvatettavista puista. Lakiraja on 15 %. |
| Ajourien maastovaurioita on vältetty | Ajourista syntyneitä maastovaurioita on kivennäismailla ja kuusivaltaisilla turvemailla enintään 5 % sekä muilla turvemailla enintään 10 % ajourien pituudesta. (Ajourista syntyneiden maastovaurioiden lakiraja on kivennäismailla 20 % ja turvemailla 25 % ajourien pituudesta. Urapainaumaksi katsotaan kangasmaalla yli metrin pituinen ja kenttäkerroksen alareunasta laskettava yli 10 senttimetriä syvä painauma. Turvemaalla urapainaumaksi katsotaan yli metrin pituinen turpeeseen leikkautunut yli 20 senttimetrin syvyinen painauma.) Maastovaurioita on tarpeen mukaan pyritty estämään havutuksella tai muilla keinoin, myös ojien ylityksiä voidaan edesauttaa puusillan tai muiden avulla vaurioiden välttämiseksi. |
| Ajouraväli on 19 metriä tai enemmän | Ajouravälit on tehty suositusten mukaisesti. Kohteen ominaisuudet, kuten maastonvaihtelu ja kivisyys voi vaikuttaa tavoitteeseen. |
| Ajouraleveys on kivennäismailla alle 4,6 metriä ja turvemailla alle 5,1 metriä. | Ajouraleveys on suositusten mukainen. Kohteen ominaisuudet, kuten maastonvaihtelu ja kivisyys voi vaikuttaa tavoitteeseen. |
| Varastopaikalle johtava uran vaurioitumista on vältetty | Varastopaikalle johtava ura ei ole vaurioitunut, tai sen vaurioitumista on pyritty estämään havutuksen, puuttamisen tai ajolinjoja tai uran vaihtoa hyödyntäen. |
| Luonnonhoidon toteutus | Luonnonhoidon toteutus |
| Tärkeät luontokohteet ja erityiset lajiesiintymät on turvattu | Monimuotoisuudelle tärkeät luontokohteet sekä erityiset lajiesiintymät on turvattu. |
| Säästö- ja lahopuita sekä suojatiheikköjä on jätetty tai tehty | Säästöpuita ja säästöpuuryhmiä on jätetty tavoitteen mukaisesti. Lahopuut on säästetty ja niitä on varottu. Tekopökkelöitä on tehty tarvittava määrä. On huolehdittu, ettei järeitä maalahopuita ole rikottu eikä ole muokattu alle kahden metrin päästä eläviä säästöpuita. |
| Suoja- ja vaihettumisvyöhykkeitä on jätetty | Vesien varsille on jätetty suojavyöhykkeet.Soiden reunoille on jätetty vaihettumisvyöhykkeet.  Monimuotoisuutta on edistetty pellon reunavyöhykkeellä mahdollisuuksien mukaan. |
| Polkujen ja kulkureittien kunnosta sekä työmaan siisteydestä on huolehdittu | Polkujen ja kulkureittien kunnosta huolehdittu sekä vältetty vaurioittamasta. Työmaan siisteydestä on huolehdittu. |

Ett högklassigt arbete vid avverkningar säkrar trädbeståndets tillväxt, värdetillväxt och aktuella och kommande intäkter frän avverkningarna. Skogsägarens mål och objektets egenskaper kan bereda möjligheter för olika sätt att förverkliga beståndsvårdande avverkningar. Med drivningskvalitetet avser man tillståndet hos trädbeståndet, marken och miljön efter avverkning. Målet är att beståndet efter avverkning är av bra kvalitet med en bra produktion enligt skogsägarens önskemål.

Kvalitetsstyrning inom skogsvård

Senare gallringar

Ett högklassigt arbete vid avverkningar säkrar trädbeståndets tillväxt, värdetillväxt och aktuella och kommande intäkter frän avverkningarna. Skogsägarens mål och objektets egenskaper kan bereda möjligheter för olika sätt att förverkliga beståndsvårdande avverkningar. Med drivningskvalitetet avser man tillståndet hos trädbeståndet, marken och miljön efter avverkning. Målet är att beståndet efter avverkning är av bra kvalitet med en bra produktion enligt skogsägarens önskemål. 

Kvalitetshantering i beståndsvårdande avverkningar 

Här har man lämnat sälg och rönn samt lågor i samband med gallring av ett blandbestånd. Bild: © Lauri Saaristo

# Gynna pollinatörerna vid beståndsvårdande avverkning

Det är viktigt att gynna blandskog och att bevara ett inslag av lövträd också i gallringsskog. Pollinatörerna gynnas ytterligare om det finns tillgång till död ved och det förekommer luckor i beståndet. Förröjning och gallring gör att fältskiktet får mer ljus, vilket skapar bättre livsvillkor för växter som är viktiga för pollinatörerna.
Viktiga åtgärder i gallringsskog:
- I samband med förröjning och avverkning lämnas blommande lövträd (sälg, viden, rönn, hägg).
- Död ved lämnas. Torrakor av gran som tappat sin bark fungerar till exempel som boplatser för en del pollinatörer.
- Mängden död ved kan lätt ökas genom att tillverka högstubbar. Högstubbarna ska helst placeras i solexponerade skogsbryn och på liknande ställen.
- Längs vattendrag lämnas skyddszoner där buskskikt och träd lämnas orörda. I strandzonen förekommer ofta rikligt med videarter och andra buskar som pollinatörerna kan utnyttja som föda.

Gynna skogarnas pollinatörer

Det är viktigt att gynna blandskog och att bevara ett inslag av lövträd också i gallringsskog. Pollinatörerna gynnas ytterligare om det finns tillgång till död ved och det förekommer luckor i beståndet. Förröjning och gallring gör att fältskiktet får mer ljus, vilket skapar bättre livsvillkor för växter som är viktiga för pollinatörerna.

Viktiga åtgärder i gallringsskog:


	I samband med förröjning och avverkning lämnas blommande lövträd (sälg, viden, rönn, hägg).
	Död ved lämnas. Torrakor av gran som tappat sin bark fungerar till exempel som boplatser för en del pollinatörer.
	Mängden död ved kan lätt ökas genom att tillverka högstubbar. Högstubbarna ska helst placeras i solexponerade skogsbryn och på liknande ställen.
	Längs vattendrag lämnas skyddszoner där buskskikt och träd lämnas orörda. I strandzonen förekommer ofta rikligt med videarter och andra buskar som pollinatörerna kan utnyttja som föda.

Gynna pollinatörerna vid beståndsvårdande avverkning

Gallringar kan ge variation i landskapet Om man vill öppna landskapet ska man gallra kraftigare än normalt, men man bör också beakta risken för vind- och snöskador i beståndet. En gallring öppnar sikten framför allt i unga och täta skogar. Genom att ta ut grot blir det lättare att röra sig i skogen. Efter en gallring kommer det in mer ljus i beståndet och det förbättrar tillväxtförutsättningarna för växter i fältskiktet. Man kan skapa variation i ett bestånd genom att variera gallringsstyrkan och lämna små områden ogallrade. Genom att gynna en blandskogsstruktur och spara underväxt på lämpliga ställen kan man främja också de landskapsmässiga målen. Speciellt längs vägar och i kanterna av öppna ytor kan man kan lyfta fram enskilda trädindivider som är betydelsefulla för landskapet genom att gallra trädbeståndet runt dem. I tätortsnära skogar rekommenderas ändå att bibehålla möjligast täta insynsskydd mellan t.ex. friluftsleder, trafikleder och bostadsområden.

# Beakta landskapet vid beståndsvårdande avverkningar

## Gallringar kan ge variation i landskapet

Om man vill öppna landskapet ska man gallra kraftigare än normalt, men man bör också beakta risken för vind- och snöskador i beståndet. En gallring öppnar sikten framför allt i unga och täta skogar. Genom att ta ut grot blir det lättare att röra sig i skogen. Efter en gallring kommer det in mer ljus i beståndet och det förbättrar tillväxtförutsättningarna för växter i fältskiktet.
Man kan skapa variation i ett bestånd genom att variera gallringsstyrkan och lämna små områden ogallrade. Genom att gynna en blandskogsstruktur och spara underväxt på lämpliga ställen kan man främja också de landskapsmässiga målen. Speciellt längs vägar och i kanterna av öppna ytor kan man kan lyfta fram enskilda trädindivider som är betydelsefulla för landskapet genom att gallra trädbeståndet runt dem. I tätortsnära skogar rekommenderas ändå att bibehålla möjligast täta insynsskydd mellan t.ex. friluftsleder, trafikleder och bostadsområden.

Om man vill betona landskapsaspekterna i samband med beståndsvårdande avverkningar så är det viktigt att identifiera de landskapsfaktorer som man vill lyfta fram i samband med åtgärden. Genom att gallra ett trädbestånd kan man öppna upp landskapet och påverka beståndets struktur, bland annat trädslagsfördelningen.

Vård av skogslandskapet

Beakta landskapet vid beståndsvårdande avverkningar

Förebyggande av vindskador och efterskötseln av skadade områden ·	Vid val av trädslag för förnyelse är det viktigt att beakta både terrängen, markfaktorerna och den dominerande vindriktningen Lehtonen, I., Venäläinen, A., Kämäräinen, M., Asikainen, A., Laitila, J., Anttila, P., Peltola, H. 2018. Projected decrease in wintertime bearing capacity on different forest and soil types in Finland under a warming climate. Hydrology and Earth System Sciences Discuss.. Mänty kestää tuulituhoja koivua ja kuusta paremmin Ikonen, V.-P., Kilpeläinen, A., Zubizarreta-Gerendiain, A., Strandman, H., Asikainen, A., Venäläinen, A., Kaurola, J., Kangas, J., Pelto-la, H. 2017. Regional risks of wind damage in boreal forests under changing management and climate projections. Canadian Journal of Forest Research 47(12): 1632-1645. . ·	Utför plantskogsvård och gallring i enlighet med rekommendationerna. Då de här åtgärderna utförs i tid undviker man uppkörda kronor samtidigt som både stammen och rotsystemet hos träden bättre klarar av vindens påfrestningar. Ju högre beståndet blir, desto större blir risken för vindskador, och om stammarna är slanka ökar risken ännu mer, och redan vid lägre vindstyrka Peltola, H., Kellomäki, S. &amp; Väisänen, H. 1999. Model computations of the impact of climatic change on the windthrow risk of trees. Climatic change 41: 17–36.. Låt inte beståndet bli övertätt. Övertäta bestånd är utsatta för vindskador genast efter en gallringsavverkning. Detsamma gäller efter en plockhuggning inom ramen för kontinuerlig beståndsvård. Undvik alltför kraftig gallring och förkorta omloppstiden. ·	På områden som är utsatta för vindskador ska gödsling utföras först 2-3 år efter gallringen för att trädens rotsystem och stam ska vara tillräckligt starka för att tåla den större vindpåfrestningen. Risken för vindskador i gallringsskog är störst genast efter en gallring och en eventuell gödsling Valinger, E., Lundqvist, L. &amp; Brandel, G. 1994. Wind and snow damage in a thinning and fertilisation experiment in Pinus sylvestris. Scandinavian Journal of Forest Research 9: 129–134.. Utför en svagare gallring än normalt i en 10-20 meter bred zon längs beståndskanter som är utsatta för vind. Den tätare vindkappan skyddar resten av beståndet för kraftiga vindbyar. Detsamma gäller avverkningar inom ramen för kontinuerlig beståndsvård. Beakta risken för vindskador och den dominerande vindriktningen vid avgränsningen av områden som ska förnyelseavverkas. Undvik stora skillnader i trädhöjd mellan grannfigurer. Bekämpa rottickan i enlighet med rekommendationerna. Ett bestånd som försvagats av rotticka är också känsligt för vindskador. Förnya ytan genom skogsodling ifall stormen har fällt också fröträden. Ett blandbestånd motstår både vind- och andra skador bättre än ett rent granbestånd. Lagen om bekämpning av skogsskador: bekämpning av vindskador Lagen förpliktar skogsägaren att driva ut färskt, skadat barrträdsvirke om mängden virke överstiger 10 m³ för gran och 20 m³ för tall per hektar. I bestånd med en areal under en hektar tillämpas de här gränserna oberoende av figurens areal. Om mängden skadat barrträdsvirke understiger den ovannämnda mängderna behöver man inte transportera bort träden ur skogen eftersom den risk enstaka träd medför är liten och drivningskostnaderna kan överstiga värdet av virket. Lagen om bekämpning av skogsskador tillämpas på samma områden som skogslagen. Om det uppstått skador på träd inom gränserna för en i skogslagen omnämnd särskilt viktig livsmiljö, kan träden lämnas kvar på ägarens ansvar, men en anmälan om detta bör i alla fall göras till Finlands skogscentral.

# Förebyggande av vindskador 

## Förebyggande av vindskador och efterskötseln av skadade områden

- · Vid val av trädslag för förnyelse är det viktigt att beakta både terrängen, markfaktorerna och den dominerande vindriktningen . Mänty kestää tuulituhoja koivua ja kuusta paremmin .
- · Utför plantskogsvård och gallring i enlighet med rekommendationerna. Då de här åtgärderna utförs i tid undviker man uppkörda kronor samtidigt som både stammen och rotsystemet hos träden bättre klarar av vindens påfrestningar. Ju högre beståndet blir, desto större blir risken för vindskador, och om stammarna är slanka ökar risken ännu mer, och redan vid lägre vindstyrka . Låt inte beståndet bli övertätt. Övertäta bestånd är utsatta för vindskador genast efter en gallringsavverkning. Detsamma gäller efter en plockhuggning inom ramen för kontinuerlig beståndsvård.
- Undvik alltför kraftig gallring och förkorta omloppstiden.
- · På områden som är utsatta för vindskador ska gödsling utföras först 2-3 år efter gallringen för att trädens rotsystem och stam ska vara tillräckligt starka för att tåla den större vindpåfrestningen. Risken för vindskador i gallringsskog är störst genast efter en gallring och en eventuell gödsling .
- Utför en svagare gallring än normalt i en 10-20 meter bred zon längs beståndskanter som är utsatta för vind. Den tätare vindkappan skyddar resten av beståndet för kraftiga vindbyar. Detsamma gäller avverkningar inom ramen för kontinuerlig beståndsvård.
- Beakta risken för vindskador och den dominerande vindriktningen vid avgränsningen av områden som ska förnyelseavverkas.
- Undvik stora skillnader i trädhöjd mellan grannfigurer.
- Bekämpa rottickan i enlighet med rekommendationerna. Ett bestånd som försvagats av rotticka är också känsligt för vindskador.
- Förnya ytan genom skogsodling ifall stormen har fällt också fröträden. Ett blandbestånd motstår både vind- och andra skador bättre än ett rent granbestånd.

# Förebyggande av vindskador 

## Lagen om bekämpning av skogsskador: bekämpning av vindskador

Lagen förpliktar skogsägaren att driva ut färskt, skadat barrträdsvirke om mängden virke överstiger 10 m³ för gran och 20 m³ för tall per hektar. I bestånd med en areal under en hektar tillämpas de här gränserna oberoende av figurens areal.
Om mängden skadat barrträdsvirke understiger den ovannämnda mängderna behöver man inte transportera bort träden ur skogen eftersom den risk enstaka träd medför är liten och drivningskostnaderna kan överstiga värdet av virket. Lagen om bekämpning av skogsskador tillämpas på samma områden som skogslagen. Om det uppstått skador på träd inom gränserna för en i skogslagen omnämnd särskilt viktig livsmiljö, kan träden lämnas kvar på ägarens ansvar, men en anmälan om detta bör i alla fall göras till Finlands skogscentral.

Kraftiga stormar kan orsaka omfattande skador som det inte går att förebygga med hjälp av skogsvårdsmetoder. Däremot är det möjligt att i viss mån förhindra skogsskador i vindutsatta lägen med god skogsbruksplanering och skogsvård. Hur stor risken för vindskador är beror först och främst på trädslaget, men också på om beståndet ligger nära en skogskant som är utsatt för vind. .

Bekämpning av vindskador

Förebyggande av vindskador 

Om plock- och luckhuggning utförs med moderat styrka inom ramen för kontinuerlig beståndsvård bedöms riskerna för vindskador vara lägre än vid gallring av likåldrig skog.Pukkala, T., Laiho, O. &amp; Lähde, E. 2016. Continuous cover management reduces wind damage. Forest Ecology and Management.Vol. 372, p. 120–127. I början av omställningsprocessen till kontinuerlig beståndsvård är det ändå viktigt att säkerställa att beståndet klarar av vindpåfrestning. Det är då klokt att lämna sådana träd som är grova i förhållande till sin längd, eftersom de klarar vind och storm bäst. En kraftig gallring där gängliga, mindre träd lämnas kvar leder till en stor risk för vindskador. Täta bestånd ska inte heller gallras alltför kraftigt på en gång. Rottickan kommer förmodligen att öka då klimatet blir varmare. Vid kontinuerlig beståndsvård måste man fästa särskild uppmärksamhet vid att förhindra spridning av rotticka och att undvika drivningsskador.Piri, T. &amp; Valkonen, S. 2013. Incidence and spread of Heterobasidion root rot in uneven-aged Norway spruce stands. Canadian Journal of Forest Research 43(9): 872-877. Risken för rotröta måste beaktas vid utförandet av avverkningen och vid utnyttjandet av underväxt eftersom träden också infekteras av rotticka genom rotförbindelser. Också vid kontinuerlig beståndsvård rekommenderas blandbestånd för att minska skaderisken. I grandominerade skogar gynnas lövträden av luckor i beståndet.

# Klimatanpassning vid kontinuerlig beståndsvård

Om plock- och luckhuggning utförs med moderat styrka inom ramen för kontinuerlig beståndsvård bedöms riskerna för vindskador vara lägre än vid gallring av likåldrig skog. I början av omställningsprocessen till kontinuerlig beståndsvård är det ändå viktigt att säkerställa att beståndet klarar av vindpåfrestning. Det är då klokt att lämna sådana träd som är grova i förhållande till sin längd, eftersom de klarar vind och storm bäst. En kraftig gallring där gängliga, mindre träd lämnas kvar leder till en stor risk för vindskador. Täta bestånd ska inte heller gallras alltför kraftigt på en gång.
Rottickan kommer förmodligen att öka då klimatet blir varmare. Vid kontinuerlig beståndsvård måste man fästa särskild uppmärksamhet vid att förhindra spridning av rotticka och att undvika drivningsskador. Risken för rotröta måste beaktas vid utförandet av avverkningen och vid utnyttjandet av underväxt eftersom träden också infekteras av rotticka genom rotförbindelser.
Också vid kontinuerlig beståndsvård rekommenderas blandbestånd för att minska skaderisken. I grandominerade skogar gynnas lövträden av luckor i beståndet.

Kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsmetod

Skogsförnyelse och skötselåtgärder vid kontinuerlig beståndsvård

Klimatanpassning vid kontinuerlig beståndsvård

Vid gallring av barrträdsdominerade bestånd ska man sträva till att också lämna lövträd. Bild: © Pentti Väisänen.

# Upprätthåll inslag av lövträd i barrskog

I barrträdsdominerade skogar rekommenderas en trädslagsblandning med minst tio procent lövträd för att främja trädbeståndets livskraft, markegenskaperna och naturens mångfald. Detta kan göras genom att lämna sådana lövträd i luckorna som inte äventyrar barrträdsplantornas utveckling och genom att också lämna lövträd i samband med gallringsavverkningar. Helst ska dessutom ska efter en skogsvårdsåtgärd alla de trädslag som fanns i beståndet före åtgärden också finnas kvar efter åtgärden.

Lövinslag

Upprätthåll inslag av lövträd i barrskog

Rätt tidpunkt för röjningen I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en övre höjd på 5–7 meter.&nbsp;Plantskogen gallras så att man uppnår önskade trädslagsförhållanden. I en tät plantskog hinner de flesta kvistar på den nedersta stocken dö före första gallring. Dessa kvistar faller av efter första gallring och det bildas kvistfritt virke. Det rekommenderas att röjning görs då temperaturen är under 5 °C för att förhindra spridning av rotröta. I norra Finland är den rekommenderade övre höjden vid röjning av tallplantskogar 3–5 meter.&nbsp;En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar. Tidpunkt för röjning i sådda naturligt förnyade plantskogar I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga.&nbsp;Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar.&nbsp;För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd och för gran till 60 % En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar. I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen. Specialsynpunkter på torvmarker På torvmarker är kvaliteten i allmänhet sämre hos naturligt uppkomna plantor och man kan inte nämnvärt höja kvaliteten genom ett tätt förbandHuuskonen, S. ym. 2020. What is the potential for replacing monocultures with mixed-species stands to enhance ecosystem services in boreal forests in Fennoscandia? Forest Ecology and Management 479.. Tätheten efter röjning kan vara något lägre än på mineraljordar. Man kan då skjuta fram första gallringen, vilket förbättar lönsamheten hos drivningen. Komplettera med vårtbjörk I tallplantskogar på frisk mo rekommenderas att man per hektar lämnar ungefär 200 vårtbjörkar som uppkommit ur frö.&nbsp;Björkar som kan komma åt att piska tallarna med sina kronor bör ändå avlägsnas.&nbsp;Också på de kargaste ståndorterna är det bra att lämna lövträd som komplettering i plantskogar, men andelen ska då inte överstiga 10 % av stamantalet.&nbsp;Förväxande björkar som stör plantskogens utvecklingen ska inte användas som kompletterande stammar.&nbsp;I tallplantskogar rekommenderas att man inte lämnar levande aspar med tanke på risken för knäckesjuka. Röjning i talldominerad plantskog då man strävar till blandskog Röjning i tallblandskog görs vid en övre höjd på 4–5 meter. Man lämnar kvar stammar som man vill producera virke av. Plantskogen röjs till en täthet på 1800–2200 plantor per hektar. Om tallens andel är över 60 % rekommenderas den övre gränsen. Det rekommenderade plantantalet innehåller också de lövträd som förekommer. Vid röjning avlägsnar man konkurrerande träd kring de valda stammarna.

# Röjning i talldominerade skogar

## Rätt tidpunkt för röjningen

I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en övre höjd på 5–7 meter. Plantskogen gallras så att man uppnår önskade trädslagsförhållanden. I en tät plantskog hinner de flesta kvistar på den nedersta stocken dö före första gallring. Dessa kvistar faller av efter första gallring och det bildas kvistfritt virke. Det rekommenderas att röjning görs då temperaturen är under 5 °C för att förhindra spridning av rotröta.

# Röjning i talldominerade skogar

## Rätt tidpunkt för röjningen

##  [Mäntyvaltaisen ja mänty-sekametsän taimikonharvennuksen ajankohta ja tavoitetiheydet](/fi/node/3259)

Table
| Taimikon tyyppi | Valtapituus (m) | Tavoitetiheys (kpl/ha) |
| --- | --- | --- |
| Mäntyvaltainen taimikko | 5 – 7  | 2 000 – 2 200 |
| Mäntyä alle 75 prosenttia | 4 – 5  | 1 800 – 2 200 |
Taimimäärä sisältää myös kuviolla olevat kuuset ja lehtipuut.

I norra Finland är den rekommenderade övre höjden vid röjning av tallplantskogar 3–5 meter. En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar.

# Röjning i talldominerade skogar

## Tidpunkt för röjning i sådda naturligt förnyade plantskogar

I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga. Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar. För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd och för gran till 60 % En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar.
I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen.

# Röjning i talldominerade skogar

## Specialsynpunkter på torvmarker

På torvmarker är kvaliteten i allmänhet sämre hos naturligt uppkomna plantor och man kan inte nämnvärt höja kvaliteten genom ett tätt förband. Tätheten efter röjning kan vara något lägre än på mineraljordar. Man kan då skjuta fram första gallringen, vilket förbättar lönsamheten hos drivningen.

# Röjning i talldominerade skogar

## Komplettera med vårtbjörk

I tallplantskogar på frisk mo rekommenderas att man per hektar lämnar ungefär 200 vårtbjörkar som uppkommit ur frö. Björkar som kan komma åt att piska tallarna med sina kronor bör ändå avlägsnas. Också på de kargaste ståndorterna är det bra att lämna lövträd som komplettering i plantskogar, men andelen ska då inte överstiga 10 % av stamantalet. Förväxande björkar som stör plantskogens utvecklingen ska inte användas som kompletterande stammar. I tallplantskogar rekommenderas att man inte lämnar levande aspar med tanke på risken för knäckesjuka.

# Röjning i talldominerade skogar

## Röjning i talldominerad plantskog då man strävar till blandskog

Röjning i tallblandskog görs vid en övre höjd på 4–5 meter. Man lämnar kvar stammar som man vill producera virke av. Plantskogen röjs till en täthet på 1800–2200 plantor per hektar. Om tallens andel är över 60 % rekommenderas den övre gränsen. Det rekommenderade plantantalet innehåller också de lövträd som förekommer. Vid röjning avlägsnar man konkurrerande träd kring de valda stammarna.

Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Talldominerad plantskog hålls i de flesta fall rätt tät för att kvistarna inte ska bli så grova. En alltför tät plantskog innebär å andra sidan tillväxtförluster och ökar risken för skador.

Röjning

Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Talldominerad plantskog hålls i de flesta fall rätt tät för att kvistarna inte ska bli så grova. En alltför tät plantskog innebär å andra sidan tillväxtförluster och ökar risken för skador.

Röjning i talldominerade skogar

Relativ värdetillväxt Hur skogsägaren värderar andra nyttigheter än de rent ekonomiska - bär, svamp, rekreation och landskap mm. - beror på skogsägarens egna mål och preferenser. Det är svårt att slå fast värdet på de här övriga s.k. ekosystemtjänsterna, men de borde ändå beaktas vid beslutsfattandet. Då ett bestånds relativa värdetillväxt (visarprocent) sjunker under det eftersträvade avkastningskravet börjar skogsägaren gå miste om en sådan avkastning av kapitalet som skulle vara möjlig att få genom att frigöra det kapital som är bundet i beståndet och i stället placera det på annat sätt.&nbsp;Man kan utnyttja visarprocenten som mätare för i vilken ordningsföljd olika trädbestånd borde förnyas. Trädbeståndet värde kan också beräknas Värdet på ett trädbestånd stiger inte nödvändigtvis hela tiden, utan det kan också sjunka.&nbsp;Värdet på den mest värdefulla delen av trädstammen, rotstocken, kan till exempel sjunka drastiskt om trädet drabbas av rotröta.&nbsp;Om ett helt bestånd drabbas av rotröta sjunker dess värde snabbt då stockandelen snart bara duger till massaved, eller i värsta fall, energived.&nbsp;Att låta ett sådant här bestånd stå kvar kan orsaka betydande förluster för skogsägaren.&nbsp;Ett insektangrepp kan också leda till en kraftig sänkning av beståndets värde.&nbsp;Om det finns klara risker med att låta beståndet stå kvar, kan man minska förlusterna avsevärt genom att genast utföra en förnyelseavverkning. Ordningsföljd för förnyelse av bestånd: Bestånd som drabbats av skogsskador som lett till av trädens värde minskar snabbt Bestånd infekterade av rotticka där värdet av de värdefulla rotstockarna minskar Bestånd av dålig kvalitet och vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet Bestånd på bördig mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet Bestånd på karg mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet Det kan ofta vara ekonomiskt motiverat att också slutavverka små gallringsbestånd som ligger i anslutning till den planerade förnyelseytan.&nbsp;Att sköta små bestånd blir dyrt vilket försämrar lönsamheten i skogsbruket. Exempel på fastställande av förnyelseåldern Tallbestånd planterat på lundartad mo, exemplet från Korsholm (1 145 d.d.) Beståndet är 50 år gammalt och mycket tätt.&nbsp;Tillväxten är fortfarande god, 8,6 m³/ha/år, men kvaliteten är dålig.&nbsp;Eftersom ståndorten är för bördig för tall är träden grovkvistiga. En stor del av träden har också långkrök som ett resultat av felaktig plantering.&nbsp;Gallring skulle inte leda till en avsevärt bättre kvalitet.&nbsp;Dessutom är trädens kronor hopklämda på grunda av att de stått för tätt och risken för vindskador efter en gallring skulle därför vara stor. Värdetillväxten utgör numera bara 2,7 % av det kapital som är bundet i beståndet och råmarken.&nbsp;Om man i stället skulle odla gran skulle värdet på råmarken bli ca 1 700 euro/ha med en kalkylränta på 3 procent.&nbsp;En gallring skulle bara tillfälligt lyfta visarprocenten till över tre.&nbsp;Om skogsägarens avkastningskrav är över 3 procent lönar det sig med andra ord att förnya beståndet omedelbart trots den stora tillväxten.

# Förnyelseålder

## Relativ värdetillväxt

Hur skogsägaren värderar andra nyttigheter än de rent ekonomiska - bär, svamp, rekreation och landskap mm. - beror på skogsägarens egna mål och preferenser. Det är svårt att slå fast värdet på de här övriga s.k. ekosystemtjänsterna, men de borde ändå beaktas vid beslutsfattandet.
Då ett bestånds relativa värdetillväxt (visarprocent) sjunker under det eftersträvade avkastningskravet börjar skogsägaren gå miste om en sådan avkastning av kapitalet som skulle vara möjlig att få genom att frigöra det kapital som är bundet i beståndet och i stället placera det på annat sätt. Man kan utnyttja visarprocenten som mätare för i vilken ordningsföljd olika trädbestånd borde förnyas.

# Förnyelseålder

## Trädbeståndet värde kan också beräknas

Värdet på ett trädbestånd stiger inte nödvändigtvis hela tiden, utan det kan också sjunka. Värdet på den mest värdefulla delen av trädstammen, rotstocken, kan till exempel sjunka drastiskt om trädet drabbas av rotröta. Om ett helt bestånd drabbas av rotröta sjunker dess värde snabbt då stockandelen snart bara duger till massaved, eller i värsta fall, energived. Att låta ett sådant här bestånd stå kvar kan orsaka betydande förluster för skogsägaren. Ett insektangrepp kan också leda till en kraftig sänkning av beståndets värde. Om det finns klara risker med att låta beståndet stå kvar, kan man minska förlusterna avsevärt genom att genast utföra en förnyelseavverkning.

# Förnyelseålder

## Ordningsföljd för förnyelse av bestånd:

1 . Bestånd som drabbats av skogsskador som lett till av trädens värde minskar snabbt
2 . Bestånd infekterade av rotticka där värdet av de värdefulla rotstockarna minskar
3 . Bestånd av dålig kvalitet och vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet
4 . Bestånd på bördig mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet
5 . Bestånd på karg mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet
Det kan ofta vara ekonomiskt motiverat att också slutavverka små gallringsbestånd som ligger i anslutning till den planerade förnyelseytan. Att sköta små bestånd blir dyrt vilket försämrar lönsamheten i skogsbruket.

# Förnyelseålder

## Exempel på fastställande av förnyelseåldern

Tallbestånd planterat på lundartad mo, exemplet från Korsholm (1 145 d.d.)
Beståndet är 50 år gammalt och mycket tätt. Tillväxten är fortfarande god, 8,6 m³/ha/år, men kvaliteten är dålig. Eftersom ståndorten är för bördig för tall är träden grovkvistiga. En stor del av träden har också långkrök som ett resultat av felaktig plantering. Gallring skulle inte leda till en avsevärt bättre kvalitet. Dessutom är trädens kronor hopklämda på grunda av att de stått för tätt och risken för vindskador efter en gallring skulle därför vara stor.
Värdetillväxten utgör numera bara 2,7 % av det kapital som är bundet i beståndet och råmarken. Om man i stället skulle odla gran skulle värdet på råmarken bli ca 1 700 euro/ha med en kalkylränta på 3 procent. En gallring skulle bara tillfälligt lyfta visarprocenten till över tre. Om skogsägarens avkastningskrav är över 3 procent lönar det sig med andra ord att förnya beståndet omedelbart trots den stora tillväxten.

# Förnyelseålder

## Exempel på fastställande av förnyelseåldern

### Exempel: Fastställande av förnyelseålder.

##  [Uudistuskypsyyden määrittely lehtomaisella kankaalla ](/fi/node/819)

Table
| Puuston arvon kehitys ilman hakkuita | Puuston arvon kehitys ilman hakkuita | Puuston arvon kehitys ilman hakkuita | Puuston arvon kehitys ilman hakkuita |
| Puuston ikä, v | Pääoma, €/ha | Arvokasvu, €/ha | Näyttäjä-% |
| --- | --- | --- | --- |
| 50 | 14 350 | 395 | 2,7 |
| 55 | 16 320 | 285 | 1,7 |
| 60 | 17 740 |   |   |
| Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) | Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) | Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) | Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) |
| Puuston ikä, v | Pääoma, €/ha | Arvokasvu, €/ha | Näyttäjä-% |
| 50 | 10 115 | 340 | 3,3 |
| 55 | 11 855 | 311 | 2,6 |
| 60 | 13 420 | 320 |   |
Esimerkki: Uudistuskypsyyden määrittely.
Otsikko kolmelle ensimmäiselle riville: Puuston arvon kehitys ilman hakkuita

Otsikko kolmelle viimeiselle riville: Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha)

Sett ur en strikt ekonomisk synvinkel aktualiseras förnyelsen då värdet av tillväxten i beståndet har sjunkit till samma nivå som alternativkostnaden för det bundna kapitalet (det sammanlagda värdet av trädbeståndet och marken).

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Instruktioner för gallringsmallarna

Första gallring i tallbestånd som kvalitetsgallring

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Kvalitetshantering i beståndsvårdande avverkningar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Gynna pollinatörerna vid beståndsvårdande avverkning

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Beakta landskapet vid beståndsvårdande avverkningar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förebyggande av vindskador

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Klimatanpassning vid kontinuerlig beståndsvård

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Upprätthåll inslag av lövträd i barrskog

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Röjning i talldominerade skogar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förnyelseålder

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Sökning och meny