# Gallringsstyrkan vid första gallring i skötta bestånd

##  [Tidpunkt och stamantal efter avverkning för första gallring i skötta bestånd i södra och mellersta Finland.](/sv/node/3272)

Table
**Tidpunkt och stamantal efter avverkning för första gallring i skötta bestånd i södra och mellersta Finland.**| Huvudträdslag | Ståndort | Övre höjd (m) | Stamantal (st/ha) |
| --- | --- | --- | --- |
| Tall | Frisk och torr mo samt blåbärs- och lingontorvmo | 13–15 | 1200–1000 |
| Tall | Karg mo och ristorvmo | 12–14 | 1100–900 |
| Gran | Lundartad och frisk mo samt ört- och blåbärstorvmo | 13–15 | 1200–1000 |
| Gran | Lundartad och frisk mo samt ört- och blåbärstorvmo | 15–16 | 1000–900 |
| Gran | Bara en gallring under omloppstiden, utgångstäthet 1 200 - 1 500 st/ha | 16–17 | 800–700 |
| Vårtbjörk | Lundartad och frisk mo | 13–15 | 800–700 |
| Glasbjörk | Ört- och blåbärstorvmo, också lingontorvmo med bra kvävetillgång. Plantskogsvården har gjorts.  | 13–15 | 1300–1000 |
Stamantalen gäller hela figuren, inklusive körstråken. Ju klenare bestånd, desto högre är det rekommenderade stamantalet efter gallring.

Enligt skogslagen räknar man till stamantalet stammar med en brösthöjdsdiameter på minst 7 cm, där höjden är minst hälften av höjden hos huvudbeståndet.

# Gallringsstyrkan vid första gallring i skötta bestånd

##  [Tidpunkt och stamantal efter avverkning för första gallring i skötta bestånd i norra Finland.](/sv/node/3273)

Table
**Tidpunkten första gallringen i en ung, skött skog och stamantalet efter avverkningen i norra Finland.**| Huvudträdslag | Ståndort | Övre höjd (m) | Stamantal (st/ha) |
| --- | --- | --- | --- |
| Tall | Frisk mo, blåbärstorvmo | 11–14 | 1200–1000 |
| Tall | Torr mo, lingontorvmo | 11–14 | 1200–900 |
| Tall | Karg mo, ristorvmo | 11–14 | 1100–900 |
| Gran | Lundartad eller frisk mo, ört- eller blåbärstorvmo | 11–14 | 1300–1000 |
| Glasbjörk | Blåbärstorvmo och bördigare torvmarker, myös runsastyppinen puolukkaturvekangas1. Plantskogsvården har utförts.  | 12–14 | 1300–1000 |
1 Gallring nödvändig enbart om man vill främja utvecklingen av granunderväxten
Stamantalen gäller hela figuren, inklusive körstråken. Ju klenare bestånd, desto högre är det rekommanderade stamantalet efter gallring.

# Gallringsstyrkan vid första gallring i skötta bestånd

##  [Tidpunkt och stamantal efter avverkning vid första gallring i yngre, skötta, likåldriga blandbestånd i södra och mellersta Finland. ](/sv/node/3274)

Table
**Tidpunkt och stamantal efter avverkning vid första gallring i yngre, skötta, likåldriga blandbestånd i södra och mellersta Finland.** | Huvudträdslag i blandbeståndet | Ståndort | Övre höjd (m) | Stamantal (st/ha) |
| --- | --- | --- | --- |
| Grandominerad | Frisk mo samt blåbärs- och lingontorvmo av typ I och II | 13–16 | 1100–900 |
| Gran-tall | Frisk mo samt blåbärs- och lingontorvmo av typ I och II | 13–15 | 1100–9001 |
| Gran-vårtbjörk | Lundartad och frisk mo | 13–15 | 1000–800 |
| Talldominerad | Frisk mo samt blåbärs- och lingontorvmo av typ I och II | 13–15 | 1100–900 |
| Tall-vårtbjörk | Frisk mo samt blåbärstorvmo av typ I och II | 13–15 | 1000–900 |
1 Vid tallinslag tätare än i granbestånd.
Stamantalen gäller hela figuren, inklusive körstråken. Ju klenare bestånd, desto högre är det rekommenderade stamantalet efter gallring.

Under omloppstiden är det vanligt med 1–3 gallringar utgående från ståndort och trädslag. Gallringsstyrkan vid första gallringen avgör när man ska utföra nästa gallring i beståndet.

Första gallring

Under omloppstiden är det vanligt med 1–3 gallringar utgående från ståndort och trädslag. Gallringsstyrkan vid första gallringen avgör när man ska utföra nästa gallring i beståndet. 

Gallringsstyrkan vid första gallring i skötta bestånd

Om plock- och luckhuggning utförs med moderat styrka inom ramen för kontinuerlig beståndsvård bedöms riskerna för vindskador vara lägre än vid gallring av likåldrig skog.Pukkala, T., Laiho, O. &amp; Lähde, E. 2016. Continuous cover management reduces wind damage. Forest Ecology and Management.Vol. 372, p. 120–127. I början av omställningsprocessen till kontinuerlig beståndsvård är det ändå viktigt att säkerställa att beståndet klarar av vindpåfrestning. Det är då klokt att lämna sådana träd som är grova i förhållande till sin längd, eftersom de klarar vind och storm bäst. En kraftig gallring där gängliga, mindre träd lämnas kvar leder till en stor risk för vindskador. Täta bestånd ska inte heller gallras alltför kraftigt på en gång. Rottickan kommer förmodligen att öka då klimatet blir varmare. Vid kontinuerlig beståndsvård måste man fästa särskild uppmärksamhet vid att förhindra spridning av rotticka och att undvika drivningsskador.Piri, T. &amp; Valkonen, S. 2013. Incidence and spread of Heterobasidion root rot in uneven-aged Norway spruce stands. Canadian Journal of Forest Research 43(9): 872-877. Risken för rotröta måste beaktas vid utförandet av avverkningen och vid utnyttjandet av underväxt eftersom träden också infekteras av rotticka genom rotförbindelser. Också vid kontinuerlig beståndsvård rekommenderas blandbestånd för att minska skaderisken. I grandominerade skogar gynnas lövträden av luckor i beståndet.

# Klimatanpassning vid kontinuerlig beståndsvård

Om plock- och luckhuggning utförs med moderat styrka inom ramen för kontinuerlig beståndsvård bedöms riskerna för vindskador vara lägre än vid gallring av likåldrig skog. I början av omställningsprocessen till kontinuerlig beståndsvård är det ändå viktigt att säkerställa att beståndet klarar av vindpåfrestning. Det är då klokt att lämna sådana träd som är grova i förhållande till sin längd, eftersom de klarar vind och storm bäst. En kraftig gallring där gängliga, mindre träd lämnas kvar leder till en stor risk för vindskador. Täta bestånd ska inte heller gallras alltför kraftigt på en gång.
Rottickan kommer förmodligen att öka då klimatet blir varmare. Vid kontinuerlig beståndsvård måste man fästa särskild uppmärksamhet vid att förhindra spridning av rotticka och att undvika drivningsskador. Risken för rotröta måste beaktas vid utförandet av avverkningen och vid utnyttjandet av underväxt eftersom träden också infekteras av rotticka genom rotförbindelser.
Också vid kontinuerlig beståndsvård rekommenderas blandbestånd för att minska skaderisken. I grandominerade skogar gynnas lövträden av luckor i beståndet.

Kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsmetod

Skogsförnyelse och skötselåtgärder vid kontinuerlig beståndsvård

Klimatanpassning vid kontinuerlig beståndsvård

Genomförande av kvalitetsgallring Kvalitetsgallring utförs redan vid en övre höjd av 10-12 meter.&nbsp;I det skedet har de härskande träd som är kvistiga eller annars av dålig kvalitet ännu inte hunnit börja konkurrera med de medhärskande träden så att deras kronor skulle ha krympt eller deras livskraft minskat.&nbsp;Vid gallringen avlägsnas kvistiga, härskande träd och de medhärskande träden med klenare kvistar ges mer utrymme.&nbsp;Gallringsstyrkan är den samma som rekommenderas i gallringsmallarna. Inverkan av kvalitetsgallring Kvalitetsgallring kan leda till ett skötselprogram med tre gallringar i stället för två och förlänga omloppstiden, men å andra sidan ökar produktionen av stock av hög kvalitet.&nbsp;Det att en större del av virkesutfallet kommer i form av stock gör den här gallringsformen till ett konkurrenskraftigt alternativ.&nbsp;Genom att tidigarelägga första gallringen för kvalitetens skull blir avverkningsuttaget mindre, men avverkningskostnaderna hålls på en acceptabel nivå eftersom man tar ut stora, härskande träd.

# Första gallring i tallbestånd som kvalitetsgallring

## Genomförande av kvalitetsgallring

Kvalitetsgallring utförs redan vid en övre höjd av 10-12 meter. I det skedet har de härskande träd som är kvistiga eller annars av dålig kvalitet ännu inte hunnit börja konkurrera med de medhärskande träden så att deras kronor skulle ha krympt eller deras livskraft minskat. Vid gallringen avlägsnas kvistiga, härskande träd och de medhärskande träden med klenare kvistar ges mer utrymme. Gallringsstyrkan är den samma som rekommenderas i gallringsmallarna.

# Första gallring i tallbestånd som kvalitetsgallring

## Inverkan av kvalitetsgallring

Kvalitetsgallring kan leda till ett skötselprogram med tre gallringar i stället för två och förlänga omloppstiden, men å andra sidan ökar produktionen av stock av hög kvalitet. Det att en större del av virkesutfallet kommer i form av stock gör den här gallringsformen till ett konkurrenskraftigt alternativ. Genom att tidigarelägga första gallringen för kvalitetens skull blir avverkningsuttaget mindre, men avverkningskostnaderna hålls på en acceptabel nivå eftersom man tar ut stora, härskande träd.

Kvalitetsgallring är en gallringsform som rekommenderas i sådana fall där tallbeståndet har medelmåttig kvalitet eller det har fått bristfällig skötsel under plantskogsstadiet. Om tallbeståndet är synnerligen grovkvistigt eller om det är av genomgående god kvalitet, ger kvalitetsgallring inget större tilläggsvärde.

Kvalitetsgallring är en gallringsform som rekommenderas i sådana fall där tallbeståndet har medelmåttig kvalitet eller det har fått bristfällig skötsel under plantskogsstadiet. Om tallbeståndet är synnerligen grovkvistigt eller om det är av genomgående god kvalitet, ger kvalitetsgallring inget större tilläggsvärde.


 

Första gallring i tallbestånd som kvalitetsgallring

Vid gallring av barrträdsdominerade bestånd ska man sträva till att också lämna lövträd. Bild: © Pentti Väisänen.

# Upprätthåll inslag av lövträd i barrskog

I barrträdsdominerade skogar rekommenderas en trädslagsblandning med minst tio procent lövträd för att främja trädbeståndets livskraft, markegenskaperna och naturens mångfald. Detta kan göras genom att lämna sådana lövträd i luckorna som inte äventyrar barrträdsplantornas utveckling och genom att också lämna lövträd i samband med gallringsavverkningar. Helst ska dessutom ska efter en skogsvårdsåtgärd alla de trädslag som fanns i beståndet före åtgärden också finnas kvar efter åtgärden.

Lövinslag

Upprätthåll inslag av lövträd i barrskog

Rätt tidpunkt för röjningen I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en övre höjd på 5–7 meter.&nbsp;Plantskogen gallras så att man uppnår önskade trädslagsförhållanden. I en tät plantskog hinner de flesta kvistar på den nedersta stocken dö före första gallring. Dessa kvistar faller av efter första gallring och det bildas kvistfritt virke. Det rekommenderas att röjning görs då temperaturen är under 5 °C för att förhindra spridning av rotröta. I norra Finland är den rekommenderade övre höjden vid röjning av tallplantskogar 3–5 meter.&nbsp;En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar. Tidpunkt för röjning i sådda naturligt förnyade plantskogar I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga.&nbsp;Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar.&nbsp;För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd och för gran till 60 % En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar. I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen. Specialsynpunkter på torvmarker På torvmarker är kvaliteten i allmänhet sämre hos naturligt uppkomna plantor och man kan inte nämnvärt höja kvaliteten genom ett tätt förbandHuuskonen, S. ym. 2020. What is the potential for replacing monocultures with mixed-species stands to enhance ecosystem services in boreal forests in Fennoscandia? Forest Ecology and Management 479.. Tätheten efter röjning kan vara något lägre än på mineraljordar. Man kan då skjuta fram första gallringen, vilket förbättar lönsamheten hos drivningen. Komplettera med vårtbjörk I tallplantskogar på frisk mo rekommenderas att man per hektar lämnar ungefär 200 vårtbjörkar som uppkommit ur frö.&nbsp;Björkar som kan komma åt att piska tallarna med sina kronor bör ändå avlägsnas.&nbsp;Också på de kargaste ståndorterna är det bra att lämna lövträd som komplettering i plantskogar, men andelen ska då inte överstiga 10 % av stamantalet.&nbsp;Förväxande björkar som stör plantskogens utvecklingen ska inte användas som kompletterande stammar.&nbsp;I tallplantskogar rekommenderas att man inte lämnar levande aspar med tanke på risken för knäckesjuka. Röjning i talldominerad plantskog då man strävar till blandskog Röjning i tallblandskog görs vid en övre höjd på 4–5 meter. Man lämnar kvar stammar som man vill producera virke av. Plantskogen röjs till en täthet på 1800–2200 plantor per hektar. Om tallens andel är över 60 % rekommenderas den övre gränsen. Det rekommenderade plantantalet innehåller också de lövträd som förekommer. Vid röjning avlägsnar man konkurrerande träd kring de valda stammarna.

# Röjning i talldominerade skogar

## Rätt tidpunkt för röjningen

I tallplantskog rekommenderas röjning då plantskogen uppnått en övre höjd på 5–7 meter. Plantskogen gallras så att man uppnår önskade trädslagsförhållanden. I en tät plantskog hinner de flesta kvistar på den nedersta stocken dö före första gallring. Dessa kvistar faller av efter första gallring och det bildas kvistfritt virke. Det rekommenderas att röjning görs då temperaturen är under 5 °C för att förhindra spridning av rotröta.

# Röjning i talldominerade skogar

## Rätt tidpunkt för röjningen

##  [Röjningstidpunkt och målsatt täthet vid röjning av talldominerad plantskog tallblandskog](/sv/node/3259)

Table
| Typ av plantskog | Övre höjd (m) | Målsatt täthet (st/ha) |
| --- | --- | --- |
| Talldominerad plantskog | 5 – 7  | 2 000 – 2 200 |
| Tall under 75 procent | 4 – 5  | 1 800 – 2 200 |
Plantmängderna innehåller också gran och lövträd på figuren.

I norra Finland är den rekommenderade övre höjden vid röjning av tallplantskogar 3–5 meter. En tidigare gallring leder till en snabbare diametertillväxt, men också till grövre kvistar.

# Röjning i talldominerade skogar

## Tidpunkt för röjning i sådda naturligt förnyade plantskogar

I täta och jämna plantskogar som uppstått på naturlig väg eller genom sådd och där det finns minst 6 000 plantor per hektar, görs röjningen då tallarna är 3-4 meter höga. Då är de redan så höga att risken för allvarligare älgskador är liten. Om röjningen skjuts upp längre än så, blir kronorna små och risken för snöskador ökar. För tall strävar man till att den levande kronan ska utgöra minst 40 % av trädets höjd och för gran till 60 % En tallplantskog som uppkommit på naturlig väg eller genom sådd röjs i regel så att det återstår 3 000 stammar per hektar.
I tallplantskogar på karg mark kan det ofta räcka med en röjning som omfattar både slyröjningen och den egentliga röjningen.

# Röjning i talldominerade skogar

## Specialsynpunkter på torvmarker

På torvmarker är kvaliteten i allmänhet sämre hos naturligt uppkomna plantor och man kan inte nämnvärt höja kvaliteten genom ett tätt förband. Tätheten efter röjning kan vara något lägre än på mineraljordar. Man kan då skjuta fram första gallringen, vilket förbättar lönsamheten hos drivningen.

# Röjning i talldominerade skogar

## Komplettera med vårtbjörk

I tallplantskogar på frisk mo rekommenderas att man per hektar lämnar ungefär 200 vårtbjörkar som uppkommit ur frö. Björkar som kan komma åt att piska tallarna med sina kronor bör ändå avlägsnas. Också på de kargaste ståndorterna är det bra att lämna lövträd som komplettering i plantskogar, men andelen ska då inte överstiga 10 % av stamantalet. Förväxande björkar som stör plantskogens utvecklingen ska inte användas som kompletterande stammar. I tallplantskogar rekommenderas att man inte lämnar levande aspar med tanke på risken för knäckesjuka.

# Röjning i talldominerade skogar

## Röjning i talldominerad plantskog då man strävar till blandskog

Röjning i tallblandskog görs vid en övre höjd på 4–5 meter. Man lämnar kvar stammar som man vill producera virke av. Plantskogen röjs till en täthet på 1800–2200 plantor per hektar. Om tallens andel är över 60 % rekommenderas den övre gränsen. Det rekommenderade plantantalet innehåller också de lövträd som förekommer. Vid röjning avlägsnar man konkurrerande träd kring de valda stammarna.

Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Talldominerad plantskog hålls i de flesta fall rätt tät för att kvistarna inte ska bli så grova. En alltför tät plantskog innebär å andra sidan tillväxtförluster och ökar risken för skador.

Röjning

Röjning skapar växtutrymme för de träd som lämnas kvar att växa. Talldominerad plantskog hålls i de flesta fall rätt tät för att kvistarna inte ska bli så grova. En alltför tät plantskog innebär å andra sidan tillväxtförluster och ökar risken för skador.

Röjning i talldominerade skogar

Mångsidiga trädbestånd gynnar natur- och viltvård Naturvårdsträd, överståndare samt hålträd och lågor som lämnats kvar vid tidigare ingrepp sparas också i samband med gallringar. Döende barrträd och stormfällen kan lämnas kvar i skogen så länge de inte medför fara för den närliggande skogens hälsa. Man ska undvika att fälla döda, stående träd och att köra över lågor. I samband med gallring bör man sträva till en tillräcklig trädslagsvariation. Dessutom är det bra att ge mer utrymme åt enskilda trädindivider som är viktiga för naturvården och viltet såsom ädla lövträd, asp, sälg, björk, grupper med al och tjädertallar.&nbsp;Kantzoner och svackor är platser där det är speciellt lämpligt att spara lövträd. Man bör också undvika gallringar under den viktigaste häckningstiden i maj–juni på lövträdsdominerade friska och ännu bördigare moar, på kärr och i strandskogar. Minimera överfarter över bäckar och rännilar och placera dem på de bäst bärande platserna. Trädbestånd i skyddszoner intill småvatten och vattendrag och i kantzoner kan gärna gallras svagare än normalt. Första gallring En skogsägare som vill betona natur- och viltvård i sitt skogsbruk kan pruta på virkesproduktionen genom att skapa en mångsidig beståndsstruktur och befrämja mångfalden i samband med första gallringen. Gallringen görs då så att stamtätheten tillåts variera och trädslagsblandning gynnas. Resultatet blir ett strukturellt mer varierat bestånd med rikare markvegetation på grund av det ökade inflödet av ljus. I stället för att göra en regelbunden gallring kan man variera gallringsstyrkan så att det uppstår tätare, ogallrade partier och små luckor. Genom att avlägsna grupper av träd kan man friställa underväxt och undertryckta träd som är värdefulla med tanke på mångfalden. Beståndsvårdande avverkningar Målet vid gallringen är att bevara eller utveckla blandskogsstrukturen. Beroende på ståndorten bör inslaget av lövträd vara 20–30 procent. Också en inblandning av barrträd är viktiga för viltet, gran i tallskog och tall i granskog. Vid gallringen ges mer utrymme speciellt åt träd som är värdefulla för naturvården och viltet, såsom ädla lövträd, asp, sälg, björk, grupper med al och tjädertallar samt granunderväxt. Kantzoner och svackor är platser där det är speciellt lämpligt att spara lövträd. Naturvårdsträd, överståndare samt hålträd och lågor som lämnats kvar vid tidigare ingrepp sparas också i samband med gallringar. Döende barrträd och stormfällen kan lämnas kvar i skogen så länge de inte medför fara för den närliggande skogens hälsa. Man ska undvika att fälla döda, stående träd och att köra över lågor. Om det är ont om död ved i beståndet kan man öka mängden död ved genom att skapa högstubbar. Man bör också undvika gallringar under den viktigaste häckningstiden i maj-juni på lövträdsdominerade friska och ännu bördigare moar, på kärr och i strandskogar. Ur vattenvårdssynpunkt är de viktigt att minimera överfarter över bäckar och rännilar och placera dem på de bäst bärande platserna. Vi behov kan man använda tillfälliga broar. Trädbestånd i skyddszoner intill småvatten och vattendrag och i kantzoner kan gärna gallras svagare än normalt. Man kan använda samma principer vid de påföljande gallringarna och sedan göra en normal slutavverkning då beståndet är förnyelsemoget. Samma principer fungerar också om man vill skapa ett mer olikåldrigt bestånd.

# Beakta naturens mångfald och viltet i samband med gallringsavverkning

## Mångsidiga trädbestånd gynnar natur- och viltvård

Naturvårdsträd, överståndare samt hålträd och lågor som lämnats kvar vid tidigare ingrepp sparas också i samband med gallringar. Döende barrträd och stormfällen kan lämnas kvar i skogen så länge de inte medför fara för den närliggande skogens hälsa. Man ska undvika att fälla döda, stående träd och att köra över lågor.
I samband med gallring bör man sträva till en tillräcklig trädslagsvariation. Dessutom är det bra att ge mer utrymme åt enskilda trädindivider som är viktiga för naturvården och viltet såsom ädla lövträd, asp, sälg, björk, grupper med al och tjädertallar. Kantzoner och svackor är platser där det är speciellt lämpligt att spara lövträd.
Man bör också undvika gallringar under den viktigaste häckningstiden i maj–juni på lövträdsdominerade friska och ännu bördigare moar, på kärr och i strandskogar.

Minimera överfarter över bäckar och rännilar och placera dem på de bäst bärande platserna. Trädbestånd i skyddszoner intill småvatten och vattendrag och i kantzoner kan gärna gallras svagare än normalt.

# Beakta naturens mångfald och viltet i samband med gallringsavverkning

## Första gallring

En skogsägare som vill betona natur- och viltvård i sitt skogsbruk kan pruta på virkesproduktionen genom att skapa en mångsidig beståndsstruktur och befrämja mångfalden i samband med första gallringen. Gallringen görs då så att stamtätheten tillåts variera och trädslagsblandning gynnas. Resultatet blir ett strukturellt mer varierat bestånd med rikare markvegetation på grund av det ökade inflödet av ljus.
I stället för att göra en regelbunden gallring kan man variera gallringsstyrkan så att det uppstår tätare, ogallrade partier och små luckor. Genom att avlägsna grupper av träd kan man friställa underväxt och undertryckta träd som är värdefulla med tanke på mångfalden.

# Beakta naturens mångfald och viltet i samband med gallringsavverkning

## Beståndsvårdande avverkningar

Målet vid gallringen är att bevara eller utveckla blandskogsstrukturen. Beroende på ståndorten bör inslaget av lövträd vara 20–30 procent. Också en inblandning av barrträd är viktiga för viltet, gran i tallskog och tall i granskog. Vid gallringen ges mer utrymme speciellt åt träd som är värdefulla för naturvården och viltet, såsom ädla lövträd, asp, sälg, björk, grupper med al och tjädertallar samt granunderväxt. Kantzoner och svackor är platser där det är speciellt lämpligt att spara lövträd.
Naturvårdsträd, överståndare samt hålträd och lågor som lämnats kvar vid tidigare ingrepp sparas också i samband med gallringar. Döende barrträd och stormfällen kan lämnas kvar i skogen så länge de inte medför fara för den närliggande skogens hälsa. Man ska undvika att fälla döda, stående träd och att köra över lågor. Om det är ont om död ved i beståndet kan man öka mängden död ved genom att skapa högstubbar.
Man bör också undvika gallringar under den viktigaste häckningstiden i maj-juni på lövträdsdominerade friska och ännu bördigare moar, på kärr och i strandskogar.

Ur vattenvårdssynpunkt är de viktigt att minimera överfarter över bäckar och rännilar och placera dem på de bäst bärande platserna. Vi behov kan man använda tillfälliga broar. Trädbestånd i skyddszoner intill småvatten och vattendrag och i kantzoner kan gärna gallras svagare än normalt.
Man kan använda samma principer vid de påföljande gallringarna och sedan göra en normal slutavverkning då beståndet är förnyelsemoget. Samma principer fungerar också om man vill skapa ett mer olikåldrigt bestånd.

Man kan främja natur- och viltvården i samband med avverkning genom att lämna inte bara naturvårdsträd utan också viltbuskage, genom att skapa högstubbar, vara varsam med risvegetationen och genom att upprätthålla en högre lövträdsandel än normalt.
Klena gallringsskogar är ur viltets synpunkt viktiga miljöer. Vuxna orrar och deras kycklingar rör sig under sommaren i både äldre plantskog och i klen gallringsskog. Också järpen trivs bra i klen gallringsskog. Gallringar främjar trivseln och överlevnaden för hönsfåglar eftersom avverkningen leder till att trädkronorna och riset blir livskraftigare, den övriga markvegetationen blir rikare och bärproduktionen blir bättre. Om gallringsavverkningarna utförs i tid, skapas ett luftigt bestånd där tjädern trivs och hönsfåglarna får de öppna flyglinjer de behöver.

Senare gallringar

Man kan främja natur- och viltvården i samband med avverkning genom att lämna inte bara naturvårdsträd utan också viltbuskage, genom att skapa högstubbar, vara varsam med risvegetationen och genom att upprätthålla en högre lövträdsandel än normalt.

Klena gallringsskogar är ur viltets synpunkt viktiga miljöer. Vuxna orrar och deras kycklingar rör sig under sommaren i både äldre plantskog och i klen gallringsskog. Också järpen trivs bra i klen gallringsskog. Gallringar främjar trivseln och överlevnaden för hönsfåglar eftersom avverkningen leder till att trädkronorna och riset blir livskraftigare, den övriga markvegetationen blir rikare och bärproduktionen blir bättre. Om gallringsavverkningarna utförs i tid, skapas ett luftigt bestånd där tjädern trivs och hönsfåglarna får de öppna flyglinjer de behöver. 

 

Beakta naturens mångfald och viltet i samband med gallringsavverkning

Relativ värdetillväxt Hur skogsägaren värderar andra nyttigheter än de rent ekonomiska - bär, svamp, rekreation och landskap mm. - beror på skogsägarens egna mål och preferenser. Det är svårt att slå fast värdet på de här övriga s.k. ekosystemtjänsterna, men de borde ändå beaktas vid beslutsfattandet. Då ett bestånds relativa värdetillväxt (visarprocent) sjunker under det eftersträvade avkastningskravet börjar skogsägaren gå miste om en sådan avkastning av kapitalet som skulle vara möjlig att få genom att frigöra det kapital som är bundet i beståndet och i stället placera det på annat sätt.&nbsp;Man kan utnyttja visarprocenten som mätare för i vilken ordningsföljd olika trädbestånd borde förnyas. Trädbeståndet värde kan också beräknas Värdet på ett trädbestånd stiger inte nödvändigtvis hela tiden, utan det kan också sjunka.&nbsp;Värdet på den mest värdefulla delen av trädstammen, rotstocken, kan till exempel sjunka drastiskt om trädet drabbas av rotröta.&nbsp;Om ett helt bestånd drabbas av rotröta sjunker dess värde snabbt då stockandelen snart bara duger till massaved, eller i värsta fall, energived.&nbsp;Att låta ett sådant här bestånd stå kvar kan orsaka betydande förluster för skogsägaren.&nbsp;Ett insektangrepp kan också leda till en kraftig sänkning av beståndets värde.&nbsp;Om det finns klara risker med att låta beståndet stå kvar, kan man minska förlusterna avsevärt genom att genast utföra en förnyelseavverkning. Ordningsföljd för förnyelse av bestånd: Bestånd som drabbats av skogsskador som lett till av trädens värde minskar snabbt Bestånd infekterade av rotticka där värdet av de värdefulla rotstockarna minskar Bestånd av dålig kvalitet och vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet Bestånd på bördig mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet Bestånd på karg mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet Det kan ofta vara ekonomiskt motiverat att också slutavverka små gallringsbestånd som ligger i anslutning till den planerade förnyelseytan.&nbsp;Att sköta små bestånd blir dyrt vilket försämrar lönsamheten i skogsbruket. Exempel på fastställande av förnyelseåldern Tallbestånd planterat på lundartad mo, exemplet från Korsholm (1 145 d.d.) Beståndet är 50 år gammalt och mycket tätt.&nbsp;Tillväxten är fortfarande god, 8,6 m³/ha/år, men kvaliteten är dålig.&nbsp;Eftersom ståndorten är för bördig för tall är träden grovkvistiga. En stor del av träden har också långkrök som ett resultat av felaktig plantering.&nbsp;Gallring skulle inte leda till en avsevärt bättre kvalitet.&nbsp;Dessutom är trädens kronor hopklämda på grunda av att de stått för tätt och risken för vindskador efter en gallring skulle därför vara stor. Värdetillväxten utgör numera bara 2,7 % av det kapital som är bundet i beståndet och råmarken.&nbsp;Om man i stället skulle odla gran skulle värdet på råmarken bli ca 1 700 euro/ha med en kalkylränta på 3 procent.&nbsp;En gallring skulle bara tillfälligt lyfta visarprocenten till över tre.&nbsp;Om skogsägarens avkastningskrav är över 3 procent lönar det sig med andra ord att förnya beståndet omedelbart trots den stora tillväxten.

# Förnyelseålder

## Relativ värdetillväxt

Hur skogsägaren värderar andra nyttigheter än de rent ekonomiska - bär, svamp, rekreation och landskap mm. - beror på skogsägarens egna mål och preferenser. Det är svårt att slå fast värdet på de här övriga s.k. ekosystemtjänsterna, men de borde ändå beaktas vid beslutsfattandet.
Då ett bestånds relativa värdetillväxt (visarprocent) sjunker under det eftersträvade avkastningskravet börjar skogsägaren gå miste om en sådan avkastning av kapitalet som skulle vara möjlig att få genom att frigöra det kapital som är bundet i beståndet och i stället placera det på annat sätt. Man kan utnyttja visarprocenten som mätare för i vilken ordningsföljd olika trädbestånd borde förnyas.

# Förnyelseålder

## Trädbeståndet värde kan också beräknas

Värdet på ett trädbestånd stiger inte nödvändigtvis hela tiden, utan det kan också sjunka. Värdet på den mest värdefulla delen av trädstammen, rotstocken, kan till exempel sjunka drastiskt om trädet drabbas av rotröta. Om ett helt bestånd drabbas av rotröta sjunker dess värde snabbt då stockandelen snart bara duger till massaved, eller i värsta fall, energived. Att låta ett sådant här bestånd stå kvar kan orsaka betydande förluster för skogsägaren. Ett insektangrepp kan också leda till en kraftig sänkning av beståndets värde. Om det finns klara risker med att låta beståndet stå kvar, kan man minska förlusterna avsevärt genom att genast utföra en förnyelseavverkning.

# Förnyelseålder

## Ordningsföljd för förnyelse av bestånd:

1 . Bestånd som drabbats av skogsskador som lett till av trädens värde minskar snabbt
2 . Bestånd infekterade av rotticka där värdet av de värdefulla rotstockarna minskar
3 . Bestånd av dålig kvalitet och vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet
4 . Bestånd på bördig mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet
5 . Bestånd på karg mark vars relativa värdetillväxt ligger under avkastningskravet
Det kan ofta vara ekonomiskt motiverat att också slutavverka små gallringsbestånd som ligger i anslutning till den planerade förnyelseytan. Att sköta små bestånd blir dyrt vilket försämrar lönsamheten i skogsbruket.

# Förnyelseålder

## Exempel på fastställande av förnyelseåldern

Tallbestånd planterat på lundartad mo, exemplet från Korsholm (1 145 d.d.)
Beståndet är 50 år gammalt och mycket tätt. Tillväxten är fortfarande god, 8,6 m³/ha/år, men kvaliteten är dålig. Eftersom ståndorten är för bördig för tall är träden grovkvistiga. En stor del av träden har också långkrök som ett resultat av felaktig plantering. Gallring skulle inte leda till en avsevärt bättre kvalitet. Dessutom är trädens kronor hopklämda på grunda av att de stått för tätt och risken för vindskador efter en gallring skulle därför vara stor.
Värdetillväxten utgör numera bara 2,7 % av det kapital som är bundet i beståndet och råmarken. Om man i stället skulle odla gran skulle värdet på råmarken bli ca 1 700 euro/ha med en kalkylränta på 3 procent. En gallring skulle bara tillfälligt lyfta visarprocenten till över tre. Om skogsägarens avkastningskrav är över 3 procent lönar det sig med andra ord att förnya beståndet omedelbart trots den stora tillväxten.

# Förnyelseålder

## Exempel på fastställande av förnyelseåldern

### Exempel: Fastställande av förnyelseålder.

##  [Fastställande av förnyelsetidpunkt](/sv/node/819)

Table
| Utvecklingen av virkeskapitalets värde utan avverkningar | Utvecklingen av virkeskapitalets värde utan avverkningar | Utvecklingen av virkeskapitalets värde utan avverkningar | Utvecklingen av virkeskapitalets värde utan avverkningar |
| Beståndets ålder, år | Kapital, €/ha | Värdetillväxt, €/ha | Visar-% |
| --- | --- | --- | --- |
| 50 | 14 350 | 395 | 2,7 |
| 55 | 16 320 | 285 | 1,7 |
| 60 | 17 740 |   |   |
| Utvecklingen av virkeskapitalets värde efter låggallring (grundytan 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) | Utvecklingen av virkeskapitalets värde efter låggallring (grundytan 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) | Utvecklingen av virkeskapitalets värde efter låggallring (grundytan 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) | Utvecklingen av virkeskapitalets värde efter låggallring (grundytan 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha) |
| Beståndets ålder, år | Kapital, €/ha | Värdetillväxt, €/ha | Visar-% |
| 50 | 10 115 | 340 | 3,3 |
| 55 | 11 855 | 311 | 2,6 |
| 60 | 13 420 | 320 |   |
Esimerkki: Uudistuskypsyyden määrittely.
Otsikko kolmelle ensimmäiselle riville: Puuston arvon kehitys ilman hakkuita

Otsikko kolmelle viimeiselle riville: Puuston arvon kehitys alaharvennuksen jälkeen (pohjapinta-ala 41 m²/ha ➝ 26 m²/ha)

Sett ur en strikt ekonomisk synvinkel aktualiseras förnyelsen då värdet av tillväxten i beståndet har sjunkit till samma nivå som alternativkostnaden för det bundna kapitalet (det sammanlagda värdet av trädbeståndet och marken).

Förnyelsetidpunkt

Förnyelseålder

Snöskador förekommer i hela landet.&nbsp;Vanligast är de i östra och norra Finland, speciellt på områden som ligger högt över havet (minst 180 meter ö.h.) där det finns risk för upplega.&nbsp;Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Gregow, H., Venäläinen, A., Peltola, H. 2016. Heavy snow loads in Finnish forests respond regionally asymmetrically to projected climate change. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16(10): 2259-2271.Även i terräng som inte ligger lika högt över havet förekommer rätt ofta mindre omfattande snöskador.&nbsp;De är framför allt vanliga på vattendelarområden och i områden med kuperad terräng. Snöskador är vanligast i unga trädbestånd, där tung, våt snö och underkylt regn tynger ner trädtopparna så att de brister.&nbsp;I riskzonen finns speciellt tallbestånd och björkbestånd som länge har varit övertäta och nyss har gallrats Peltola, H., Kellomäki, S., Väisänen, H., Ikonen, V-P. 1999. A mechanistic model for assessing the risk of wind and snow damage to single trees and stands of Scots pine, Norway spruce and birch. Canadian Journal of Forest Research 29:647-661.Päätalo, M-L., Peltola, H., Kellomäki, S. 1999. Modelling the risk of snow damage to forests under short-term snow loading. Forest Ecology and Management 116:51-70. . Risken störst efter gallring I gallringsskogar är risken för snöskador störst strax efter gallringen och en eventuell gödsling Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Gregow, H., Venäläinen, A., Peltola, H. 2016. Heavy snow loads in Finnish forests respond regionally asymmetrically to projected climate change. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16(10): 2259-2271..&nbsp;Röjning och gallring vid rätt tidpunkt är det bästa sättet att motverka snöskador. Då blir träden inte långa och klena.&nbsp;Genom val av rätt trädslag på områden som är särskilt utsatta för snöskador kan man också minska snöskaderisken i viss mån Peltola, H., Kellomäki, S., Väisänen, H., Ikonen, V-P. 1999. A mechanistic model for assessing the risk of wind and snow damage to single trees and stands of Scots pine, Norway spruce and birch. Canadian Journal of Forest Research 29:647-661.. På områden med stor risk för snöskador i östra och norra Finland kan man överväga att satsa på kontinuerlig beståndsvård också på relativt karga ståndorter.&nbsp;På de här områdena är det också bra att se till att det finns ett lövinslag i bestånden.&nbsp;Vid plantering kan man plantera gran och tall turvis. Då klimatet blir varmare kommer risken för snöskador att öka ytterligare i östra och norra Finland, men minska i södra Finland&nbsp;Lehtonen, I., Kämäräinen, M., Gregow, H., Venäläinen, A., Peltola, H. 2016. Heavy snow loads in Finnish forests respond regionally asymmetrically to projected climate change. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16(10): 2259-2271.(bild).&nbsp;Under de närmaste decennierna kan det fortfarande förekomma snöoväder med stora mängder tung blöt snö i södra Finland, vilket tillsammans med avsaknad av tjäle kan förvärra skadorna.&nbsp;Mest utsatta är bestånd som ligger på höga kullar.&nbsp;I riskzonen finns också tallbestånd och björkbestånd som länge har varit övertäta och nyss har gallrats. Den årliga snöbelastningen (kg/m²) under persioden 1981-2010 och prognosen (baserad på klimatförändringsscenariet RPC8.5) för perioden 2070-2090 enligt Meteorologiska institutets modeller. Siffervärdena till höger i kartorna visar medeltalet av den relativa förändringen. Bild: © Meteorologiska institutet

Snöskador förekommer i hela landet. Vanligast är de i östra och norra Finland, speciellt på områden som ligger högt över havet (minst 180 meter ö.h.) där det finns risk för upplega. Även i terräng som inte ligger lika högt över havet förekommer rätt ofta mindre omfattande snöskador. De är framför allt vanliga på vattendelarområden och i områden med kuperad terräng.
Snöskador är vanligast i unga trädbestånd, där tung, våt snö och underkylt regn tynger ner trädtopparna så att de brister. I riskzonen finns speciellt tallbestånd och björkbestånd som länge har varit övertäta och nyss har gallrats[ ](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/metsien-terveydesta-huolehtiminen/yleistietoa%23reference-249).

# Förebygg snöskador

## Risken störst efter gallring

I gallringsskogar är risken för snöskador störst strax efter gallringen och en eventuell gödsling . Röjning och gallring vid rätt tidpunkt är det bästa sättet att motverka snöskador. Då blir träden inte långa och klena. Genom val av rätt trädslag på områden som är särskilt utsatta för snöskador kan man också minska snöskaderisken i viss mån .
På områden med stor risk för snöskador i östra och norra Finland kan man överväga att satsa på kontinuerlig beståndsvård också på relativt karga ståndorter. På de här områdena är det också bra att se till att det finns ett lövinslag i bestånden. Vid plantering kan man plantera gran och tall turvis.
Då klimatet blir varmare kommer risken för snöskador att öka ytterligare i östra och norra Finland, men minska i södra Finland (bild). Under de närmaste decennierna kan det fortfarande förekomma snöoväder med stora mängder tung blöt snö i södra Finland, vilket tillsammans med avsaknad av tjäle kan förvärra skadorna. Mest utsatta är bestånd som ligger på höga kullar. I riskzonen finns också tallbestånd och björkbestånd som länge har varit övertäta och nyss har gallrats.

Snöskador förekommer i hela landet, men de är vanligast i norra Finland. Snöskador är vanligast i övertäta, unga trädbestånd. Röjning och första gallring är det bästa sättet att motverka snöskador.

Vårda skogens hälsa

Snöskador förekommer i hela landet, men de är vanligast i norra Finland. Snöskador är vanligast i övertäta, unga trädbestånd. Röjning och första gallring är det bästa sättet att motverka snöskador. 

Förebygg snöskador

Rekommendationer för beaktande av direktivarter Finlands miljöcentral har producerat artbeskrivningar över direktivarterna för att det ska vara lättare att uppnå målen med direktivet.&nbsp;I artbeskrivningarna ingår artens viktiga kännetecken, livsmiljökrav, hotfaktorer och skötselrekommendationer.&nbsp;I skötselrekommendationerna ingår allmänna råd för hur artförekomster kan beaktas i samband med olika skogsbruksåtgärder. De kan sedan tillämpas från fall till fall i varje enskild situation. Artbeskrivningarna hittas i miljömyndigheternas nättjänst (på finska).Exempel på hur direktivarterna kan beaktas i skogsbruket: Större vattensalamander Lövträd gynnas i tjärnarnas strandzoner, stränderna ska alltså inte göras alltför öppna.Man kan förbättra artens överlevnadschanser genom att fördjupa tjärnar och gölar som håller på att torka igen.De ekologiska förbindelserna mellan vattnen där arten förekommer kan förbättras bl.a. genom att förlänga beståndens omloppstider, gräva nya våtmarker och restaurera befintliga.Norna Nornan klarar inte av kalavverkning eller kraftig gallring och inte heller markberedning. I äldre skog kan försiktig gallring vara möjlig, eftersom det här kan förbättra växtens pollinering och frönas groningsmöjligheter. En del av växtplatserna hör till de särskilt viktiga livsmiljöer som finns upptagna i skogslagen (lundar, lundkärr) och som bör behandlas så att deras strukturdrag bevaras.Nipsippa Nipsippan lider om skogen blir alltför sluten, men detta kan åtgärdas genom att avlägsna enstaka träd, särskilt skuggande granar. Om markberedning utförs är det en stor risk att nipsippan utrotas lokalt. Täta plantbestånd röjs så att mossbildningen på markytan bromsas upp. Det här gynnar nipsippan.Arten kan dra nytta av hyggesbränning eller en försiktig uppbrytning av markytan.Slät tallkapuschongbagge Slät tallkapuschongbagge drar nytta av kontrollerad hyggesbränning om det står kvar en tillräcklig mängd brandskadade träd på området. Slät tallkapuschongbagge förekommer på ett bränt område i bara ca 10 år, vilket innebär att man behöver utföra hyggesbränning regelbundet i samma trakter.

# Beaktande av direktivarterna i skogsbruket

**Större vattensalamander**

Finlands miljöcentral har producerat artbeskrivningar över direktivarterna för att det ska vara lättare att uppnå målen med direktivet. I artbeskrivningarna ingår artens viktiga kännetecken, livsmiljökrav, hotfaktorer och skötselrekommendationer. I skötselrekommendationerna ingår allmänna råd för hur artförekomster kan beaktas i samband med olika skogsbruksåtgärder. De kan sedan tillämpas från fall till fall i varje enskild situation.
Artbeskrivningarna hittas i [miljömyndigheternas nättjänst](https://www.ymparisto.fi/fi/luonto-vesistot-ja-meri/luonnon-monimuotoisuus/lajien-monimuotoisuus/lajien-huomioiminen-metsataloudessa) (på finska).Exempel på hur direktivarterna kan beaktas i skogsbruket:

# Beaktande av direktivarterna i skogsbruket

**Norna**

- Lövträd gynnas i tjärnarnas strandzoner, stränderna ska alltså inte göras alltför öppna.
- Man kan förbättra artens överlevnadschanser genom att fördjupa tjärnar och gölar som håller på att torka igen.
- De ekologiska förbindelserna mellan vattnen där arten förekommer kan förbättras bl.a. genom att förlänga beståndens omloppstider, gräva nya våtmarker och restaurera befintliga.
- Nornan klarar inte av kalavverkning eller kraftig gallring och inte heller markberedning.
- I äldre skog kan försiktig gallring vara möjlig, eftersom det här kan förbättra växtens pollinering och frönas groningsmöjligheter.
- En del av växtplatserna hör till de särskilt viktiga livsmiljöer som finns upptagna i skogslagen (lundar, lundkärr) och som bör behandlas så att deras strukturdrag bevaras.

# Beaktande av direktivarterna i skogsbruket

**Slät tallkapuschongbagge**

- Nipsippan lider om skogen blir alltför sluten, men detta kan åtgärdas genom att avlägsna enstaka träd, särskilt skuggande granar.
- Om markberedning utförs är det en stor risk att nipsippan utrotas lokalt.
- Täta plantbestånd röjs så att mossbildningen på markytan bromsas upp. Det här gynnar nipsippan.
- Arten kan dra nytta av hyggesbränning eller en försiktig uppbrytning av markytan.
- Slät tallkapuschongbagge drar nytta av kontrollerad hyggesbränning om det står kvar en tillräcklig mängd brandskadade träd på området.
- Slät tallkapuschongbagge förekommer på ett bränt område i bara ca 10 år, vilket innebär att man behöver utföra hyggesbränning regelbundet i samma trakter.

Skogsägaren är förpliktigad att beakta arter som är skyddade i lag i samband med avverkning. De i lag skyddade arterna finns upptagna i bilagorna II och IV i Eu:s habitatdirektiv och i listan över arter som omfattas av särskilt skydd i naturvårdsförordningen. Hur det här skyddet påverkar det praktiska skogsbruket varierar från art till art.

Tryggande av arter vid behandling av skog

Skogsägaren är förpliktigad att beakta arter som är skyddade i lag i samband med avverkning. De i lag skyddade arterna finns upptagna i bilagorna II och IV i Eu:s habitatdirektiv och i listan över arter som omfattas av särskilt skydd i naturvårdsförordningen. Hur det här skyddet påverkar det praktiska skogsbruket varierar från art till art.

Beaktande av direktivarterna i skogsbruket

Mål för gallringsavverkningar Oberoende av om det är gagnvirke eller energived som tas ut, så har gallringsavverkningen samma syfte ur skogsvårdssynpunkt. Gallringen ska stöda beståndets fortsatta utveckling i enlighet med skogsägarens mål. Drivning av energived ger möjlighet att ta tillvara också klenare virke vars diameter på brösthöjd är under 7 cm.Drivningsavtalet kan skrivas så att allt virke drivs ut i form av antingen helträd eller slanor, vilket gör att man inte behöver särskilja olika virkessortiment i virkeshandelsavtalet. Detta kan igen medföra kostnadsinbesparinger. Vid valet av objekt för drivning av energived i gallringsskog inverkar såväl ekonomiska som ekologiska faktorer, bland annat drivningens lönsamhet och objektets naturvärden. Drivning av energived kan vara ett bra alternativ i oskött ungskog, där plantskogsvården lämnats ogjord eller utförts bristfälligt. Åtgärden kan ändå inte fullt ut korrigera den försämring av beståndets kvalitet som bristen på skötsel orsakat. Det går att få statligt stöd för vård av ung skog såvitt villkoren för stödet uppfylls. Tilläggsinformation om stöden ges bland annat av Finlands skogscentral. Slanor eller helträd Vid drivning av energived i gallringsskog kan man välja mellan att ta ut energiveden i form av kvistade slanor eller okvistade stammar, helträd. Om det är slanor som tas ut, lämnas kvistar och toppar kvar i beståndet. Vid helträdsavverkning drivs också större delen av kvistarna och topparna ut för att användas som energi. Helträdsavverkning medför att de näringsämnen som toppar och kvistar innehåller förs bort ur beståndet. Detta innebär att helträdsavverkning inte lämpar sig för objekt på karg mark eller objekt där det finns en risk att det uppstår näringsobalans i marken. Om bara slanor drivs ut är den här risken inte lika stor, och man kan förhålla sig till drivningen på samma sätt som till drivning av gagnvirke. Fördelar med drivning av energived i gallringsskog Fördelar: Innebär i allmänhet inkomster för skogsägarenKan förbättra drivningens lönsamhetVården av bristfälligt skötta, unga bestånd är fördelaktigare om energived tas tillvaraGallring ger mer växtutrymme, vilket leder till att de kvarstående träden får bättre diametertillväxt och motståndskraften mot skador blir bättreUnderlättar rekreationen och öppnar upp landskapet I en skött plantskog är diametertillväxten snabb. Träden som avlägsnas vid en första gallring används antingen som energived eller gagnvirke, beroende på marknadsläget. Bild: © Ari Kotiharju. Risker med drivning av energived i gallringsskog I oskötta, unga skogar finns det en risk för drivningsskador på grund av de svåra drivningsförhållandena, bland annat hög stamtäthet och lövträd som uppstått ur stubbskott.Försämrar i någon mån näringstillståndet om drivningen utförs som helträdsdrivning.Tillväxten hos de kvarlämnade träden kan minska, jämfört med om endast slanor och gagnvirke tas tillvara.Helträdsavverkning kan öka markens surhetsgrad. Beståndet blir känsligare för storm- och snöskador under några år efter gallringen, precis som vid annan gallring.Rotticka kan sprida sig i barrträdsdominerade bestånd, vilket innebär att bekämpning av rotticka kan behöva utföras också vid drivning av energived.Vattenkvaliteten i vattendrag och småvatten och livsmiljöerna för olika organismer kan försämras, särskilt i strandskogar. Om man vid första gallring också driver ut energived, blir det sammanlagda uttaget större. Bild: © Outi Suomi.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

Energiapuuharvennus on nuoren kasvatusmetsän ensiharvennus, joka tehdään kokopuu- tai rankapuukorjuuna ja josta kerätty puuaines päätyy energiakäyttöön.

Gallringen ska göras så att den stöder beståndets framtida utveckling och i enlighet med skogsägarens mål för sitt skogsinnehav. Vid drivning av energived tas också klenvirke tillvara som inte fyller gagnvirkesdimensioner. Det är möjligt att få statsstöd för skötsel av ungskog om stödvillkoren är uppfyllda.

Ennakkoraivauksessa poistetaan puunkorjuuta haittaavaa alikasvosta, joka on kasvatettavan puuston alle luontaisesti syntynyttä nuorta puustoa. Raivauksen tavoitteena on parantaa korjuuoloja ja vähentää puustovaurioiden riskiä.

Förröjning kan avsevärt underlätta den maskinell drivningen, minska skadorna på trädbeståndet och göra objektet mera lockande för virkesköpare. Röjningen syftar till att avlägsna den underväxt som hindrar sikten och försvårar placeringen av fällhuvudet intill stambasen på de träd som ska fällas. Underväxt som inte försvårar drivningen ska man inte röja bort i och med att det gör röjningen dyrare och minskar mångfalden och levnadsbetingelserna för viltet.

Ensiharvennus on ensimmäinen kasvatushakkuu, ja se tuottaa myyntikelpoista kuitu- ja energiapuuta. Ensiharvennuksen tärkein tavoite on parantaa kasvatettavan puuston laatua ja turvata puuston järeytymistä.

Förstagallringen är en skogsvårdsåtgärd som har stor betydelse för hur beståndet utvecklas i framtiden och vilken dess värdetillväxt blir. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. Om man vill att beståndet ska producera grov stock så snabbt som möjligt är förstagallringen en nära nog nödvändig åtgärd.
Förstagallringen görs i allmänhet då beståndets övre höjd är 12-15 meter. Tidpunkten är beroende av huvudträdslaget, stammarnas storlek, tätheten i beståndet och ståndorten. Kvaliteten på beståndet förbättras om man ser till att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet vid förstagallringen. Träd i dåligt skick eller av dålig kvalitet gallras bort, bland dem också härskande träd av dålig kvalitet, samtidigt som man strävar till att uppnå målsatt täthet.

Hakkuutähdettä ovat ainespuuhakkuun sivutuotteet, joihin kuuluvat rungon latvaosa, oksat, neulaset ja lehdet sekä ainespuukäyttöön soveltumattomat rungon osat. Soveltuvilta kohteilta hakkuutähteet ja kannot on mahdollista korjata energiapuuksi. Monimuotoisuudelle tärkeiden vanhojen lehtipuiden sekä kuolleiden puiden korjuuta ei suositella.

Drivning av grot utförs i allmänhet ut på bördiga, grandominerade förnyelseytor. De olika arbetsskedena vid drivning av grot består av att lägga groten i högar på ytan, lastning och transport av högarna och att stacka groten vid avlägget.
Det är viktigt att lagra groten rätt ute vid väg så att groten kan fortsätta att torka före fjärrtransporten.

Uudistushakkuun yhteydessä metsään jää hakkuutähdettä ja kantoja. Soveltuvilta kohteilta nämä kannot on mahdollista korjata energiapuuksi. Kantojen korjuu kohdistuu pääasiassa kuusivaltaisiin uudistusaloihin. Kantojen nosto on toteutettavissa, kun hakkuutähteet on korjattu. Monimuotoisuudelle tärkeiden vanhojen lehtipuiden sekä kuolleiden puiden kantojen korjuuta ei suositella.

Leimikko on hakattavaksi suunniteltu alue. Sana tulee ajalta, jolloin kaadettavat puut merkittiin leimauskirveellä.

En stämplingspost är ett avgränsat område i skogen, där man tar ut virke vid en avverkning. Gränserna för området som skall avverkas förs in i ett geografiskt informationssystem (GIS). På avverkningsobjektet handlar maskinföraren enligt avverkningsinstruktionerna och väljer de träd som skall fällas, med beaktande av objekt som skall sparas och andra begränsningar.

Metsälain edellyttämä metsänkäyttöilmoitus on suunnitelluista hakkuista tehtävä ilmoitus Metsäkeskukselle. Ilmoitus on tehtävä viimeistään 10 vuorokautta ennen hakkuiden aloittamista.

En anmälan om användning av skog skall göras för beståndsvårdande avverkning, förnyelseavverkning, avverkning på grund av skogsskada, annan avverkning (till exempel på ett specialobjekt) och alltid då de träd som avverkas skall säljas.
Anmälan görs till Skogscentralen i tjänsten MinSkog.fi eller med en blankett senast 10 dagar och tidigast tre år före planerad avverkning. Anmälan kan göras av markägaren själv, en innehavare av besittnings- eller annan specialrätt eller ett ombud med fullmakt. Anmälan kan också göras av en skogsfackman å markägarens vägnar.
Anmälan om användning av skog är ett medel för att övervaka att skogslagen efterföljs. Avsikten är också att säkerställa att en avverkning inte är i strid med naturvårdslagen, fornminneslagen eller gällande samhällsplanering.

Anmälan om användning av skog behöver inte göras då det är fråga om avverkning för husbehov, avverkning av klena bestånd (medeldiameter högst 13 cm), avverkning i kantzoner mot ellinjer och tågbanor, avverkning av dikeslinjer, vattenlinjer eller avloppslinjer eller mindre avverkningar för väg-, el- eller motsvarande linjer, ifall inte särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagens 10 §, 2. moment berörs.
Även om en anmälan om användning av skog inte krävs skall en anmälan om avverkningen göras till Livskraftscentralen om avverkning görs på ett Natura 2000 -område eller i närheten av ett sådant och naturvärdena kan försvagas betydligt av avverkningen. Dessutom kan avverkningen förutsätta ett tillstånd för miljöåtgärd från kommunen om åtgärden innebär förändringar på ett område med general- eller detaljplan eller ett område där en sådan plan görs.

Nuoren metsän hoitotoimenpiteitä voivat olla taimikon ja nuoren metsän perkaus, harvennus ja laatupuiden pystykarsinta. Sopivilla nuoren metsän hoitokohteilla voidaan tehdä pienpuun korjuuta.

Det är möjligt att få stöd för vård av ungskog om stödvillkoren uppfylls. Mer information och stödmöjligheter kan bl.a. fås av Finlands skogscentral.

Puuston riukuuntuminen tarkoittaa tilannetta, jossa liian tiheästi kasvavat puut ovat kasvaneet pituutta, mutta rungot eivät ole järeytyneet.

En oskött plantskog och en försenad första gallring leder till att träden växer för tätt och tävlar om ljus och näringsämnen. Detta leder till att beståndet utvecklas till en störskog: stammarnas diameter blir liten, kronorna förminskas, risken för snö- och stormskador ökar och produktionen av stock blir sämre. Ett bestånd som har utvecklats till en störskog är en utmaning i kommande beståndsvård.

Energiapuun korjuulla tarkoitetaan metsänhoidon työlajeja, joissa metsästä korjataan puuraaka-ainetta energian tuotantoon. Samalla metsänomistaja saa myyntituloja.
Energiapuu voi esimerkiksi tarkoittaa harvennuksissa korjattavaa pienpuuta tai uudistushakkuun yhteydessä korjattavia hakkuutähteitä ja kantoja. Metsänomistajalle energiapuun korjuu voi tarkoittaa myös polttopuiden keruuta omaan käyttöön.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Mål för gallringsavverkningar

Oberoende av om det är gagnvirke eller energived som tas ut, så har gallringsavverkningen samma syfte ur skogsvårdssynpunkt. Gallringen ska stöda beståndets fortsatta utveckling i enlighet med skogsägarens mål. Drivning av energived ger möjlighet att ta tillvara också klenare virke vars diameter på brösthöjd är under 7 cm.Drivningsavtalet kan skrivas så att allt virke drivs ut i form av antingen helträd eller slanor, vilket gör att man inte behöver särskilja olika virkessortiment i virkeshandelsavtalet. Detta kan igen medföra kostnadsinbesparinger. Vid valet av objekt för drivning av energived i gallringsskog inverkar såväl ekonomiska som ekologiska faktorer, bland annat drivningens lönsamhet och objektets naturvärden.
Drivning av energived kan vara ett bra alternativ i oskött ungskog, där plantskogsvården lämnats ogjord eller utförts bristfälligt. Åtgärden kan ändå inte fullt ut korrigera den försämring av beståndets kvalitet som bristen på skötsel orsakat.
Det går att få statligt stöd för vård av ung skog såvitt villkoren för stödet uppfylls. Tilläggsinformation om stöden ges bland annat av [Finlands skogscentral](https://www.skogscentralen.fi/).

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Slanor eller helträd

Vid drivning av energived i gallringsskog kan man välja mellan att ta ut energiveden i form av kvistade slanor eller okvistade stammar, helträd. Om det är slanor som tas ut, lämnas kvistar och toppar kvar i beståndet. Vid helträdsavverkning drivs också större delen av kvistarna och topparna ut för att användas som energi.
Helträdsavverkning medför att de näringsämnen som toppar och kvistar innehåller förs bort ur beståndet. Detta innebär att helträdsavverkning inte lämpar sig för objekt på karg mark eller objekt där det finns en risk att det uppstår näringsobalans i marken. Om bara slanor drivs ut är den här risken inte lika stor, och man kan förhålla sig till drivningen på samma sätt som till drivning av gagnvirke.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Fördelar med drivning av energived i gallringsskog

Fördelar:
- Innebär i allmänhet inkomster för skogsägaren
- Kan förbättra drivningens lönsamhet
- Vården av bristfälligt skötta, unga bestånd är fördelaktigare om energived tas tillvara
- Gallring ger mer växtutrymme, vilket leder till att de kvarstående träden får bättre diametertillväxt och motståndskraften mot skador blir bättre
- Underlättar rekreationen och öppnar upp landskapet

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Risker med drivning av energived i gallringsskog

- I oskötta, unga skogar finns det en risk för drivningsskador på grund av de svåra drivningsförhållandena, bland annat hög stamtäthet och lövträd som uppstått ur stubbskott.
- Försämrar i någon mån näringstillståndet om drivningen utförs som helträdsdrivning.
- Tillväxten hos de kvarlämnade träden kan minska, jämfört med om endast slanor och gagnvirke tas tillvara.
- Helträdsavverkning kan öka markens surhetsgrad.
- Beståndet blir känsligare för storm- och snöskador under några år efter gallringen, precis som vid annan gallring.
- Rotticka kan sprida sig i barrträdsdominerade bestånd, vilket innebär att bekämpning av rotticka kan behöva utföras också vid drivning av energived.
- Vattenkvaliteten i vattendrag och småvatten och livsmiljöerna för olika organismer kan försämras, särskilt i strandskogar.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skogsägaren beslutar om energivedsdrivning

Skogsägaren fattar beslut om uttag av energived i enlighet med de egna målen beträffande skogsbruket, och också om vilket sortiment som tas ut. Beståndets tillstånd påverkar beslutsfattandet. Utdrivning av energived kan förbättra kvaliteten hos ett ungt, oskött bestånd samtidigt som den täcker kostnaderna för att sätta beståndet i skick och stärker beståndets värdeutveckling.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Beståndets skick påverkar utförandet att energivedsdrivningen

Det är i allmänhet i samband med gallring som också energived tas ut. Gallring förbättrar beståndets kvalitet och försnabbar dess tillväxt samtidigt som den ger inkomster från virkesförsäljning. Vid drivning av energived har terrängens egenskaper och stammarnas grovlek betydelse för utförandet av arbetet och för lönsamheten. Efter en väl utförd gallring får vi ett bestånd av bra kvalitet med hög virkesproduktion. Träd av sämre kvalitet avlägsnas, i de fall de inte lämnas som naturvårdsträd.
Det är i allmänhet i samband med första gallring och iståndsättning av ungskog som klenvirke tas ut som energived. Då första gallring utförs i skötta skogar kan man lätt öka avverkningsuttaget och intäkterna genom att ta ut också energived. I unga gallringsskogar där plantskogsvården lämnats ogjord eller utförts bristfälligt uppstår behov av första gallring i ett tidigare skede än om skogen är skött. Eftersom träden är klena och beståndet ofta övertätt, blir gallringen dyr. I sådana fall kan uttag av energived utgöra ett alternativ som minskar nettokostnaderna för skötselåtgärden.
Uttag av energived är det mest ekonomiska sättet att förvandla en ung, oskött skog till ett produktivt bestånd. Om diametern i unga, täta bestånd är mindre än 7 cm är emellertid uttag av energived i allmänhet inte ekonomiskt lönsam, utan i sådana fall rekommenderas i stället röjning. Energivedsuttag kan vara ekonomiskt motiverat om stammarnas medelvolym är över 40 liter och utfallet per hektar blir minst 40–50 m³/ha.

Om arbetet utförs som helträdsavverkning minskar näringsmängden i beståndet något. Därför lämpar den sig inte för karga ståndorter eller där det finns en risk att det uppstår näringsobalans i marken. Det här beror på att en stor del av den näring trädet innehåller finns i barren och bladen.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Uttag av energived vid gallringsavverkning

Det är i allmänhet i samband med första gallring som klenvirke tas ut som energived. Då första gallring utförs i skötta skogar kan man lätt öka avverkningsuttaget och intäkterna genom att ta ut också energived. I unga gallringsskogar där plantskogsvården har blivit eftersatt uppstår behov av första gallring i ett tidigare skede än om skogen är skött. Eftersom träden är klena och beståndet ofta övertätt, blir gallringen dyr. I sådana fall kan uttag av energived utgöra ett alternativ som minskar nettokostnaderna för skötselåtgärden.
Uttag av energived i samband med gallringsavverkning förbättrar drivningens lönsamhet eftersom det totala avverkningsuttaget blir större. Om arbetet utförs som helträdsavverkning minskar näringsmängden i beståndet något. Det här beror på att en stor del av den näring trädet innehåller finns i barren och bladen. Så länge helträdsavverkningen utförs i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna har det här emellertid ingen större betydelse för beståndets tillväxt. Uttag av energived är det mest ekonomiska sättet att förvandla en ung, oskött skog till ett produktivt bestånd.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Uttag av energived vid kontinuerlig beståndsvård

Om skogsägaren vill använda sig av kontinuerlig beståndsvård som skogsvårdsprincip, lämpar sig de här beskrivna metoderna sällan. Vid kontinuerlig beståndsvård hör de små träden - klenvirket - till de träd som ska sparas.

Pelkän energiapuun kasvatus ei yleensä ole taloudellisesti kannattavaa. Energiapuun korjuu kasvatusmetsistä osana harvennuksia tuottaa metsänomistajalle useimmiten tuloja, joilla voidaan kattaa korjuusta koituvia kustannuksia. Kuitenkin erityisesti kokopuun korjuussa kasvupaikalta poistuu ravinteita ja biomassaa. Oikea kohdevalinta ja toimenpiteiden huolellinen toteutus vähentävät mahdollisia haittavaikutuksia puuston kasvulle ja luonnon monimuotoisuudelle.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Drivning av energived i gallringsskog - Inverkan på mångfalden

Vid drivning av energived avlägsnas i allmänhet klenvirke som inte har något större värde med tanke på naturens mångfald. Energivedsdrivning har ändå en viss inverkan på mångfalden i och med att den kan minska mängden lövträd och klen, död ved i beståndet.
På grund av detta rekommenderas att en del av lövträden och död ved lämnas kvar vid en eventuell förröjning. Lövträden är viktiga för många arter eftersom de ger föda, skydd och boplatser. Gamla, grova lövträd är särskilt värdefulla i det här hänseendet. I synnerhet sådana träd som är särskilt viktiga med tanke på mångfalden, såsom sälg och asp, ska helst lämnas, åtminstone till viss del, både med tanke på anpassningen till klimatförändringen och för att stärka sådana strukturdrag i skogen som är värdefulla med tanke på mångfalden. Också viltet drar nytta av att det uppstår grova lövträd under decennierna framöver. Mer information om naturvården i ekonomiskogar: [Naturvård i ekonomiskog](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/talousmetsien-luonnonhoito).

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Drivning av energived i gallringsskog - Inverkan på vattendragen

Drivning av energived i gallringsskog har relativt liten effekt på utsläppen av fasta partiklar och näringsämnen. Utsläpp kan emellertid uppstå om man inte är tillräckligt omsorgsfull vid t.ex. dragningen av körstråk. Skyddszoner längs vattendrag och småvatten rekommenderas att lämnas oröjda vid uttag av energived. Vid avverkning på de här skyddszonerna rekommenderas endast plockhuggning.
Mer information om beståndsbehandlingens effekter på vattendragen: [Vattenvården vid beståndsbehandling.](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/vesiensuojelu-metsankasittelyssa%23section-p1033)

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skogens rekreationsvärden kan bevaras vid uttag av energived

Man bör alltid lämna buskagen i beståndet som skydd för skogshöns och annat vilt. Vid drivning av energived sparas granunderväxt och enar i viltbuskagen, och längre norrut också enstaka granar vars nedåthängande grenar bildar ett gott skydd för viltet. För en skogsägare som prioriterar viltvården lönar det sig att skapa större variation i gallringsskogarna genom att lämna viltbuskagen på lämpliga platser. Körstråken planeras så att risväxtlighet och viltbuskagen kan bevaras i så hög grad som möjligt.

Energiapuun korjuussa toteutetaan samoja luonnonhoidon ja vesiensuojelun keinoja kuin muussakin metsänkäsittelyssä. Energiapuun, etenkin kokopuun, korjuussa tulee kuitenkin kiinnittää enemmän huomiota riittävän biomassan säästämiseen.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Kolet i träden cirkulerar

Trävirke är en förnybar naturresurs som kan ersätta fossila råvaror vid produktion av energi och olika slags material - den så kallade substitutionseffekten. Träd binder kol då de växer. Vid uttag av energived minskar skogens kolförråd, men bara kortvarigt.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Energivedssortimentet avgör hur mycket kol som återförs till atmosfären

En stam, gren eller stubbe som lämnas att förmultna i skogen bryts till stor del ned under de kommande 20-60 åren och det kol den innehåller frigörs i atmosfären. Efter hundra år är bara några procent av det kol som varit bundet i klena kvistar kvar i marken, medan grova kvistar och stubbar ännu kan innehålla 20-30 % av den ursprungliga kolmängden. Det kol energiveden innehåller frigörs också snabbt i atmosfären, senast två år från drivningstidpunkten.
Med tanke på kolutsläppen till atmosfären är det bättre att använda klenvirke och hyggesrester som energi än stubbar, särskilt på kortare sikt.

Uusiutuvan puuenergian käyttö fossiilisten polttoaineiden korvaajana on perusteltua fossiilittomaan energiatalouteen siirryttäessä. Harvennusten ansiosta jäljelle jäävä puusto myös järeytyy, jolloin siitä tulee suuremmalla todennäköisyydellä pitkäaikaisesti hiiltä sitova puutuote.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Sovittavat asiat ja toteutustapa

Energiapuukaupan yhteydessä on hyvä sopia seuraavista:
- miten ja milloin energiapuu korjataan ja mitataan
- energiapuun varastopaikat ja varastoinnin kesto
- milloin puuerä vaihtaa omistajaa.
Omistaja vastaa esimerkiksi puutavaran varastointiin liittyvistä lakisääteisistä velvoitteista, kuten hyönteistuhojen välttämiseksi tehtävistä toimenpiteistä.

Metsänomistajan näkökulmasta energiapuukauppa voi poiketa perinteisestä ainespuukaupasta. Eri toimijat voivat käyttää erilaisia mittaustapoja ja -menetelmiä sekä maksukäytäntöjä energiapuun ostossa, mikä on syytä ottaa huomioon puukaupan teossa. Karsitun rangan ja kokopuun korjuussa maksuperusteena metsänomistajalle käytetään tavallisesti kiintokuutiometrejä. Energiapuun hinta voi perustua myös energiasisältöön (megawattitunti MWh).
Mittaus voi tapahtua hakkuun, metsäkuljetuksen, haketuksen tai murskauksen yhteydessä. Se voidaan myös tehdä tienvarsi- tai terminaalivarastossa, kaukokuljetuksen yhteydessä sekä käyttöpaikalla.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Drivning av energived i gallringsskog - val av objekt

För att det ska löna sig att driva ut energived bör objektet fylla följande kriterier:
- över 2 500 stammar per hektar
- trädhöjd minst 10 m
- trädens medeldiameter 10-16 cm
- stammens medelvolym 40 liter
- drivningsområdets storlek minst 2 ha
- uttag minst 40–50 m³/ha.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Kvistad slana

**Kvistad slana**

Drivning av kvistade slanor skiljer sig inte mycket från drivning av gagnvirke. Den här metoden lämpar sig med tanke på näringshushållningen och andra hållbarhetsaspekter för samtliga gallringsobjekt i ekonomiskogar.
Medelvolymen för de avverkade stammarna är över 40 liter och diameter på brösthöjd 9-10 cm. Kvistningen höjer flisets kvalitet betydligt.
Avverkningen kan också utföras i form av så kallad flerträdshantering, där man med avverkningsaggregatet samlar ihop flera stammar innan de kapas och läggs i hög. Flerträdshantering lämpar sig inte för avverkning av gagnvirke med maskinmätning, eftersom mätning och kapning inte sker tillräckligt noggrant. Dessutom resulterar kvistningen av flera stammar samtidigt i allmänhet inte i tillräckligt god kvalitet på massaveden.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Helträdsavverkning

Vid helträdsavverkning drivs hela trädet ut, inklusive kvistar och barr. Metoden lämpar sig bra vid iståndsättning av ung skog där det finns gott om klena stammar. Ungefär två tredjedelar av de näringsämnen trädet innehåller finns i barren och bladen. Om alla kvistar avlägsnas i samband med helträdsavverkning kan beståndets tillväxt sjunka med 5-13 % under de kommande 10-20 åren . Om helträdsavverkningen utförs på bördig mark och i enlighet med rekommendationerna, det vill säga att en del av kronmassan och kvistarna lämnas kvar i skogen, påverkas tillväxten i mycket liten utsträckning. Helträdsavverkning rekommenderas inte på kargare ståndorter och på objekt som lider av näringsobalans.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Helträdsavverkning

### Tall- och lövträdsdominerade bestånd lämpar sig bäst för helträdsdrivning.

##  [Val av objekt för helträdsdrivning](/sv/node/882)

Table
| Val av objekt för helträdsdrivning | Val av objekt för helträdsdrivning |
| --- | --- |
| Torr mo och bördigare mineraljordar samt motsvarande torvjordar | Ja |
| Karg mo och lavmo samt motsvarande torvjordar | Nej |
| Grandominerade skogar på mineraljord där granens andel av stamantalet före gallring är över 75% | Nej |
Ja: Lämplig för helträdsdrivning

Nej: rekommenderas inte för helträdsdrivning

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Undantag

- I granskogar som lider av borbrist kan man ta ut grot och stubbar om man samtidigt säkerställer näringsbalansen genom att tillföra bor.
- På drivningsobjekt där ståndortsklassen är blåbärs- eller lingontorvmo av typ II rekommenderas PK- eller askgödsling för att förhindra att det uppstår näringsobalans.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Integrerad avverkning

Vid integrerad avverkning tas både gagnvirke och energived ut. De olika virkessortimenten läggs i separata högar. Vid integrerad avverkning kan lönsamheten förbättras ifall utfallet av gagnvirke och energived blir tillräckligt stort. Då integrerad avverkning utförs så att både energi- och gagnvirkesfraktionerna kvistas, antingen träd för träd eller genom flerträdshantering, lämpar sig metoden för samtliga gallringsobjekt i ekonomiskogar. Om energiveden tas ut delvis eller helt okvistad bör de begränsningar som rekommenderas för helträdsavverkning tillämpas. Vid integrerad avverkning är det bra att hålla i minnet att den ekonomiska lönsamheten hänger på att utfallet av de olika sortimenten blir tillräckligt stort. Om till exempel massavedsutfallet är litet kan det löna sig att lägga också massaveden bland energiveden.

Korjuun suunnittelussa on otettava huomioon korjuukohteen ominaisuuksien lisäksi varastoinnin ja kaukokuljetuksen vaatimukset, kuten hakkurin ja hakeauton vaatima tila sekä maan kantavuus.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Att beakta vid avverkningen

Första gallringen kan utföras antingen som låggallring eller kvalitetsgallring. Gallringsstyrkan inverkar på tidpunkten för följande gallring. Om gallringen är kraftig, ända ned till den lägre gränsen i gallringsmallen, kommer träden diametertillväxt att bli snabbare. I sådana fall gallras beståndet i allmänhet två gånger under omloppstiden. Om man utför en svagare gallring, till det högre stamantalet i gallringsmallen, kan man behöva gallra upp till tre gånger. Då blir omloppstiden 10–15 år längre jämfört med om man gallrar två gånger.
Första gallringen ska, beroende på huvudträdslag, stamantal och ståndort, utföras när beståndets övre höjd är 12–15 meter. För att kvaliteten inte ska försämras i det kvarstående beståndet, ska man i tall- och vårtbjörksbestånd utföra första gallringen innan kvistiga träd som hör till det härskande trädskiktet hinner börja förstöra trädkronorna hos träd som hör till det medhärskande trädskiktet och är av högre kvalitet.
På barrträdsdominerade objekt kan man lämna kvar lövträd på lämpliga platser för att få flera trädslag i beståndet. Av samma anledning är det skäl att i granbestånd alltid lämna en del tallar och på motsvarande sätt granar i tallbestånd.

Vid första gallring som utförs som låggallring avlägsnas:
- skadade och sjuka träd
- träd som är mindre än de härskande och medhärskande träden
- träd med tvära krökar och långkrökar, träd med grova kvistar och träd som har förgreningar på stockdelen så att det i beståndet lämnas kvar välväxande träd av möjligast hög kvalitet och livskraft, och beståndstätheten följer gallringsmallarna. Som utfyllnad kan man spara mindre träd av sämre kvalitet eller träd som har lägre ekonomiskt värde och som inte hindrar huvudstammarnas utveckling eller som lämpar sig som naturvårdsträd.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Första gallring som kvalitetsgallring i tallbestånd

Kvalitetsgallring är en gallringsform som kan rekommenderas vid första gallring i tallbestånd när kvaliteten är medelmåttlig eller när beståndet i plantskogsskedet blivit bristfälligt skött. Om tallbeståndet är synnerligen grovkvistigt eller om det är av genomgående god kvalitet ger kvalitetsgallring inget större tilläggsvärde.
Kvalitetsgallring utförs redan vid en övre höjd av 10-12 meter. Då har kvistiga träd och träd med sämre kvalitet som hör till det härskande trädskiktet ännu inte hunnit förstöra trädkronorna hos träd som hör till det medhärskande trädskiktet och som har klenare kvistar. Vid gallringen avlägsnas kvistiga, härskande träd och de medhärskande träden med klenare kvistar ges mer utrymme. Gallringsstyrkan är den samma som den som rekommenderas i gallringsmallarna.
Kvalitetsgallring kan leda till att man behöver utföra tre gallringar i stället för två och att omloppstiden blir längre. Å andra sidan ökar produktionen av kvalitetsstock, vilket gör att den här gallringsmetoden är ett konkurrenskraftigt alternativ. Om första gallringen med tanke på kvaliteten utförs i ett tidigt skede, minskar virkesutfallet. Enhetskostnaderna för drivningen hålls ändå rimliga i och med att man vid kvalitetsgallring avlägsnar stora, härskande träd .

Om det är möjligt att utföra drivningen under barmarksperioden blir stämplingsposten mer attraktiv för virkesköpare. Nackdelen är att avverkningar som utförs under barmarksperioden utsätter barrträden för större risk att bli angripna av rotticka. Vid avverkning som utförs under barmarksperioden måste man därför vidta lämpliga bekämpningsåtgärder. Vid helträdsavverkning bör man också fästa uppmärksamhet vid tillgången till näring i marken.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Tips för en lyckad drivning av energived i gallringsbestånd

Före avverkningen
- Gör vid behov förröjning.
- Kontrollera markens bärighet på objektet och objektets tillgänglighet.
Vid drivningen

- Välj drivningstidpunkt efter markens bärighet och tillgänglig maskinpark. Risken för trädskador är störst under savstigningen på våren, då lossnar barken lätt från tallar och björkar om man stöter till stammarna.
- Följ med att grundytan (m²/ha) eller stamantalet (st/ha) inte underskrids. I grövre gallringsbestånd (medeldiameter över 16 cm) används grundytan, i klenare gallringsbestånd (medeldiameter under 16 cm) stamantalet.
- Gör körstråken så raka som möjligt, undvik särskilt s-kurvor.
- Risa körstråken ordentligt så att de håller.
- Gör stubbarna på körstråket så låga som möjligt, det minskar skotarens krängningar.
- Om det förekommer grupper av glasbjörk som uppkommit genom skottbildning, röj antingen bort dem helt eller lämna dem orörda. Vid fällning av enskilda träd uppstår lätt skador på de kvarstående träden.
- Se vid helträdsavverkning till att överlånga stammar som lastats på skotaren inte piskar de träd som står längs körstråket.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Ombesörj näringstillståndet i marken vid helträdsavverkning

Vid helträdsavverkning rekommenderas att ungefär 30 % av kronmassan lämnas kvar i beståndet . Vid drivningen bör man sträva till att kronmassan (hyggesresterna) fördelas så jämnt som möjligt på behandlingsytan.
Man kan säkerställa mängden kvarlämnad kronmassa med bl.a. följande metoder:
- Den översta delen av trädkronan, omkring 1–2 meter, kapas och lämnas kvar i skogen.
- Kronan på vart femte träd kvistas så att kvistarna blir utanför energivedshögarna och lämnas kvar i skogen. På avverkningsytan blir dessutom alltid kronmassa kvar av träd som fälls vid förröjningen, barr, löv och kvistar som faller från energivedshögarna samt kvistar och toppar som knäckts i samband med avverkningen.
- I skogar där uttaget främst är gran eller lövträd kan man låta de okvistade träden torka på avverkningsytan i högar. Då torkar barr och löv och faller av. Torkningen höjer energiinnehållet (MWh/m³) i råvaran och kan därför rekommenderas också för objekt där en stor del av virkesuttaget är tall. Torkning av tall ger dock inte samma nytta med tanke på näringshushållningen som torkning av gran och lövträd.

Den näring som förs bort kan man ersätta med gödselmedel, till exempel med aska. Askgödsling lämpar sig särskilt väl för torvmarker, och i vissa fall är det möjligt att få metka-stöd för askgödsling.

Energiapuuta korjataan kasvatusmetsistä yleensä ensiharvennusten yhteydessä. Korjuussa on syytä huomioida ensiharvennuksen laatua parantavat tekijät.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skötselalternativ för oskött ungskog

Om ett bestånd är oskött, är det bäst att utföra första gallring tidigare än normalt för att trygga tillväxten hos de bästa träden. Virkesdrivningen kan i allmänhet utföras maskinellt, men förröjning är vanligen alltid nödvändig. Om träden är klena, beståndet är tätt och utfallet av gagnvirke litet, är ett alternativ att i stället utföra en motormanuell röjning.
För skogsägaren är det i de flesta fall ekonomiskt mer lönsamt att sätta beståndet i skick jämfört med att låta det växa vidare utan att gallra det. En förutsättning för att det här ska lyckas är emellertid att det finns åtminstone 400-500 jämnt fördelade, livskraftiga barrträd eller björkar per hektar som potentiellt kan utvecklas till stockstammar. I norra Finland räcker det med ett något mindre antal. I annat fall bör man överväga att låta beståndet växa vidare utan att gallra det, och sedan göra en slutavverkning då tillväxten börjar avta, i praktiken vid 40-50 års beståndsålder.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skötselalternativ för oskött ungskog

### Typiska utgångslägen för oskötta bestånd samt planering och utförande av skötselåtgärder.

##  [Alternativ för uttag av energived från oskötta bestånd](/sv/node/1447)

Table
| Utgångsläge | Ytor som förnyats med barrträd, men där glasbjörk eller andra lövträd har fått övertaget-Ytor som förnyats med gran, där de härskande träden är lövträd och granarna har blivit efter i utvecklingen.-Ytor som förnyats med tall, där tallarna har blivit efter i ett utvecklingen eller nästan helt försvunnit.-Ytor som utvecklats till blandskogar, där andelen ekonomiskt sett mindre värda lövträd är stor och där trädbeståndet är tätare än rekomenderat. | Övertäta skogar med långa och klena träd (sk. störskogar)-Granbestånd som har blivit alltför täta.-Tallbestånd och vårtbjörksbestånd, där kronandelen har krympt.-Alltför täta glasbjörksbestånd som har förnyats på naturlig väg. |
| Planering | -Som skogsägare besluter du vilka mål du ställer för objektet.-Uppskatta om det finn tillräckligt med träd som kan bli stockträd och som är jämnt fördelade på objektet (400-500 st/ha) eller om det finns utvecklingsduglig granunderväxt under de härskande träden.-Beroende på ståndort ska du satsa på gran eller vårtbjörk.-Utnyttja utvecklingsduglig granunderväxt. | -Som skogsägare besluter du vilka mål du ställer för objektet.-Lämna kvar de kvalitetsmässigt bästa träden med livskraftiga kronor.-Använd låg gallringsstyrka för att minska risken för vind- och snöskador och gallra helst i två omgångar.-Ett tätt glasbjörksbestånd sköts utan gallringar och med kort omloppstid eller gallras så att du får en skärmställning för granplantor. Utnyttja granunderväxt som eventuellt kommit upp under björkarna och komplettera vid behov med att plantera igen. |
| Åtgärdsalternativ | När beståndets övre höjd är högre än 12 meter eller om beståndet utvecklats till störskog, dvs. en skog med långa och klena träd.-utför genast en förröjning och en svag gallring 1-5 år efter förröjningen. Den andra gallringen gör du enligt gallringsmallarna.När beståndet övre höjd är lägre än 12 meter-de stammar som inte duger till gagnvirke röjs och en svag gallring utförs sedan. Andra gallringen enligt gallringsmallarna.-alternativt röjs beståndet till rekommenderad täthet för plantskogar. Den första gallringen görs normalt utgående från övre höjd och stamantal enligt gallringsmallarna.När trädbeståndet är lövträdsdominerat och det finns färre än 400-500 träd per hektar som kan bli stockträd eller när det saknas utvecklingsduglig granunderväxt på objektet-överväg att sköta trädbeståndet utan gallringar. Om beståndet är i underproduktion kan också förnyelse vara ett alternativ. | När beståndets övre höjd är högre än 12 meter eller om beståndet utvecklats till störskog, dvs. en skog med långa och klena träd.-utför genast en förröjning och en svag gallring 1-5 år efter förröjningen. Den andra gallringen gör du enligt gallringsmallarna.När beståndet övre höjd är lägre än 12 meter-de stammar som inte duger till gagnvirke röjs och en svag gallring utförs sedan. Andra gallringen enligt gallringsmallarna.-alternativt röjs beståndet till rekommenderad täthet för plantskogar. Den första gallringen görs normalt utgående från övre höjd och stamantal enligt gallringsmallarna.När trädbeståndet är lövträdsdominerat och det finns färre än 400-500 träd per hektar som kan bli stockträd eller när det saknas utvecklingsduglig granunderväxt på objektet-överväg att sköta trädbeståndet utan gallringar. Om beståndet är i underproduktion kan också förnyelse vara ett alternativ. |

Hoitamattomissa nuorissa metsissä, eli nuorissa kasvatusmetsissä, joissa taimikonhoitoa ei ole tehty tai kohde on jätetty suosituksia tiheämmäksi, metsikön laatu voi olla heikko, ja ainespuuta kertyy hoidettuun metsään verrattuna niukasti tai ei ollenkaan. Hoitamattoman metsän kunnostaminen kohti suositusten mukaista kasvatusmetsää vaatii investointeja. Metsän kunnostamatta jättäminen taas voi johtaa vieläkin suurempaan metsän arvon alenemaan. Suunnittelulla ja vaihtoehtojen tunnistamisella voidaan parantaa metsän taloudellista arvoa. Energiapuun korjuulla voidaan kattaa korjuusta johtuvat kustannukset osin tai kokonaan.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Skötselalternativ för oskött ungskog

### Rekommenderat stamantal för oskött, yngre gallringsbestånd efter avverkning. Stamantalet gäller för hela figuren, inklusive körstråken.

##  [Hoitamattoman nuoren kasvatusmetsän suositeltava runkoluku hakkuun jälkeen. Runkoluvut on ilmoitettu koko kuviolle, johon sisältyvät myös ajourat. ](/fi/node/2068)

Table
| PääpuulajiKasvupaikka  | Runkoluku (kpl/ha), kun valtapituus 10–11 m | Runkoluku (kpl/ha), kun valtapituus 11–13 m |
| --- | --- | --- |
| Mänty, tuore kangas tai vastaava turvemaa | 1200- 14001 | 1100 - 13001 |
| Mänty, kuivahko kangas tai vastaava turvemaa | 1100 - 13001 | 1000 - 12002 |
| Mänty, kuiva kangas tai vastaava turvemaa   | 1000 - 1200 | 900 - 1100 |
| Kuusi, lehtomainen tai tuore kangas tai vastaava turvemaa | 1200 - 14003 | 1000 - 12003 |
| Rauduskoivu, lehtomainen tai tuore kangas  | VaihtoehdotHarvennetaan tiheyteen 900–1 100 kpl/ha, tähtää kahteen myöhempään harvennukseen ennen päätehakkuuta.Harvennetaan tiheyteen 700–800 kpl/ha, tähtää yhteen myöhempään harvennukseen ennen päätehakkuuta. Jos rauduskoivikon alla on kasvatuskelpoinen alikasvoskuusikko, tehdään ensiharvennus vielä voimakkaampana. | VaihtoehdotHarvennetaan tiheyteen 900–1 100 kpl/ha, tähtää kahteen myöhempään harvennukseen ennen päätehakkuuta.Harvennetaan tiheyteen 700–800 kpl/ha, tähtää yhteen myöhempään harvennukseen ennen päätehakkuuta. Jos rauduskoivikon alla on kasvatuskelpoinen alikasvoskuusikko, tehdään ensiharvennus vielä voimakkaampana. |
| Hieskoivu, ruohoturvekangas tai mustikkaturvekangas | Voidaan kasvattaa lyhyellä kiertoajalla ilman harvennuksia. Harvennetaan tiheyteen 1 500–2 500 kpl/ha, minkä jälkeen ei enää harvenneta.Jos eteläisessä ja keskisessä Suomessa oleva kohde sisältää vanerikoivuainesta, harvennetaan ensin tiheyteen 1 200–1 300 kpl/ha ja myöhemmin vielä toisen kerran.Jos alla on kasvatuskelpoinen kuusentaimikko, harvennetaan tiheyteen 800–1 000 kpl/ha. Hieskoivut voidaan poistaa, kun kuusten pituus on 3–4 metriä. | Voidaan kasvattaa lyhyellä kiertoajalla ilman harvennuksia. Harvennetaan tiheyteen 1 500–2 500 kpl/ha, minkä jälkeen ei enää harvenneta.Jos eteläisessä ja keskisessä Suomessa oleva kohde sisältää vanerikoivuainesta, harvennetaan ensin tiheyteen 1 200–1 300 kpl/ha ja myöhemmin vielä toisen kerran.Jos alla on kasvatuskelpoinen kuusentaimikko, harvennetaan tiheyteen 800–1 000 kpl/ha. Hieskoivut voidaan poistaa, kun kuusten pituus on 3–4 metriä. |
1 Sisältää sekapuustona hyviä koivuja n 10 % ja kasvatuskelpoisia kuusia.
2 Sisältää sekapuustona yksittäisiä hyviä koivuja ja kuusia.
3 Sisältää sekapuustona hyviä koivuja n. 10 %.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Beaktande av utgångsläget vid bedömning av beståndets kvalitet efter avverkning

Vid drivning av energived i unga, oskötta bestånd eftersträvas samma kvalitet som om beståndet varit skött. Detta kan emellertid innebära en utmaning om utgångspunkten varit ett mycket tätt bestånd med uppkörda kronor. Här nedan listas ett antal tips med vars hjälp drivningens kvalitet kan hållas hög:
- underväxt som stör avverkningen har vid behov röjts bort
- drivningstidpunkten har valts utgående från markens bärighet och maskintypen
- drivningstidpunkten och lagerplatsen har valts så att fjärrtransportens krav fyllts
- helträdsdrivning har utförts endast på den typ av objekt som anges som lämpliga i skogsvårdsrekommendationerna
- kvaliteten på det kvarstående beståndet uppfyller eller ligger nära målsättningarna
- på riskobjekt har bekämpning av rotticka utförts om avverkningen utförts under en årstid då risk för spridning föreligger
- markskador har kunnat undvikas
- man har strävat till att undvika stamskador
- bredden på och avståndet mellan körstråken följer skogsvårdsrekommendationerna
- näringshushållningen har ombesörjts vid helträdsdrivning.

Hoitamattomien metsien energiapuun korjuulla pyritään saamaan puuston tiheys laadukkaan ainespuun kasvatuksen mahdollistavalle tasolle. Hoidon puutteen vuoksi ylitiheänä kasvaneen metsän tavoiterunkoluku energiapuun korjuun jälkeen riippuu metsikön kasvupaikasta, valtapituudesta ja kasvatettavasta puulajista.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Förutsättningar för ett gott drivningsresultat vid drivning av energived

Det finns goda förutsättningar för ett gott drivningsresultat om
- plantskogsröjning utförts i plantskogsstadiet
- utgångstätheten i beståndet når upp till den gallringsgräns som anges i rekommendationerna för skogsvård
- underväxt som försvårar avverkningen har avlägsnats vid behov
- drivningstidpunkten har valts så att man beaktat bärigheten och maskinparken
- drivningstidpunkten och lagerplatsen har valts så att de fyller kraven med tanke på fjärrtransporten
- helträdsavverkning utförs bara på det slag av objekt som anges i rekommendationerna.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## På ovanstående bild lyfts följande kvalitetsaspekter fram

Naturvård
- naturobjekt
- naturvårdsträd
- död stamved
- inslag av lövträd/blandskog
- viltbuskage
Övrigt

- körstråksavstånd minst 19 m, körstråksbredd
- på mineraljordar under 4,6 m
- på torvmark under 5,1 m
- förstärkning av bärigheten särskilt på huvudkörstråk och lagerområden
- tätheten i det kvarstående beståndet följer målsättningarna
- bekämpning av rotticka på riskområden
- skyddszoner för vattenvård
- lagring och täckning som underlättar torkningen

Energiapuun korjuussa pätee samat laatukriteerit kuin kasvatushakkuissa. Lisäksi tulee laatuvaatimukset energiapuulle, jonka katkonta tai korjuu voi poiketa normaaleista kasvatushakkuista. Sama koskee energiapuun haketus- sekä kuljetusmahdollisuuksia sekä varastointia, joka tehdään kuivumista edistävästi, usein peittäen.

Ennakkoraivauksessa poistetaan energiapuuksi kelpaamaton, puunkorjuuta haittaavaa alikasvosta, joka on kasvatettavan puuston alle luontaisesti syntynyttä nuorta puustoa. Raivauksen tavoitteena on parantaa korjuuoloja ja vähentää puustovaurioiden riskiä. Ennakkoraivauksen tarve arvioidaan kohteen ja korjuumenetelmän mukaan. Karsittua rankaa korjattaessa ennakkoraivaus on tarpeellinen, mikäli korjuuta haittaavaa alikasvosta on. Kokopuun korjuun kohteita taas ei yleensä ennakkoraivata.
Kivennäismailla ennakkoraivaus on tehtävä hyvissä ajoin, mieluiten 1–3 vuotta ennen puunkorjuuta, jotta raivattu alikasvospuusto ehtii painua maata vasten. Turvemailla raivausta ei ole syytä tehdä liian aikaisin koivualikasvoksen vesomisen takia. Lisäksi raivattu alikasvos parantaa tuoreena maapohjan kantavuutta. Ensiharvennuskohteiden ennakkoraivaus voidaan usein välttää kokonaan tekemällä taimikonharvennus ajallaan ja riittävän voimakkaana. Lisätietoa: [Ennakkoraivaus](https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi/toimenpiteet/ennakkoraivaus)

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Lagring av slanor och helträd

Lagring av slanor och helträd
- Lägg kraftiga underslag under vältan, då blir luftcirkulationen bättre under vältan.
- Sätt sneda mellanslag med ca 5 meters mellanrum.
- Sätt horisontella mellanslag i vältans riktning när vältan har nått halva höjden.
- Gör vältan så hög som möjlig, men högst 5 meter hög, och se till att den inte kan rasa.
- Rada stammarna med rotändan mot vägen, gärna så att de pekar mot söder.
- Se till att det inte kommer främmande föremål i vältan
- Skapa ett ungefär en meter långt överhäng mot vägen av de översta lagren i vältan, det skyddar resten av vältan mot väta.
- Täck in vältan.
- Bred ut täckpappet så att övre delen av vältan täcks helt och hållet och dessutom en halv meter av sidorna åt alla håll.
- Placera ett antal griphögar med energived ovanpå täckpappet så att pappet hålls kvar.
- Fäst lappar på vältan som innehåller varningar och ägarinformation.
Vältans ägare:

- Ta i beaktande de begränsningar som lagen om bekämpning av skogsskador ställer då över hälften av volymen i vältan består av barrträd som har en diameter över 10 cm.

Keskeistä sekä karsitun rangan että karsimattoman kokopuun tienvarsivarastoinnissa on huolellisesti tehty varastopino.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Lagstiftning som berör mätning av energived

Mätning av energived regleras i virkesmätningslagen (414/2013, ändrad: 566/2014 och 725/2016), jord- och skogsbruksministeriets förordningar (1323/14/2013 och 1014/2017) och i Naturresursinstitutets föreskrifter gällande konverteringstal.
Innan mätningen av energived utförs måste man enligt lagen (21§) komma överens om följande saker:
1 . parterna i mätningen, vilka
- vid överlåtelsemätning är säljaren och köparen
- vid arbetsmätning är arbetstagaren och arbetsgivaren
- vid entreprenadmätning är entreprenören och entreprenadgivaren
2 . uppgifter som specificerar mätobjektet
3 . mätmetoden och mätaren
4 . vem som ska betala kostnaderna för mätningen
5 . måttenheten.

# Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

## Egenkontroll vid virkesmätning

Lagen om mätning av virke (414/2013) berör också energived och förpliktigar till egenkontroll av mätningen. Till den egenkontroll som utförs av skördarförare hör att följa upp funktionen hos mätinstrumentet, kalibrering och inställning av instrumentet, samt granskning och dokumentation av mätresultatet.
Resultaten av de mätningar som hör till egenkontrollen ska bevaras i minst två år efter att kontrollen utförts.
De föreskrifter som gäller virkesmätning finns samlade på Naturresursinstitutets [webbsida.](https://www.luke.fi/sv/matning-av-virke/)

Drivning av energived samt integrerad avverkning där såväl gagnvirke som energived tas tillvara, lämpar sig för både skötta och oskötta, likåldriga skogar. I normala fall tar man ut energived i samband med vård av ungskog och vid första gallring. Uttag av energived i samband med virkesdrivning ökar drivningens lönsamhet.  Vid drivningen bör man komma ihåg att beakta mångfalden, vattendragen och friluftslivet. 

Sök med ämnesord

Sökresultat för “gallring”

Gallringsstyrkan vid första gallring i skötta bestånd

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Klimatanpassning vid kontinuerlig beståndsvård

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Första gallring i tallbestånd som kvalitetsgallring

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Upprätthåll inslag av lövträd i barrskog

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Röjning i talldominerade skogar

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Beakta naturens mångfald och viltet i samband med gallringsavverkning

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förnyelseålder

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Förebygg snöskador

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Beaktande av direktivarterna i skogsbruket

Mer om ämnet bland åtgärderna:

Drivning av energived i skött och oskött gallringsskog

Sökning och meny